1. De behöriga myndigheterna ska, när de bedömer om ett institut uppfyller kraven i artikel 325bi.1 e i förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller kraven för fastställandet av ett extremt scenario med framtida störningar, kontrollera huruvida de interna riktlinjer som avses i det ledet uppfyller samtliga följande krav:
a)
De interna riktlinjerna är förenliga med artikel 21 i delegerad förordning (EU) 2024/397.
b)
De interna riktlinjerna kräver att en uppdaterad förteckning upprättas som för varje icke modellerbar riskfaktor
i)
beskriver riskfaktorn,
ii)
specificerar den likviditetshorisont som tilldelats riskfaktorn i enlighet med artikel 325bd i förordning (EU) nr 575/2013,
iii)
specificerar om institutet beräknar det extrema scenariot med framtida störningar genom den direkta metod eller den stegvisa metod som avses i artikel 2, artikel 3, artikel 5 respektive artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2024/397, eller fastställer ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar i enlighet med artikel 14 i den delegerade förordningen,
iv)
om institutet använder den stegvisa metoden, specificerar om den historiska metoden, den asymmetriska sigmametoden eller fallback-metoden används för att kalibrera störningar nedåt och uppåt,
v)
för riskfaktorer för vilka institutet fastställer ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2024/397, motiverar detta val,
vi)
specificerar om riskfaktorn ingår i en undergrupp och, om så är fallet, vilken undergrupp.
c)
De interna riktlinjerna specificerar de kriterier som avses i artikel 1 a i och artikel 4 a i i delegerad förordning (EU) 2024/397 för att fastställa när antingen den direkta metoden eller den stegvisa metoden enligt artikel 2, artikel 3, artikel 5 och artikel 6 i den delegerade förordningen används med hänvisning till någon icke modellerbar riskfaktor eller icke modellerbar standardiserad undergrupp.
d)
De interna riktlinjerna specificerar kriterierna för att identifiera bankdagar och icke-bankdagar på ett sätt som är samstämmigt mellan beräkningen av det riskmått med stresscenario som avses i artikel 325bk i förordning (EU) nr 575/2013 och beräkningen av expected shortfall-riskmåttet enligt artikel 325bb i den förordningen.
e)
De interna riktlinjerna specificerar kriterierna för att identifiera riskfaktorer för vilka institutet fastställer riskmåttet med stresscenario genom att tillämpa ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2024/397.
f)
De interna riktlinjerna kräver att institutet dokumenterar alla prissättningsfel som avses i artikel 13.3 i delegerad förordning (EU) 2024/397, orsaken till prissättningsfel och de korrigerande åtgärder som vidtagits enligt den artikeln.
g)
De interna riktlinjerna specificerar frekvensen för uppdateringar i enlighet med artikel 12.4 i delegerad förordning (EU) 2024/397 av den stressperiod som används för att fastställa det extrema scenariot med framtida störningar, och andra möjliga kriterier som föranleder en uppdatering av denna stressperiod.
2. De behöriga myndigheterna ska, när de bedömer om ett instituts interna modell genomförs med integritet i enlighet med artikel 325bi.1 i förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller kraven på beräkningen av riskmåttet med stresscenario enligt artikel 325bk i den förordningen,
a)
om institutet använder den direkta metod som avses i artikel 2 i delegerad förordning (EU) 2024/397 med avseende på icke modellerbara riskfaktorer,
i)
kontrollera huruvida institutets processer uppfyller de kriterier som avses i artikel 1 a i i delegerad förordning (EU) 2024/397 såsom dessa har fastställts i de interna riktlinjer som avses i artikel 325bi.1 e i förordning (EU) nr 575/2013,
ii)
kontrollera huruvida institutet dokumenterar och motiverar ändringar i den metod som används för att beräkna riskmåttet med stresscenario i enlighet med artikel 1 a ii i delegerad förordning (EU) 2024/397,
iii)
kontrollera huruvida det är någon väsentlig skillnad mellan det riskmått med stresscenario som dels följer av den direkta metoden, dels av den stegvisa metoden, för den period på 20 bankdagar som avses i artikel 1 a iii i delegerad förordning (EU) 2024/397, och undersöka orsakerna till eventuella väsentliga skillnader,
b)
om institutet använder den direkta metod som avses i artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2024/397 med avseende på icke modellerbara standardiserade undergrupper,
i)
kontrollera huruvida institutets processer uppfyller de kriterier som avses i artikel 4 a i i den delegerade förordningen såsom dessa har fastställts i de interna riktlinjer som avses i artikel 325bi.1 e i förordning (EU) nr 575/2013,
