EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (Text av betydelse för EES)

0.1 Syftet med denna bilaga är att ange hur tillverkare och importörer ska kunna bedöma och dokumentera att de risker som är förknippade med det ämne de tillverkar eller importerar kontrolleras tillräckligt väl under tillverkningsprocessen och i samband med deras egen användning samt att andra längre ned i distributionskedjan kan kontrollera riskerna tillräckligt väl. Kemikaliesäkerhetsrapporten ska även ange huruvida olika nanoformer av ämnen som beskrivs i bilaga VI tillverkas eller importeras, samt ange vilka dessa nanoformer är, inbegripet en lämplig motivering för varje informationskrav som beskriver när och hur information om en viss form används för att påvisa säkerheten hos andra former. Krav som är specifika för nanoformer av ett ämne i denna bilaga ska tillämpas för alla nanoformer som omfattas av registreringen utan att det påverkar tillämpningen av krav som gäller andra former av ämnet. Denna bilaga ska också, med nödvändiga anpassningar, tillämpas på de producenter och importörer av varor som är skyldiga att göra en kemikaliesäkerhetsbedömning som ett led i en registrering.

0.2 Kemikaliesäkerhetsbedömningen skall utarbetas av en eller flera kompetenta personer med lämplig erfarenhet och lämplig utbildning, inklusive fortbildning.

0.3 En tillverkares kemikaliesäkerhetsbedömning ska omfatta tillverkningen av ett ämne och alla identifierade användningar. En importörs kemikaliesäkerhetsbedömning ska omfatta alla identifierade användningar. Kemikaliesäkerhetsbedömningen ska gälla användning av ämnet som sådant (inklusive betydande föroreningar och tillsatser) eller ingående i en blandning och i en vara i enlighet med de identifierade användningarna. Bedömningen ska beakta alla faser av ämnets livscykel till följd av dess tillverkning och identifierade användningar. Bedömningen ska gälla alla nanoformer som omfattas av registreringen. Motiveringarna och de slutsatser som bedömningen utmynnar i ska vara relevanta för dessa nanoformer. Kemikaliesäkerhetsbedömningen ska baseras på en jämförelse av ämnets potentiella skadliga effekter med den kända eller rimligen förutsebara exponeringen av människor och/eller miljön för detta ämne samtidigt som hänsyn tas till genomförda och rekommenderade riskhanteringsåtgärder och driftförhållanden.

0.4 Ämnen vars fysikalisk-kemiska, toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaper sannolikt är likartade eller följer ett regelbundet mönster på grund av att ämnena liknar varandra i strukturellt hänseende får betraktas som en grupp eller ”ämneskategori”. Om tillverkaren eller importören anser att den kemikaliesäkerhetsbedömning som gjorts för ett ämne är tillräcklig för att bedöma och dokumentera att de risker som är förknippade med ett annat ämne eller en ämnesgrupp eller ”ämneskategori” är tillräckligt väl kontrollerade, kan denna kemikaliesäkerhetsbedömning användas även för det andra ämnet eller ämnesgruppen eller ”ämneskategorin”. Tillverkaren eller importören ska lämna en motivering för detta. Om något av ämnena förekommer i en eller flera nanoformer och data för en form används för att visa att andra former är säkra att använda, i enlighet med de allmänna reglerna i bilaga XI, ska en vetenskaplig motivering ges för hur data från ett specifikt test eller annan information (t.ex. metoder, resultat eller slutsatser) kan användas för övriga former av ämnet genom tillämpning av reglerna om gruppering och jämförelse med strukturlika ämnen. Liknande överväganden bör göras i samband med exponeringsscenarier och riskhanteringsåtgärder.

0.5 Kemikaliesäkerhetsbedömningen skall baseras på den information om ämnet som ingår i den tekniska dokumentationen och på annan tillgänglig och relevant information. Tillverkare eller importörer som lämnar in ett förslag till testning i enlighet med bilagorna IX och X skall redovisa detta under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten. Tillgänglig information från bedömningar som gjorts inom ramen för andra internationella och nationella program skall tas med. Om det är lämpligt och om en riskbedömning utförd enligt gemenskapslagstiftningen (t.ex. en riskbedömning enligt förordning (EEG) nr 793/93) redan finns, skall denna beaktas och återspeglas i kemikaliesäkerhetsrapporten. Avvikelser från sådana bedömningar skall motiveras.

Den information som skall beaktas omfattar således uppgifter om den fara som är förknippad med ämnet, den exponering som uppkommer vid tillverkning eller import och vid ämnets identifierade användning samt de driftförhållanden och riskhanteringsåtgärder som vidtas eller som det rekommenderas att nedströmsanvändare skall beakta.

I enlighet med avsnitt 3 i bilaga XI kan det finnas fall där det inte är nödvändigt att ta fram den information som saknas, eftersom de riskhanteringsåtgärder och driftförhållanden som är nödvändiga för att kontrollera en välkarakteriserad risk också kan räcka för att kontrollera andra potentiella risker, som då inte behöver karakteriseras exakt.

Om tillverkaren eller importören anser sig ha behov av ytterligare information för att utarbeta sin kemikaliesäkerhetsrapport och denna information endast kan erhållas genom utförande av tester i enlighet med bilaga IX eller X, ska denne lämna in ett förslag till teststrategi, av vilken det ska framgå varför denna ytterligare information anses nödvändig. Detta ska också anges under lämplig rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten. Om det anses nödvändigt kan förslaget till teststrategi avse flera studier som sinsemellan behandlar skilda former av samma ämne beträffande samma informationskrav. Medan tillverkaren eller importören väntar på resultaten från ytterligare test ska de interimistiska riskhanteringsåtgärder som har vidtagits och de åtgärder tillverkaren/importören rekommenderar nedströmsanvändare att vidta i syfte att hantera de risker som är föremål för undersökning redovisas i kemikaliesäkerhetsrapporten och tas med i det exponeringsscenario som utformas. Exponeringsscenarierna och de interimistiska riskhanteringsåtgärder som rekommenderas ska avse alla nanoformer som omfattas av registreringen.

0.6 Steg i en kemikaliesäkerhetsbedömning

0.6.1 En tillverkares eller importörs kemikaliesäkerhetsbedömning för ett ämne ska omfatta följande steg 1–4 i enlighet med respektive avsnitt i denna bilaga:

Hälsofarlighetsbedömning.

Hälsofarlighetsbedömning av fysikalisk-kemiska egenskaper.

Miljöfarlighetsbedömning.

PBT- och vPvB-bedömning.

0.6.2 I de fall som avses i punkt 0.6.3 ska kemikaliesäkerhetsbedömningen även omfatta följande steg 5 och 6 i enlighet med avsnitten 5 och 6 i denna bilaga:

Exponeringsbedömning.

5.1

Generering av ett eller flera exponeringsscenarier eller identifiering av relevanta användnings- och exponeringskategorier i förekommande fall.

5.2

Uppskattning av exponeringen.

Riskkarakterisering.

0.6.3 Om tillverkaren eller importören som en följd av stegen 1–4 drar slutsatsen att ämnet eller, i tillämpliga fall, nanoformer av detta uppfyller kriterierna för att klassificeras enligt någon av följande faroklasser eller farokategorier, vilka anges i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008, eller bedöms vara ett PBT eller vPvB, ska kemikaliesäkerhetsbedömningen även omfatta stegen 5 och 6 i enlighet med avsnitten 5 och 6 i denna bilaga:

Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6 och 2.7, 2.8 typerna A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategorierna 1 och 2, 2.14 kategorierna 1 och 2 samt 2.15 typerna A–F.

Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7 skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling, 3.8 andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.

Faroklass 4.1.

Faroklass 5.1.

0.6.4 Ett sammandrag av all relevant information som har använts i redovisningen enligt ovan ska tillhandahållas under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten (avsnitt 7).

0.7 Det centrala inslaget i kemikaliesäkerhetsrapportens exponeringsdel är beskrivningen av de exponeringsscenarier som tillämpas för tillverkarens produktion och för tillverkarens eller importörens egen användning samt de som tillverkaren eller importören rekommenderar skall tillämpas för identifierade användningar.

Ett exponeringsscenario är den uppsättning betingelser och villkor som beskriver hur ämnet tillverkas eller används under sin livscykel och hur tillverkaren eller importören kontrollerar eller rekommenderar nedströmsanvändare att kontrollera exponeringar av människor och miljön. Dessa uppsättningar betingelser och villkor skall omfatta en beskrivning av både de riskhanteringsåtgärder och de driftförhållanden som tillverkaren eller importören har tillämpat eller som nedströmsanvändare rekommenderas att tillämpa.

Om ämnet släpps ut på marknaden, skall relevanta exponeringsscenarier, med riskhanteringsåtgärder och driftförhållanden, tas med i en bilaga till säkerhetsdatabladet i enlighet med bilaga II.

0.8 Kraven på detaljrikedom i redogörelsen för ett exponeringsscenario kommer att variera mycket från fall till fall, beroende på hur ämnet används, vilka farliga egenskaper det har och hur mycket information tillverkaren eller importören har tillgång till. Exponeringsscenarier kan omfatta beskrivningar av lämpliga riskhanteringsåtgärder för flera enskilda processer eller användningar av ett ämne. Ett exponeringsscenario kan därmed täcka ett brett spektrum av processer eller användningar. Exponeringsscenarier som täcker ett brett spektrum av processer eller användningar får betecknas som exponeringskategorier. Ytterligare hänvisningar till exponeringscenarier i denna bilaga och bilaga II innefattar exponeringskategorier om sådana har utarbetats.

0.9 När information inte är nödvändig enligt bilaga XI, skall detta anges under berörd rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten tillsammans med en hänvisning till motiveringen i den tekniska dokumentationen. Det faktum att ingen information erfordras skall också anges i säkerhetsdatabladet.

0.10 De risker som är förknippade med särskilda effekter, som t.ex. uttunning av ozonlagret, potential att fotokemiskt bilda marknära ozon, stark lukt och förorening, för vilka det i praktiken är omöjligt att tillämpa de förfaranden som anges i avsnitten 1–6, skall bedömas från fall till fall, och tillverkaren eller importören skall inkludera en fullständig beskrivning och motivering av dessa bedömningar i kemikaliesäkerhetsrapporten.

0.11 Vid bedömning av risken vid användning av ett eller flera ämnen som ingår i en särskild ►M3 blandning ◄ (exempelvis legeringar), skall man utgå ifrån det sätt på vilket beståndsdelarna är bundna i den kemiska matrisen.

0.11a När nanoformer omfattas av kemikaliesäkerhetsbedömningen ska ett lämpligt mått för bedömning och redovisning av resultaten i stegen 1–6 i kemikaliesäkerhetsbedömningen i 0.6.1 och 0.6.2 övervägas, och motiveringen ska ingå i kemikaliesäkerhetsrapporten och sammanfattas i säkerhetsdatabladet. En redovisning med flera mått, varav ett avser massa per volymenhet, är att föredra. När så är möjligt ska en metod för konvertering åt båda hållen anges.

0.12 När den metod som beskrivs i denna bilaga inte passar, skall enskilda punkter i den alternativa metod som används beskrivas och motiveras i kemikaliesäkerhetsrapporten.

0.13 I del A av kemikaliesäkerhetsrapporten skall det finnas en försäkran om att tillverkaren eller importören genomför de riskhanteringsåtgärder som anges i de relevanta exponeringsscenarierna för tillverkarens eller importörens egna användningar och att dessa exponeringsscenarier för de identifierade användningarna meddelas distributörer och nedströmsanvändare via säkerhetsdatabladet/bladen.

1. HÄLSOFARLIGHETSBEDÖMNING

1.0 Inledning

1.0.1 Syftet med hälsofarlighetsbedömningen är att fastställa klassificering för ett ämne i enlighet med förordning (EG) 1272/2008, och att ta reda på över vilka exponeringsnivåer människor inte bör utsättas för ämnet. Denna exponeringsnivå kallas härledd nolleffektnivå (Derived No-Effect Level, DNEL).

1.0.2 Hälsofarlighetsbedömningen ska omfatta den toxikokinetiska profilen (dvs. absorption, metabolism, distribution och eliminering) för ämnet och följande grupper av effekter:

Akuta effekter som akut toxicitet, irritation och korrosivitet.

Sensibilisering.

Toxicitet vid upprepad dosering.

CMR-effekter (cancerframkallande, mutagenitet i könsceller och reproduktionstoxiska egenskaper).

På grundval av den information som finns ska även andra effekter behandlas om det behövs.

1.0.3 I farlighetsbedömningen skall följande fyra steg ingå:

Steg 1

Utvärdering av annan information än humaninformation.

Steg 2

Utvärdering av humaninformation.

Steg 3

Klassificering och märkning.

Steg 4

Bestämning av DNEL.

Bedömningen ska gälla alla nanoformer som omfattas av registreringen.

1.0.4 De tre första stegen skall utföras för varje effekt om vilken det finns information. De skall redovisas i relevant avsnitt i kemikaliesäkerhetsrapporten och om så krävs sammanfattas under rubrikerna 2 och 11 i säkerhetsdatabladet i enlighet med artikel 31.

1.0.5 Om det inte finns någon information om en viss effekt, skall relevant avsnitt i rapporten innehålla meningen ”Informationen saknas”. Motiveringen, inklusive hänvisning till eventuell litteratursökning som genomförts, skall inbegripas i den tekniska dokumentationen.

1.0.6 Steg 4 i hälsofarlighetsbedömningen är en integrering av resultaten från de tre första stegen och detta skall redovisas under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten och sammanfattas under rubrik 8.1 i säkerhetsdatabladet.

1.1

Steg 1

Utvärdering av annan information än humaninformation

1.1.1 Utvärderingen av annan information än humaninformation skall omfatta följande:

—

Faroidentifiering för effekten på grundval av all tillgänglig information utom humaninformation.

—

Bestämning av sambandet mellan kvantitativ dos (koncentration) och respons (effekt).

1.1.2 När det inte går att bestämma sambandet mellan kvantitativ dos (koncentration) och respons (effekt), skall detta motiveras och en semikvantitativ eller kvalitativ analys skall ingå. För exempelvis akuta effekter är det ofta omöjligt att bestämma ett samband mellan kvantitativ dos (koncentration) och respons (effekt) på grundval av resultaten av ett test som utförts i enlighet med de testmetoder som anges i en kommissionsförordning enligt artikel 13.3. I så fall räcker det att bestämma om och i vilken utsträckning ämnet har en inneboende förmåga att framkalla effekten.

1.1.3 All annan information än humaninformation som används för att bedöma en enskild effekt på människor och fastställa sambandet mellan dos (koncentration) och respons (effekt) ska beskrivas kortfattat, om möjligt i tabellform, varvid in vitro-, in vivo- och annan information ska redovisas var för sig. Relevanta testresultat (t.ex. ATE, LD50, NO(A)EL eller LO(A)EL) och testförhållanden (t.ex. testets varaktighet, administreringsväg) och annan relevant information ska redovisas med hjälp av internationellt erkända måttenheter för effekten i fråga.

1.1.4 Om en undersökning är tillgänglig, skall en fyllig rapportsammanfattning av undersökningen utarbetas. Om flera undersökningar behandlar samma effekt, skall, med beaktande av möjliga variabler (t.ex. utförande, tillräcklighet, försöksartens relevans, resultatens kvalitet osv.), som regel den eller de undersökningar som ger störst anledning till oro användas för att fastställa DNEL, och en fyllig rapportsammanfattning av den eller de undersökningarna skall sammanställas och läggas till den tekniska dokumentationen. Fylliga sammanfattningar skall krävas för alla viktiga data som används vid farlighetsbedömningen. Om den eller de undersökningar som ger störst anledning till oro inte används, skall detta motiveras noggrant och redovisas i den tekniska dokumentationen, inte enbart av den undersökning som används, utan av alla undersökningar som ger större anledning till oro än den undersökning som används. Oavsett om faror har identifierats eller inte är det viktigt att hänsyn tas till undersökningens validitet.

1.2

Steg 2

Utvärdering av humaninformation

Om det inte finns någon humaninformation, skall följande anges: ”Humaninformation saknas”. Om det finns humaninformation skall den emellertid redovisas, helst i tabellform.

1.3

Steg 3

Klassificering och märkning

1.3.1 Lämplig klassificering framtagen enligt kriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 ska anges och motiveras. I förekommande fall ska specifika koncentrationsgränser, till följd av tillämpning av artikel 10 i förordning (EG) nr 1272/2008 och artiklarna 4–7 i direktiv 1999/45/EG, läggas fram och, om de inte ingår i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008, motiveras.

Bedömningen ska alltid inbegripa en angivelse av huruvida ämnet eller, i tillämpliga fall, nanoformer av detta uppfyller kriterierna enligt förordning (EG) nr 1272/2008 för att klassificeras i faroklassen cancerframkallande kategori 1A eller 1B, i faroklassen könscellsmutagent kategori 1A eller 1B eller i faroklassen reproduktionstoxiskt kategori 1A eller 1B.

