+BILAGA II Mall för de nationella byggnadsrenoveringsplanerna

BILAGA II Mall för de nationella byggnadsrenoveringsplanerna



BILAGA II

Mall för de nationella byggnadsrenoveringsplanerna

(som det hänvisas till i artikel 3)



Artikel 3 i detta direktiv

Obligatoriska indikatorer

Frivilliga indikatorer

a)  Översikt över det nationella byggnadsbeståndet

Antal byggnader och total golvyta (m2):

— per byggnadstyp (inklusive offentliga byggnader och subventionerade bostäder)

— per energiklass

— nära-nollenergibyggnader

— byggnader med sämst prestanda (inklusive en definition)

— 43 % av bostadsbyggnader med sämst prestanda

— uppskattning av andelen byggnader som är undantagna enligt artikel 9.6 b

Antal byggnader och total golvyta (m2):

— per byggnadsålder

— per byggnadsstorlek

— per klimatzon

— rivning (antal byggnader och total golvyta (m2))

Antal energicertifikat:

— per byggnadstyp (inklusive offentliga byggnader)

— per energiklass

Antal energicertifikat:

— per konstruktionstid

Årlig renoveringstakt: antal byggnader och total golvyta (m2)

— per byggnadstyp

— till nivåer för nära-nollenergibyggnader och/eller nollutsläppsbyggnader

— per renoveringsomfattning (viktad genomsnittlig renovering)

— offentliga byggnader

 

Primär och slutlig årlig energianvändning (ktoe):

— per byggnadstyp

— per slutanvändning

Energibesparingar (ktoe):

— bostadsbyggnader

— lokalbyggnader

— offentliga byggnader

Genomsnittlig primärenergianvändning i kWh/(m2*år) för bostadsbyggnader

Andel förnybar energi i byggnadssektorn (installerade MWh eller producerade GWh):

— för olika användningar

Minskade energikostnader (euro) per hushåll (genomsnitt)

Primärenergianvändningen i en byggnad som motsvarar de bästa 15 % (tröskel för väsentligt bidrag) och de bästa 30 % (tröskel för att inte orsaka betydande skada) av det nationella byggnadsbeståndet, enligt delegerad förordning (EU) 2021/2139.

Andel värmesystem i byggnadssektorn per typ av värmepanna/värmesystem

Andel förnybar energi i byggnadssektorn (installerade MWh eller producerade GWh):

— på plats

— externt

Årliga driftsrelaterade växthusgasutsläpp (kg CO2eq/(m2*år):

— per byggnadstyp

Årlig driftsrelaterad minskning av växthusgasutsläpp (kg CO2eq/(m2*år):

— per byggnadstyp

Livscykel-GWP (kg CO2eq/(m2)) i nya byggnader:

— per byggnadstyp

Marknadshinder och marknadsmisslyckanden (beskrivning):

— delade incitament

— bygg- och energisektorns kapacitet

Utvärdering av kapaciteten inom byggsektorn, sektorn för energieffektivitet och sektorn för förnybar energi

Marknadshinder och marknadsmisslyckanden (beskrivning):

— administrativa

— finansiella

— tekniska

— medvetenhet

— andra

Antal:

— energitjänsteföretag

— byggföretag

— arkitekter och ingenjörer

— kvalificerade arbetstagare

— gemensamma kontaktpunkter

— små och medelstora företag inom bygg- och renoveringssektorn

— gemenskaper för förnybar energi och medborgarledda renoveringsinitiativ

Prognoser för arbetskraften inom byggsektorn:

— arkitekter/ ingenjörer/kvalificerade arbetstagare som går i pension

— arkitekter/ ingenjörer/kvalificerade arbetstagare som kommer in på marknaden

— unga i sektorn

— kvinnor i sektorn

Översikt och prognos över prisutvecklingen för byggmaterial och den nationella marknadsutvecklingen

Energifattigdom (definition):

— procentandel människor som drabbas av energifattigdom

— andel av hushållets disponibla inkomst som läggs på energi

— befolkning med dåliga bostadsförhållanden (t.ex. läckande tak) eller med otillräckliga värmekomfortförhållanden

 

Primärenergifaktorer:

— per energibärare

— primärenergifaktor för icke-förnybar energi

— primärenergifaktor för förnybar energi

— total primärenergifaktor

 