ii)
kontrollera huruvida institutet dokumenterar och motiverar ändringar i den metod som används för att beräkna riskmåttet med stresscenario i enlighet med artikel 4 a ii i delegerad förordning (EU) 2024/397,
iii)
kontrollera huruvida det är någon väsentlig skillnad mellan det riskmått med stresscenario som dels följer av den direkta metoden, dels av den stegvisa metoden, för den period på 20 bankdagar som avses i artikel 4 a iii i delegerad förordning (EU) 2024/397, och undersöka orsakerna till eventuella väsentliga skillnader,
c)
när det gäller fastställandet av tidsserien för tio bankdagars avkastning enligt artikel 7 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
i)
kontrollera att institutet inte inkluderar mer än en observation per bankdag i den tidsserie som används för att generera ett riskmått med stresscenario, och kontrollera att tidsserierna endast omfattar faktiska marknadsdata i enlighet med artikel 7.1 a i delegerad förordning (EU) 2024/397,
ii)
kontrollera huruvida de kriterier som avses i punkt 1 d för att identifiera bankdagar och icke-bankdagar används vid beräkningen av den tio bankdagars avkastning som avses i artikel 7 i delegerad förordning (EU) 2024/397 och vid förlängningen av stressperioden med upp till 20 bankdagar enligt artikel 7.1 b i den förordningen, samt kontrollera huruvida stegen för att erhålla avkastningen för tio bankdagar, inbegripet fastställandet av Dt' enligt artikel 7.1 c i den delegerade förordningen, genomförs korrekt,
iii)
kontrollera huruvida tidsserierna för icke modellerbara riskfaktorer som institutet tidigare bedömt vara modellerbara i enlighet med artikel 325be i förordning (EU) nr 575/2013 inkluderar de observationer som institutet använde för att kalibrera scenarierna med framtida störningar enligt artikel 325bc i den förordningen i enlighet med artikel 7.2 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
d)
när det gäller genomförandet av den fallback-metod som avses i artikel 10 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
i)
kontrollera huruvida instituten kan motivera den knappa tillgången till data för de icke modellerbara riskfaktorer eller de icke modellerbara standardiserade undergrupper för vilka institutet använder fallback-metoden,
ii)
kontrollera huruvida det finns en lämplig identifiering av riskfaktorer för vilka den metod som avses i artikel 10.2 och 10.3 i delegerad förordning (EU) 2024/397 ska användas,
iii)
när den metod som avses i artikel 10.4 i delegerad förordning (EU) 2024/397 tillämpas, kontrollera huruvida den metod som institutet använder för att välja en riskfaktor som uppfyller de villkor som avses i punkt 5 i den artikeln leder till fastställandet av störningar uppåt och nedåt som är lämpliga för den riskfaktor för vilken fallback-metoden tillämpas,
e)
kräva att institutet identifierar icke modellerbara riskfaktorer eller icke modellerbara standardiserade undergrupper för vilka värdet på den icke-linjäritetskoefficient som avses i artiklarna 17 och 18 i delegerad förordning (EU) 2024/397 är lika med antingen κmin eller κmax, enligt de artiklarna, och kontrollera huruvida det extrema scenariot med framtida störningar är lämpligt eller om institutet, i enlighet med artikel 325bk.3 b i förordning (EU) nr 575/2013, ska vara skyldigt att tillämpa ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
f)
när det gäller fastställandet av stressperioden i enlighet med artikel 12 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
i)
om institutet fastställer stressperioden genom att maximera det värde som avses i artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2024/397 och använda känslighetsbaserade prissättningsmetoder i enlighet med artikel 13.4 i den delegerade förordningen, kontrollera robustheten i den analys som institutet har utfört för att visa att de prisförändringar som inte fångas upp av de känslighetsbaserade prissättningsmetoderna inte skulle ändra stressperioden,
ii)
om institutet fastställer stressperioden för de icke modellerbara riskfaktorerna i en övergripande riskfaktorkategori genom att identifiera den observationsperiod på 12 månader som maximerar det partiella expected shortfall-måttet PESRS, i i enlighet med artikel 12.2 i delegerad förordning (EU) 2024/397, kontrollera robustheten i den analys som institutet har utfört för att visa att den identifierade stressperioden är en period av finansiell stress för dess icke modellerbara riskfaktorer,
iii)
