+BILAGA II BESKRIVNINGAR
---+1. Tabell A ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella …
---+2. För vissa instrumentkategorier krävs uppdelning efter löptid. Dessa avser a) ursprunglig löptid …
---+3. Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran …
---+1. Finansiella transaktioner mäts i form av skillnaden mellan stockuppgifterna vid …
---+2. ”Pris- och växelkursförändringar” avser förändringar i värderingen av tillgångar/skulder som …

BILAGA II BESKRIVNINGAR

BILAGA II

BESKRIVNINGAR

1. Översikt

,
Rubrik Reglering
1. Tabell A ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella …

1.

Tabell A ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna (NCB) i enlighet med denna förordning ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Varken förteckning över individuella finansiella instrument i tabellen eller respektive beskrivningar ska vara fullständiga. Beskrivningarna hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet som fastställs genom förordning (EU) nr 549/2013 (nedan kallat ENS 2010).
2. För vissa instrumentkategorier krävs uppdelning efter löptid. Dessa avser a) ursprunglig löptid …

2.

För vissa instrumentkategorier krävs uppdelning efter löptid. Dessa avser

a)

ursprunglig löptid, dvs. löptid vid emission, avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan lösas in (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning), eller

b)

återstående löptid, dvs. det finansiella instrumentets återstående löptid vid rapporteringsperiodens utgång, under vilken ett finansiellt instrument inte kan lösas in (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning).

3. Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran …

3.

Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran är överlåtbar om det är lätt att överföra äganderätten från en part till en annan genom leverans eller överlåtelse eller att avräkna den i fråga om finansiella derivat. Medan det går att handla med alla finansiella instrument är överlåtbara instrument utformade för att handlas på en reglerad marknad eller over-the-counter, även om faktisk handel inte är en nödvändig förutsättning för överlåtbarhet.

Tabell A

Beskrivning av instrumentkategorier i försäkringsbolags tillgångar och skulder

TILLGÅNGAR

Instrumentkategorier

Viktiga egenskaper

1.

Sedlar, mynt och inlåning

Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel och medel som försäkringsbolag placerat hos monetära finansinstitut (MFI). De kan omfatta inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid och inlåningsavtal med uppsägningstid samt fordringar enligt omvända repor eller lån av värdepapper mot kontant säkerhet.

1.1

Överförbar inlåning

Överförbar inlåning är inlåning som på begäran kan överföras utan uppsägningstid för att betala andra ekonomiska aktörer via ett gemensamt betalningsmedel som t.ex. banköverföring och direktdebitering, evtl. även via kredit- eller betalkort, transaktioner med elektroniska pengar, check eller liknande medel, utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgifter. Inlåning som kan endast användas för kontantuttag och/eller inlåning från vilken medel endast kan tas ut eller transfereras via ett annat konto med samma innehavare, ska inte tas upp som överförbar inlåning.

2.

Skuldebrev

Skuldebrev är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis och normalt handlas på sekundärmarknaderna. De kan också avräknas på marknaden och ger inte innehavaren någon äganderätt i det emitterande institutet.

Denna instrumentkategori omfattar:

—

innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar eller en bestämd fast summa på en given dag eller givna dagar eller räknat från en vid emissionen bestämd dag.

—

lån som har blivit överlåtbara på en reglerad marknad, dvs. överlåtna lån, under förutsättning att det finns bevis på handel på andrahandsmarknaden, däribland förekomst av marknadsgaranter, och att det finns en återkommande prissättning av den finansiella tillgången vilket syns genom skillnader i köp- och säljkurser. Om dessa kriterier inte är uppfyllda bör lånen klassificeras under instrumentkategori 3 ”Lån” (se även ”överlåtna lån” i samma kategori).

—

efterställda fordringar i form av skuldebrev (se även ”efterställda fordringar i form av lån” i instrumentkategori 3 ”Lån”).

Värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka och inte endast en option att låta det återgå. Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska denna försäljning ses som en direkt värdepapperstransaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i värdepappersportföljen.

3.

Lån

I rapporteringsordningen omfattar denna kategori medel som försäkringsbolag ger till låntagare, eller lån som försäkringsbolag förvärvar, som antingen är styrkta med icke överlåtbara dokument eller inte är styrkta med dokument.