Definition av nära-nollenergibyggnad för nya och befintliga byggnader

Översikt över den rättsliga och administrativa ramen

Kostnadsoptimala minimikrav för energiprestanda för nya och befintliga byggnader

 

b)  Färdplan för 2030, 2040, 2050

Mål för årlig renoveringstakt: antal byggnader och total golvyta (m2):

— per byggnadstyp

— med sämst prestanda

— de 43 % av bostadsbyggnader med sämst prestanda

Information enligt artikel 9.1:

— kriterier för att undanta enskilda lokalbyggnader

— beräknad andel undantagna lokalbyggnader

— uppskattning av motsvarande förbättringar av energiprestandan till följd av undantagna lokalbyggnader

Mål för förväntad andel (%) renoverade byggnader:

— per byggnadstyp

— per renoveringsomfattning

Mål för förväntad primär och slutlig årlig energianvändning (ktoe):

— per byggnadstyp

— per slutanvändning

Förväntade energibesparingar:

— per byggnadstyp

Mål för ökningen av andelen förnybar energi i enlighet med artikel 15a i direktiv (EU) 2018/2001

Numeriska mål för utbyggnaden av solenergi i byggnader

Andel energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn (installerade MWh eller producerade GWh)

Mål för förväntade driftsrelaterade växthusgasutsläpp (kg CO2eq/(m2*år):

— per byggnadstyp

Mål för förväntad driftsrelaterad minskning av växthusgasutsläpp (%):

— per byggnadstyp

Uppdelning mellan utsläpp som omfattas av kapitel III [stationära anläggningar], kapitel IVa [ny utsläppshandel för byggnader och vägtransporter] i direktiv 2003/87/EG och andra bestånd.

Mål för förväntade växthusgasutsläpp över hela livscykeln (kg CO2eq/(m2*år)) i nya byggnader:

— per byggnadstyp

Förväntade fördelar i vidare bemärkelse:

— minskning (%) av antalet människor som drabbas av energifattigdom

— Skapande av nya arbetstillfällen

— Ökning av BNP (andel och miljarder euro)

Medlemsstaternas bidrag till unionens energieffektivitetsmål i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 som kan hänföras till renovering av byggnadsbeståndet (andel och siffra i ktoe)

 

Medlemsstaternas bidrag till unionens mål för förnybar energi i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 som kan hänföras till renovering av byggnadsbeståndet (andel, installerade MWh eller producerade GWh):

 

c)  Översikt över genomförda och planerade styrmedel och åtgärder

Strategier och åtgärder med avseende på följande:

a)  Identifiering av kostnadseffektiva renoveringsmetoder för olika byggnadstyper och klimatzoner, med beaktande av potentiella relevanta tröskelpunkter i en byggnads livscykel.

b)  Nationella minimistandarder för energiprestanda enligt artikel 9 och andra strategier och åtgärder inriktade på de segment i det nationella byggnadsbeståndet som har sämst prestanda, inklusive skyddsåtgärder enligt artikel 17.19.

c)  Främjande av totalrenovering av byggnader, inbegripet stegvis renovering.

d)  Stärkning och skydd av sårbara kunder och lindring av energifattigdom, inbegripet strategier och åtgärder enligt artikel 24 i direktiv (EU) 2023/1791, samt överkomliga bostäder.

e)  Inrättande av gemensamma kontaktpunkter eller liknande mekanismer enligt artikel 18 för rådgivning och stöd om tekniska, administrativa och ekonomiska frågor.

f)  Minskning av koldioxidutsläpp från uppvärmning och kylning, bland annat genom nät för fjärrvärme och fjärrkyla, och utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning med sikte på en fullständig utfasning av värmepannor för fossila bränslen senast 2040.

g)  Förebyggande och högkvalitativ behandling av bygg- och rivningsavfall i enlighet med direktiv 2008/98/EG, särskilt när det gäller avfallshierarkin, och målen för den cirkulära ekonomin.

h)  Främjande av förnybara energikällor i byggnader i linje med det vägledande mål för andelen energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn som fastställs i artikel 15a.1 i direktiv (EU) 2018/2001.

i)  Utbyggnad av solenergianläggningar på byggnader.

j)  Minskning av växthusgasutsläpp under hela livscykeln för konstruktion, renovering, drift och uttjänta byggnader samt koldioxidupptag.

