4.8. Överföringar av kryptotillgångar från eller till fristående adresser i enlighet med artiklarna 14.5 och 16.2 i förordning (EU) 2023/1113

Om en överföring av medel är en autogirering bör betalningsmottagarens betaltjänstleverantör till betalarens betaltjänstleverantör sända erforderliga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren, som en del av autogireringen. När denna erhållits av betalarens betaltjänstleverantör bör betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och den förmedlande betaltjänstleverantören anse att informationskraven i artikel 4.2 och 4.4 samt artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EU) 2023/1113 är uppfyllda.

Vid tillämpning av punkt 91 gäller följande:

• a) De skyldigheter som anges i artiklarna 4, 5 och 6 i förordning (EU) 2023/1113 bör tillämpas på betalningsmottagarens betaltjänstleverantör.
• b) Kontroll enligt artikel 4.4 i förordning (EU) 2023/1113 bör utföras av betalningsmottagarens betaltjänstleverantör med avseende på betalningsmottagarens uppgifter, innan autogireringen verkställs.
• c) De skyldigheter som anges i artiklarna 7, 8 och 9 i förordning (EU) 2023/1113 bör tillämpas på betalarens betaltjänstleverantör (gäldenärens betaltjänstleverantör).
• d) Betalarens betaltjänstleverantör (gäldenärens betaltjänstleverantör) bör utföra kontroll enligt artikel 7.3 och 7.4 i förordning (EU) 2023/1113 av betalarens uppgifter innan betalarens konto debiteras.

Om betalarens betaltjänstleverantör vid mottagande av autogirobetalningar upptäcker att information som avses i artiklarna 4, 5 och 6 i förordning (EU) 2023/1113 saknas eller är ofullständig eller har fyllts i med tecken eller inmatningsdata som inte är tillåtna i det meddelande- eller betalnings- och avvecklingssystem som avses i artikel 7.1 i den förordningen, bör de alternativ som anges i artikel 8.1 andra stycket i den förordningen tillämpas av betalarens betaltjänstleverantör. Betalarens betaltjänstleverantör bör välja att begära erforderliga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren före eller efter debiteringen av betalarens konto, enligt en riskbaserad metod. Den bör särskilt bedöma om betalningen fortfarande bör krediteras trots att information saknas eller om medel bör göras tillgängliga för betalningsmottagaren på grundval av information som erhållits från betalaren och verifieras som en del av processen för kundkännedom, i enlighet med avsnitt 4.4.

Betalarens betaltjänstleverantör bör utnyttja tillgängliga kommunikationskanaler för att samarbeta med betalningsmottagares betaltjänstleverantörer som upprepade gånger underlåtit att tillhandahålla erforderliga uppgifter, innan ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa eller avvisa betalningar. Om betaltjänstleverantörer förlitar sig på uppgifter som erhållits före transaktionerna bör deras strategier och förfaranden ta hänsyn till eventuella ändringar av information över tid, i synnerhet namn- och adressändringar.