|
+BILAGA X POTENTIAL FÖR VÄRME- OCH KYLEFFEKTIVITET |
BILAGA X POTENTIAL FÖR VÄRME- OCH KYLEFFEKTIVITET
BILAGA X POTENTIAL FÖR VÄRME- OCH KYLEFFEKTIVITET Den heltäckande bedömning av den nationella potentialen för uppvärmning och kylning som avses i artikel 25.1 ska innefatta och vara baserad på nedanstående: Del I ÖVERSIKT ÖVER VÄRME OCH KYLA 1. Värme- och kylbehovet i form av en bedömning av nyttiggjord energi ( 20 ) och kvantifierad slutlig energianvändning i GWh per år ( 21 ) fördelat på enskilda sektorer:
a)
Bostäder.
b)
Tjänster.
c)
Industri.
d)
Andra sektorer som ensamma svarar för mer än 5 % av det totala nationella behovet av nyttiggjord värme och kyla. 2. Fastställande eller, i fråga om led a i, fastställande eller uppskattning av nuvarande värme- och kylförsörjning:
a)
Fördelat på teknik, i GWh per år ( 22 ), inom de sektorer som avses i punkt 1 och om möjligt fördelat på energi från fossila respektive förnybara källor:
i)
Intern värme- och kylförsörjning inom tjänste- och bostadssektorn, fördelat på
—
rena hetvattenpannor,
—
högeffektiv kraftvärme,
—
värmepumpar,
—
andra interna tekniker och energikällor.
ii)
Intern värme- och kylförsörjning inom andra sektorer än tjänste- och bostadssektorn, fördelat på
—
rena hetvattenpannor,
—
högeffektiv kraftvärme,
—
värmepumpar,
—
andra interna tekniker och energikällor.
iii)
Extern värme- och kylförsörjning, fördelat på
—
högeffektiv kraftvärme,
—
spillvärme,
—
andra externa tekniker och energikällor.
b)
Identifiering av anläggningar som producerar spillvärme eller spillkyla och deras potentiella värme- eller kylförsörjning, i GWh per år:
i)
Anläggningar för termisk kraftproduktion som kan leverera eller utrustas för att leverera spillvärme med en total tillförd värmeeffekt på mer än 50 MW.
ii)
Kraftvärmeanläggningar som använder den teknik som avses i del II i bilaga II med en total tillförd värmeeffekt på mer än 20 MW.
iii)
Avfallsförbränningsanläggningar.
iv)
Anläggningar för förnybar energi med en total tillförd värmeeffekt på mer än 20 MW, utom de anläggningar som anges i leden i och ii som producerar värme eller kyla med hjälp av energi från förnybara energikällor.
v)
Industrianläggningar med en total tillförd värmeeffekt på mer än 20 MW som kan leverera spillvärme.
c)
Rapporterad andel av fjärrvärme- och fjärrkylsektorns slutliga energianvändning som kommit från förnybara energikällor, spillvärme eller spillkyla ( 23 ) under de senaste fem åren i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001. 3. Aggregerade uppgifter om kraftvärmepannor i befintliga nät för fjärrvärme och fjärrkyla i fem kapacitetsintervall som omfattar
a)
primärenergianvändning,
b)
total effektivitet,
c)
primärenergibesparingar,
d)
emissionsfaktorer för koldioxid. 4. Aggregerade uppgifter om befintliga nät för fjärrvärme och fjärrkyla som levereras genom kraftvärme i fem kapacitetsintervall som omfattar
a)
total primärenergianvändning,
b)
primärenergianvändning i kraftvärmepannor,
c)
andelen kraftvärme i försörjningen av fjärrvärme eller fjärrkyla,
d)
förluster i system för fjärrvärme,
e)
förluster i system för fjärrkyla,
f)
anslutningstäthet,
g)
andel system per olika driftstemperaturgrupper. 5. En karta över hela det nationella territoriet som utan att röja kommersiellt känsliga uppgifter visar
a)
efterfrågan på värme och kyla i olika områden med utgångspunkt i analysen i punkt 1, med tillämpning av enhetliga kriterier för att ringa in energitäta områden i kommuner och storstadsområden,
b)
befintliga leveranspunkter för värme och kyla som fastställts enligt punkt 2 b och anläggningar för fjärrvärmedistribution,
c)
