Artikel 6 Verksamhetsutövarnas rapportering till behöriga myndigheter

1.   Varje verksamhetsutövare vid en anläggning som bedriver en eller flera av de verksamheter som förtecknas i bilaga I och som uppfyller eller överskrider de tillämpliga tröskelvärden för kapacitet som anges i den bilagan och antingen släpper ut någon av de föroreningar som förtecknas i bilaga II i en mängd som överskrider de tillämpliga tröskelvärdena, eller överskrider de tröskelvärden för avfall som anges i b i denna punkt, ska till den behöriga myndigheten årligen rapportera åtminstone följande information och uppgifter, såvida inte den behöriga myndigheten redan har tillgång till sådan information eller sådana uppgifter:

Kommissionen ska senast den 31 december 2025 genom genomförandeakter anta en förteckning över relevanta råvaror som ska rapporteras enligt första stycket d i denna punkt, med angivande av typerna och enheterna, på grundval av referensdokumenten för bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt definitionen i artikel 3.11 i direktiv 2010/75/EU. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2 i denna förordning. Kommissionen ska se över dessa genomförandeakter och vid behov revidera dem.

2.   Om ett utsläpp som avses i punkt 1 första stycket a eller en borttransport av föroreningar som avses i punkt 1 första stycket c inte överskrider de tillämpliga tröskelvärden som fastställs i bilaga II, eller om borttransporter av avfall inte överskrider de tröskelvärden som anges i punkt 1 första stycket b, ska verksamhetsutövaren vid den berörda anläggningen i sin rapport ange att utsläppet av föroreningar eller borttransporterna av föroreningar eller avfall ligger under dessa tröskelvärden.

Medlemsstaterna får besluta att rapportera den information som avses i första stycket endast i den första rapporten för en anläggning, eller del därav, som en verksamhetsutövare utarbetar efter det att denna förordning har trätt i kraft eller i den första rapport som en verksamhetsutövare utarbetar efter det att utsläppen av föroreningar eller borttransporten av föroreningar eller avfall inte längre överskrider de tillämpliga tröskelvärden som anges i bilaga II.

3.   När verksamhetsutövarna utarbetar den rapport som avses i punkt 1 första stycket i denna artikel ska de använda bästa tillgängliga information. Verksamhetsutövarna ska inhämta uppgifterna genom mätning. Om mätning inte resulterar i bästa tillgängliga information, inte är möjlig eller inte är tekniskt och ekonomiskt lönsam ska verksamhetsutövarna inhämta uppgifterna genom beräkning. Om varken mätning eller beräkning är möjlig får verksamhetsutövarna inhämta uppgifterna genom uppskattning. Informationen kan inbegripa övervakningsuppgifter, utsläppsfaktorer, massbalansberäkningar, indirekt övervakning eller andra beräkningar, tekniska uppskattningar och andra metoder i enlighet med artikel 9.1 och, i förekommande fall, i enlighet med internationellt godkända metoder.

4.   Verksamhetsutövarna ska i den rapport som avses i punkt 1 ange de metoder som har använts för att inhämta uppgifterna. Om uppgifterna har inhämtats genom mätning ska analysmetoden anges. Om uppgifterna har inhämtats genom beräkning ska beräkningsmetoden anges.

5.   De utsläpp som avses i bilaga II som rapporteras enligt punkt 1 första stycket ska inbegripa alla utsläpp från alla källor som omfattas av bilaga I på platsen för anläggningen.

6.   Vid tillämpningen av punkt 1 första stycket ska uppgifter om utsläpp och borttransporter rapporteras som totala utsläpp och borttransporter som sker avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen. Då verksamhetsutövarna tillhandahåller dessa uppgifter ska de ange eventuella uppgifter om utsläpp av föroreningar genom olyckshändelse, i de fall sådana finns att tillgå.

7.   Verksamhetsutövaren vid varje anläggning ska med lämpliga intervall samla in de uppgifter som behövs för att bedöma vilka utsläpp och borttransporter från anläggningen, eller en del därav, som omfattas av rapporteringskraven enligt punkt 1 första stycket.

8.   Verksamhetsutövaren vid varje anläggning ska hålla arkiven från vilka de rapporterade uppgifterna härleddes tillgängliga för den behöriga myndigheten i fem år efter rapporteringsårets slut. Arkiven ska innehålla en beskrivning av den metod som använts för att samla in uppgifterna.

9.   Medlemsstaterna får besluta att själva kvantifiera de avsiktliga utsläpp som avses i punkt 1 första stycket a i denna artikel för verksamhetsutövare vid anläggningar som omfattas av de verksamheter som avses i andra och sjunde raden i bilaga I. I sådana fall ska punkterna 1–8 i denna artikel inte vara tillämpliga på dessa verksamhetsutövare med avseende på sådana utsläpp.

10.   Vid tillämpningen av artikel 7 ska medlemsstaterna fastställa ett datum då verksamhetsutövarna ska lämna de uppgifter som avses i denna artikel till den behöriga myndigheten.

11.   Om en anläggning, eller del därav, inte uppfyller villkoren i punkt 1 första stycket i denna artikel, men ingår i en industrienhet som uppfyller dessa villkor, ska den anläggningen, eller delen därav, fram till dagen för ikraftträdandet av den delegerade akt som avses i artikel 15.3, omfattas av de rapporteringsskyldigheter som fastställs i den här artikeln, med undantag för de skyldigheter som fastställs i punkt 2 i den här artikeln.