kontrollera huruvida de 12-månaders rullande fönster som testats för att fastställa stressperioden sträcker sig minst från den 1 januari 2007 i enlighet med artikel 12.3 i delegerad förordning (EU) 2024/397, och kontrollera huruvida tidigare uppdateringar av stressperioden följde den frekvens och de kriterier som avses i punkt 1 g,
g)
när det gäller beräkning av förluster med känslighetsbaserade prissättningsmetoder enligt villkoren i artikel 13.3 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
i)
bedöma robustheten i processer och metoder för att upptäcka prissättningsfel, identifiera finansiella instrument och råvaror för vilka ett prissättningsfel har inträffat, identifiera orsakerna till prissättningsfel och fastställa deras väsentliga känsligheter,
ii)
efter tillämpning av det extrema scenariot med framtida störningar på en icke modellerbar riskfaktor, kontrollera huruvida användningen av känslighetsbaserade prissättningsmetoder endast tillämpas på finansiella instrument och råvaror som är exponerade för denna riskfaktor och som berörs av prissättningsfel i enlighet med artikel 13.3 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
h)
när det gäller fastställandet av det regulatoriska extrema scenariot med framtida störningar enligt artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
i)
kontrollera lämpligheten hos den metod som institutet använder för att fastställa om den maximala förlust som kan uppstå till följd av en ändring av en icke modellerbar riskfaktor eller en ändring av en icke modellerbar standardiserad undergrupp är ändlig eller inte,
ii)
om den maximala förlust som motsvarar en icke modellerbar riskfaktor eller en icke modellerbar undergrupp är ändlig, kontrollera huruvida institutet identifierar en sådan maximal förlust korrekt,
iii)
om den maximala förlust som kan uppstå till följd av en ändring av en icke modellerbar riskfaktor eller en ändring av en icke modellerbar standardiserad undergrupp inte är ändlig, kontrollera huruvida de fördelningsmässiga och statistiska antaganden som används i den expertbaserade metod som avses i artikel 14.2 a och artikel 14.4 a i delegerad förordning (EU) 2024/397 är baserade på objektiva data och robusta tester, och att det extrema scenariot med framtida störningar är tillräckligt försiktigt,
iv)
kontrollera huruvida
1.
informationen i den förteckning som avses i punkt 1 b överensstämmer med de kriterier som avses i led e i den punkten,
2.
kriterierna i förteckningen enligt punkt 1 b för att identifiera de riskfaktorer för vilka riskmåttet med stresscenario erhålls genom fastställande av ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar är sunda,
v)
kontrollera robustheten hos den metod och de statistiska tester som institutet använder för att identifiera riskfaktorer som bara återspeglar idiosynkratisk risk i enlighet med artikel 16.3 och 16.4 i delegerad förordning (EU) 2024/397.
Vid tillämpning av led a ii ska de behöriga myndigheterna kontrollera huruvida den motivering som lämnats överensstämmer med de kriterier som avses i led a i och att relaterade ändringar inte beror på att den ena metoden leder till ett lägre riskmått med stresscenario än den andra.
Vid tillämpning av led b ii ska de behöriga myndigheterna kontrollera huruvida den motivering som lämnats överensstämmer med de kriterier som avses i led b i och inte beror på att den ena metoden leder till ett lägre riskmått med stresscenario än den andra.
Vid tillämpning av led g ii ska de behöriga myndigheterna kontrollera att institutet beräknar förluster avseende andra finansiella instrument och råvaror som är exponerade för denna riskfaktor men som inte berörs av ett prissättningsfel i samband med de prissättningsmetoder som används i riskmätningsmodellen i enlighet med artikel 13.2 i delegerad förordning (EU) 2024/397.
3. Vid tillämpning av punkt 2 a ii och b ii får de behöriga myndigheterna jämföra riskmåttet med stresscenario avseende de riskfaktorer eller standardiserade undergrupper för vilka en ändring i metoden har ägt rum och bedöma om ändringarna systematiskt leder till ett lägre riskmått med stresscenario.
4. Vid tillämpning av punkt 2 c i får de behöriga myndigheterna, för ett urval av de tidsserier för observationer som avses i artikel 7.1 a i delegerad förordning (EU) 2024/397, kontrollera att i de fall observationerna i tidsserierna är konstanter under efterföljande bankdagar är faktiska marknadsdata för riskfaktorn oförändrade. När de behöriga myndigheterna samlar in urvalet ska de överväga tidsserier som kännetecknas av en stor mängd data utan ändringar över på varandra följande bankdagar.
