+Underavsnitt 1 Förbetalt Kreditriskskydd
---+Artikel 205 Krav för avtal om nettning inom balansräkningen, som inte är ramavtal om nettning i den mening som avses i artikel 206
---+Artikel 206 Ramavtal om nettning som täcker repor eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner
---+Artikel 207 Krav för finansiella säkerheter
------+Artikel 207 1.
------+Artikel 207 2.
------+Artikel 207 3.
------+Artikel 207 4.
------+Artikel 207 5.
---+Artikel 208 Krav för säkerheter i form av fastigheter
------+Artikel 208 1.
------+Artikel 208 2.
------+Artikel 208 3.
------+Artikel 208 3a.
------+Artikel 208 4.
------+Artikel 208 5.
---+Artikel 209 Krav för fordringar
------+Artikel 209 1.
------+Artikel 209 2.
------+Artikel 209 3.
---+Artikel 210 Krav för övriga fysiska säkerheter
---+Artikel 211 Krav för att behandla exponeringar genom leasing som utlåning mot pantsäkerhet
---+Artikel 212 Krav för övrigt förbetalt kreditriskskydd
------+Artikel 212 1.
------+Artikel 212 2.

Underavsnitt 1 Förbetalt Kreditriskskydd

Underavsnitt 1 Förbetalt Kreditriskskydd

1. Översikt

,
Rubrik Reglering
Artikel 205 Krav för avtal om nettning inom balansräkningen, som inte är ramavtal om nettning i den mening som avses i artikel 206

Artikel 205

Krav för avtal om nettning inom balansräkningen, som inte är ramavtal om nettning i den mening som avses i artikel 206

Avtal om nettning inom balansräkningen, som inte är ramavtal om nettning i den mening som avses i artikel 206, ska betecknas som en godtagbar form av kreditriskreducering, om följande villkor är uppfyllda:

a) 

Dessa avtal har rättsverkan och är verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner, inbegripet om motparten skulle bli insolvent eller gå i konkurs.

b) 

Instituten kan när som helst fastställa vilka tillgångar och skulder som omfattas av dessa avtal.

c) 

Instituten genomför löpande övervakning och kontroll av riskerna i samband med avslutandet av kreditriskskyddet.

d) 

Instituten genomför löpande övervakning och kontroll av de relevanta exponeringarna på nettobasis.

Artikel 206 Ramavtal om nettning som täcker repor eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner

Artikel 206

Ramavtal om nettning som täcker repor eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner

Ramavtal om nettning som täcker repor, värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner ska betecknas som en godtagbar form av kreditriskreducering, om den säkerhet som tillhandahålls enligt dessa avtal uppfyller samtliga krav som fastställs i artikel 207.2–207.4 och om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

De har rättsverkan och är verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner, inbegripet om motparten skulle bli insolvent eller gå i konkurs.

b) 

De ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för avtalet i händelse av ett fallissemang, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.

c) 

De säkerställer nettning av vinster och förluster från transaktioner som har slutavräknats enligt ett avtal, så att den ena parten är skyldig den andra ett enda nettobelopp.

Artikel 207 Krav för finansiella säkerheter -
Artikel 208 Krav för säkerheter i form av fastigheter -
Artikel 209 Krav för fordringar -
Artikel 210 Krav för övriga fysiska säkerheter

Artikel 210

Krav för övriga fysiska säkerheter

Fysiska säkerheter som inte utgörs av fastigheter ska betecknas som godtagbara säkerheter i enlighet med internmetoden om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

De säkerhetsordningar enligt vilka den fysiska säkerheten tillhandahålls ett institut ska ha rättsverkan och vara verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner och ska göra det möjligt för institutet att realisera säkerhetens värde inom en rimlig tidsram.

b) 

Med undantag endast för sådana prioriterade fordringar med bättre rätt som avses i artikel 209.2 b får endast panter med förmånsrätt eller säkerhetsupplåtelse betecknas som godtagbara säkerheter och ett institut ska ha förmånsrätt framför alla övriga långivare till den realiserade avkastningen från säkerheten.