Följande poster ingår:

—

innehav av icke-överlåtbara värdepapper: innehav av skuldebrev som inte är överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad.

—

överlåtna lån: lån som de facto blivit överlåtbara ska tas upp under kategorin ”lån” så länge det inte finns bevis på handel på andrahandsmarknaden. I annat fall klassificeras de som skuldebrev (instrumentkategori 2).

—

efterställd skuld i form av lån: efterställd skuld medför en underordnad fordran på emittentinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar har tillgodosetts, vilket innebär att de får liknande egenskaper som ägarandelar. I statistiksammanhang ska efterställda fordringar klassificeras som antingen ”lån” eller ”skuldebrev” beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för försäkringsbolagets innehav av samtliga former av efterställda fordringar ska den tas upp under kategorin ”skuldebrev”, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av skuldebrev än av lån.

—

fordringar enligt omvända repor eller lån av värdepapper mot kontant säkerhet: motposten till kontanta medel som betalats för värdepapper, som förvärvats av uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återsälja samma eller motsvarande värdepapper till fast pris på en viss dag i framtiden, eller värdepapperslån mot säkerhet i form av likvida medel.

Denna kategori exkluderar tillgångar i form av inlåning placerad hos försäkringsbolag (som ingår i kategori 1).

3.1

Depositionsgarantier i samband med återförsäkring

Insättningar som görs av återförsäkringsbolag som säkerhet för ett försäkringsbolag som fungerar som cederande bolag i återförsäkringstransaktioner.

4.

Ägarandelar

Finansiella tillgångar som medför äganderätt till företag eller kvasibolag. Dessa finansiella tillgångar berättigar vanligtvis innehavarna till en andel av bolagens eller kvasibolagens vinster och nettotillgångar vid en eventuell likvidation.

Denna kategori omfattar noterade och onoterade aktier och andra ägarandelar.

Ägarandelar som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska redovisas i enlighet med kategori 2 ”skuldebrev”.

4.1

Noterade aktier

Aktier noterade på en börs. Börsen kan vara en erkänd aktiebörs eller någon annan form av andrahandsmarknad. Noterade aktier kallas även ”marknadsaktier”.

4.2

Onoterade aktier

Onoterade aktier är aktierelaterade värdepapper som inte är börsnoterade.

4.3

Andra ägarandelar

Andra ägarandelar är alla former av ägarandelar som inte är noterade aktier och onoterade aktier.

5.

Aktier/andelar i investeringsfonder

Denna kategori omfattar innehav av aktier eller andelar som emitterats av penningmarknadsfonder och investeringsfonder (dvs. investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder) som finns med i ECB:s förteckning över MFI och investeringsfonder för statistiska ändamål.

5.1

Aktier/andelar i penningmarknadsfonder

Innehav av aktier eller andelar som emitterats av penningmarknadsfonder enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

5.2

Aktier/andelar i investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder

Innehav av aktier eller andelar som har emitterats av andra investeringsfonder än penningmarknadsfonder enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

6.

Finansiella derivat

Finansiella derivat är finansiella instrument knutna till ett angivet finansiellt instrument, en angiven indikator eller en angiven vara genom vilka det går att handla med specifika finansiella risker separat på finansiella marknader.

Denna kategori omfattar:

—

optioner,

—

warrants,

—

futures,

—

terminer,

—

swappar,

—

kreditderivat.

Finansiella derivat ska tas upp till marknadsvärde i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positivt marknadsvärde ska tas upp på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med negativa marknadsvärden på skuldsidan.

Brutto framtida åtaganden som följer av derivatavtal ska inte tas upp som poster i balansräkningen.

Denna kategori omfattar inte finansiellt derivat som enligt nationella regler inte behöver tas upp i balansräkningen.

7.

Försäkringstekniska reserver, sakförsäkringar

Ekonomiska krav som försäkringsbolag har gentemot återförsäkringsbolag grundat på livförsäkringar och skadeförsäkringar.

8.

Icke-finansiella tillgångar

Andra materiella och immateriella tillgångar än finansiella tillgångar.