5. Vid tillämpning av punkt 2 c iii får de behöriga myndigheterna, för ett urval av riskfaktorer, jämföra de riskfaktorsobservationer som institutet använder för att beräkna expected shortfall-riskmåttet för riskfaktorn när den var modellerbar mot de riskfaktorsobservationer som institutet använder för att beräkna riskmåttet med stresscenario.
6. Vid tillämpning av punkt 2 d ii får de behöriga myndigheterna, för ett urval av riskfaktorer för vilka institutet använder de metoder som avses i artikel 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2024/397, kontrollera huruvida dessa riskfaktorer uppfyller villkoren för att omfattas av den metoden.
7. Vid tillämpning av punkt 2 d iii får de behöriga myndigheterna, för ett urval av riskfaktorer för vilka den metod som avses i artikel 10.4 i delegerad förordning (EU) 2024/397 används, kontrollera huruvida dessa riskfaktorer uppfyller de villkor som avses i punkt 5 i den artikeln.
När de behöriga myndigheterna kontrollerar huruvida de två riskfaktorerna är av samma art i enlighet med artikel 10.5 b i delegerad förordning (EU) 2024/397 och huruvida dessa riskfaktorer inte skiljer sig åt i fråga om egenskaper som leder till en underskattning av volatiliteten i enlighet med artikel 10.5 c i den delegerade förordningen, ska de kontrollera huruvida riskfaktorerna delar huvudsakliga egenskaper och om den valda riskfaktorn medför en namnrelaterad specifik risk om den icke modellerbara riskfaktorn medför en sådan risk.
8. Vid tillämpning av punkt 2 d iii får de behöriga myndigheterna, för ett urval av riskfaktorer för vilka den metod som avses i artikel 10.4 i delegerad förordning (EU) 2024/397 används,
a)
kräva att institutet testar alternativa lämpliga riskfaktorer som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.5 i delegerad förordning (EU) 2024/397 i stället för de riskfaktorer som institutet valt,
b)
jämföra det extrema scenario med framtida störningar som erhålls med användning av de riskfaktorer som valts av institutet och det extrema scenario med framtida störningar som erhålls med användning av de alternativa riskfaktorer som avses i led a,
c)
bedöma om de riskfaktorer som valts av institutet leder till en systematisk underskattning av det extrema scenariot med framtida störningar.
9. Vid tillämpning av punkt 2 d iii får de behöriga myndigheterna, för ett urval av riskfaktorer för vilka den metod som avses i artikel 10.4 i delegerad förordning (EU) 2024/397 används och för vilka mer än tolv observationer har gjorts under en 1-årsperiod,
a)
kräva att institutet skattar volatiliteten i dessa riskfaktorer under denna 1-årsperiod,
b)
kräva att institutet skattar volatiliteten under denna 1-årsperiod i de riskfaktorer som valts ut i enlighet med artikel 10.5 i delegerad förordning (EU) 2024/397 för de riskfaktorer som avses i led a,
c)
bedöma om volatiliteten i de riskfaktorer som institutet valt ut till följd av den skattning som avses i led b systematiskt är lägre än den volatilitet i riskfaktorerna i institutets riskmätningsmodell som är en följd av den skattning som avses i led a.
10. Vid tillämpning av punkt 2 e får de behöriga myndigheterna, för ett urval av riskfaktorer och standardiserade undergrupper,
a)
bedöma om icke-linjäritetskoefficienten är lika med κmin eller κmax på grund av att extremt höga eller extremt låga värden karaktäriserar täljaren eller nämnaren i följande grad
som används i beräkningen av κ i enlighet med artiklarna 17 och 18 i delegerad förordning (EU) 2024/397,
b)
kräva att institutet plottar den förlust som är en följd av riskfaktorförändringar i närheten av det extrema scenariot med framtida störningar och bedöma om förlustfunktionens profil är särskilt konkav eller konvex i detta närliggande område.
De behöriga myndigheterna ska när de gör en sådan bedömning välja en uppsättning icke modellerbara riskfaktorer och standardiserade undergrupper med beaktande av deras väsentlighet.
11. Vid tillämpning av punkt 2 f i får de behöriga myndigheterna, i lämpliga fall och om förluster motsvarande förändringar i väsentliga icke modellerbara riskfaktorer eller icke modellerbara standardiserade undergrupper är kraftigt icke-linjära,
a)
kräva att institutet fastställer stressperioden genom att maximera det värde som avses i artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2024/397, för en uppsättning icke modellerbara riskfaktorer eller en icke modellerbar standardiserad undergrupp som tillhör samma övergripande riskfaktorkategori, med hjälp av de prissättningsmetoder som institutet använder i riskmätningsmodellen i enlighet med artikel 13.2 i den delegerade förordningen,
b)
kräva att institutet fastställer stressperioden genom att maximera det värde som avses i artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2024/397, för den uppsättning som avses i led a i denna punkt, med hjälp av känslighetsbaserade prissättningsmetoder i enlighet med artikel 13.4 i den delegerade förordningen,
c)
bedöma om de stressperioder som fastställts i enlighet med leden a och b skiljer sig åt i väsentlig grad.