1.3.2 Om informationen inte är tillräcklig för att avgöra huruvida ett ämne eller, i tillämpliga fall, nanoformer av detta ska klassificeras för en viss faroklass eller farokategori, ska registranten ange och motivera den åtgärd som vidtas eller det beslut som fattas som en följd av detta.

1.4

Steg 4

Bestämning av DNEL

1.4.1 På grundval av resultaten av steg 1 och 2 skall DNEL för ämnet fastställas. Denna skall återspegla troliga exponeringsvägar samt exponeringens varaktighet och frekvens. ►M10 För vissa faroklasser, särskilt mutagenitet i könsceller och cancerframkallande egenskaper, kanske inte den tillgängliga informationen gör det möjligt att fastställa en toxikologisk tröskel och därigenom en DNEL. ◄ Om det är berättigat med hänsyn till exponeringsscenariot, kan det räcka med en enda DNEL. Med hänsyn till tillgänglig information och exponeringsscenarierna i avsnitt 9 i kemikaliesäkerhetsrapporten kan det emellertid vara nödvändigt att fastställa olika DNEL för varje relevant befolkningsgrupp (t.ex. arbetstagare, konsumenter och människor som kan exponeras indirekt via miljön) och eventuellt för olika sårbara undergrupper (t.ex. barn och gravida kvinnor) och för olika exponeringsvägar. En fullständig motivering skall ges, vilken bl.a. omfattar valet av använd information, exponeringsvägen (via mun, hud eller inandning) samt exponeringens varaktighet och frekvens för det ämne som respektive DNEL gäller för. Om mer än en exponeringsväg är trolig, skall DNEL fastställas för varje exponeringsväg och för alla exponeringsvägar i kombination. Vid fastställande av DNEL skall bl.a. följande faktorer beaktas:

Den osäkerhet som härrör bl.a. från variationen i experimentell information och variationen inom och mellan djurarter.

Effektens art och hur allvarlig den är.

Hur känslig den (under)grupp i befolkningen är som den kvantitativa och/eller kvalitativa exponeringsinformationen gäller för.

1.4.2 Om det inte är möjligt att fastställa en DNEL, skall detta klart anges tillsammans med en fullständig motivering.

2. FYSIKALISK-KEMISK FARLIGHETSBEDÖMNING

2.1 Syftet med farlighetsbedömningen av de fysikalisk-kemiska egenskaperna är att fastställa klassificering för ett ämne i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

2.2 Som ett minimum ska de möjliga hälsoeffekterna för följande fysikalisk-kemiska egenskaper bedömas:

—

Explosivitet.

—

Brandfarlighet.

—

Oxiderande potential.

Om informationen inte är tillräcklig för att avgöra huruvida ett ämne eller, i tillämpliga fall, nanoformer av detta ska klassificeras för en viss faroklass eller farokategori, ska registranten ange och motivera den åtgärd som vidtas eller det beslut som fattas som en följd av detta.

2.3 Bedömningen av varje effekt skall redovisas under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten (avsnitt 7) och om nödvändigt sammanfattas under rubrikerna 2 och 9 i säkerhetsdatabladet i enlighet med artikel 31.

2.4 För varje fysikalisk-kemisk egenskap skall bedömningen omfatta en utvärdering av ämnets inneboende förmåga att framkalla effekten som en följd av dess tillverkning och dess identifierade användningar.

2.5 Lämplig klassificering framtagen enligt kriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 ska anges och motiveras.

3. MILJÖFARLIGHETSBEDÖMNING

3.0 Inledning

3.0.1 Syftet med miljöfarlighetsbedömningen ska vara att fastställa klassificering av ett ämne i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 och att identifiera den koncentration av ämnet under vilken det inte väntas uppkomma några skadliga effekter i den berörda miljön. Denna koncentration kallas uppskattad nolleffektkoncentration (predicted no-effect concentration, PNEC).

3.0.2 Miljöfarlighetsbedömningen skall omfatta de möjliga effekterna på 1) vattenmiljön (inklusive sediment), 2) landmiljön och 3) luften, samt möjliga effekter som kan uppkomma 4) genom ackumulering i näringskedjan. Dessutom skall de möjliga effekterna på 5) den mikrobiologiska aktiviteten i avloppsreningsverk beaktas. Bedömningen av effekterna på var och en av dessa fem delar av miljön skall redovisas under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten (avsnitt 7) och om nödvändigt sammanfattas under rubrikerna 2 och 12 i säkerhetsdatabladet i enlighet med artikel 31. ►M51 Bedömningen ska gälla alla nanoformer som omfattas av registreringen. ◄

3.0.3 Om det inte finns någon information om effekterna på en viss del av miljön, skall motsvarande avsnitt i kemikaliesäkerhetsrapporten innehålla meningen: ”Informationen saknas”. Motiveringen, inklusive hänvisning till eventuell genomförd litteraturforskning, skall ingå i den tekniska dokumentationen. Om tillverkaren eller importören inte anser att det är nödvändigt att göra en farlighetsbedömning för en viss del av miljön trots att information är tillgänglig, skall tillverkaren eller importören lämna en motivering med hänvisning till relevant information under motsvarande rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten (avsnitt 7) och om nödvändigt en sammanfattning under rubrik 12 i säkerhetsdatabladet i enlighet med artikel 31.

3.0.4 Farlighetsbedömningen skall omfatta följande tre steg, vilka tydligt skall anges i kemikaliesäkerhetsrapporten:

Steg 1

Utvärdering av informationen.

Steg 2

Klassificering och märkning.

Steg 3

Bestämning av PNEC.

3.1

Steg 1

Utvärdering av informationen

3.1.1 Utvärderingen av all tillgänglig information skall omfatta följande:

—

En faroidentifiering baserad på all tillgänglig information.

—

Bestämning av sambandet mellan kvantitativ dos (koncentration) och respons (effekt).

3.1.2 När det inte går att bestämma sambandet mellan kvantitativ dos (koncentration) och respons (effekt), skall detta motiveras och en semikvantitativ eller kvalitativ analys skall ingå.

3.1.3 All information som används för att bedöma effekterna på en viss del av miljön skall redovisas kortfattat, om möjligt i tabellform. Relevanta testresultat (t.ex. LC50 eller NOEC) och testförhållanden (t.ex. varaktighet, administreringsväg) och annan relevant information skall redovisas med hjälp av internationellt erkända måttenheter för effekten i fråga.

3.1.4 All information som används för att bedöma ämnets omvandling, spridning och fördelning i miljön skall redovisas kortfattat, om möjligt i tabellform. Relevanta testresultat och testförhållanden och annan relevant information skall redovisas med hjälp av internationellt erkända måttenheter för effekten i fråga.

3.1.5 Om en undersökning är tillgänglig, skall en fyllig rapportsammanfattning av denna undersökning utarbetas. Om det finns mer än en undersökning som behandlar samma effekt, skall den eller de undersökningar som ger störst anledning till oro läggas till grund för en slutsats, och en fyllig rapportsammanfattning av den eller de undersökningarna skall sammanställas och läggas till den tekniska dokumentationen. Fylliga sammanfattningar skall krävas för alla viktiga data som används vid farlighetsbedömningen. Om den eller de undersökningar som ger störst anledning till oro inte används, skall detta motiveras noggrant och läggas till den tekniska dokumentationen, inte enbart för den undersökning som används, utan också för alla undersökningar som ger större anledning till oro än den undersökning som används. Om alla undersökningar av ämnet tyder på att det inte är förknippat med några faror, skall en övergripande utvärdering av validiteten av alla undersökningar göras.

3.2

Steg 2

Klassificering och märkning

3.2.1 En lämplig klassificering som tagits fram i enlighet med kriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 ska redovisas och motiveras. Alla M-faktorer som uppkommer genom tillämpning av artikel 10 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska redovisas och, om de inte ingår i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008, motiveras.

Redovisningen och motiveringen ska tillämpas på alla nanoformer som omfattas av registreringen.

3.2.2 Om informationen inte är tillräcklig för att avgöra huruvida ett ämne eller, i tillämpliga fall, nanoformer av detta ska klassificeras för en viss faroklass eller farokategori, ska registranten ange och motivera den åtgärd som vidtas eller det beslut som fattas som en följd av detta.

3.3

Steg 3

Bestämning av PNEC

3.3.1 På grundval av tillgänglig information skall PNEC fastställas för varje del av miljön. PNEC kan beräknas genom att en lämplig osäkerhetsfaktor tillämpas på effektvärdena (t.ex. LC50 eller NOEC). En osäkerhetsfaktor uttrycker skillnaden mellan de effektvärden som erhållits för ett begränsat antal arter genom laboratorieförsök och PNEC för den berörda delen av miljön ( 32 ).

3.3.2 Om det inte är möjligt att fastställa PNEC, skall detta klart anges tillsammans med en fullständig motivering.

4. PBT- OCH VPVB-BEDÖMNING

4.0 Inledning

4.0.1 Syftet med PBT- och vPvB-bedömningen är att avgöra om ämnet uppfyller kriterierna i bilaga XIII och i så fall karakterisera de möjliga utsläppen av ämnet. En farlighetsbedömning i enlighet med avsnitten 1 och 3 i denna bilaga som tar upp alla långsiktiga effekter och en uppskattning av den långsiktiga exponeringen för människor och miljön i enlighet med avsnitt 5 (exponeringsbedömning), steg 2 (uppskattningen av exponeringen) kan inte genomföras med tillräcklig tillförlitlighet för ämnen som uppfyller PBT- och vPvB-kriterierna i bilaga XIII. Därför krävs det en separat PBT- och vPvB-bedömning.

4.0.2 PBT- och vPvB-bedömningen ska omfatta följande två steg, vilka tydligt ska anges i del B avsnitt 8 i kemikaliesäkerhetsrapporten. Bedömningen ska gälla alla nanoformer som omfattas av registreringen.

Steg 1	:	Jämförelse med kriterierna.
Steg 2	:	Karakterisering av utsläpp.

Bedömningen ska också sammanfattas under rubrik 12 i säkerhetsdatabladet.

4.1 Steg 1: Jämförelse med kriterierna

Denna del av PBT- och vPvB-bedömningen ska omfatta en jämförelse mellan tillgänglig information och de kriterier som anges i bilaga XIII avsnitt 1 samt en angivelse av huruvida ämnet uppfyller kriterierna eller inte. Bedömningen ska utföras i enlighet med bestämmelserna i inledningen till bilaga XIII samt avsnitten 2 och 3 i den bilagan.

4.2 Steg 2: Karakterisering av utsläpp

Om ämnet uppfyller kriterierna eller om det bedöms vara en PBT eller vPvB i registreringsunderlaget ska en karakterisering av utsläpp göras, vilken ska omfatta de relevanta delarna av den exponeringsbedömning som beskrivs i avsnitt 5. Denna ska särskilt innehålla en uppskattning av de mängder av ämnet som släpps ut till olika delar av miljön vid all verksamhet som bedrivs av tillverkaren eller importören och alla identifierade användningar samt en identifiering av troliga exponeringsvägar för människor och miljö. Uppskattningen ska gälla alla nanoformer som omfattas av registreringen.

5. EXPONERINGSBEDÖMNING

5.0 Inledning

Syftet med exponeringsbedömningen är att göra en kvantitativ och kvalitativ uppskattning av den dos eller koncentration av ämnet som människor och miljön exponeras eller kan komma att exponeras för. Bedömningen ska beakta alla faser av ämnets livscykel till följd av dess tillverkning och identifierade användningar och ska omfatta alla exponeringar som kan ha anknytning till de faror som identifieras i avsnitten 1–4. Bedömningen ska gälla alla nanoformer som omfattas av registreringen. Exponeringsbedömningen ska omfatta följande två steg, vilka tydligt ska anges i kemikaliesäkerhetsrapporten:

Steg 1

Generering av exponeringsscenarier eller generering av relevanta användnings- och exponeringskategorier.

Steg 2

Uppskattning av exponeringen.

Om nödvändigt skall exponeringsscenariot också ingå i en bilaga till säkerhetsdatabladet i enlighet med artikel 31.

5.1

Steg 1

Utarbetande av exponeringsscenarier

5.1.1 Exponeringsscenarier enligt beskrivningen i avsnitten 0.7 och 0.8 skall genereras. Exponeringsscenarier har vital betydelse i processen för att genomföra en kemikaliesäkerhetsbedömning. Förfarandet med kemikaliesäkerhetsbedömning kan vara iterativt. Den första bedömningen skall grundas på minsta obligatoriska och all tillgänglig farlighetsinformation och på den exponeringsuppskattning som motsvarar utgångsantagandena om driftförhållanden och riskhanteringsåtgärder (ett utgångsexponeringsscenario). Om utgångsantagandena leder till en riskkarakterisering som pekar på att riskerna för människors hälsa och miljön inte är tillräckligt kontrollerade är det nödvändigt att genomföra en iterativ process med ändring av en eller flera faktorer i farlighets- eller exponeringsbedömningen för att påvisa tillräcklig kontroll. Förfiningen av farlighetsbedömningen kan kräva generering av ytterligare farlighetsinformation. Förfiningen av exponeringsbedömningen kan innebära lämpliga ändringar i driftförhållandena eller riskhanteringsåtgärderna i exponeringsscenariot eller en exaktare exponeringsuppskattning. Exponeringsscenariot till följd av den slutliga iterationen (ett slutligt exponeringsscenario) skall ingå i kemikaliesäkerhetsrapporten och bifogas säkerhetsdatabladet i enlighet med artikel 31.

Det slutliga exponeringsscenariot skall redovisas under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten och inkluderas i en bilaga till säkerhetsdatabladet med användning av en lämplig kort titel som kortfattat beskriver användningen och som ansluter till titlarna i avsnitt 3.5 i bilaga VI. Exponeringsscenarier skall omfatta varje tillverkning i gemenskapen och alla identifierade användningar.

Ett exponeringsscenario skall om det är relevant i synnerhet omfatta en beskrivning av följande:

Driftförhållanden

—

De processer som förekommer, inklusive uppgifter om den fysikaliska form i vilken ämnet tillverkas, bearbetas och/eller används.

—

Arbetstagares aktiviteter i samband med processerna samt exponeringens varaktighet och frekvens.

—

Konsumenters aktiviteter samt exponeringens varaktighet och frekvens.

—

Varaktighet och frekvens vid utsläpp av ämnet till olika delar av miljön och till avloppsreningssystem samt utspädningen i den mottagande miljön.

Riskhanteringsåtgärder

—

Riskhanteringsåtgärder för att undvika att människor (både arbetstagare och konsumenter) och olika delar av miljön direkt och indirekt exponeras för ämnet eller för att minska sådan exponering.

—

Avfallshanteringsåtgärder för att undvika att människor och miljön exponeras för ämnet vid bortskaffande och/eller återvinning av avfall eller för att minska sådan exponering.

5.1.2 När en tillverkare, importör eller nedströmsanvändare lämnar in en tillståndsansökan avseende en specifik användning behöver exponeringsscenarier endast tas fram för dessa användningar och för motsvarande steg i livscykeln.

5.2

Steg 2

Uppskattning av exponeringen

5.2.1 Exponeringen skall uppskattas för varje framtaget exponeringsscenario och redovisas under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten. Den skall om nödvändigt sammanfattas i en bilaga till säkerhetsdatabladet i enlighet med artikel 31. Uppskattningen av exponeringen består av tre steg: 1) uppskattning av utsläppen, 2) bedömning av kemikaliers omvandling, fördelning och spridningsvägar och 3) uppskattning av exponeringsnivåer.

5.2.2 Vid uppskattning av exponeringen skall utsläppen under alla relevanta delar av ämnets livscykel till följd av tillverkningen och var och en av de identifierade användningarna beaktas. Livscykelstadierna till följd av tillverkningen av ämnet omfattar i förekommande fall avfallsstadiet. Livscykelstadierna till följd av identifierade användningar omfattar i förekommande fall varors livslängd och avfallsstadiet. Uppskattningen av utsläppet skall genomföras under antagande av att de riskhanteringsåtgärder och driftförhållanden som beskrivs i exponeringsscenariot har vidtagits. ►M51 När nanoformer omfattas av registreringen ska uppskattningen av utsläppen för dessa, i förekommande fall, ta hänsyn till situationer då villkoren i avsnitt 3.2 c i bilaga XI är uppfyllda. ◄

5.2.3 En karakterisering av möjliga nedbrytnings-, omvandlings- eller reaktionsprocesser samt en uppskattning av ämnets omvandling, spridning och fördelning i miljön ska genomföras.

När nanoformer omfattas av registreringen ska en karakterisering av upplösningshastigheten, aggregationen, agglomereringen och de ytkemiska förändringarna av partiklar ingå.

5.2.4 En uppskattning av exponeringsnivåerna skall göras för alla befolkningsgrupper (arbetstagare, konsumenter och människor som exponeras indirekt via miljön) och för de delar av miljön vilkas exponering är känd eller rimligen förutsebar. Varje relevant exponeringsväg för människor (inandning, intag via munnen eller huden och en kombination av alla relevanta exponeringsvägar och -källor) skall behandlas. Vid denna uppskattning skall hänsyn tas till exponeringens variation i tid och rum. Vid uppskattningen av exponeringen skall särskilt följande beaktas:

—

Korrekt uppmätta, representativa exponeringsdata.

—

Betydande föroreningar och tillsatser i ämnet.

—

Den mängd av ämnet som tillverkas och/eller importeras.

—

Mängden för varje identifierad användning.

—

Genomförd eller rekommenderad riskhantering, inklusive inneslutningsgraden.

—

Varaktighet och frekvens av exponering i enlighet med driftförhållandena.

—

Arbetstagares aktiviteter i samband med processerna samt exponeringens varaktighet och frekvens.

—

Konsumenters aktiviteter samt exponeringens varaktighet och frekvens.

—

Varaktighet och frekvens av utsläpp av ämnet till olika delar av miljön samt utspädningen i den mottagande miljön.

—

Ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper.

—

Omvandlings- och/eller nedbrytningsprodukter.

—

Troliga exponeringsvägar och absorptionspotential hos människor.

—

Troliga utsläppsvägar och spridning i miljön samt nedbrytning och/eller omvandling (se även avsnitt 3 steg 1).

—

Exponeringens skala (geografisk).

—

Matrisberoende utsläpp/migration av ämnet.

5.2.5 Om det finns korrekt uppmätta, representativa exponeringsdata, skall särskild vikt fästas vid dessa data vid exponeringsbedömningen. Lämpliga modeller kan användas för uppskattning av exponeringsnivåerna. Hänsyn kan även tas till relevanta övervakningsdata från ämnen med liknande användning och liknande exponeringsmönster eller liknande egenskaper.

6. RISKKARAKTERISERING

6.1 Riskkarakteriseringen skall göras för varje exponeringsscenario och redovisas under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten.

6.2 Vid riskkarakteriseringen beaktas befolkningsgrupper (som exponeras som arbetstagare, konsumenter eller indirekt via miljön och i förekommande fall en kombination av dessa) och de delar av miljön vilkas exponering är känd eller rimligen förutsebar, under förutsättning att de riskhanteringsåtgärder som beskrivs i exponeringsscenariot i avsnitt 5 har tillämpats. Dessutom skall ämnets totala miljörisk granskas genom en integrering av resultaten för utsläpp och spill totalt från samtliga källor till alla delar av miljön.

6.3 Riskkarakteriseringen består av

—

en jämförelse av exponeringen av varje befolkningsgrupp som exponeras eller förväntas exponeras för ämnet med motsvarande DNEL,

—

en jämförelse mellan de uppskattade koncentrationerna i varje del av miljön och PNEC, och

—

en bedömning av sannolikheten av och allvaret i de skadehändelser som kan inträffa på grund av ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper.

6.4 För ett visst exponeringsscenario kan risken för människor och miljön anses vara tillräckligt kontrollerad om, under ämnets hela livscykel till följd av tillverkning eller identifierade användningar,

—

de exponeringsnivåer som uppskattas i avsnitt 6.2 inte överskrider de värden på DNEL eller PNEC som fastställts i avsnitt 1 respektive 3, och

—

sannolikheten för och allvaret i en händelse som kan inträffa på grund av ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper enligt avsnitt 2 är försumbar.

6.5 För de effekter på människor och de delar av miljön för vilka det inte har varit möjligt att fastställa någon DNEL eller PNEC, skall det vid genomförandet av exponeringsscenariot göras en kvalitativ bedömning av sannolikheten för att effekterna undviks.

För ämnen som uppfyller PBT- och vPvB-kriterierna skall tillverkare eller importörer använda den information som erhållits i avsnitt 5 steg 2, när de vid sin anläggning genomför och när de rekommenderar nedströmsanvändare att genomföra riskhanteringsåtgärder som minimerar den exponering och de utsläpp som berör människor och miljön, under ämnets hela livscykel till följd av tillverkning eller identifierade användningar.

7. MALL FÖR KEMIKALIESÄKERHETSRAPPORTEN

Kemikaliesäkerhetsrapporten skall omfatta följande rubriker:

MALL FÖR KEMIKALIESÄKERHETSRAPPORTEN

DEL A

1. SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSÅTGÄRDER

2. FÖRSÄKRAN OM ATT RISKHANTERINGSÅTGÄRDER HAR VIDTAGITS

3. FÖRSÄKRAN OM ATT INFORMATION OM RISKHANTERINGSÅTGÄRDER HAR GETTS

DEL B

1. ÄMNETS IDENTITET OCH FYSIKALISK-KEMISKA EGENSKAPER

2. TILLVERKNING OCH ANVÄNDNINGAR

2.1 Tillverkning

2.2 Identifierade användningar

2.3 Användningar som avråds

3. KLASSIFICERING OCH MÄRKNING

4. ÄMNETS OMVANDLING, SPRIDNING OCH FÖRDELNING I MILJÖN

4.1 Nedbrytning

4.2 Spridning i miljön

4.3 Bioackumulering

4.4 Sekundär förgiftning

5. HÄLSOFARLIGHETSBEDÖMNING

5.1 Toxikokinetik (absorption, metabolism, distribution och eliminering)

5.2 Akut toxicitet

5.3 Irritation

▼M10 —————

5.4 Frätande egenskaper

5.5 Allergiframkallande egenskaper

▼M10 —————

5.6 Toxicitet vid upprepad dosering

5.7 Mutagenitet i könsceller

5.8 Cancerframkallande egenskaper

5.9 Reproduktionstoxicitet

▼M10 —————

5.10 Andra effekter

5.11 Härledning av DNEL

6. HÄLSOFARLIGHETSBEDÖMNING AV FYSIKALISK-KEMISKA EGENSKAPER

6.1 Explosivitet

6.2 Brandfarlighet

6.3 Oxiderande potential

7. MILJÖFARLIGHETSBEDÖMNING

7.1 Vattenmiljö (inklusive sediment)

7.2 Landmiljö

7.3 Luft

7.4 Mikrobiologisk aktivitet i avloppsreningsverk

8. PBT- OCH VPVB-BEDÖMNING

9. EXPONERINGSBEDÖMNING

9.1 [Rubrik på exponeringsscenario 1]

9.1.1 Exponeringsscenario

9.1.2 Uppskattning av exponeringen

9.2 [Rubrik på exponeringsscenario 2]

9.2.1 Exponeringsscenario

9.2.2 Uppskattning av exponeringen

[osv.]

10. RISKKARAKTERISERING

10.1 [Rubrik på exponeringsscenario 1]

10.1.1 Människors hälsa

10.1.1.1 Arbetstagare

10.1.1.2 Konsumenter

10.1.1.3 Indirekt exponering av människor via miljön

10.1.2 Miljö

10.1.2.1 Vattenmiljö (inklusive sediment)

10.1.2.2 Landmiljö

10.1.2.3 Luftmiljö

10.1.2.4 Mikrobiologisk aktivitet i avloppsreningssystem

10.2 [Rubrik på exponeringsscenario 2]

10.2.1 Människors hälsa

10.2.1.1 Arbetstagare

10.2.1.2 Konsumenter

10.2.1.3 Indirekt exponering av människor via miljön

10.2.2 Miljö

10.2.2.1 Vattenmiljö (inklusive sediment)

10.2.2.2 Landmiljö

10.2.2.3 Luftmiljö

10.2.2.4 Mikrobiologisk aktivitet i avloppsreningssystem

[osv.]

10.x Total exponering (kombination av alla relevanta utsläppskällor)

10.x.1 Människors hälsa (kombination av alla exponeringsvägar)

10.x.1.1

10.x.2 Miljö (kombination av alla utsläppskällor)

10.x.2.1

BILAGA II KRAV AVSEENDE SAMMANSTÄLLNINGEN AV SÄKERHETSDATABLAD

BILAGA II

KRAV AVSEENDE SAMMANSTÄLLNINGEN AV SÄKERHETSDATABLAD

DEL A

0.1 Inledning

0.1.1 I den här bilagan fastställs de krav som leverantören ska uppfylla vid sammanställning av säkerhetsdatablad som tillhandahålls för ett ämne eller en blandning i enlighet med artikel 31.

0.1.2 Informationen om ämnen i säkerhetsdatabladet ska överensstämma med informationen i registreringen och i kemikaliesäkerhetsrapporten, om en sådan krävs. Om en kemikaliesäkerhetsrapport har utarbetats ska de relevanta exponeringsscenarierna ingå i en bilaga till säkerhetsdatabladet.

0.1.3 I varje relevant avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det anges om och vilka olika nanoformer som omfattas, och relevant säkerhetsinformation ska länkas till var och en av dessa nanoformer. I enlighet med bilaga VI avses med nanoform i den här bilagan en nanoform eller en uppsättning likartade nanoformer.

0.2 Allmänna krav för sammanställning av säkerhetsdatablad

0.2.1 Säkerhetsdatabladet ska göra det möjligt för användarna att vidta nödvändiga åtgärder till skydd för människors hälsa och säkerheten på arbetsplatsen och till skydd för miljön. Den som utarbetar ett säkerhetsdatablad ska ta hänsyn till att det måste innehålla information om ett ämnes eller en blandnings farliga egenskaper och en beskrivning av hur ämnet eller blandningen kan lagras, hanteras och bortskaffas på ett säkert sätt.

0.2.2 Informationen i säkerhetsdatabladet ska även uppfylla kraven i direktiv 98/24/EG. Säkerhetsdatabladen ska i synnerhet ge arbetsgivare möjlighet att avgöra om det förekommer några farliga kemiska agenser på arbetsplatsen och bedöma alla risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa som kan uppstå vid användningen.

0.2.3 Informationen i säkerhetsdatabladet ska vara kortfattad och tydlig. Säkerhetsdatabladet ska utarbetas av en kompetent person som ska ta hänsyn till användarkretsens särskilda behov och kunskap, i den mån dessa är kända. Leverantörer av ämnen och blandningar ska försäkra sig om att de kompetenta personerna har genomgått lämplig utbildning inklusive fortbildning.

0.2.4 Språket i säkerhetsdatabladet ska vara enkelt, tydligt och exakt, utan jargong och förkortningar. Man får inte använda angivelser av typen ”kan vara farligt”, ”påverkar inte hälsan”, ”säker vid de flesta användningsförhållanden”, ”ofarligt” eller andra angivelser som anger att ämnena eller blandningarna inte är farliga, och inte heller andra angivelser som är oförenliga med klassificeringen av ämnena eller blandningarna.

0.2.5 Datum för när säkerhetsdatabladet sammanställdes ska anges på första sidan. När ett säkerhetsdatablad har omarbetats och mottagarna har fått den nya versionen ska de i säkerhetsdatabladets avsnitt 16 göras uppmärksamma på ändringarna, om dessa ändringar inte har angetts på annan plats i säkerhetsdatabladet. Det omarbetade säkerhetsdatabladets sammanställningsdatum, angivet som ”Omarbetning: (datum)”, ska anges på första sidan tillsammans med en eller flera angivelser om vilken version som ersätts, i form av exempelvis versionsnummer, omarbetningsnummer eller datum för när den nya versionen ersätter den gamla.

0.3 Säkerhetsdatabladets format

0.3.1 Ett säkerhetsdatablad är inte ett dokument med en viss längd. Säkerhetsdatabladets längd ska stå i proportion till ämnets eller blandningens farlighet och den information som är tillgänglig.

0.3.2 Alla sidor i säkerhetsdatabladet, inklusive eventuella bilagor, ska vara numrerade och det ska framgå hur långt säkerhetsdatabladet är (t.ex. ”sidan 1 av 3”) eller om det finns fler sidor (t.ex. ”Fortsätter på nästa sida” eller ”Slut på dokumentet”).

0.4 Säkerhetsdatabladets innehåll

Den information som krävs enligt denna bilaga ska, om den är relevant och är tillgänglig, finnas i säkerhetsdatabladet i de avsnitt som anges i del B. Säkerhetsdatabladet får inte innehålla tomma avsnitt.

0.5 Andra informationskrav

Med tanke på ämnenas och blandningarnas många olika egenskaper kan det ibland bli nödvändigt att lägga till relevanta och tillgängliga uppgifter i respektive avsnitt.

Ytterligare säkerhets- och miljöinformation krävs för att tillgodose behoven för sjöfolk och andra transportarbetare inom bulktransport av farligt gods i inlandssjöfart eller havsgående bulkfartyg eller tankfartyg som omfattas av Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) eller nationella bestämmelser. I avsnitt 14.7 rekommenderas att grundläggande klassificeringsinformation enligt relevanta IMO-instrument inkluderas när last är avsedd för bulktransport. Fartyg som transporterar olja eller oljebränsle, enligt definitionen i bilaga I till Marpol ( 33 ), i bulk eller som bunkrar oljebränsle, måste dessutom innan de lastar vara försedda med ett ”säkerhetsdatablad” enligt resolutionen från IMO:s sjösäkerhetskommitté (MSC) om rekommendationer för säkerhetsdatablad (MSDS) enligt bilaga I till Marpol om oljelast och bunkerolja (MSC.286(86)). För att samma säkerhetsdatablad ska gälla såväl sjöfart som andra transporter får ytterligare bestämmelser i resolution MSC.286(86), om det är lämpligt, inkluderas i säkerhetsdatabladen för sjötransporter enligt bilaga I till Marpol om oljelast och bunkerolja.

0.6 Enheter

De måttenheter som anges i rådets direktiv 80/181/EEG ( 34 ) ska användas.

0.7 Särskilda fall

Säkerhetsdatablad ska även krävas för de särskilda fall i punkt 1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 som omfattas av undantag när det gäller märkning.

1. AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

I detta avsnitt anges hur ämnet eller blandningen ska betecknas och hur man i säkerhetsdatabladet ska ange relevanta identifierade användningar, namnet på leverantören av ämnet eller blandningen och kontaktuppgifterna för leverantören av ämnet eller blandningen inklusive en kontakt för nödsituationer.

1.1 Produktbeteckning

Produktbeteckningen ska anges i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1272/2008 för ämnen och i enlighet med artikel 18.3 a i förordning (EG) nr 1272/2008 för blandningar, och så som den anges på märkningen på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden, såvida inte den eller de berörda medlemsstaterna föreskriver något annat.

För ämnen som omfattas av registreringsplikten ska produktbeteckningen överensstämma med den som används vid registreringen, och det registreringsnummer som tilldelats enligt artikel 20.3 i denna förordning ska också anges. Andra identitetsbeteckningar får anges även om de inte användes vid registreringen.

Utan att det påverkar de skyldigheter för nedströmsanvändare som anges i artikel 39 i denna förordning får en leverantör som är distributör eller nedströmsanvändare utelämna den del av registreringsnumret som avser den enskilda registranten i ett gemensamt inlämnande, under förutsättning att

den leverantören åtar sig ansvaret för att på begäran för tillsynsändamål lämna ut det fullständiga registreringsnumret eller, om leverantören inte har tillgång till det fullständiga registreringsnumret, för att vidarebefordra begäran till sin leverantör, i enlighet med led b, och

den leverantören lämnar ut det fullständiga registreringsnumret till den myndighet i medlemsstaten som ansvarar för tillsyn (nedan kallad tillsynsmyndigheten) inom sju dagar från en begäran som leverantören mottagit direkt från tillsynsmyndigheten eller som vidarebefordrats av leverantörens mottagare, eller, om leverantören inte har tillgång till det fullständiga registreringsnumret, vidarebefordrar begäran till sin leverantör inom sju dagar efter begäran och samtidigt underrättar tillsynsmyndigheten om detta.

Ett och samma säkerhetsdatablad får användas för mer än ett ämne eller mer än en blandning, om informationen i det säkerhetsdatabladet uppfyller kraven i denna bilaga för varje ämne eller blandning.

Om ett datablad omfattar olika former av ett ämne ska relevant information inkluderas och det ska tydligt anges vilken information som avser vilken form. Alternativt får ett separat säkerhetsdatablad utarbetas för varje form eller grupp av former.

Om säkerhetsdatabladet gäller en eller flera nanoformer, eller ämnen som inkluderar nanoformer, ska detta anges med ordet ”nanoform”.

Andra identifieringssätt

Andra namn eller synonymer som ämnet är märkt med eller allmänt känt under får anges.

Om en blandning har en unik formuleringsidentifierare (UFI) i enlighet med del A avsnitt 5 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1272/2008 och denna lämnas i säkerhetsdatabladet ska den anges i detta avsnitt.

1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

Som minimum ska en kort beskrivning av de identifierade användningar (t.ex. golvrengöring, industriell användning i polymerframställning eller yrkesmässig användning i rengöringsmedel) som är relevanta för mottagarna av ämnet eller blandningen anges.

De användningar som leverantören avråder från och skälen till detta ska anges i tillämpliga fall. Det behöver inte vara en fullständig förteckning.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport ska informationen i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet överensstämma med de identifierade användningarna i kemikaliesäkerhetsrapporten och de exponeringsscenarier från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatabladet

Leverantören av säkerhetsdatabladet ska anges, oberoende av om det är tillverkaren, importören, enda representanten, nedströmsanvändaren eller distributören. Leverantörens fullständiga adress och telefonnummer ska anges liksom e-postadressen till en behörig person som ansvarar för säkerhetsdatabladet.

