Bilaga: förteckning över potentiella överföringskanaler som instituten kan överväga

Instituten bör överväga omställningsrisker till följd av övergången till en mer hållbar och koldioxidsnål ekonomi. Dessa kan omfatta politiska och legala risker (såsom nya mekanismer för prissättning för koldioxid eller strängare miljölagar), tekniska risker (såsom föråldring av tillgångar med höga utsläpp) och marknadsrisker (såsom förändringar i konsumenternas preferenser eller efterfrågemönster).

Mikroekonomiska kanaler:

• • Företag är inte längre lönsamma eller överskuldsatta, eller riskerar att bli det, på grund av ökande miljökostnader (t.ex. kostnader för omställning till miljövänligare teknik, leveranskedjor och produktionsprocesser, stigande energikostnader, ökad beskattning på utsläpp, volatilitet i råvarupriserna och prispåslag på grund av resursbrist) och/eller förändringar i konsumenternas preferenser och konkurrensdynamik.
• • Tillgångarna är strandade eller kraftigt nedskrivna eller riskerar att bli det, eftersom de inte längre är anpassade till nuvarande standarder eller konsumenternas preferenser.
• • Företag är juridiskt ansvariga vid partiell underlåtenhet att anpassa sig till omställningen.
• • Hushållen står för omställningskostnader (t.ex. kostnader för att anpassa fastigheter till gällande normer eller kapitalförlust vid försäljning, ökad beskattning, högre energipriser samt prisökning på basvaror och bastjänster), vilket i betydande grad påverkar deras ekonomiska ställning och efterfrågan på lån.

Makroekonomiska kanaler:

• • Grundläggande förändringar i energimixen, energiprisnivåer och energianvändningsmönster, vilka bland annat kan härledas till insatser för att begränsa klimatförändringarna samt minska föroreningar och resursbrist, vilket påverkar hela ekonomin.
• • Betydande prisförändringar, särskilt för energiintensiva eller miljöskadliga produkter.
• • Produktivitetsförändringar.
• • Störningar på arbetsmarknaden som leder till arbetslöshet och sektorer som utsätts för tryck på grund av brist på kvalificerad arbetskraft.
• • Förändringar i konsument - och marknadspreferenser.
• • Andra effekter på internationell handel, offentliga inkomster, finanspolitiskt utrymme, räntor och växelkurser.

Instituten bör beakta akuta risker till följd av att extrema klimat - eller väderhändelser blir allt vanligare och allvarligare (t.ex. värmeböljor, översvämningar eller förorening av vattenkällor) samt kroniska risker till följd av långsiktiga förändringar i klimat- och vädermönstren (t.ex. stigande medeltemperaturer, stigande havsnivåer eller minskad pollinering).

Mikroekonomiska kanaler:

• • Företagens lönsamhet påverkas av allvarliga störningar i verksamheten eller värdekedjan på grund av mycket ogynnsamma miljöförhållanden, av gradvis försämring på grund av arbetsförhållanden eller av stigande kostnader (t.ex. anpassningskostnader och pris på viktiga insatsvaror).
• • Hushållens inkomster påverkas av miljöstörningar, av en gradvis försämring av ekonomisk verksamhet eller av hälsoeffekter.
• • Företags tillgångar eller hushålls fastigheter skadas av kraftigt ogynnsamma väderförhållanden eller utsätts för en gradvis försämring (t.ex. då lera krymper och sväller).
• • Företag och hushåll står för högre underhålls - och anpassningskostnader, eller till och med kostnader för återuppbyggnad.

Makroekonomiska kanaler:

• • Dominoeffekter av mycket ogynnsamma väderförhållanden, föroreningsincidenter, vattenbrist och andra effekter av global uppvärmning och förstörelse av ekosystem, vilka drabbar hela ekonomin i ett visst geografiskt område.
• • Betydande prisförändringar till följd av tillgångschocker, vilket leder till inflationstryck.
• • Minskad produktivitet för arbetskraften och hälsoeffekter.
• • Störningar i leveranskedjan och resursbrist.
• • Migration och tvångsförflyttning.