Denna kategori omfattar bostäder, övriga byggnader och anläggningar, maskiner och inventarier, värdeföremål samt produkter som skyddas av immateriell äganderätt, som datorprogram och databaser

9.

Övriga tillgångar

Denna kategori är en restpost på balansräkningens tillgångssida och definieras som ”tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori”. De nationella centralbankerna kan kräva rapportering av specifika underpositioner inom denna kategori. Övriga tillgångar inbegriper:

—

utestående utdelningar,

—

upplupna hyresintäkter,

—

fordringar från återförsäkring,

—

utestående fordringar som inte hänför sig till försäkringsbolagets huvudsakliga verksamhet.


SKULDER

Instrumentkategorier

Viktiga egenskaper

10.

Emitterade skuldebrev

Värdepapper – utom ägarandelar – som emitterats av ett försäkringsbolag och som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt gentemot emittentinstitutet.

11.

Erhållna lån

Belopp som försäkringsbolag är skyldiga sina fordringsägare, exklusive belopp som hänför sig till emission av överlåtbara värdepapper. I denna kategori ingår:

—

lån: utlåning som beviljats ett försäkringsbolag som antingen är styrkta med icke överlåtbara dokument eller inte är styrkta med dokument.

—

repor och repa-liknande transaktioner mot likvidsäkerhet: motposten till kontanter som mottagits i utbyte mot värdepapper som sålts av försäkringsbolag till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma eller motsvarande värdepapper till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp som försäkringsbolag mottagit i utbyte mot värdepapper, som överlåtits till tredje man, (den tillfälliga förvärvaren) ska klassificeras här om det finns ett bindande åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den återgå. Detta innebär att försäkringsbolaget behåller alla risker och fördelar som är förbundna med de underliggande värdepapperen under transaktionen.

—

likvidsäkerhet som erhållits i utbyte mot värdepapperslån: belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av värdepapperslån mot likvidsäkerhet.

—

kontant säkerhet som erhållits i transaktioner som medför en tillfällig överföring av guld mot säkerhet.

11.1

Depositionsgarantier i samband med återförsäkring

Depositioner som erhållits av cederande företag som säkerhet från återförsäkringsbolag.

12.

Ägarandelar

Se kategori 4.

12.1

Noterade aktier

Se kategori 4.1.

12.2

Onoterade aktier

Se kategori 4.2.

12.3

Andra ägarandelar

Se kategori 4.3.

13.

Försäkringstekniska avsättningar

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala försäkringstagarnas framtida krav.

13.1

Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala livförsäkringstagarnas framtida krav.

13.1.1

varav försäkringstekniska avsättningar unit-link livförsäkring

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala försäkringstagarnas framtida unit-link relaterade krav. Försäkringstagarens framtida krav anseende ett avtal om unit-link livförsäkring är beroende av utvecklingen för en definierad tillgångsmassa i vilken försäkringstagarens medel investerats.

13.1.2

varav andra försäkringstekniska avsättningar än unit-link livförsäkring

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala försäkringstagarnas framtida krav avseende icke-unit-link livförsäkring. Försäkringstagarens framtida krav anseende ett avtal om icke-unit-link livförsäkring är inte beroende av utvecklingen för en definierad tillgångsmassa.

13.1.3

vara pensionsrätter

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala försäkringstagarnas framtida krav avseende pensionsrätter. Denna kategori avser endast tjänstepensionssystem. Individuella pensionsplaner som inte hör samman med ett anställningsförhållande omfattas ej av denna kategori.

13.1.3.1

Pensionsrätter varav avgiftsbestämda system

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala försäkringstagarnas framtida krav avseende avgiftsbestämda system.

I ett avgiftsbestämt system beror de förmåner som utbetalas på utvecklingen för de tillgångar som pensionssystemet förvärvat. Skulden för ett avgiftsbestämt system är det aktuella marknadsvärdet av fondens tillgångar.

13.1.3.2

Pensionsrätter varav förmånsbestämda system

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala försäkringstagarnas framtida krav avseende förmånsbestämda system.

