Kartläggningsförfarande

Samordnaren bör genomföra en kartläggning i samarbete med andra behöriga myndigheter som utfärdat tillståndför reglerade institutsom ingår i det finansiella konglomeratet. Dessa behöriga myndigheter bör använda kartläggningen som utgångspunktför att fastställa en lämplig omfattning för den kompletterandetillsynen, baserat på det finansiella konglomeratets organisation, omfattning och komplexitet.

Kartläggningen bör genomföras med vederbörlig hänsyn till identifieringsprocessen som beskrivs i artikel4 i direktiv 2002/87/EG. På samma sätt bör resultatet av kartläggningen av konglomerat användas i de årliga uppdateringarna avidentifieringenav finansiella konglomerat.

Kartläggningen bör omfattainsamling och analys av sådan information som behövs för att kunna avgöra vilka behöriga myndigheter som, i enlighet med artikel 11 i direktiv 2002/87/EG, skaingåsamarbetsavtal om gränsöverskridande konglomeratstillsyn.

Samordnaren bör säkerställa attkartläggning utförs på grundval av följande förutsättningar:

• a) Ett finansiellt konglomerat har redan identifierats i enlighet med artikel4 idirektiv 2002/87/EG och genom samarbetet med behöriga myndigheter.
• b) Ett tillsynskollegium för en sektor har inrättats i enlighet med artikel116 i direktiv2013/36/EU eller artikel 248.2 i direktiv2009/138/EG, och samordnaren har utsetts i enlighet med artikel10 i direktiv 2002/87/EG.

Kartläggningen bör

• a) ta hänsyn till resultatet av de kartläggningarsom har utförts på sektornivå,
• b) fokusera på sektorövergripande samband, exempelvisnära kapitalförbindelser och ägarandelarmellan de reglerade instituteni ett finansiellt konglomerat, det blandade finansiella holdingföretaget eller andra enheter idet finansiella konglomeratet som är relevanta för konglomeratstillsynen.

I syfteattförbereda ett utkast till kartläggningför behöriga myndigheterspåsyn och återkoppling, bör samordnaren föra en dialog med det reglerade institutsom ligger överst i strukturen för detfinansiellakonglomeratet; omdet finansiella konglomeratet leds av en oreglerad enhet bör samordnaren, förutom att föra dialog med konglomeratets oreglerade ledare, även föra en dialog med detreglerade institutsom lyder under samordnarenstillsyn enligt artikel10.2b i direktiv 2002/87/EG.

Kartläggningen bör uppdateras regelbundet och minst årligen med hänsyn till eventuella förändringar i det finansiella konglomeratets struktur. Eventuella uppdateringar av den initiala kartläggningen bör kommunicerastill alla berörda behöriga myndigheter.

Kartläggningen skata hänsyn till alla de enheter som är relevanta för tillsynenavdet finansiella konglomeratet, och kartläggningen skaange vilken av följandefinansiella sektorersom varje regleratinstituthör till:

• a) försäkringsbolagoch återförsäkringsbolag, eller
• b) kreditinstitut och värdepappersbolag

För de enheter som omfattasav konglomeratstillsynen som avses i punkt 14 bör kartläggningen identifiera

• a) alla EES-dotterbolag,
• b) EES-filialer som antingen är av betydelse för den lokala marknaden eller viktiga för sektorn i fråga, enligt definitionen av sådana filialer som föreskrivs i respektive sektorsdirektiv,
• c) icke-EES-dotterbolag och filialer som är relevanta för sektorn, och
• d) En förteckningöver relevant koncerninternt ägandeinom det finasiella konglomerateti enlighet med det som avses i artiklarna 2.11 och 12 i direktiv 2002/87/EG.

Samordnaren bör sammanställa kartläggningen i enlighet med mallen i bilaga 1.