BILAGA II

1.

En beskrivning av hela systemet för återanvändning av vatten, från det att avloppsvattnet tillförs reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse till användningspunkten, inbegripet avloppsvattnets källor, reningsstegen och de tekniska lösningar som används i återvinningsanläggningen, infrastrukturen för tillhandahållande, distribution och lagring, den avsedda användningen, platsen och perioden för användningen (till exempel om det används under en viss tid eller i vissa fall), bevattningsmetoderna, typen av gröda, andra vattenkällor om en blandning är avsedd att användas, och den volym av återvunnet vatten som ska tillhandahållas.

2.

Identifiering av alla parter som deltar i systemet för återanvändning av vatten och en tydlig beskrivning av deras roller och ansvarsområden.

3.

Identifiering av potentiella faror, framför allt förekomsten av föroreningar och patogener, och risken för farliga händelser såsom fel i reningssystemet, oavsiktliga läckage eller förorening av systemet för återanvändning av vatten.

4.

Identifiering av riskutsatta miljöer och befolkningsgrupper och exponeringsvägarna för de identifierade potentiella farorna, med beaktande av specifika miljöfaktorer såsom lokal hydrogeologi, topologi, jordtyp och ekologi, samt faktorer som rör typen av grödor och lantbruks- och bevattningspraxis. Beaktande av tänkbara irreversibla eller långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter av vattenåtervinningen som stöds av vetenskapliga belägg.

5.

En bedömning av risker för miljön och för människors och djurs hälsa, med beaktande av de identifierade potentiella farornas natur, de avsedda användningarnas varaktighet, de identifierade miljöer och befolkningsgrupper som riskerar att exponeras för de farorna och hur allvarliga farornas eventuella effekter är, med beaktande av försiktighetsprincipen, samt all relevant unionslagstiftning och nationell lagstiftning, vägledande dokument och minimikrav avseende livsmedels-, foder- och arbetsplatssäkerhet. Riskbedömningen kan grundas på en genomgång av tillgängliga vetenskapliga studier och uppgifter.

Riskbedömningen ska omfatta följande inslag:

Riskbedömningen får utföras genom en kvalitativ eller semikvantitativ riskbedömning. En kvantitativ riskbedömning ska användas när tillräckligt med stödjande uppgifter finns eller inom projekt med potentiell hög risk för miljön eller folkhälsan.

Som ett minimum ska följande krav och skyldigheter beaktas i riskbedömningen:

6.

Beaktande av de krav för vattenkvalitet och övervakning som tillkommer utöver eller som är striktare än de krav som anges avsnitt 2 i bilaga I, eller både och, när det är nödvändigt och lämpligt för att säkerställa ett tillräckligt skydd för miljön samt för människors och djurs hälsa, i synnerhet när det föreligger tydliga vetenskapliga belägg för att risken härrör från återvunnet vatten och inte från andra källor.

Beroende på resultatet av riskbedömningen enligt punkt 5 kan sådana ytterligare krav framför allt avse

7.

Identifiering av förebyggande åtgärder som redan vidtagits eller som bör vidtas för att begränsa risker så att samtliga identifierade risker kan hanteras på lämpligt sätt. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten liksom åt tillhörande säkerhetszoner.

Sådana förebyggande åtgärder kan omfatta

Särskilda förebyggande åtgärder som kan vara relevanta anges i tabell 1.

Tabell 1 – Särskilda förebyggande åtgärder

8.

Adekvata kvalitetskontrollsystem och förfaranden, inbegripet övervakning av återvunnet vatten med avseende på relevanta parametrar, och lämpliga underhållsprogram för utrustning.

Operatören av återvinningsanläggningen bör inrätta och upprätthålla ett kvalitetsledningssystem som certifierats enligt ISO 9001 eller motsvarande.

9.

Miljöövervakningssystem för att säkerställa att återkoppling ges från övervakningen och att alla processer och förfaranden valideras och dokumenteras på lämpligt sätt.

10.

Lämpliga system för att hantera incidenter och nödsituationer, inbegripet förfaranden för att på lämpligt sätt informera alla berörda parter om sådana händelser, och regelbundna uppdateringar av beredskapsplanen.

Medlemsstaterna kan använda befintliga internationella riktlinjer eller standarder, som ISO 20426:2018 Guidelines for health risk assessment and management for non-potable water reuse, ISO 16075:2015 Guidelines for treated waste water use for irrigation projects, andra likvärdiga standarder som är godtagbara på internationell nivå, eller WHO-riktlinjer, som verktyg för systematisk identifiering av faror, utvärdering och hantering av risker grundat på en prioriteringsstrategi som tillämpas på hela kedjan (från reningen av avloppsvatten från tätbebyggelse för återanvändning till distributionen och användningen för bevattning inom jordbruket till kontroll av effekterna) och för platsspecifik riskbedömning.

11.

Säkerställa att samordningsmekanismer inrättas bland olika aktörer för att garantera en säker framställning och användning av återvunnet vatten.