Den uppsättning icke modellerbara riskfaktorer eller icke modellerbara standardiserade undergrupper som avses i första stycket a ska väljas med beaktande av deras väsentlighet och den icke-linjära profilen hos förlusten till följd av förändringar i deras värden. För att identifiera icke modellerbara riskfaktorer eller icke modellerbara standardiserade undergrupper med en icke-linjär förlustprofil får de behöriga myndigheterna som grundval använda värdet på den icke-linjäritetskoefficient κ som beräknas i enlighet med artikel 17 eller artikel 18 i delegerad förordning (EU) 2024/397.
12. Vid tillämpning av punkt 2 f ii får de behöriga myndigheterna
a)
kräva att institutet fastställer stressperioden genom att maximera det värde som avses i artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2024/397, för en uppsättning icke modellerbara riskfaktorer eller en icke modellerbar standardiserad undergrupp som tillhör samma övergripande riskfaktorkategori, med hjälp av de prissättningsmetoder som institutet använder i riskmätningsmodellen i enlighet med artikel 13.2 i den delegerade förordningen,
b)
bedöma om den stressperiod som fastställs i enlighet med led a i betydande grad skiljer sig från den stressperiod som institutet identifierat när det tillämpat den metod som avses i artikel 12.2 i delegerad förordning (EU) 2024/397.
13. Vid tillämpning av punkt 2 g får de behöriga myndigheterna, för ett urval av prissättningsfel som institutet kan ha ställts inför, kontrollera huruvida institutet har följt de processer och metoder som avses i punkt 2 g i och på denna grundval bedöma robustheten i dessa processer och metoder.
14. Vid tillämpning av punkt 2 h iii får de behöriga myndigheterna, för ett urval av icke modellerbara riskfaktorer eller icke modellerbara standardiserade undergrupper,
a)
kräva att institutet genererar en tidsserie av avkastningar från en tjocksvansad statistisk fördelning som föreskrivs av den behöriga myndigheten och beräknar det extrema scenariot med framtida störningar med den stegvisa metod som avses i artikel 3 och artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2024/397 i kombination med den historiska metod som avses i artikel 8 i den delegerade förordningen,
b)
kontrollera att institutets expertbaserade metod är försiktig genom att jämföra det regulatoriska extrema scenario med framtida störningar som är en följd av den metoden med det extrema scenariot med framtida störningar beräknat i enlighet med led a.
15. Genom undantag från första stycket a får de behöriga myndigheterna kräva att institutet använder tidsserierna för en annan liknande riskfaktor i stället för att generera tidsserierna från en försiktig fördelning. Vid tillämpning av punkt 2 h iv får de behöriga myndigheterna, för ett urval av icke modellerbara riskfaktorer eller icke modellerbara standardiserade undergrupper samt på ett givet referensdatum, kontrollera huruvida
a)
de riskfaktorer eller standardiserade undergrupper för vilka riskmåttet med stresscenario fastställs genom tillämpning av ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2024/397 uppfyller de kriterier som institutet identifierat för användning av denna metod,
b)
de riskfaktorer eller standardiserade undergrupper för vilka riskmåttet med stresscenario inte fastställs genom tillämpning av ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2024/397 inte uppfyller de kriterier som institutet identifierat för användning av denna metod.
16. Vid tillämpning av punkt 2 i får de behöriga myndigheterna, för ett urval av icke modellerbara riskfaktorer,
a)
kontrollera huruvida riskfaktorn är av sådan art att den bara återspeglar idiosynkratisk risk genom att granska beskrivningen av riskfaktorn i den förteckning som avses i artikel 33.1 i denna förordning och de indata som används för att värdera den i enlighet med artikel 16.3 a och artikel 16.4 a i delegerad förordning (EU) 2024/397,
b)
utföra hypotestester för att bedöma signifikansen av korrelationskoefficienter mellan riskfaktorer i urvalet och jämföra resultaten av de hypotestesterna med de resultat som institutet erhållit vid utförandet av de statistiska tester som avses i artikel 16.3 d och artikel 16.4 d i delegerad förordning (EU) 2024/397.
