5. Kriterier för att fastställa provtagningspunkternas område för rumslig representativitet

a)

Det geografiska området får omfatta områden som inte gränsar till varandra men dess utsträckning ska hålla sig inom den berörda zonens gränser.

b)

Om utvärderingen görs genom modelleringstillämpningar ska ett ändamålsenligt modelleringssystem användas, och modellerade koncentrationer ska användas på den plats där provtagningspunkten är belägen för att förhindra att systematiska fel i modellvärden snedvrider utvärderingen.

c)

Andra mått än absoluta koncentrationer får övervägas, till exempel percentiler.

d)

Toleransnivåerna och eventuella nedre gränser för de olika föroreningarna kan variera beroende på provtagningspunktens egenskaper.

e)

Årsmedelvärdet av den observerade föroreningskoncentrationen ska användas som luftkvalitetsmått för ett visst år.

a)

Flödet runt provtagningspunktens intag ska vara fritt (i allmänhet i en båge på minst 270o eller, för provtagningspunkter vid den inre förgårdslinjen, minst 180o) utan några hinder som påverkar luftflödet i närheten av intaget (minst 1,5 m från byggnader, balkonger, träd och andra hinder, och minst 0,5 m från närmaste byggnad om provtagningspunkterna ska vara representativa för luftkvaliteten vid den inre förgårdslinjen).

b)

I allmänhet ska provtagningspunktens intag vara placerat mellan 0,5 m (andningszonen) och 4 m över marknivån; en högre placering kan också vara lämplig om provtagningspunkten är belägen på en bakgrundsplats; beslutet att tillämpa en sådan högre placering ska dokumenteras utförligt.

c)

Luftintag får inte placeras i föroreningskällors omedelbara närhet, för att undvika direkt intag av föroreningar som inte har blandats med luft och som allmänheten sannolikt inte exponeras för.

d)

Provtagningsutrustningens luftutsläpp ska placeras så att återcirkulation av frånluft till intaget undviks.

e)

För alla föroreningar gäller att provtagningsutrustning för mätning av bidraget från vägtrafik ska placeras minst 25 m från kanten av större vägkorsningar men högst 10 m från trottoarkanten. I denna punkt avses med trottoarkant den linje som skiljer motortrafik från andra områden. En större vägkorsning är en korsning som avbryter trafikflödet och orsakar olika utsläpp (start och stopp) från vägen i övrigt.

f)

För nedfallsmätningar på bakgrundsplatser ska EMEP:s riktlinjer och kriterier tillämpas.

g)

För ozonmätning ska medlemsstaterna säkerställa att provtagningspunkten är placerad tillräckligt långt från källor såsom ugnar och förbränningsskorstenar, och mer än 10 m från närmaste väg, med ett större avstånd beroende på trafikintensiteten.

h)

Följande faktorer kan också beaktas: