15.1 Icke-uppskjuten och uppskjuten ersättning

Utan att det påverkar tillämpningen av undantag enligt artikel 32.4 i direktiv (EU) 2019/2034 bör värdepappersföretagen genomföra ett system för uppskjutna betalningar som på ett lämpligt sätt anpassar personalens ersättning efter värdepappersföretagets verksamhet, konjunkturcykel och riskprofil samt den identifierade personalens verksamhet, så att en tillräckligt stor del av den rörliga ersättningen går att anpassa efter riskutfall över tid genom riskjusteringar i efterhand.

Ett system för uppskjuten ersättning definieras av följande komponenter:

• a. Andelen rörlig ersättning som skjuts upp (avsnitt 15.2).
• b. Uppskovsperiodens längd (avsnitt 15.2).
• c. Den hastighet med vilken uppskjuten ersättning erhålls, inklusive tidsperioden från och med utgången av ackumuleringsperioden till och med erhållandeprocessen för det första uppskjutna beloppet (avsnitt 15.3).

Värdepappersföretagen bör i systemet för uppskjutna betalningar ta hänsyn till i vilken form den uppskjutna rörliga ersättningen beviljas och bör i lämpliga fall inrätta åtskilda system för uppskjutna betalningar genom att variera dessa komponenter mellan olika kategorier av identifierad personal. Kombinationen av dessa komponenter bör leda till ett effektivt system för uppskjutna betalningar där det ges tydliga incitament för långsiktigt risktagande genom transparenta riskjusteringsförfaranden.