planerade leveranspunkter för värme och kyla av det slag som beskrivs i punkt 2 b och identifierade nya områden för fjärrvärme och fjärrkyla. 6. En prognos över hur efterfrågan på värme och kyla kan utvecklas de närmaste 30 åren, angiven i GWh och, särskilt, med beaktande av prognoser för de närmaste tio åren, förändring av efterfrågan i byggnader och olika industrisektorer samt effekten av politik och strategier för efterfrågestyrning, t.ex. långsiktiga strategier för renovering av byggnader enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 ( 24 ). Del II MÅL, STRATEGIER OCH POLITISKA ÅTGÄRDER 7. Medlemsstatens planerade bidrag till sina nationella målsättningar, mål och bidrag för energiunionens fem dimensioner i enlighet med artikel 3.2 b i förordning (EU) 2018/1999, vilka ska uppnås genom värme- och kyleffektivitet, i synnerhet när det gäller artiklarna 4 b.1–4 och 15.4 b i den förordningen, och med angivande av vad som tillkommit utöver den integrerade nationella energi- och klimatplan som anmälts i enlighet med artiklarna 3 och 7–12 i den förordningen. 8. Allmän översikt över nuvarande politik och åtgärder som beskrivs i den senaste rapport som inlämnats i enlighet med artiklarna 3, 20, 21 och 27 a i förordning (EU) 2018/1999. Del III ANALYS AV DEN EKONOMISKA POTENTIALEN FÖR VÄRME- OCH KYLEFFEKTIVITET 9. En analys av den ekonomiska potentialen ( 25 ) hos olika tekniker för värme och kyla ska göras för hela det nationella territoriet med hjälp av den kostnads-nyttoanalys som avses i artikel 25.3 och identifiera alternativa scenarier för mer effektiva tekniker för värme och kyla från förnybara energikällor, i förekommande fall fördelat på energi från fossila respektive förnybara energikällor. Följande tekniker bör beaktas:
a)
Industriell spillvärme och spillkyla.
b)
Avfallsförbränning.
c)
Högeffektiv kraftvärme.
d)
Förnybara energikällor, t.ex. jordvärme, solenergi och biomassa, utom sådana som används för högeffektiv kraftvärme.
e)
Värmepumpar.
f)
Minskning av värme- och kylförluster från befintliga fjärrnät.
g)
Fjärrvärme och fjärrkyla. 10. Analysen av den ekonomiska potentialen ska inbegripa följande steg och överväganden:
a)
Överväganden:
i)
Kostnads-nyttoanalysen enligt artikel 25.3 ska innehålla en ekonomisk analys som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer och miljöfaktorer ( 26 ), samt en finansiell analys som bedömer projekt ur investerarnas synvinkel, varvid nettonuvärdet ska användas som kriterium för bedömningen både i den ekonomiska och den finansiella analysen.
ii)
Grundscenariot bör tjäna som utgångspunkt och ta hänsyn till nuvarande politik när den heltäckande bedömningen sammanställs ( 27 ) och vara kopplad till uppgifter som samlas in enligt del I och del II punkt 6 i denna bilaga.
iii)
Andra scenarier än grundscenariot ska ta hänsyn till målen avseende energieffektivitet och förnybar energi i förordning (EU) 2018/1999 och varje scenario ska innefatta följande jämfört med grundscenariot:
—
Ekonomisk potential hos de tekniker som undersökts med nettonuvärde som kriterium.
—
Minskning av växthusgasutsläpp.
—
Primärenergibesparingar i GWh per år.
—
Inverkan på andelen förnybar energi i den nationella energimixen.
Scenarier som av tekniska eller finansiella skäl eller på grund av nationell reglering inte är genomförbara får uteslutas i ett tidigt skede av kostnads-nyttoanalysen om detta är berättigat på grundval av noggranna, uttryckliga och väldokumenterade överväganden. Bedömningen och besluten bör i de analyserade scenarierna beakta kostnader och energibesparingar till följd av den ökade flexibiliteten i energiförsörjningen och en mer optimal drift av elnäten, inbegripet kostnader som undvikits och besparingar från minskade infrastrukturinvesteringar.
b)
Kostnader och nytta De kostnader och den nytta som avses i led a ska åtminstone omfatta följande:
i)
Kostnader:
—
Kapitalkostnader för anläggningar och utrustning.