Om leverantören inte är etablerad i den medlemsstat där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden och leverantören har utsett en person som är ansvarig i den medlemsstaten, ska dessutom fullständig adress och telefonnummer till den ansvariga personen anges.

Om en enda representant har utsetts kan det också lämnas upplysningar om tillverkaren eller formuleraren utanför EU.

För registranter ska upplysningarna om leverantören av säkerhetsdatabladet, och i förekommande fall upplysningarna om leverantören av ämnet eller blandningen, överensstämma med upplysningarna om tillverkarens, importörens eller den enda representantens identitet som angetts i registreringen.

1.4 Telefonnummer för nödsituationer

Det ska finnas hänvisningar till informationstjänster vid nödsituationer. Om det finns ett officiellt rådgivande organ (som kan vara det organ som ska ta emot uppgifter i hälsofrågor enligt artikel 45 i förordning (EG) nr 1272/2008) i den medlemsstat där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden behöver bara dess telefonnummer anges. Om dessa tjänster av någon anledning inte alltid är tillgängliga, t.ex. på grund av begränsade öppettider, eller om det finns begränsningar när det gäller vissa typer av information, ska detta tydligt framgå.

2. AVSNITT 2: Farliga egenskaper

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla en beskrivning av ämnets eller blandningens farliga egenskaper samt tillämplig varningsinformation.

2.1 Klassificering av ämnet eller blandningen

Den klassificering av ämnet eller blandningen som följer av tillämpningen av klassificeringskriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 ska anges. Om leverantören har anmält uppgifter om ämnet till klassificerings- och märkningsregistret i enlighet med artikel 40 i förordning (EG) nr 1272/2008, eller har lämnat dessa uppgifter som en del av en registrering i enlighet med den här förordningen, ska den klassificering som ges i säkerhetsdatabladet vara densamma som den klassificering som lämnats i den anmälan eller registreringen.

Om blandningen inte uppfyller kriterierna för klassificering enligt förordning (EG) nr 1272/2008 ska detta klart anges.

Information om ämnena i blandningen anges i avsnitt 3.2.

Om klassificeringen, inklusive faroangivelserna, inte är fullständigt angiven ska det hänvisas till avsnitt 16 där varje klassificering, inklusive faroangivelse, ska anges i fulltext.

De viktigaste skadliga fysiska hälsoeffekterna och miljöeffekterna ska anges i enlighet med avsnitten 9–12 i säkerhetsdatabladet, på ett sådant sätt att personer utan expertkunskaper ska kunna identifiera ämnets eller blandningens farliga egenskaper.

2.2 Märkningsuppgifter

På grundval av klassificeringen ska minst följande uppgifter, som finns på etiketten i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008, tillhandahållas: faropiktogram, signalord, faroangivelser och skyddsangivelser. En grafisk återgivning av det fullständiga faropiktogrammet i svartvitt eller en grafisk återgivning av enbart symbolen får ersätta det piktogram i färg som föreskrivs i förordning (EG) nr 1272/2008.

De tillämpliga märkningsuppgifterna i enlighet med artikel 25.1–25.6 och artikel 32.6 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska anges.

2.3 Andra faror

Information ska lämnas om huruvida ämnet uppfyller kriterierna för långlivade, bioackumulerande och toxiska eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen i enlighet med bilaga XIII, om huruvida ämnet fanns med i den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 59.1 för att det har hormonstörande egenskaper och om huruvida ämnet är ett ämne som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i enlighet med kriterierna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2100 ( 35 ) eller kommissionens förordning (EU) 2018/605 ( 36 ). För en blandning ska information ges för varje sådant ämne som förekommer i blandningen i en koncentration på 0,1 viktprocent eller mer.

Information ska lämnas om andra faror som inte föranleder klassificering men som kan bidra till ämnets eller blandningens farlighet i stort, såsom luftföroreningar i samband med härdning eller bearbetning, dammbildning, explosiva egenskaper som inte uppfyller klassificeringskriterierna i del 2 avsnitt 2.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008, fara för dammexplosion, korssensibilisering, kvävningsrisk, förfrysningsrisk, kraftig inverkan på lukt eller smak eller på miljön, exempelvis faror för jordlevande organismer eller potential att fotokemiskt bilda marknära ozon. Angivelsen ”kan om dispergerad bilda explosiv blandning av damm och luft” är lämplig vid fara för dammexplosion.

3. AVSNITT 3: Sammansättning/information om beståndsdelar

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla en beskrivning av den kemiska identiteten för ämnets eller blandningens beståndsdelar, inklusive föroreningar och stabiliseringsmedel, enligt vad som anges nedan. Relevant och tillgänglig säkerhetsinformation om ytkemi ska lämnas.

3.1 Ämnen

Den kemiska identiteten för ämnets huvudbeståndsdel ska anges med åtminstone produktbeteckningen eller något av de andra sätt att identifiera ämnet som nämns i avsnitt 1.1.

Den kemiska identiteten för alla föroreningar, stabiliseringsmedel eller andra enskilda beståndsdelar än huvudbeståndsdelen som i sig är klassificerade och bidrar till klassificeringen av ämnet, ska anges på följande sätt:

Produktbeteckningen i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1272/2008.

Om produktbeteckningen inte är tillgänglig: ett av de andra namnen (trivialnamn, handelsnamn, förkortning) eller identifieringsnumren.

Den specifika koncentrationsgränsen, M-faktorn och den uppskattade akuta toxiciteten för ämnen som finns med i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 eller som har fastställts i enlighet med bilaga I till den förordningen ska anges om de är tillgängliga.

Om ämnet är registrerat och omfattar en nanoform ska de partikelegenskaper som specificerar nanoformen, i enlighet med bilaga VI, anges.

Om ämnet inte är registrerat men säkerhetsdatabladet omfattar nanoformer ska de partikelegenskaper som påverkar ämnets säkerhet anges.

Leverantörer av ämnen kan också välja att ange alla beståndsdelar, även de som inte är klassificerade.

I detta avsnitt går det även att lämna information om multikomponentämnen.

3.2 Blandningar

Produktbeteckning, koncentration eller koncentrationsintervall samt klassificering ska anges för åtminstone alla de ämnen som avses i avsnitten 3.2.1 eller 3.2.2. Leverantörer av blandningar kan också välja att ange alla ämnen i blandningen, även ämnen som inte uppfyller kriterierna för klassificering. Denna information ska göra det möjligt för mottagaren att lätt identifiera de farliga egenskaperna hos ämnena i blandningen. Själva blandningens farliga egenskaper ska anges i avsnitt 2.

Koncentrationerna av ämnena i en blandning ska beskrivas på något av följande sätt:

Exakt viktprocent eller volymprocent i fallande ordning, om det är tekniskt möjligt.

Intervall av viktprocent eller volymprocent i fallande ordning, om det är tekniskt möjligt.

Om procentintervall används och effekterna av blandningen som helhet inte är tillgängliga ska effekterna av den högsta koncentrationen för varje beståndsdel anges i beskrivningen av hälso- och miljöfarorna.

Om effekterna av blandningen som helhet föreligger ska den klassificering som fastställts med hjälp av denna information lämnas i avsnitt 2.

Om användning av ett alternativt kemiskt namn är tillåten i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1272/2008, får detta namn användas.

3.2.1 För en blandning som uppfyller kriterierna för klassificering i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 ska följande ämnen (se även tabell 1.1) anges, med uppgift om koncentration eller koncentrationsintervall i blandningen:

Ämnen som är hälso- eller miljöfarliga enligt förordning (EG) nr 1272/2008, om dessa ingår i koncentrationer som är lika med eller högre än den lägsta av någon av följande:

De allmänna gränsvärdena för beaktande i tabell 1.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

ii)

De allmänna koncentrationsgränserna i delarna 3–5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008, varvid hänsyn ska tas till de koncentrationer som anges i anmärkningarna till vissa tabeller i del 3 i anknytning till skyldigheten att tillhandahålla ett säkerhetsdatablad för en blandning på begäran, och för fara vid aspiration (avsnitt 3.10 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008) ≥ 1 %.

iii)

De specifika koncentrationsgränserna enligt del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

iv)

Om en M-faktor anges i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008: det allmänna gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1 i bilaga I till den förordningen, justerat med hjälp av den beräkning som anges i avsnitt 4.1 i bilaga I till den förordningen.

De specifika koncentrationsgränser som lämnats till det klassificerings- och märkningsregister som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

vi)

En tiondel av den specifika koncentrationsgränsen för ett ämne som klassificerats som hudsensibiliserande eller luftvägssensibiliserande med en specifik koncentrationsgräns.

vii)

De koncentrationsgränser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 1272/2008.

viii)

Om en M-faktor har lämnats till det klassificerings- och märkningsregister som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008: det allmänna gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1 i bilaga I till den förordningen, justerat med hjälp av den beräkning som anges i avsnitt 4.1 i bilaga I till den förordningen.

Ämnen för vilka det finns EU-gränsvärden för exponering på arbetsplatsen och som inte redan omfattas av led a.

Ämnen som uppfyller något av följande kriterier, förutsatt att koncentrationen av ett enskilt ämne är minst 0,1 %:

—

ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande enligt kriterierna i bilaga XIII,

—

ämnen som finns med i den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 59.1 av andra skäl än de faror som anges i led a, t.ex. hormonstörande egenskaper,

—

ämnen som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i enlighet med kriterierna i delegerad förordning (EU) 2017/2100 eller förordning (EU) 2018/605.

Tabell 1.1

Förteckning över faroklasser, farokategorier och koncentrationsgränser som innebär att ett ämne ska förtecknas som ett ämne i en blandning i avsnitt 3.2.1

Faroklass och farokategori	Koncentrationsgräns (%)
Akut toxicitet, kategori 1, 2 och 3	≥ 0,1
Akut toxicitet, kategori 4	≥ 1
Frätande/irriterande på huden, kategori 1, 1A, 1B, 1C och 2	≥ 1
Allvarlig ögonskada/ögonirritation, kategori 1 och 2	≥ 1
Luftvägssensibilisering, kategori 1 eller 1B	≥ 0,1
Luftvägssensibilisering, kategori 1A	≥ 0,01
Hudsensibilisering, kategori 1 eller 1B	≥ 0,1
Hudsensibilisering, kategori 1A	≥ 0,01
Mutagenitet i könsceller, kategori 1A och 1B	≥ 0,1
Mutagenitet i könsceller, kategori 2	≥ 1
Cancerogenitet, kategori 1A, 1B och 2	≥ 0,1
Reproduktionstoxicitet, kategori 1A, 1B och 2, och effekter på eller via amning	≥ 0,1
Specifik organtoxicitet (STOT) – enstaka exponering, kategori 1, 2 och 3	≥ 1
Specifik organtoxicitet (STOT) – upprepad exponering, kategori 1 och 2	≥ 1
Fara vid aspiration	≥ 1
Farligt för vattenmiljön – akut, kategori 1	≥ 0,1
Farligt för vattenmiljön – kronisk, kategori 1	≥ 0,1
Farligt för vattenmiljön – kronisk, kategori 2, 3 och 4	≥ 1
Farligt för ozonskiktet	≥ 0,1

3.2.2 För en blandning som inte uppfyller kriterierna för klassificering i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 ska ämnen som förekommer i en individuell koncentration som är lika med eller högre än följande koncentrationer anges, med uppgift om koncentration eller koncentrationsintervall:

1 viktprocent i icke gasformiga blandningar och 0,2 volymprocent i gasformiga blandningar för

ämnen som är hälso- eller miljöfarliga enligt förordning (EG) nr 1272/2008, eller

ii)

ämnen för vilka EU-gränsvärden för exponering på arbetsplatsen har tilldelats.

0,1 viktprocent för ämnen som uppfyller något av följande kriterier:

—

Ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska i enlighet med kriterierna i bilaga XIII.

—

Ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande i enlighet med kriterierna i bilaga XIII.

—

Ämnen som finns med i den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 59.1 av andra skäl än de faror som anges i led a (t.ex. hormonstörande egenskaper).

—

Ämnen som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i enlighet med kriterierna i delegerad förordning (EU) 2017/2100 eller förordning (EU) 2018/605.

0,1 % av ett ämne som klassificeras som hudsensibiliserande i kategori 1 eller 1B, luftvägssensibiliserande i kategori 1 eller 1B eller cancerframkallande i kategori 2.

0,01 % av ett ämne som klassificeras som hudsensibiliserande i kategori 1A eller luftvägssensibiliserande i kategori 1A.

En tiondel av den specifika koncentrationsgränsen för ett ämne som klassificerats som hudsensibiliserande eller luftvägssensibiliserande med en specifik koncentrationsgräns.

0,1 % av ett ämne som klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A, 1B eller 2, eller med effekter på eller via amning.

3.2.3 För de ämnen som anges i avsnitt 3.2 gäller följande:

—

Klassificeringen av ämnet i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008, inklusive koderna för faroklass och kategori enligt tabell 1.1 i bilaga VI till den förordningen samt faroangivelserna och de kompletterande faroangivelserna, ska anges. Faroangivelsernas och de kompletterande faroangivelsernas fullständiga lydelse behöver inte skrivas ut i detta avsnitt, utan det räcker med att ange koderna för dem. Om deras fullständiga lydelse inte anges ska det hänvisas till avsnitt 16, där den fullständiga ordalydelsen av varje relevant faroangivelse ska anges. Om ämnet inte uppfyller klassificeringskriterierna ska skälet till att ämnet upptas i avsnitt 3.2 anges, t.ex. ”ej klassificerat vPvB-ämne” eller ”ämne med EU-gränsvärde för exponering på arbetsplatsen”.

—

Den specifika koncentrationsgränsen, M-faktorn och den uppskattade akuta toxiciteten för ämnet i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 eller som fastställt i enlighet med bilaga I till den förordningen ska anges om de är tillgängliga.

—

Om det ämne som används i blandningen är i nanoform och är registrerat i enlighet med detta eller behandlas i nedströmsanvändarens kemikaliesäkerhetsrapport, ska de partikelegenskaper som specificerar nanoformen, i enlighet med bilaga VI, anges. Om det ämne som används i blandningen är i nanoform men inte är registrerat och inte behandlas i nedströmsanvändarens kemikaliesäkerhetsrapport, ska de partikelegenskaper som påverkar blandningens säkerhet anges.

3.2.4 För de ämnen som anges i avsnitt 3.2 ska man lämna namnet och det registreringsnummer, om det är tillgängligt, som tilldelats enligt artikel 20.3 i denna förordning.

Utan att det påverkar de skyldigheter för nedströmsanvändare som anges i artikel 39 i denna förordning får leverantören av blandningen utelämna den del av registreringsnumret som avser den enskilda registranten i ett gemensamt inlämnande, under förutsättning att

Om EG-numret är känt ska det anges i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008. Om CAS-numret och IUPAC-namnet är kända får de också lämnas.

För ämnen som i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1272/2008 anges med ett alternativt kemiskt namn i detta avsnitt behöver registreringsnummer, EG-nummer och andra kemiska identitetsbeteckningar inte anges.

4. AVSNITT 4: Åtgärder vid första hjälpen

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska den inledande behandlingen beskrivas på ett sådant sätt att en person som saknar utbildning i ämnet kan förstå och tillämpa den utan avancerad utrustning och utan tillgång till ett stort urval av läkemedel. Det ska framgå av anvisningarna om det krävs medicinsk behandling och hur brådskande det är.

4.1 Beskrivning av åtgärder vid första hjälpen

4.1.1 Anvisningar för första hjälpen ska lämnas utifrån relevanta exponeringsvägar. Texten ska delas upp med angivande av förfarandet för varje exponeringsväg, t.ex. inandning, hudkontakt, ögonkontakt och förtäring.

4.1.2 Råd ska ges om huruvida

det krävs omedelbar medicinsk behandling och om fördröjda effekter kan förväntas efter exponering,

den exponerade personen bör flyttas till en plats med frisk luft,

personens kläder och skor bör tas av och tas om hand, och

personer som ger första hjälpen bör använda skyddsutrustning.

4.2 De viktigaste symptomen och effekterna, både akuta och fördröjda

Det ska ges kortfattad information om de viktigaste symptomen och effekterna, både akuta och fördröjda, av exponering.

4.3 Angivande av omedelbar medicinsk behandling och särskild behandling som eventuellt krävs

I förekommande fall ska information lämnas om kliniska tester och medicinsk övervakning av fördröjda effekter, specifik information om motgifter (om de är kända) och kontraindikationer.

För vissa ämnen eller blandningar kan det vara viktigt att påpeka att särskilda hjälpmedel ska finnas på arbetsplatsen för omedelbar specialbehandling.

5. AVSNITT 5: Brandbekämpningsåtgärder

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det anges vad som krävs för att bekämpa en brand som orsakats av ämnet eller blandningen eller som uppstår i dess närhet.

5.1 Släckmedel

Lämpliga släckmedel:

Information om lämpliga släckmedel ska lämnas.