k)  Främjande av distrikts- och grannskapsstrategier och integrerade renoveringsprogram på distriktsnivå, som kan behandla frågor som energi, mobilitet, grön infrastruktur, avfallshantering och vattenrening och andra aspekter av stadsplanering och ta hänsyn till lokala och regionala resurser, cirkularitet och tillräcklighet.

l)  Förbättring av byggnader som ägs av offentliga organ, inbegripet strategier och åtgärder enligt artiklarna 5, 6 och 7 i direktiv (EU) 2023/1791.

m)  Främjande av smart teknik och infrastruktur för hållbar mobilitet i byggnader.

n)  Åtgärda marknadshinder och marknadsmisslyckanden.

o)  Åtgärda kompetensluckor och främja utbildning, riktad fortbildning, kompetenshöjning och omskolning inom byggsektorn, sektorn för energieffektivitet och sektorn för förnybar energi (offentliga och privata), för att säkerställa att det finns tillräckligt med arbetskraft med lämplig kompetens som motsvarar behoven inom byggnadssektorn, med särskilt fokus på de underrepresenterade grupperna.

p)  Informationskampanjer och andra rådgivningsverktyg.

q)  Främjande av modulära och industriella lösningar för byggande och byggnadsrenovering.

För alla strategier och åtgärder:

— strategins eller åtgärdens benämning

— kort beskrivning (exakt omfattning, syfte och verksamhetsformer)

— kvantifierat mål

— typ av strategi eller åtgärd (t.ex. lagstiftning, ekonomisk, skattemässig, utbildning, information)

— planerad budget och finansieringskällor

— enheter som ansvarar för genomförandet av strategin

— förväntad effekt

— status för genomförandet

— dag för ikraftträdande

— genomförandeperiod

Strategier och åtgärder med avseende på följande:

a)  Ökning av byggnaders klimatresiliens.

b)  Främjande av energitjänstemarknaden.

c)  Ökad brandsäkerhet.

d)  Ökad resiliens mot katastrofrisker, inbegripet risker i samband med intensiv seismisk aktivitet.

e)  Avlägsnande av farliga ämnen, inklusive asbest.

f)  Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

g)  Den roll som spelas av gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper i distrikts- och grannskapsstrategier.

h)  Åtgärdande av personalbrist.

i)  Förbättring av kvaliteten på inomhusmiljön.

För alla politiska strategier och åtgärder:

— administrativa resurser och administrativ kapacitet

— område(n) som omfattas:

— byggnader med sämst prestanda

— minimistandarder för energiprestanda

— energifattigdom, subventionerade bostäder

— offentliga byggnader

— bostäder (enfamiljs, flerfamiljs)

— byggnader som inte är bostäder

— industri

— förnybara energikällor

— utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning

— växthusgasutsläpp under hela livscykeln

— cirkulär ekonomi och avfall

— gemensamma kontaktpunkter

— renoveringspass

— smart teknik

— hållbar mobilitet i byggnader

— distrikts- och grannskapsstrategier

— kompetens, utbildning

— informationskampanjer och rådgivningsverktyg

d)  Översikt över investeringsbehoven, budgetkällorna och de administrativa resurserna

— totala investeringsbehov för 2030, 2040, 2050 (miljoner euro)

— offentliga investeringar (miljoner euro)

— offentliga investeringar (miljoner euro)

— budgetmedel

 

e)  Gränsvärden för nya och renoverade nollutsläppsbyggnader enligt artikel 11

— operativa gränsvärden för utsläpp av växthusgaser för nya nollutsläppsbyggnader

— operativa gränsvärden för utsläpp av växthusgaser för renoverade nollutsläppsbyggnader

— årliga gränsvärden för primärenergianvändning för nya nollutsläppsbyggnader

— årliga gränsvärden för primärenergianvändning för renoverade nollutsläppsbyggnader

 

f)  Minimistandarder för energiprestanda för lokalbyggnader

— gränsvärden för energiprestanda enligt artikel 9.1

 

g)  Nationell utvecklingsbana för en progressiv renovering av byggnadsbeståndet det

— den nationella utvecklingsbanan för en progressiv renovering av bostadsbyggnadsbeståndet, inbegripet milstolparna för 2030 och 2035 avseende genomsnittlig primärenergianvändning i kWh/(m2*år), enligt artikel 9.2

 

1. Översikt

,

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
  • Builddate: 24.05.2026 00:00:00 -Doknr: CELEX:32024L1275
  • EULAW -

    EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.

    DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.