—
Kapitalkostnader för de tillhörande energinäten.
—
Rörliga och fasta driftskostnader.
—
Energikostnader.
—
Kostnader för miljö, hälsa och säkerhet, om detta är möjligt.
—
Arbetsmarknadskostnader, trygg energiförsörjning och konkurrenskraft, om detta är möjligt.
ii)
Nytta:
—
Produktionsvärdet för användaren (värme, kyla och el).
—
Extern nytta såsom positiva miljöeffekter, minskade växthusgasutsläpp och positiva hälso- och säkerhetseffekter, om detta är möjligt.
—
Arbetsmarknadseffekter, trygg energiförsörjning och konkurrenskraft, om detta är möjligt.
c)
Scenarier som är relevanta i jämförelse med för grundscenariot: Alla scenarier som är relevanta i jämförelse med grundscenariot ska övervägas, inbegripet rollen för effektiv individuell uppvärmning och kylning. Kostnads-nyttoanalysen kan omfatta antingen en bedömning av ett projekt eller en bredare lokal, regional eller nationell bedömning för en grupp av projekt, för att i planeringssyfte fastställa den mest kostnadseffektiva och gynnsamma värme- eller kyllösningen för ett visst geografiskt område utifrån ett grundscenario.
d)
Gränser och samordnad strategi:
i)
Den geografiska gränsen ska omfatta ett lämpligt, väl avgränsat geografiskt område.
ii)
Kostnads-nyttoanalyserna ska ta hänsyn till alla relevanta centraliserade eller decentraliserade leveransresurser som är tillgängliga inom systemet och den geografiska gränsen, inbegripet tekniker som beaktas enligt del III punkt 9 i denna bilaga samt uppvärmnings- och kylningsefterfrågans kännetecken och utvecklingstendenser.
e)
Antaganden:
i)
Medlemsstaterna ska för upprättandet av kostnads-nyttoanalyser göra antaganden om priserna på de viktigaste input- och outputfaktorerna och om diskonteringsräntan.
ii)
Den diskonteringsränta som används i den ekonomiska analysen för att beräkna nettonuvärdet ska väljas i enlighet med europeiska eller nationella riktlinjer.
iii)
Medlemsstaterna ska använda nationella, europeiska eller internationella prognoser för utvecklingen av energipriserna om så är tillämpligt i det nationella, regionala eller lokala sammanhanget.
iv)
De priser som används i den ekonomiska analysen ska ta hänsyn till socioekonomisk kostnad och nytta. Externa kostnader, såsom miljö- och hälsoeffekter, bör ingå i den mån det är möjligt, dvs. då ett marknadspris finns eller redan ingår i europeisk eller nationell lagstiftning.
f)
Känslighetsanalys: En känslighetsanalys ska ingå för att utvärdera kostnaderna och nyttan med ett projekt eller en grupp av projekt och baseras på variabla faktorer med en betydande inverkan på resultatet av beräkningarna, t.ex. olika energipriser, efterfrågenivåer, diskonteringsräntor och annat. Del IV POTENTIELLA NYA STRATEGIER OCH POLITISKA ÅTGÄRDER 11. En översikt över nya lagstiftningsåtgärder och andra politiska åtgärder ( 28 ) för att infria den ekonomiska potential som fastställts i enlighet med punkterna 9 och 10 tillsammans med en prognos om följande:
a)
Minskningar av växthusgasutsläpp.
b)
Primärenergibesparingar i GWh per år.
c)
Inverkan på andelen från högeffektiv kraftvärme.
d)
Inverkan på andelen från förnybara energikällor i den nationella energimixen och i värme- och kylsektorn.
e)
Kopplingar till nationell finansiell programplanering och kostnadsbesparingar för offentliga budgetar och marknadsaktörer.
f)
En uppskattning av eventuella offentliga stödåtgärder, med en årsbudget och identifiering av potentiella stödelement. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|