Olämpliga släckmedel:

Det ska anges om något släckmedel är olämpligt i en viss situation där ämnet eller blandningen ingår (t.ex. om man ska undvika högtrycksmedel som kan bilda en potentiellt explosiv blandning av damm och luft).

5.2 Särskilda faror som ämnet eller blandningen kan medföra

Information ska lämnas om de faror som ämnet eller blandningen kan medföra, exempelvis farliga förbränningsprodukter som bildas när ämnet eller blandningen brinner, i form av upplysningar av typen ”kan bilda giftig kolmonoxidgas vid brand” eller ”bildar svaveloxider och kväveoxider vid förbränning”.

5.3 Råd till brandbekämpningspersonal

Anvisningar ska ges om skyddsåtgärder vid brandbekämpning, t.ex. ”kyl behållarna med vattensprej”, och om särskild skyddsutrustning för brandbekämpningspersonal, t.ex. skyddsskor, overaller, skyddshandskar, ögon- och ansiktsskydd samt andningsapparatur.

6. AVSNITT 6: Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla rekommendationer om tillämpliga åtgärder vid spill, läckage eller utsläpp och om hur man förhindrar eller minimerar de skadliga effekterna på människor, egendom och miljö. Det ska göras åtskillnad mellan åtgärder vid stort och litet spill, om spillvolymen har väsentlig betydelse för faran. Om det enligt förfarandena för inneslutning och återvinning behövs flera olika metoder ska dessa anges i säkerhetsdatabladet.

6.1 Personliga skyddsåtgärder, skyddsutrustning och åtgärder vid nödsituationer

6.1.1 För annan personal än räddningspersonal

Anvisningar ska ges med avseende på oavsiktligt spill och utsläpp av ämnet eller blandningen, t.ex. om

lämplig skyddsutrustning (inklusive sådan personlig skyddsutrustning som avses i avsnitt 8 i säkerhetsdatabladet) för att förhindra kontaminering av hud, ögon och personlig klädsel,

avlägsnande av antändningskällor, tillgång till tillfredsställande ventilation, begränsning av damm, och

åtgärder vid nödsituationer, t.ex. att man måste utrymma det farliga området eller rådgöra med en expert.

6.1.2 För räddningspersonal

Anvisningar ska ges om lämpligt material för personlig skyddsklädsel (t.ex. ”lämpligt: butylen” ”olämpligt: PVC”).

6.2 Miljöskyddsåtgärder

Anvisningar ska ges om miljöskyddsåtgärder i händelse av oavsiktligt spill och utsläpp av ämnet eller blandningen, t.ex. för att förhindra att produkten når avlopp och yt- och grundvatten.

6.3 Metoder och material för inneslutning och sanering

6.3.1 Anvisningar ska ges om hur man innesluter spill. Lämpliga inneslutningstekniker kan omfatta följande:

Invallning, övertäckning av avlopp.

Tätning.

6.3.2 Anvisningar ska ges om sanering efter spill. Lämpliga saneringsmetoder kan omfatta följande:

Neutralisering.

Dekontaminering.

Adsorberande material.

Rengöring.

Uppsugning.

Nödvändig utrustning för inneslutning/sanering (bl.a. gnistfria verktyg och gnistfri utrustning).

6.3.3 All tänkbar information om spill och utsläpp ska lämnas, även råd avseende olämplig inneslutnings- eller saneringsteknik, t.ex. i form av angivelser som ”Använd aldrig ...”.

6.4 Hänvisning till andra avsnitt

När det är lämpligt ska hänvisning göras till avsnitten 8 och 13.

7. AVSNITT 7: Hantering och lagring

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det ges råd om metoder för säker hantering. Tonvikten ska ligga på skyddsåtgärder som är lämpliga för de identifierade användningar som avses i avsnitt 1.2 och för ämnets eller blandningens specifika egenskaper.

Informationen i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska hänföra sig till skyddet av människors hälsa, säkerheten och miljön. Uppgifterna ska hjälpa arbetsgivaren att utforma arbetsmetoderna och organisationen i enlighet med artikel 5 i direktiv 98/24/EG och artikel 5 i direktiv 2004/37/EG.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport ska informationen i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet överensstämma med informationen om de identifierade användningarna i kemikaliesäkerhetsrapporten och med de exponeringsscenarier utvisande kontroll av risk från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

Utöver informationen i detta avsnitt kan det också finnas relevant information i avsnitt 8.

7.1 Skyddsåtgärder för säker hantering

7.1.1 Rekommendationer ska ges om hur man

säkerställer en säker hantering av ämnet eller blandningen, t.ex. inneslutning samt åtgärder för att förebygga brand och förhindra bildandet av aerosoler och damm,

förhindrar hantering av oförenliga ämnen och blandningar,

uppmärksammar verksamhet och förhållanden som skapar nya risker genom att ändra ämnets eller blandningens egenskaper samt lämpliga motåtgärder, och

minskar utsläpp av ämnet eller blandningen i naturen, t.ex. genom att undvika spill och förhindra att produkten når avlopp.

7.1.2 Allmänna råd ska ges om hygien på arbetsplatsen, t.ex.

att inte äta, dricka och röka på arbetsområdet,

att tvätta händerna efter användning, och

att ta av sig förorenade kläder och skyddsutrustning innan man kommer till ett område där måltider intas.

7.2 Förhållanden för säker lagring, inklusive eventuell oförenlighet

De råd som ges ska överensstämma med de fysikaliska och kemiska egenskaper som beskrivs i avsnitt 9 i säkerhetsdatabladet. Vid behov ska det ges råd om särskilda krav avseende lagring, t.ex. följande:

Hur man hanterar risker förknippade med

explosionsfarliga omgivningar,

ii)

korrosiva förhållanden,

iii)

brandfara,

iv)

oförenliga ämnen eller blandningar,

avdunstning och

vi)

potentiella antändningskällor (inklusive elektrisk utrustning).

Hur man begränsar effekterna av

väderförhållanden,

ii)

lufttryck,

iii)

temperatur,

iv)

solljus,

fuktighet, och

vi)

vibration.

Hur man bibehåller ämnet eller blandningen i oförändrat skick genom användning av

stabilisatorer, och

ii)

antioxidanter.

Andra råd, t.ex. om

ventilationskrav,

ii)

särskild utformning av lagerlokaler eller lagringskärl (inklusive skyddsväggar och ventilation),

iii)

kvantitetsgränser vid lagring (vid behov), och

iv)

kompatibla förpackningar.

7.3 Specifik slutanvändning

När det gäller ämnen och blandningar som är avsedda för specifika slutanvändningar ska rekommendationerna ha anknytning till de identifierade användningar som avses i avsnitt 1.2 samt vara detaljerade och praktiskt genomförbara. Om ett exponeringsscenario bifogas ska man hänvisa till detta eller lämna den information som krävs enligt avsnitten 7.1 och 7.2. Om en aktör i distributionskedjan har gjort en kemikaliesäkerhetsbedömning av blandningen, räcker det att säkerhetsdatabladet och exponeringsscenarierna överensstämmer med kemikaliesäkerhetsrapporten för blandningen, i stället för med kemikaliesäkerhetsrapporterna för varje ämne i blandningen. Om det finns industri- eller sektorsspecifik vägledning kan man hänvisa till den (med angivande av källa och utgivningsdatum).

8. AVSNITT 8: Begränsning av exponeringen/personligt skydd

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det ges en beskrivning av tillämpliga gränsvärden för exponering på arbetsplatsen och nödvändiga riskhanteringsåtgärder.

8.1 Kontrollparametrar

8.1.1 När sådana är tillgängliga ska följande nationella gränsvärden, inklusive den rättsliga grunden för vart och ett av dem, som gäller i den medlemsstat där säkerhetsdatabladet tillhandahålls anges för ämnet eller för varje ämne i en blandning. När gränsvärdena för exponering på arbetsplatsen anges ska den kemiska identiteten i enlighet med avsnitt 3 användas.

8.1.1.1 Nationella gränsvärden för exponering på arbetsplatsen som motsvarar EU-gränsvärden för exponering på arbetsplatsen i enlighet med direktiv 98/24/EG, inklusive sådana anmärkningar som avses i artikel 2.3 i kommissionens beslut 2014/113/EU ( 37 ).

8.1.1.2 Nationella gränsvärden för exponering på arbetsplatsen som motsvarar EU-gränsvärden i enlighet med direktiv 2004/37/EG, inklusive sådana anmärkningar som avses i artikel 2.3 i beslut 2014/113/EU.

8.1.1.3 Övriga nationella gränsvärden för exponering på arbetsplatsen.

8.1.1.4 Nationella biologiska gränsvärden som motsvarar EU:s biologiska gränsvärden i enlighet med direktiv 98/24/EG, inklusive sådana anmärkningar som avses i artikel 2.3 i beslut 2014/113/EU.

8.1.1.5 Övriga nationella biologiska gränsvärden.

8.1.2 Information ska lämnas om aktuella rekommenderade övervakningsförfaranden, åtminstone för de mest relevanta ämnena.

8.1.3 Om det bildas luftföroreningar när ämnet eller blandningen används på avsett sätt ska man även ange gränsvärden för exponering på arbetsplatsen och/eller biologiska gränsvärden för dessa.

8.1.4 Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport eller om det finns en DNEL enligt avsnitt 1.4 i bilaga I eller en PNEC enligt avsnitt 3.3 i bilaga I, ska DNEL och PNEC för ämnet lämnas för de exponeringsscenarier från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

8.1.5 När s.k. control banding används för att fatta beslut om riskhanteringsåtgärder i samband med viss användning, ska det lämnas tillräcklig information för att möjliggöra effektiv riskhantering. Sammanhanget och begränsningen för rekommendationen om control banding ska tydligt anges.

8.2 Begränsning av exponeringen

Den information som krävs enligt detta avsnitt ska lämnas, såvida inte ett exponeringsscenario innehållande samma information bifogas säkerhetsdatabladet.

Om leverantören inte har gjort ett test i enlighet med avsnitt 3 i bilaga XI ska det anges vilka användningsförhållanden som motiverar detta.

Om ett ämne har registrerats som en isolerad intermediär (som används på plats eller transporteras) ska leverantören ange att detta säkerhetsdatablad uppfyller de specifika krav som motiverar registrering i enlighet med artikel 17 eller 18.

8.2.1 Lämpliga tekniska kontrollåtgärder

Beskrivningen av lämpliga tekniska kontrollåtgärder ska anknyta till den eller de identifierade användningar av ämnet eller blandningen som avses i avsnitt 1.2. Denna information ska vara tillräcklig för att arbetsgivaren vid behov ska kunna bedöma vilka risker som ämnet eller blandningen utgör för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i enlighet med artiklarna 4–6 i direktiv 98/24/EG och i enlighet med artiklarna 3–5 i direktiv 2004/37/EG.

Denna information ska komplettera informationen i avsnitt 7.

8.2.2 Individuella skyddsåtgärder, t.ex. personlig skyddsutrustning

8.2.2.1 Informationen om användning av personlig skyddsutrustning ska vara förenlig med god arbetsmiljöpraxis tillsammans med andra skyddsåtgärder, inklusive tekniska kontrollåtgärder, ventilation och isolering. Vid behov ska det hänvisas till avsnitt 5 för råd om personlig skyddsutrustning mot brand/kemikalier.

8.2.2.2 Med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425/EEG ( 38 ) och med hänvisning till relevanta CEN-standarder ska det ges detaljerade anvisningar om vilken utrustning som ger ett tillräckligt och lämpligt skydd, t.ex. följande:

Ögonskydd/ansiktsskydd

Det ska anges vilken typ av ögonskydd/ansiktsskydd som krävs, på grundval av ämnets eller blandningens farlighet och risken för kontakt, t.ex. skyddsglasögon, korgglasögon eller visir.

Hudskydd

Handskydd

Det ska tydligt anges vilken typ av handskar som ska användas vid hantering av ämnet eller blandningen, på grundval av ämnets eller blandningens farlighet och risken för kontakt samt med hänsyn till storleken på den exponerade hudytan och exponeringstiden, t.ex. följande:

—

Typ av material och materialets tjocklek.

—

Normal eller minsta genombrottstid för handskmaterialet.

Vid behov ska ytterligare handskyddsåtgärder anges.

ii)

Annat skydd

Om det är nödvändigt att skydda någon annan kroppsdel än händerna ska det anges vilken typ av och kvalitet på skyddsutrustning som krävs, t.ex. kraghandskar, skyddsskor eller overall, på grundval av ämnets eller blandningens farlighet och risken för kontakt.

Vid behov ska ytterligare hudskyddsåtgärder och särskilda hygieniska åtgärder anges.

Andningsskydd

När det gäller gaser, ångor, dimma eller damm ska det anges vilken typ av skyddsutrustning som ska användas, på grundval av farlighet och exponeringsrisk, t.ex. luftrenande andningsapparater med angivande av lämpligt reningsmaterial (patron eller behållare), lämpliga partikelfilter och masker, eller tryckluftsapparater.

Termisk fara

När man anger vilken skyddsutrustning som ska användas i samband med material som utgör en termisk fara, ska man fästa särskild vikt vid den personliga skyddsutrustningens utformning.

8.2.3 Begränsning av miljöexponeringen

Man ska ge den information som krävs för att arbetsgivaren ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt unionens gällande miljöskyddslagstiftning.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport ska en sammanfattning av de riskhanteringsåtgärder som behöver vidtas för att på ett lämpligt sätt begränsa miljöns exponering för ämnet lämnas för de exponeringsscenarier som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

9. AVSNITT 9: Fysikaliska och kemiska egenskaper

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska empiriska data om ämnet eller blandningen anges, om det är relevant. Artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska tillämpas.

För att möjliggöra att lämpliga kontrollåtgärder vidtas ska all relevant information om ämnet eller blandningen lämnas. Informationen i detta avsnitt ska överensstämma med den information som lämnas i registreringsunderlaget eller i kemikaliesäkerhetsrapporten, när en sådan krävs, och med ämnets eller blandningens klassificering.

När det gäller blandningar ska det, om informationen inte gäller blandningen som helhet, tydligt anges vilket ämne i blandningen som uppgifterna gäller.

De rapporterade egenskaperna ska tydligt identifieras och rapporteras i lämpliga måttenheter. Bestämningsmetoden ska anges, inbegripet mätnings- och referensförhållanden om detta är relevant för tolkningen av det numeriska värdet. Om inget annat anges är standardförhållandena för temperatur och tryck 20 °C respektive 101,3 kPa.

Egenskaperna i avsnitten 9.1 och 9.2 får presenteras i form av en förteckning. Egenskaperna får anges i en annan ordningsföljd i avsnitten om det anses lämpligt.

9.1 Information om grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper

Alla säkerhetsdatablad ska innehålla de egenskaper som anges nedan. Om det uppges att en viss egenskap inte är tillämplig eller om det saknas information om en viss egenskap ska detta tydligt anges, och skälen till detta ska om möjligt också anges.

Fysikaliskt tillstånd

Det fysikaliska tillståndet (gas, vätska eller fast form) ska i allmänhet anges vid standardmässiga temperatur- och tryckförhållanden.

Definitionerna av begreppen gas, vätska och fast ämne i avsnitt 1.0 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 ska gälla.

Färg

Ämnets eller blandningens färg vid leverans ska anges.

Om ett säkerhetsdatablad används för att täcka varianter av en blandning som kan ha olika färger, får ordet ”flera” användas för att beskriva färgen.

Lukt

En kvalitativ beskrivning av lukten ska ges om den är välkänd eller beskriven i litteraturen.

Om lukttröskeln är känd ska den anges (kvalitativt eller kvantitativt).

Smältpunkt/fryspunkt

Gäller inte för gaser.

Smältpunkt och fryspunkt ska anges vid standardtryck.

Om smältpunkten ligger över mätområdet för mätmetoden ska det anges upp till vilken temperatur som ingen smältpunkt har iakttagits.

Om sönderdelning eller sublimering inträffar före eller under smältning ska detta anges.

För vaxer och pastor får mjukpunkt/mjukpunktsintervall anges i stället för smältpunkt och fryspunkt.

Om det inte är tekniskt möjligt att bestämma smältpunkt/fryspunkt för blandningar ska detta anges.

Kokpunkt eller initial kokpunkt och kokpunktsintervall

Dessa egenskaper ska anges vid standardtryck. En kokpunkt vid lägre tryck får dock anges om kokpunkten är mycket hög eller om sönderdelning sker före kokning vid standardtryck.

Om kokpunkten ligger över mätområdet ska den temperatur upp till vilken ingen kokpunkt har iakttagits anges.

Om sönderdelning inträffar före eller under kokning ska detta anges.

Om det inte är tekniskt möjligt att bestämma kokpunkt eller kokpunktsintervall för blandningar ska detta anges. I så fall ska även kokpunkten för beståndsdelen med lägst kokpunkt anges.

Brandfarlighet

Gäller för gaser, vätskor och fasta ämnen.

Det ska anges om ämnena eller blandningarna är antändliga, dvs. om de kan självantändas eller går att antända, även om de inte har klassificerats med avseende på brandfarlighet.

Ytterligare uppgifter får anges om de är tillgängliga och relevanta, t.ex. om huruvida effekten av antändning är en annan än en normal förbränning (t.ex. en explosion) och om antändligheten vid andra förhållanden än standardförhållanden.

Mer specifika uppgifter om brandfarligheten får anges på grundval av respektive faroklassificering. De uppgifter som anges i avsnitt 9.2.1 ska inte anges här.

Nedre och övre explosionsgräns ( 39 )

Gäller inte för fasta ämnen.

För brandfarliga vätskor ska åtminstone den nedre explosionsgränsen anges. Om flampunkten är ca – 25 °C eller högre går det inte alltid att bestämma den övre explosionsgränsen vid standardtemperatur. I så fall bör den övre explosionsgränsen vid en högre temperatur anges. Om flampunkten är högre än 20 °C går det inte alltid att bestämma den nedre eller övre explosionsgränsen vid standardtemperatur. I så fall bör både den nedre och den övre explosionsgränsen vid en högre temperatur anges.

Flampunkt

Gäller inte för gaser, aerosoler och fasta ämnen.

För blandningar ska ett värde för blandningen anges om ett sådant är tillgängligt. I annat fall ska flampunkten för det eller de ämnen som har lägst flampunkt anges.

Självantändningstemperatur

Gäller endast för gaser och vätskor.

För blandningar ska blandningens självantändningstemperatur anges om den är känd. Om värdet för blandningen inte är tillgängligt ska självantändningstemperaturen för den eller de beståndsdelar som har lägst självantändningstemperatur anges.

Sönderdelningstemperatur

Gäller endast för självreaktiva ämnen och blandningar, organiska peroxider och andra ämnen och blandningar som kan sönderdelas.

Den självaccelererande sönderdelningstemperaturen och den volym som den är tillämplig på, eller starttemperaturen för sönderdelning, ska anges.

Det ska specificeras om den angivna temperaturen är den självaccelererande sönderdelningstemperaturen eller starttemperaturen för sönderdelning.

Om det inte har observerats någon sönderdelning ska det anges upp till vilken temperatur som ingen sönderdelning har observerats, t.ex. ”ingen sönderdelning observerad upp till x °C”.

pH-värde

Gäller inte för gaser.

Ämnets eller blandningens pH-värde vid leverans, eller, om produkten är ett fast ämne, pH-värdet för en vattenhaltig vätska eller lösning vid en viss koncentration ska anges.

Testämnets eller testblandningens koncentration i vatten ska anges.

Kinematisk viskositet

Gäller endast för vätskor.

Mätenheten ska vara mm2/s.

För icke-newtonska vätskor ska det tixotropa eller reopektiska beteendet anges.

Löslighet

Lösligheten ska i allmänhet anges vid standardtemperaturen.

Lösligheten i vatten ska anges.

Lösligheten i andra polära och icke-polära lösningsmedel får också tas med.

För blandningar ska det anges huruvida blandningen är helt eller delvis löslig i eller blandbar med vatten eller annat lösningsmedel.

För nanoformer ska förutom vattenlösligheten även upplösningshastigheten i vatten eller andra relevanta biologiska medier eller miljömedier anges.

Fördelningskoefficient n-oktanol/vatten (loggvärde)

Gäller inte för oorganiska och joniska vätskor och i allmänhet inte för blandningar.

Det ska anges om det rapporterade värdet är baserat på testning eller beräkning.

När det gäller nanoformer av ett ämne för vilket fördelningskoefficienten n-oktanol/vatten inte gäller ska dispersionsstabiliteten i olika medier anges.

Ångtryck

Ångtrycket ska i allmänhet anges vid standardtemperaturen.

När det gäller flyktiga vätskor ska även ångtrycket vid 50 °C anges.

Om ett säkerhetsdatablad används för att täcka varianter av en flytande blandning eller blandning med flytande gas ska ett intervall för ångtrycket anges.

För flytande blandningar eller blandningar med flytande gas ska det anges ett intervall för ångtrycket eller åtminstone ångtryck för den eller de mest flyktiga beståndsdelarna, om blandningens ångtryck huvudsakligen bestäms genom denna eller dessa beståndsdelar.

Den mättade ångkoncentrationen får också anges.

Densitet och/eller relativ densitet

Gäller endast för vätskor och fasta ämnen.

Densitet och relativ densitet ska i allmänhet anges vid standardmässiga temperatur- och tryckförhållanden.

Den absoluta och/eller relativa densiteten baserad på vatten vid 4 °C som referens (kallas även densitetstal) ska anges.

Om densiteten kan variera, t.ex. på grund av satsvis tillverkning, eller om ett säkerhetsdatablad används för att täcka flera varianter av ett ämne eller en blandning, får ett intervall anges.

Det ska anges i säkerhetsdatabladet om det är absolut densitet (med enheter som g/cm3 eller kg/m3 ) och/eller relativ densitet (utan mått) som rapporteras.

Relativ ångdensitet

Gäller endast för gaser och vätskor.

För gaser ska gasens relativa densitet med utgångspunkt i luft vid 20 °C som referens anges.

För vätskor ska den relativa ångdensiteten med utgångspunkt i luft vid 20 °C som referens anges.

För vätskor får även den relativa densiteten D m för blandningen av ånga och luft vid 20 °C anges.

Partikelegenskaper

Gäller endast för fasta ämnen.

Partikelstorleken (median av ekvivalentdiametern, metod för beräkning av diametern [antals-, yt- eller volymbaserad] och det intervall inom vilket detta medianvärde varierar) ska anges. Andra egenskaper får också anges, som storleksfördelning (t.ex. i form av intervall), form och förhållande mellan bredd och höjd, aggregations- och agglomerationstillstånd, specifik ytarea samt dammbildning. Om ämnet är i nanoform eller om den levererade blandningen innehåller en nanoform ska dessa egenskaper anges i detta avsnitt, eller hänvisas till om de redan har specificerats på annat ställe i säkerhetsdatabladet.

9.2 Annan information

Utöver de egenskaper som anges i avsnitt 9.1 ska andra fysikaliska och kemiska parametrar anges, t.ex. de egenskaper som förtecknas i avsnitten 9.2.1. och 9.2.2, om detta är relevant för att ämnet eller blandningen ska kunna användas på säkert vis.

9.2.1 Information om faroklasser för fysisk fara

Detta avsnitt innehåller egenskaper, säkerhetskarakteristika och testresultat som det kan vara lämpligt att ange i säkerhetsdatabladet i de fall ett ämne eller en blandning klassificeras i den aktuella faroklassen för fysisk fara. Uppgifter som anses relevanta med avseende på en viss fysisk fara men som inte resulterar i klassificering (t.ex. negativa testresultat som ligger nära kriteriet) kan också vara lämpliga att ange.

Tillsammans med uppgifterna kan namnet på den faroklass som uppgifterna hör till anges.

Explosiva ämnen

Detta avsnitt gäller även för de ämnen och blandningar som avses i anmärkning 2 i avsnitt 2.1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 och på andra ämnen och blandningar med en positiv effekt vid uppvärmning i sluten behållare.

Följande uppgifter kan anges:

Stötkänslighet.

ii)

Effekt av uppvärmning i sluten behållare.

iii)

Effekt av antändning i sluten behållare.

iv)

Känslighet för slag.

Känslighet för friktion.

vi)

Värmestabilitet.

vii)

Förpackning (ämnets eller blandningens typ, storlek, nettomassa), som legat till grund för placeringen i en viss riskgrupp av explosiva ämnen, eller som legat till grund för att ämnet eller blandningen undantagits från klassificering som explosivt ämne.

Brandfarliga gaser

För ren brandfarlig gas kan följande information tillhandahållas utöver uppgifter om de explosionsgränser som avses i avsnitt 9.1 g:

T Ci (högsta halt av brandfarlig gas som, när den blandas med kväve, inte är brandfarlig i luft, uttryckt i molprocent).

ii)

Grundläggande förbränningshastighet, om gasen klassificeras som kategori 1B utifrån grundläggande förbränningshastighet.

För brandfarliga gasblandningar kan följande information tillhandahållas utöver uppgifter om de explosionsgränser som avses i avsnitt 9.1 g:

Explosionsgränser, om de testas, eller uppgift om huruvida klassificeringen och kategoriseringen bygger på beräkningar.

ii)

Grundläggande förbränningshastighet, om gasblandningen klassificeras som kategori 1B utifrån grundläggande förbränningshastighet.

Aerosoler

Följande sammanlagda procentandel (i viktprocent) av brandfarliga beståndsdelar får tillhandahållas, såvida inte aerosolen klassificeras som Aerosoler i kategori 1 på grund av att den innehåller mer än 1 viktprocent brandfarliga beståndsdelar eller har en förbränningsvärme på minst 20 kJ/g och inte genomgår förfarandena för brandfarlighetsklassificering (se anmärkningen i punkt 2.3.2.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008).

Oxiderande gaser

För ren gas får C i (syreekvivalenskoefficienten) enligt standarden ISO 10156, Gaser och gasblandningar – Beräkning av brandrisk och oxidationsförmåga för val av ventilutlopp, eller enligt en likvärdig metod anges.

För en gasblandning får frasen ”oxiderande gas kategori 1 (testad enligt ISO 10156 [eller likvärdig metod])” anges när det gäller testade blandningar, eller den beräknade oxidationseffekten enligt ISO 10156 eller en likvärdig metod.

Gaser under tryck

När det gäller ren gas får kritisk temperatur anges.

När det gäller gasblandningar får pseudokritisk temperatur anges.

Brandfarliga vätskor

Om ämnet eller blandningen klassificeras som brandfarlig vätska, behöver uppgifter om kokpunkt och flampunkt inte tillhandahållas i detta avsnitt eftersom dessa uppgifter ska anges i enlighet med avsnitt 9.1. Information om underhåll av förbränning kan anges.

Brandfarliga fasta ämnen

Följande uppgifter kan anges:

Brinnhastighet, eller brinntid i fråga om metallpulver.

ii)

Uppgift om huruvida det fuktade området har passerats.

Självreaktiva ämnen och blandningar

Utöver uppgiften om den självaccelererande sönderdelningstemperaturen enligt avsnitt 9.1 j kan följande information lämnas:

Sönderdelningstemperatur.

ii)

Detonationsegenskaper.

iii)

Deflagrationsegenskaper.

iv)

Effekt av uppvärmning i sluten behållare.

Explosiv kraft (i tillämpliga fall).

Pyrofora vätskor

Information om huruvida självantändning eller förkolning av filterpapper sker kan anges.

Pyrofora fasta ämnen

Följande uppgifter kan anges:

Uppgift om huruvida självantändning sker när det hälls i eller inom fem minuter därefter, när det gäller fasta ämnen i pulverform.

ii)

Uppgift om huruvida de pyrofora egenskaperna kan ändras med tiden.

Självupphettande ämnen och blandningar

Följande uppgifter kan anges:

Uppgift om huruvida självantändning inträffar och om maximal temperaturökning.

ii)

Resultaten av de screeningtester som avses i avsnitt 2.11.4.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008, om de är relevanta och tillgängliga.

Ämnen och blandningar som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

Följande uppgifter kan anges:

Den utsläppta gasens identitet, om den är känd.

ii)

Uppgift om huruvida den utsläppta gasen självantänder.

iii)

Gasens utvecklingshastighet.

Oxiderande vätskor

Information om huruvida självantändning sker vid blandning med cellulosa kan lämnas.

Oxiderande fasta ämnen

Information om huruvida självantändning sker vid blandning med cellulosa kan lämnas.

Organiska peroxider

Utöver uppgiften om den självaccelererande sönderdelningstemperaturen enligt avsnitt 9.1 j kan följande information lämnas:

Sönderdelningstemperatur.

ii)

Detonationsegenskaper.

iii)

Deflagrationsegenskaper.

iv)

Effekt av uppvärmning i sluten behållare.

Explosiv kraft.

Korrosivt för metaller

Följande uppgifter kan anges:

Metaller som korroderas av ämnet eller blandningen,

ii)

Korrosionshastighet med uppgift om huruvida den avser stål eller aluminium.

iii)

Hänvisning till andra avsnitt i säkerhetsdatabladet när det gäller förenliga eller oförenliga material.

Okänsliggjorda explosiva ämnen

Följande uppgifter kan anges:

Det okänsliggörande ämne som använts.

ii)

Exoterm sönderdelningsenergi.

iii)

Korrigerad förbränningshastighet (Ac).

iv)

Explosiva egenskaper hos det okänsliggjorda explosiva ämnet i det aktuella tillståndet.

9.2.2 Andra säkerhetskarakteristika

Det kan vara lämpligt att ange följande egenskaper, säkerhetskarakteristika och testresultat för ett ämne eller en blandning:

Mekanisk sensitivitet.

Självaccelererande polymeriseringstemperatur.

Bildande av explosiva blandningar av damm och luft.

Syra/bas-reserv.

Avdunstningshastighet.

Blandbarhet.

Konduktivitet.

Korrosionsbenägenhet.

Gasgrupp.

Redoxpotential.

Potential att bilda radikaler.

Fotokatalytiska egenskaper.

Andra fysikaliska och kemiska parametrar ska anges om detta är relevant för att ämnet eller blandningen ska kunna användas på säkert vis.

10. AVSNITT 10: Stabilitet och reaktivitet

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det ges en beskrivning av ämnets eller blandningens stabilitet och risken för farliga reaktioner under särskilda användningsförhållanden och vid utsläpp i miljön, med hänvisning till använda testmetoder om det är relevant. Om det uppges att en viss egenskap inte är tillämplig eller om det saknas information om en viss egenskap, ska skälen till detta anges.

10.1 Reaktivitet

10.1.1 Ämnets eller blandningens reaktionsbenägenhet ska anges. Om det finns specifika testdata för ämnet eller blandningen som helhet ska de anges. Informationen kan dock även baseras på allmänna data om ämnets eller blandningens klass eller grupp, om dessa data på ett korrekt sätt representerar ämnets eller blandningens förväntade farlighet.

10.1.2 Om det saknas data om blandningar, ska data om ämnena i blandningen anges. Vid bestämning av förhållanden som produkten inte är kompatibel med ska det tas hänsyn till de ämnen, behållare och föroreningar som ämnet eller blandningen kan exponeras för under transport, lagring och användning.

10.2 Kemisk stabilitet

Det ska anges om ämnet eller blandningen är stabil eller instabil under normala och förväntade omgivande temperatur- och tryckförhållanden vid lagring och hantering. Alla stabilisatorer som används eller kan behöva användas för att bevara ämnets eller blandningens kemiska stabilitet ska beskrivas. Påverkan på säkerhetsaspekterna av att ämnets eller blandningens fysikaliska tillstånd förändras ska anges. När det gäller okänsliggjorda explosiva ämnen ska information om hållbarhetstiden och anvisningar om kontroll av okänsliggörande tillhandahållas. Det ska också anges att produkten blir explosiv om det okänsliggörande ämnet avlägsnas.

10.3 Risken för farliga reaktioner

Om det är relevant ska det anges om ämnet eller blandningen kan reagera eller polymerisera, och ge upphov till övertryck eller värme eller andra farliga förhållanden. De förhållanden under vilka farliga reaktioner kan förekomma ska beskrivas.

10.4 Förhållanden som ska undvikas

Förhållanden som temperatur, tryck, ljus, stötar, statisk elektricitet, vibrationer eller annan fysikalisk stress som kan orsaka en farlig situation ska anges (”förhållanden att undvika”), i förekommande fall tillsammans med en kortfattad beskrivning av de åtgärder man ska vidta för att hantera risker förknippade med sådana faror. När det gäller okänsliggjorda explosiva ämnen ska information lämnas om åtgärder som ska vidtas för att förhindra oavsiktligt avlägsnande av det okänsliggörande ämnet, och förhållanden att undvika ska anges om ämnet eller blandningen inte i tillräcklig grad har okänsliggjorts.

10.5 Oförenliga material

Grupper av ämnen eller blandningar eller enskilda ämnen, t.ex. vatten, luft, syror, baser eller oxidationsmedel, som ämnet eller blandningen kan reagera med så att en farlig situation uppstår (en explosion, utsöndring av giftiga eller brandfarliga material, frigörande av mycket stark värme m.m.) ska anges, i tillämpliga fall tillsammans med en kortfattad beskrivning av de åtgärder man ska vidta för att hantera risker förknippade med sådana faror.

10.6 Farliga sönderdelningsprodukter

Kända farliga sönderdelningsprodukter och sådana som rimligen kan förväntas till följd av användning, lagring, spill och upphettning ska anges. Farliga förbränningsprodukter ska anges i avsnitt 5 i säkerhetsdatabladet.

11. AVSNITT 11: Toxikologisk information

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet är huvudsakligen avsett för medicinsk personal, yrkesverksamma på arbetsmiljöområdet och toxikologer. Det ska ges en kortfattad men fullständig och lättförståelig beskrivning av de skilda toxikologiska (hälso)effekterna och de data som använts för att identifiera effekterna i tillämpliga fall inbegripet information om toxikokinetik, metabolism och distribution. Informationen i detta avsnitt ska överensstämma med den information som lämnas i registreringsunderlaget och/eller i kemikaliesäkerhetsrapporten, när en sådan krävs, och med ämnets eller blandningens klassificering.

11.1 Information om faroklasser enligt förordning (EG) nr 1272/2008

Information ska lämnas om följande faroklasser:

Akut toxicitet.

Frätande/irriterande på huden.

Allvarlig ögonskada/ögonirritation.

Luftvägs-/hudsensibilisering.

Mutagenitet i könsceller.

Cancerogenitet.

Reproduktionstoxicitet.

Specifik organtoxicitet – enstaka exponering.

Specifik organtoxicitet – upprepad exponering.

Fara vid aspiration.

Dessa faror ska alltid anges i säkerhetsdatabladet.

För ämnen som omfattas av registreringsplikten ska en kort sammanfattning ges av den information som sammanställts enligt bilagorna VII–XI, i förekommande fall med hänvisning till använda testmetoder. För ämnen som omfattas av registreringsplikten ska informationen också omfatta resultatet av jämförelsen av tillgängliga data med de kriterier som anges i förordning (EG) nr 1272/2008 för CMR-ämnen i kategorierna 1A och 1B, enligt punkt 1.3.1 i bilaga I till den här förordningen.

11.1.1

Information ska lämnas om varje faroklass eller indelning. Om det anges att ämnet eller blandningen inte har klassificerats med avseende på en viss faroklass eller indelning, ska det tydligt anges i säkerhetsdatabladet om detta beror på att uppgifter saknas, att det är tekniskt omöjligt att ta fram uppgifter, att uppgifterna är sådana att det inte går att dra slutsatser eller att uppgifterna är otillräckliga för klassificering. I det senare fallet ska det i säkerhetsdatabladet anges ”kriterierna för klassificering kan på grundval av tillgängliga data inte anses vara uppfyllda”.

11.1.2

Uppgifterna i detta avsnitt ska gälla ämnet eller blandningen i den form som den släpps ut i på marknaden. För en blandning ska data beskriva de toxikologiska egenskaperna hos blandningen som helhet, förutom om artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1272/2008 är tillämplig. De relevanta toxikologiska egenskaperna hos de farliga ämnena i en blandning ska också anges om de föreligger, t.ex. LD50, uppskattad akut toxicitet eller LC50.

11.1.3

Om det finns en stor mängd testdata om ämnet eller blandningen kan man behöva sammanfatta resultaten av de använda kritiska studierna, t.ex. utifrån exponeringsväg.

11.1.4

Om klassificeringskriterierna för en viss faroklass inte uppfylls ska information som styrker denna slutsats lämnas.

11.1.5

Information om sannolika exponeringsvägar

Information ska lämnas om sannolika exponeringsvägar och ämnets eller blandningens effekter via varje tänkbar exponeringsväg, dvs. förtäring (nedsväljning), inandning eller exponering av hud/ögon. Om hälsoeffekterna inte är kända ska detta anges.

11.1.6

Symptom som hör ihop med produktens fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper

En beskrivning ska ges av de potentiella negativa hälsoeffekter och symptom som är förknippade med exponering för ämnet eller blandningen och dess beståndsdelar eller de kända biprodukterna. Den information som är tillgänglig om de symptom som hör ihop med ämnets eller blandningens fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper efter exponering ska anges. En beskrivning ska ges av de första symptomen vid låg exponering till följderna av kraftig exponering, t.ex. ”Kan ge huvudvärk och yrsel, och leda till svimning eller medvetslöshet. Höga doser kan leda till koma och dödsfall.”

11.1.7

Fördröjda och omedelbara effekter samt kroniska effekter av korttids- och långtidsexponering

Det ska anges om fördröjda eller omedelbara effekter kan förväntas efter korttids- eller långtidsexponering. Information ska också lämnas om akuta och kroniska hälsoeffekter i samband med människors exponering för ämnet eller blandningen. Om humandata saknas ska informationen om försöksdata sammanfattas, antingen med uppgifter om djurdata och med tydlig identifiering av arter eller också med uppgifter om in vitro-tester och med tydlig identifiering av celltyper. Det ska anges om toxikologiska data baseras på humandata, djurdata eller in vitro-tester.

11.1.8

Interaktiva effekter

Information om interaktiva effekter ska lämnas om den är relevant och är tillgänglig.

11.1.9

Avsaknad av vissa data

Det kan i vissa fall vara omöjligt att ta fram information om ett ämnes eller en blandnings farliga egenskaper. Om det saknas data om ett visst ämne eller en viss blandning kan data om liknande ämnen eller blandningar användas, om de är relevanta, under förutsättning att de berörda liknande ämnena eller blandningarna anges. Om vissa data saknas eller inte används ska detta tydligt anges.

11.1.10

Blandningar

När det gäller en viss hälsoeffekt ska, om en blandning inte har testats i sin helhet för sina hälsoeffekter, relevant information lämnas om de ämnen som anges i avsnitt 3.

11.1.11

Information om ämnen respektive blandningar

11.1.11.1 Ämnena i en blandning kan interagera med varandra i kroppen och leda till ändrad absorptionshastighet, metabolism och utsöndring. Till följd av detta kan toxiciteten ändras så att blandningens toxicitet skiljer sig från toxiciteten hos de ingående ämnena. Detta ska beaktas när toxikologisk information lämnas i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet.

11.1.11.2 Man måste överväga om koncentrationen av varje ämne är tillräcklig för att bidra till blandningens totala påverkan på hälsan. Informationen om de toxiska effekterna ska lämnas för varje ämne, utom i följande fall:

Om samma information föreligger flera gånger ska den anges endast en gång för blandningen som helhet, t.ex. när två ämnen bägge orsakar kräkning och diarré.

Om det är osannolikt att effekterna kommer att uppstå vid de koncentrationer som förekommer, t.ex. vid spädning av ett milt irriterande ämne under en viss koncentration i en icke-irriterande lösning.

Om det saknas information om interaktion mellan ämnena i en blandning ska det inte göras några antaganden, utan i stället ska varje enskilt ämnes hälsoeffekter anges.

11.2 Information om andra faror

11.2.1 Hormonstörande egenskaper

Information om negativa hälsoeffekter som orsakas av hormonstörande egenskaper ska i förekommande fall anges för de ämnen som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i avsnitt 2.3. Denna information ska bestå av kortfattade sammanfattningar av den information som härrör från tillämpningen av de bedömningskriterier som fastställs i förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EU) 2017/2100 och (EU) 2018/605, som är relevanta för att bedöma hormonstörande egenskaper för människors hälsa.

11.2.2 Annan information

Annan relevant information om negativa hälsoeffekter ska lämnas även när det inte krävs enligt klassificeringskriterierna.

12. AVSNITT 12: Ekologisk information

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla den information som behövs för att utvärdera ämnets eller blandningens miljöpåverkan vid utsläpp i miljön. I säkerhetsdatabladets avsnitt 12.1–12.7 ska det ges en kort sammanfattning av data, varvid eventuella relevanta testdata ska lämnas, med tydligt angivande av arter, medier, enheter, testets varaktighet och testförhållanden. Denna information kan vara till hjälp vid hantering av spill och vid utvärdering av metoder för avfallsbehandling, kontroll av utsläpp, åtgärder vid oavsiktliga utsläpp samt transport. Om det uppges att en viss egenskap inte är tillämplig (eftersom tillgängliga data visar att ämnet eller blandningen inte uppfyller kriterierna för klassificering) eller om det saknas information om en viss egenskap, ska skälen till detta anges. Om ett ämne eller en blandning inte klassificeras av andra skäl (t.ex. för att det är tekniskt omöjligt att erhålla data eller för att uppgifterna är ofullständiga) ska detta tydligt anges i säkerhetsdatabladet.

Vissa egenskaper är ämnesspecifika, t.ex. bioackumulering, persistens och nedbrytbarhet, och den informationen ska, om den är tillgänglig och relevant, lämnas för varje relevant ämne i blandningen (dvs. de som ska anges i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet och är miljöfarliga eller PBT-/vPvB-ämnen). Information ska även lämnas för farliga omvandlingsprodukter som uppstår vid nedbrytning av ämnen och blandningar.

Informationen i detta avsnitt ska överensstämma med den information som lämnas i registreringsunderlaget och/eller i kemikaliesäkerhetsrapporten, när en sådan krävs, och med ämnets eller blandningens klassificering.

Om tillförlitliga och relevanta försöksdata är tillgängliga ska dessa data tillhandahållas och gälla före information som erhållits från modeller.

12.1 Toxicitet

Information om toxicitet ska lämnas med hjälp av data från tester på vattenlevande och/eller landlevande organismer, om sådan information föreligger. Ange relevanta tillgängliga uppgifter om akut och kronisk toxicitet i vattenmiljö för fisk, skaldjur, alger och andra vattenlevande växter. Lämna även tillgängliga uppgifter om toxiciteten för jordlevande mikro- och makroorganismer och för andra ur miljösynpunkt relevanta organismer, såsom fåglar, bin och växter. Om ämnet eller blandningen har en hämmande inverkan på mikroorganismers aktivitet, ska möjlig påverkan på avloppsreningsverk nämnas.

Om försöksdata inte är tillgängliga ska leverantören överväga huruvida tillförlitlig och relevant information kan tillhandahållas från modeller.

För ämnen som omfattas av registreringsplikten ska en sammanfattning av den information som sammanställts enligt bilagorna VII–XI till denna förordning ingå.

12.2 Persistens och nedbrytbarhet

Nedbrytbarhet är ämnets eller, när det gäller blandningar, de ingående ämnenas potential att brytas ned i miljön, antingen genom biologisk nedbrytning eller andra processer som oxidation eller hydrolys. Persistens är brist på påvisad nedbrytning i de situationer som definieras i avsnitten 1.1.1 och 1.2.1 i bilaga XIII. Testresultat som är relevanta för att bedöma persistens och nedbrytbarhet ska anges i den mån de föreligger. Om halveringstider för nedbrytning anges ska det framgå om dessa halveringstider avser mineralisering eller primär nedbrytning. Potentialen hos ämnet eller hos vissa ämnen i en blandning att brytas ned i avloppsreningsverk ska också anges.

Om försöksdata inte är tillgängliga ska leverantören överväga huruvida tillförlitlig och relevant information kan tillhandahållas från modeller.

Där så är möjligt och relevant ska denna information lämnas för varje enskilt ämne i blandningen som ska anges i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

12.3 Bioackumuleringsförmåga

Bioackumuleringsförmåga är den potential som ämnet eller vissa ämnen i en blandning har att ackumuleras i biota och slutligen passera genom näringskedjan. Testresultat som är relevanta för att bedöma bioackumuleringsförmågan ska anges. Detta ska omfatta hänvisning till fördelningskoefficienten oktanol/vatten (Kow) och biokoncentrationsfaktorn (BCF), eller andra relevanta parametrar relaterade till bioackumulering om sådana är tillgängliga.

Om inga försöksdata är tillgängliga ska det undersökas om modellberäkningar kan tillhandahållas.

Där så är möjligt och relevant ska denna information lämnas för varje enskilt ämne i blandningen som ska anges i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

12.4 Rörlighet i jord

Rörligheten i jord är ämnets eller, när det gäller blandningar, beståndsdelarnas potential att med naturlig kraft spridas till grundvattnet eller långt från utsläppsplatsen efter det att de har släppts ut i miljön. Potentialen för rörlighet i jord ska anges om den är känd. Information om rörlighet i jord kan bestämmas genom relevanta data om rörligheten, t.ex. studier av adsorption och lakning, känd eller förväntad fördelning i olika delar av miljön eller ytspänning. Exempelvis kan adsorptionskoefficienten i jord (Koc) uppskattas med hjälp av Kow. Lakning och rörlighet kan uppskattas utifrån modeller.

Där så är möjligt och relevant ska denna information lämnas för varje enskilt ämne i blandningen som ska anges i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

12.5 Resultat av PBT- och vPvB-bedömningen

Om en kemikaliesäkerhetsrapport krävs ska resultatet av PBT- och vPvB-bedömningen enligt kemikaliesäkerhetsrapporten ingå.

12.6 Hormonstörande egenskaper

Information om negativa effekter på miljön som orsakas av hormonstörande egenskaper ska i förekommande fall anges för de ämnen som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i avsnitt 2.3. Denna information ska bestå av kortfattade sammanfattningar av den information som härrör från tillämpningen av de bedömningskriterier som fastställs i förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EU) 2017/2100 och (EU) 2018/605) och som är relevanta för att bedöma hormonstörande egenskaper för miljön.

12.7 Andra skadliga effekter

Information ska lämnas om andra skadliga effekter på miljön, t.ex. omvandling i miljön (exponering), potential att fotokemiskt bilda marknära ozon, ozonnedbrytande potential eller potential att bidra till växthuseffekten, om sådan information finns.

13. AVSNITT 13: Avfallshantering

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla information om korrekt avfallshantering av ämnet eller blandningen och/eller dess behållare som ett led i arbetet med att fastställa så säkra och miljövänliga avfallshanteringslösningar som möjligt, som är förenliga med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG ( 40 ), av den medlemsstat där säkerhetsdatabladet tillhandahålls. Information som är relevant för säkerheten för de personer som hanterar avfall ska lämnas som komplement till den information som ges i avsnitt 8.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport och om det har gjorts en analys av avfallsstadiet ska informationen om avfallshanteringsåtgärder överensstämma med de identifierade användningarna i kemikaliesäkerhetsrapporten och med de exponeringsscenarier från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

13.1 Avfallsbehandlingsmetoder

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska följande anges:

Behållare och metoder för avfallsbehandling, inklusive lämpliga metoder för avfallsbehandling av både ämnet eller blandningen och förorenade förpackningar (förbränning, materialåtervinning, deponering osv.).

Fysikaliska/kemiska egenskaper som kan påverka valet av avfallsbehandling.

Avrådan från avledning av avloppsvatten.

I förekommande fall särskilda skyddsåtgärder för de rekommenderade metoderna för avfallsbehandling.

Det ska hänvisas till eventuella relevanta unionsbestämmelser om avfallshantering eller, om sådana saknas, till nationella eller regionala bestämmelser.

14. AVSNITT 14: Transportinformation

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det ges grundläggande klassificeringsinformation för transport på landsväg, på järnväg, till sjöss, på inre vattenvägar eller med flyg av de ämnen eller blandningar som anges i avsnitt 1. Om sådan information saknas eller inte är relevant ska detta anges.

I tillämpliga fall ska det i detta avsnitt lämnas information om transportklassificeringen för vart och ett av följande internationella avtal som införlivar FN:s modellregelverk för specifika transportsätt: överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), bestämmelserna om internationella järnvägstransporter av farligt gods (RID) och den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN) – som alla tre har genomförts genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG ( 41 ) – samt internationella koden för sjötransport av farligt gods (IMDG-koden) ( 42 ), relevanta IMO-koder för sjötransport av bulklast ( 43 ) och Icaos bestämmelser för säker transport av farligt gods med flyg ( 44 ).

14.1 UN-nummer eller id-nummer

UN-numret eller id-numret (dvs. ämnets, blandningens eller varans fyrställiga identifieringsnummer, efter bokstäverna ”UN” eller ”ID”) från FN:s modellregelverk, IMDG, ADR, RID, ADN eller Icaos tekniska instruktioner ska anges.

14.2 Officiell transportbenämning

FN:s officiella transportbenämning enligt kolumn 2, ”Benämning och beskrivning”, i tabell A i kapitel 3.2, ”Förteckning över farligt gods”, i FN:s modellregelverk, i ADR, i RID och i tabellerna A och C i kapitel 3.2 i ADN, i tillämpliga fall kompletterad med det tekniska namnet inom parentes när det krävs, ska anges, såvida den inte användes som produktbeteckning i avsnitt 1.1. Om UN-numret och den officiella transportbenämningen förblir oförändrade vid olika transportsätt behöver denna information inte upprepas. När det gäller sjötransport ska i tillämpliga fall förutom den officiella transportbenämningen även det tekniska namnet anges för transporterat gods som omfattas av IMDG-koden.

14.3 Faroklass för transport

Det ska anges vilken faroklass för transport (och sekundärfaror) som ämnena eller blandningarna har tilldelats enligt den primärfara som de utgör i enlighet med FN:s modellregelverk. När det gäller transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar ska det anges vilken faroklass för transport (och sekundärfaror) som ämnena eller blandningarna har tilldelats enligt den primärfara som de utgör i enlighet med ADR, RID och ADN.

14.4 Förpackningsgrupp

Numret på förpackningsgruppen enligt FN:s modellregelverk ska anges i tillämpliga fall, i enlighet med FN:s modellregelverk, ADR, RID och ADN. Detta nummer tilldelas vissa ämnen beroende på hur farliga de är.

14.5 Miljöfaror

Det ska anges om ämnet eller blandningen är miljöfarlig enligt kriterierna i FN:s modellregelverk (som återspeglas i ADR, RID och ADN), och vattenförorenande enligt IMDG-koden och EmS-guiden. Om ämnet eller blandningen har tillstånd för eller är avsett för transport med tankfartyg på inre vattenvägar ska det anges om ämnet eller blandningen endast är miljöfarlig i tankfartyg enligt ADN.