c) 

Instituten ska kontrollera säkerhetens värde minst en gång per år. Instituten ska genomföra kontrollerna oftare om marknadsvillkoren förändras avsevärt.

d) 

Låneavtalet ska innehålla detaljerade beskrivningar av säkerheten samt detaljerade specifikationer av hur förnyad värdering ska gå till och hur ofta den ska genomföras.

e) 

Instituten ska i interna riktlinjer och processer som ska finnas tillgängliga för granskning tydligt dokumentera vilka slag av fysisk säkerhet de accepterar och vilka riktlinjer och processer de tillämpar i fråga om lämpligt belopp för varje slags säkerhet i förhållande till exponeringsbeloppet.

f) 

Institutets kreditriktlinjer för transaktionsstrukturen ska ta upp

i) 

lämpliga krav på säkerheten i förhållande till exponeringsbeloppet,

ii) 

förutsättningarna för snabb avveckling av säkerheten,

iii) 

förutsättningarna för att objektivt fastställa ett pris eller marknadsvärde,

iv) 

hur ofta detta värde snabbt kan erhållas, inbegripet en fackmässig bedömning eller värdering,

v) 

volatiliteten eller en proxyvariabel för volatiliteten när det gäller värdet på säkerheten.

▼M17

g) 

Vid den inledande och den förnyade värderingen ska instituten fullt ut beakta all försämring eller föråldring av säkerheten och särskilt beakta tidsaspekten i fråga om säkerheter som är utsatta för modeväxlingar eller som lätt föråldras. När det gäller fysiska säkerheter ska åldrandet av säkerheter även inbegripa ESG-relaterade värderingshänsyn som rör förbud eller begränsningar som införts genom unionens och medlemsstaternas relevanta regleringsmål och rättsakter samt, i fall där detta är relevant för internationellt verksamma institut, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål.

▼B

h) 

Instituten ska ha rätt att fysiskt inspektera den erhållna säkerheten. Instituten ska dessutom ha riktlinjer och processer som beskriver hur de ska utöva sin rätt till fysisk inspektion.

i) 

Den säkerhet som tas som skydd ska ha lämplig skadeförsäkring och instituten ska ha processer för att övervaka detta.

▼M17

Om allmänna säkerhetsavtal eller andra former av företagsinteckningar ger det utlånande institutet en registrerad fordran på ett företags tillgångar och om fordran omfattar både tillgångar som inte är godtagbara som säkerhet enligt internmetoden och tillgångar som är godtagbara som säkerhet enligt internmetoden, får institutet erkänna dessa sistnämnda tillgångar som godtagbart betalt kreditriskskydd. I så fall ska detta erkännande villkoras av att dessa tillgångar uppfyller kraven för godtagbarhet av säkerheter enligt internmetoden enligt detta kapitel.

▼B

Artikel 211 Krav för att behandla exponeringar genom leasing som utlåning mot pantsäkerhet

Artikel 211

Krav för att behandla exponeringar genom leasing som utlåning mot pantsäkerhet

▼C2

Instituten ska behandla exponeringar till följd av leasingtransaktioner som utlåning mot säkerhet i form av den leasade egendomen, när följande villkor är uppfyllda:

a) 

Den aktuella egendomen uppfyller de villkor som anges i artikel 208 eller 210, beroende på vad som är tillämpligt, för att detta slags egendom ska betecknas som godtagbar säkerhet.

b) 

Leasegivaren har ett stabilt riskhanteringssystem med avseende på den hyrda tillgångens användning, läge, ålder och planerade användningstid, inbegripet lämplig övervakning av säkerhetens värde.

c) 

Leasegivaren har äganderätt till tillgången och kan i läglig tid utöva sina rättigheter som ägare.

d) 

Skillnaden mellan storleken på det utestående beloppet och säkerhetens marknadsvärde, om detta inte redan har konstaterats vid beräkningen av LGD-värdet, är inte så stor att den kreditriskreducering som tillskrivs de leasade tillgångarna överdrivs.

▼B

Artikel 212 Krav för övrigt förbetalt kreditriskskydd -

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa Krav