I ett förmånsbestämt pensionssystem avgörs nivån på utlovade pensionsförmåner till deltagande löntagare av en i förväg bestämd formel. Skulden för ett förmånsbestämt pensionssystem är lika med nuvärdet av de utlovade förmånerna.

13.1.3.3

Pensionsrätter varav hybridsystem

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala försäkringstagarnas framtida krav som härrör från deras verksamhet som kombinerar ett avgifts- och ett förmånsbestämt system.

13.2

Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring

Det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala sakförsäkringstagarnas framtida krav.

13.2.1

Sjukvårdsförsäkring

Försäkringsförpliktelser avseende medicinska utgifter där den underliggande verksamheten inte bedrivs på en liknande teknisk grund som livförsäkring, förutom förpliktelser som omfattas av punkt 13.2.3.

13.2.2

Försäkring avseende inkomstskydd

Försäkringsförpliktelser avseende inkomstskydd där den underliggande verksamheten inte bedrivs på en liknande teknisk grund som livförsäkring, förutom förpliktelser som omfattas av punkt 13.2.3.

13.2.3

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

Sjukförsäkringsförpliktelser som avser olycksfall i arbetet, arbetsskador och yrkessjukdomar och där den underliggande verksamheten inte bedrivs på en liknande teknisk grund som livförsäkring.

13.2.4

Ansvarsförsäkring för motorfordon

Försäkringsförpliktelser som täcker all ansvarighet i samband med användningen av motorfordon på land (inklusive fraktförares ansvar).

13.2.5

Övrig motorfordonsförsäkring

Försäkringsförpliktelser som täcker all skada på eller förlust av landfordon (inklusive spårbundna fordon).

13.2.6

Sjö-, luftfarts- och transportförsäkring

Försäkringsförpliktelser som täcker all skada på eller förlust av fartyg som trafikerar hav, insjöar, floder och kanaler samt luftfartyg och all skada på eller förlust av gods under transport eller bagage, oavsett transportform. Försäkringsförpliktelser som täcker ansvarighet i samband med användningen av luftfartyg eller fartyg eller båtar till havs, på insjöar, floder eller kanaler (inklusive fraktförares ansvar).

13.2.7

Försäkring mot brand och annan skada på egendom

Försäkringsförpliktelser som täcker all skada på eller förlust av egendom, förutom den som omfattas av punkterna 13.2.5 och 13.2.6, som orsakas av brand, explosion, naturkrafter inklusive storm, hagel eller frost, atomenergi, jordskred och av någon annan händelse, t.ex. stöld.

13.2.8

Allmän ansvarighetsförsäkring

Försäkringsförpliktelser som täcker alla typer av ansvarighet, förutom de enligt punkterna 13.2.4 och 13.2.6.

13.2.9

Kredit- och borgensförsäkring

Försäkringsförpliktelser som täcker insolvens, exportkredit, avbetalningskredit, hypotekskredit, lantbrukskredit samt direkt och indirekt borgen.

13.2.10

Rättsskyddsförsäkring

Försäkringsförpliktelser som täcker rättegångskostnader och andra kostnader i rättsliga angelägenheter.

13.2.11

Assistansförsäkring

Försäkringsförpliktelser som täcker assistans åt personer som råkar i svårigheter under resa eller vid vistelse utanför hemorten eller sin stadigvarande bostad.

13.2.12

Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag

Försäkringsförpliktelser som täcker arbetslöshetsrisk, inkomstförlust, dåligt väder, förlust av förmån, fortlöpande allmänna omkostnader, oförutsedda handelsomkostnader, förlust till följd av nedgång i marknadsvärde, hyres- eller intäktsförlust, annan indirekt handelsförlust, övrig ekonomisk förlust (ej förenad med handel) samt alla övriga risker i samband med skadeförsäkring som inte omfattas av punkterna 13.2.1 till 13.2.11.

13.2.13

Återförsäkring

Återförsäkringsförpliktelser.

14.

Finansiella derivat

Se kategori 6.

15.

Övriga skulder

Detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori”. De nationella centralbankerna kan kräva rapportering av specifika underpositioner inom denna kategori. Övriga skulder omfattar:

—

till betalning förfallna belopp som inte hänför sig till den primära försäkringsverksamheten, dvs. belopp som ska betalas till leverantörer, för skatter, löner, sociala avgifter etc.,

—

reserver för åtaganden gentemot tredje man, t.ex. pensioner, utdelningar, etc.,

—

nettopositioner avseende utlåning av värdepapper utan likvidsäkerhet,

—

nettobelopp att betala avseende framtida avslut av värdepapperstransaktioner.

DEL 2

Beskrivningar av attribut för värdepapper för värdepapper

Tabell B

Beskrivningar av attribut för värdepapper för värdepapper

Ruta

Beskrivning

Säkerhetsidentifieringskod

En kod som unikt identifierar ett värdepapper, med beaktanden av den nationella centralbankens instruktioner (t.ex. den nationella centralbankens identifikationsnummer, CUSIP, SEDOL).

Antal enheter eller aggregerat nominellt belopp

Antal enheter som ett värdepapper har eller aggregerat nominellt belopp för det fall att värdepapperet handlas med i belopp snarare än enheter, exklusive upplupen ränta.

Pris

Marknadspris per enhet som ett värdepapper har, eller procent av ett aggregerat nominellt belopp om värdepapperet handlas i belopp snarare än enheter. De nationella centralbankerna kan också begära att upplupen ränta rapporteras inom denna post.

Prisangivelse

Anger om värdepapperet är noterat i procent eller i enheter.

Totalt belopp

Totala marknadsvärdet för ett värdepapper. När det gäller säkerheter som handlas med i enheter, motsvarar detta belopp antalet värdepapper multiplicerat med priset per enhet. När det gäller värdepapper som handlas med i belopp snarare än enheter, motsvarar detta belopp det aggregerade nominella beloppet multiplicerat med priset uttryckt som en procent av det nominella beloppet.

De nationella centralbankerna ska i princip begära att upplupen ränta ska bokföras antingen under denna post eller också separat. De nationella centralbankerna kan också begära att få in uppgifter exklusive upplupen ränta.

Finansiella transaktioner

Summan av köp minus försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner minus inlösen (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet i euro.

Värdepapper som köpts

Summan av köp av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet.

Värdepapper som sålts

Summan av försäljningar av ett värdepapper som bokförs till transaktionsvärdet.

Valuta som värdepapperet registrerats i

ISO-kod eller motsvarande av den valuta som används för att ange priset och/eller det utestående beloppet för säkerheten.

Andra volymförändringar i nominellt värde

Andra volymförändringar av det innehavda värdepapperet, till nominellt värde i nominell valuta/enhet eller euro.

Andra volymförändringar i marknadsvärde

Andra volymförändringar av det innehavda värdepapperet, till marknadsvärde i euro.

Portföljinvestering eller direktinvestering

Investeringens funktion enligt klassificeringen av betalningsbalansstatistik (1).

Emittentland

Emittentens hemvist. När det gäller aktier/andelar i investeringsfonder, avser emittentlandet den ort där investeringsfonden har sin hemvist och inte förvaltarens hemvist.

DEL 3

Tabell C

Beskrivning av premier, krav och kommissioner

Kategori

Beskrivning

Tecknade premier

Årliga tecknade bruttopremieinkomster omfattar alla belopp som förfaller under räkenskapsåret avseende försäkringsavtal, oavsett huruvida sådana belopp helt eller delvis avser senare räkenskapsår.

Skadeersättning

Summa ersättningar som utbetalats under räkenskapsåret och avsättningar för krav avseende räkenskapsåret, minus avsättningar för krav avseende föregående räkenskapsår.

Kommissioner

Kostnadsersättning som försäkringsbolag betalar andra enheter för att sälja deras produkter.

DEL 4

Beskrivning efter sektor

ENS 2010 ligger till grund för sektorsindelningen. Tabell D ger detaljerade beskrivningar av de sektorer som de nationella centralbankerna ska införliva i sina nationella klassificeringar. Motparter med hemvist på territoriet till en av medlemsstaterna som har euron som valuta identifieras efter deras sektor i enlighet med förteckningen som ECB sammanställer för statistiska ändamål och ledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s handbok för statistiksektorn för monetära finansinstitut och marknader (Monetary Financial Institutions and Markets Statistics Sector Manual: Guidance for the Statistical Classification of Customers) (2).

Tabell D

Beskrivning efter sektor

Sektor

Beskrivningar

1.

MFI

MFI definieras i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). MFI-sektorn består av nationella centralbanker, kreditinstitut enligt unionsrättens definition, penningmarknadsfonder, och andra finansinstitut som tar emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI samt beviljar krediter eller investerar i värdepapper för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) samt institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansiell förmedling i form av utgivning av elektroniska pengar.

2.

Sektorn offentlig förvaltning

Sektorn offentlig förvaltning (S.13) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113).

3.

Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut + investeringsfonder utom penningmarknadsfonder + finansiella serviceföretag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

Delsektorn andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter. FVC enligt definitionen i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) omfattas av den här delsektorn (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94).

Investeringsfonder utom penningmarknadsfonder definieras i artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

Delsektorn finansiella servicebolag (S.126) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Denna delsektor omfattar också huvudkontor vars dotterbolag till övervägande del består av finansiella bolag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97).

Delsektorn koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av antingen deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98 och 2.99).

4.

Investeringsfonder

Investeringsfonder definieras i artikel 1 i denna förordning.

5.

Pensionsinstitut

Delsektorn pensionsinstitut (S.129) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110). Sociala trygghetsfonder som omfattas av sektorn offentlig förvaltning exkluderas.

6.

Icke-finansiella företag

Sektorn icke-finansiella bolag (S.11) består av institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.50).

7.

Hushåll + hushållens icke-vinstdrivande organisationer

Hushållssektorn (S.14) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer som producerar varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning. Hushållssektorn inkluderar enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status – andra än de som behandlas som kvasibolag – som är marknadsproducenter (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128).

Sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129 och 2.130).

DEL 5

Beskrivningar av finansiella transaktioner och omvärderingar inom ramen för denna förordning

1. Finansiella transaktioner mäts i form av skillnaden mellan stockuppgifterna vid …

1.

Finansiella transaktioner mäts i form av skillnaden mellan stockuppgifterna vid rapporteringsperiodens slut, från vilken effekterna av sådana förändringar som beror på ”justeringar för omvärderingar” (till följd av pris- och växelkursförändringar) och ”omklassificeringar och andra justeringar” tas bort. ECB behöver statistiska uppgifter för att sammanställa uppgifter om finansiella transaktioner i form av justeringar som omfattar ”omklassificeringar och andra justeringar” samt ”pris- och växelkursförändringar”.
2. ”Pris- och växelkursförändringar” avser förändringar i värderingen av tillgångar/skulder som …

2.

”Pris- och växelkursförändringar” avser förändringar i värderingen av tillgångar/skulder som härrör antingen från förändringar i priset till vilket tillgångar/skulder noteras eller handlas, eller från växelkursförändringar som påverkar värdena, uttryckta i euro, av tillgångarna och skulderna som är denominerade i utländsk valuta. I prisförändringarna ingår förändringar som uppkommer över tiden i värdet av stockuppgifter vid periodens slut på grund av förändringar i det referensvärde till vilket de registreras, dvs. möjliga vinster/förluster. Växelkursrörelser gentemot euron som sker mellan rapporteringstillfällena vid slutet av perioden ger också upphov till förändringar i värdet av tillgångar/skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. Eftersom dessa ändringar representerar vinst/förlust av innehav och inte härrör från finansiella transaktioner, måste dessa effekter tas bort från uppgifterna om de finansiella transaktionerna. I princip beaktar ”pris- och växelkursförändringar” också värderingsförändringar som härrör från transaktioner i tillgångar/skulder, dvs. realiserade förluster/vinster, det finns dock varierande nationell praxis i detta hänseende.

(1)  Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2011/23 av den 9 december 2011 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik (EUT L 65, 3.3.2012, s. 1).

(2)  Mars 2007, finns på ECB:s webbplats https://www.ecb.europa.eu/

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa Krav
  • Builddate: 20.12.2014 00:00:00 -Doknr: CELEX:32014R1374
  • EULAW -

    EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.

    DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.