14.6 Särskilda skyddsåtgärder

Information ska lämnas om sådana särskilda skyddsåtgärder som användaren bör eller ska vidta eller känna till i samband med transport eller befordran såväl inom som utanför sitt område, för alla relevanta transportsätt.

14.7 Bulktransport till sjöss enligt IMO:s instrument

Detta avsnitt är endast tillämpligt när lasten är avsedd för bulktransport enligt följande IMO-instrument: kapitel VI eller kapitel VII i Solas ( 45 ), bilaga II eller bilaga V till Marpol, IBC-koden ( 46 ), IMSBC-koden ( 47 ) och IGC-koden ( 48 ) eller dess tidigare versioner, dvs. EGC-koden ( 49 ) eller GC-koden ( 50 ).

För bulklaster av flytande ämnen ska produktnamnet (om det skiljer sig från det som angavs i avsnitt 1.1) anges enligt transporthandlingen och i enlighet med det namn som används i förteckningen över produktnamn i kapitel 17 eller 18 i IBC-koden eller i senaste utgåvan av IMO:s miljöskyddskommittés dokument MEPC.2/Circular ( 51 ). Fartygsklass och föroreningskategori ska anges, liksom IMO-riskklass, i enlighet med punkt 3 B a i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG ( 52 ).

För bulklaster av fasta ämnen ska transportbenämningen för bulklast anges. Det ska anges om lasten anses vara skadlig för den marina miljön (HME) i enlighet med bilaga V till Marpol, oavsett om den utgör en väsentlig fara endast i bulk (MHB) ( 53 ) enligt IMSBC-koden, och vilken lastgrupp som den ska anses tillhöra enligt IMSBC-koden.

När det gäller bulklaster av flytande gas ska produktnamnet och den fartygstyp som krävs enligt IGC-koden eller dess tidigare versioner, dvs. EGC-koden eller GC-koden, anges.

15. AVSNITT 15: Gällande föreskrifter

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska sådan information om föreskrifter lämnas för ämnet eller blandningen som inte har angetts tidigare i säkerhetsdatabladet (t.ex. ska det anges om ämnet eller blandningen omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet ( 54 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG ( 55 ) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier ( 56 ).

15.1 Föreskrifter/lagstiftning om ämnet eller blandningen när det gäller säkerhet, hälsa och miljö

Det ska lämnas information om relevanta unionsbestämmelser när det gäller säkerhet, hälsa och miljö (t.ex. Seveso-kategorier eller ämnen som avses i bilaga I till rådets direktiv 96/82/EG ( 57 )) eller information om ämnets eller blandningens (även blandningens ingående ämnens) nationella rättsliga status, inklusive råd om vilka åtgärder mottagaren bör vidta till följd av dessa bestämmelser. De berörda medlemsstaternas nationella lagar genom vilka dessa bestämmelser genomförs och andra relevanta nationella åtgärder ska anges i förekommande fall.

Om det ämne eller den blandning som behandlas i säkerhetsdatabladet omfattas av särskilda bestämmelser på unionsnivå om hälso- eller miljöskydd (t.ex. tillstånd som lämnas enligt avdelning VII eller begränsningar enligt avdelning VIII) ska dessa bestämmelser återges. Om ett tillstånd som beviljats enligt avdelning VII ålägger en nedströmsanvändare av ämnet eller blandningen villkor eller övervakningsåtgärder ska dessa anges.

15.2 Kemikaliesäkerhetsbedömning

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det anges om leverantören har gjort en kemikaliesäkerhetsbedömning av ämnet eller blandningen.

16. AVSNITT 16: Annan information

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla sådan information som inte finns i avsnitten 1–15, inklusive information om omarbetning av säkerhetsdatabladet, t.ex. följande:

Om säkerhetsdatablad har omarbetats: tydliga upplysningar om vilka ändringar som har gjorts av den föregående versionen, om sådana upplysningar inte lämnas på annan plats i säkerhetsdatabladet, med en förklaring av ändringarna vid behov. Leverantören av ett ämne eller en blandning ska på begäran kunna ge en förklaring till ändringarna.

En förklaring av förkortningarna i säkerhetsdatabladet.

Hänvisningar till viktig litteratur och datakällor.

När det gäller blandningar ska det anges vilken av de metoder för att utvärdera information som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 1272/2008 som användes för klassificeringen.

En förteckning över relevanta faroangivelser och/eller skyddsangivelser. Ange fullständiga ordalydelser av varje uppgift om de inte finns i avsnitten 2–15.

Råd om lämplig utbildning för anställda för att skydda människors hälsa och miljön.

DEL B

Säkerhetsdatabladet ska innehålla följande 16 rubriker i enlighet med artikel 31.6 samt de underrubriker som anges, utom när det gäller avsnitt 3 där enbart avsnitt 3.1 eller 3.2 behöver ingå, beroende på vad som är lämpligt:

AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

1.1 Produktbeteckning

1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatabladet

1.4 Telefonnummer för nödsituationer

AVSNITT 2: Farliga egenskaper

2.1 Klassificering av ämnet eller blandningen

2.2 Märkningsuppgifter

2.3 Andra faror

AVSNITT 3: Sammansättning/information om beståndsdelar

3.1 Ämnen

3.2 Blandningar

AVSNITT 4: Åtgärder vid första hjälpen

4.1 Beskrivning av åtgärder vid första hjälpen

4.2 De viktigaste symptomen och effekterna, både akuta och fördröjda

4.3 Angivande av omedelbar medicinsk behandling och särskild behandling som eventuellt krävs

AVSNITT 5: Brandbekämpningsåtgärder

5.1 Släckmedel

5.2 Särskilda faror som ämnet eller blandningen kan medföra

5.3 Råd till brandbekämpningspersonal

AVSNITT 6: Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp

6.1 Personliga skyddsåtgärder, skyddsutrustning och åtgärder vid nödsituationer

6.2 Miljöskyddsåtgärder

6.3 Metoder och material för inneslutning och sanering

6.4 Hänvisning till andra avsnitt

AVSNITT 7: Hantering och lagring

7.1 Skyddsåtgärder för säker hantering

7.2 Förhållanden för säker lagring, inklusive eventuell oförenlighet

7.3 Specifik slutanvändning

AVSNITT 8: Begränsning av exponeringen/personligt skydd

8.1 Kontrollparametrar

8.2 Begränsning av exponeringen

AVSNITT 9: Fysikaliska och kemiska egenskaper

9.1 Information om grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper

9.2 Annan information

AVSNITT 10: Stabilitet och reaktivitet

10.1 Reaktivitet

10.2 Kemisk stabilitet

10.3 Risken för farliga reaktioner

10.4 Förhållanden som ska undvikas

10.5 Oförenliga material

10.6 Farliga sönderdelningsprodukter

AVSNITT 11: Toxikologisk information

11.1 Information om faroklasser enligt förordning (EG) nr 1272/2008

11.2 Information om andra faror

AVSNITT 12: Ekologisk information

12.1 Toxicitet

12.2 Persistens och nedbrytbarhet

12.3 Bioackumuleringsförmåga

12.4 Rörlighet i jord

12.5 Resultat av PBT- och vPvB-bedömningen

12.6 Hormonstörande egenskaper

12.7 Andra skadliga effekter

AVSNITT 13: Avfallshantering

13.1 Avfallsbehandlingsmetoder

AVSNITT 14: Transportinformation

14.1 UN-nummer eller id-nummer

14.2 Officiell transportbenämning

14.3 Faroklass för transport

14.4 Förpackningsgrupp

14.5 Miljöfaror

14.6 Särskilda skyddsåtgärder

14.7 Bulktransport till sjöss enligt IMO:s instrument

AVSNITT 15: Gällande föreskrifter

15.1 Föreskrifter/lagstiftning om ämnet eller blandningen när det gäller säkerhet, hälsa och miljö

15.2 Kemikaliesäkerhetsbedömning

AVSNITT 16: Annan information

BILAGA III KRITERIER FÖR ÄMNEN SOM REGISTRERAS I MÄNGDER MELLAN 1 OCH 10 TON

BILAGA III

KRITERIER FÖR ÄMNEN SOM REGISTRERAS I MÄNGDER MELLAN 1 OCH 10 TON

Kriterier för ämnen och, i tillämpliga fall, för nanoformer av dessa som registreras i mängder mellan 1 och 10 ton, med hänvisning till artikel 12.1 a och b:

Ämnen som förmodas (efter tillämpning av (Q)SAR eller utifrån andra belägg) uppfylla kriterierna för att klassificeras i kategori 1A eller 1B med avseende på faroklasserna cancerogenitet, mutagenicitet i könsceller eller reproduktionstoxicitet, eller kriterierna i bilaga XIII.

Ämnen

med spridd(a) eller diffus(a) användning(ar), särskilt när sådana ämnen används i blandningar för konsumenter eller ingår i konsumentvaror, och

ii)

som förmodas (efter tillämpning av (Q)SAR eller utifrån andra belägg) uppfylla klassificeringskriterierna för någon faroklass eller indelning som avser hälso- eller miljöfara enligt förordning (EG) nr 1272/2008 eller för ämnen med nanoformer, såvida inte dessa nanoformer är lösliga i biologiska medier och medier i miljön.

BILAGA IV

UNDANTAG FRÅN REGISTRERINGSPLIKTEN I ENLIGHET MED ARTIKEL 2.7 a

Einecs-nr	Namn/grupp	CAS-nr
200-061-5	D-glucitol C6H14O6	50-70-4
200-066-2	Askorbinsyra C6H8O6	50-81-7
200-075-1	Glukos C6H12O6	50-99-7
200-233-3	Fruktos C6H12O6	57-48-7
200-294-2	L-lysin C6H14N2O2	56-87-1
200-334-9	Sackaros, kemiskt ren C12H22O11	57-50-1
200-405-4	a-tokoferylacetat C31H52O3	58-95-7
200-416-4	Galaktos C6H12O6	59-23-4
200-432-1	DL-metionin C5H11NO2S	59-51-8
200-559-2	Laktos C12H22O11	63-42-3
200-711-8	D-mannitol C6H14O6	69-65-8
201-771-8	L-sorbos C6H12O6	87-79-6
204-664-4	Glycerolstearat, kemiskt rent C21H42O4	123-94-4
204-696-9	Koldioxid CO2	124-38-9
205-278-9	Kalciumpantotenat, D-form C9H17NO5.1/2Ca	137-08-6
205-756-7	DL-fenylalanin C9H11NO2	150-30-1
208-407-7	Natriumglukonat C6H12O7.Na	527-07-1
215-665-4	Sorbitanoleat C24H44O6	1338-43-8
231-098-5	Krypton Kr	7439-90-9
231-110-9	Neon Ne	7440-01-9
231-147-0	Argon Ar	7440-37-1
231-168-5	Helium He	7440-59-7
231-172-7	Xenon Xe	7440-63-3
231-783-9	Kväve N2	7727-37-9
231-791-2	Vatten, destillerat, med ledningsförmåga eller motsvarande renhet H2O	7732-18-5
232-307-2	Lecitin Den komplexa blandningen av diglycerider av fettsyror bundna till kolinestern av fosforsyra	8002-43-5
232-436-4	Siraper, hydrolyserad stärkelse En komplex blandning som erhålls genom hydrolys av majsstärkelse genom inverkan av syror eller enzymer. Den består främst av d-glukos, maltos och maltodextriner	8029-43-4
232-442-7	Talg, hydrogenerad	8030-12-4
232-675-4	Dextrin	9004-53-9
232-679-6	Stärkelse Högpolymer kolhydratprodukt som vanligen erhålls från spannmål, såsom majs, vete och durra och från rötter och knölar, såsom potatis och tapioka. Inbegriper stärkelse som förgelatinerats genom uppvärmning i närvaro av vatten.	9005-25-8
232-940-4	Maltodextrin	9050-36-6
238-976-7	Natrium-D-glukonat C6H12O7.xNa	14906-97-9
248-027-9	Sorbitolstearat C24H48O7	26836-47-5
262-988-1	Fettsyror, kokos- och metylestrar	61788-59-8
265-995-8	Cellulosamassa	65996-61-4
266-948-4	Glycerider, C16–18 och C18-omättade Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C16–C18 och C18 unsaturated trialkyl glyceride och SDA Reporting Number: 11-001-00.	67701-30-8
268-616-4	Torkad majssirap	68131-37-3
269-658-6	Glycerider, talg-mono-, di- och tri-, hydrogenerade	68308-54-3
270-312-1	Glycerider, C16–18 och C18-omättade, mono- och di- Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C16–C18 and C18 unsaturated alkyl and C16–C18 and C18 unsaturated dialkyl glyceride and SDA Reporting Number: 11-002-00.	68424-61-3
288-123-8	Glycerider, C10-18	85665-33-4

BILAGA V

UNDANTAG FRÅN REGISTRERINGSPLIKTEN I ENLIGHET MED ARTIKEL 2.7 b

1. Ämnen som är ett resultat av en kemisk reaktion som inträffar när ett annat ämne eller en vara exponeras för miljöfaktorer såsom luft, fuktighet, mikroorganismer eller solljus.

2. Ämnen som är ett resultat av en kemisk reaktion som inträffar vid lagring av andra ämnen, ►M3 blandningar ◄ eller varor.

3. Ämnen som är ett resultat av en kemisk reaktion som inträffar vid slutanvändning av andra ämnen, ►M3 blandningar ◄ eller varor och som inte själva tillverkas, importeras eller släpps ut på marknaden.

4. Ämnen som inte själva tillverkas, importeras eller släpps ut på marknaden och som är ett resultat av en kemisk reaktion som inträffar när

stabilisatorer, färgämnen, aromämnen, antioxidationsmedel, fyllmedel, lösningsmedel, bärare, ytaktiva ämnen, mjukningsmedel, korrosionsskyddsmedel, skumdämpare eller skumbekämpningsmedel, dispergeringsmedel, fällningshämmare, torkmedel, bindemedel, emulgeringsmedel, emulsionsbrytare, avvattningsmedel, agglomereringsmedel, vidhäftningsmedel, flödesmodifierare, pH-neutralisatorer, komplexbildare, koaguleringsmedel, flockningsmedel, brandskyddsmedel, smörjmedel, kelatbildare eller reagens för kvalitetskontroll fungerar som avsett, eller

ett ämne som endast är avsett att ge en viss fysikalisk-kemisk egenskap fungerar som avsett.

5. Biprodukter, såvida de inte själva importeras eller släpps ut på marknaden.

6. Hydrater av ett ämne eller hydratiserade joner som bildas genom ämnets förening med vatten, under förutsättning att ämnet har registrerats av den tillverkare eller importör som utnyttjar detta undantag.

7. Följande ämnen som förekommer i naturen, om de inte modifieras kemiskt:

Mineraler, malm, slig, rå eller behandlad naturgas, råolja, kol.

8. Andra ämnen som förekommer i naturen än de som förtecknas i punkt 7, om de inte modifieras kemiskt, och om de inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga enligt ►M3 förordning (EG) nr 1272/2008 ◄ eller om de inte är långlivade, bioackumulerande och toxiska eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande i enlighet med kriterierna i bilaga XIII eller om de inte minst två år tidigare identifierats i enlighet med artikel 59.1 som ämnen som ger upphov till samma farhågor som de i artikel 57 f.

9. Följande ämnen som utvunnits ur naturliga källor, om de inte är kemiskt modifierade, såtillvida de inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga enligt direktiv 67/548/EEG med undantag för dem som enbart klassificeras som brandfarliga [R10], irriterande för huden [R38] eller för ögonen [R36], eller om de inte är långlivade, bioackumulerande och toxiska eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande i enlighet med kriterierna i bilaga XIII eller om de inte minst två år tidigare identifierats i enlighet med artikel 59.1 som ämnen som ger upphov till samma farhågor som de i artikel 57 f:

Vegetabiliskt fett, vegetabiliska oljor, vegetabiliska vaxer, animaliska fetter, animaliska oljor, animaliska vaxer, fettsyror från C6 till C24 och deras kalium-, natrium-, kalcium- och magnesiumsalter samt glycerol.

10. Följande ämnen om de inte är kemiskt modifierade:

Gasol, naturgaskondensat, processgaser och beståndsdelar därav, koks, cementklinker och magnesia.

11. Följande ämnen såtillvida de inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga enligt direktiv 67/548/EEG och under förutsättning att de inte innehåller beståndsdelar, som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga i enlighet med direktiv 67/548/EEG, i koncentrationer som överstiger de lägsta av tillämpliga gränsvärden för koncentration i direktiv 1999/45/EG eller gränsvärden för koncentration i bilaga I till direktiv 67/548/EEG, såtillvida entydiga vetenskapliga data visar att dessa ämnen inte är tillgängliga under ämnets livscykel och att dessa data har befunnits tillfredsställande och pålitliga.

Glas, keramisk fritta.

▼M55

12. Kompost, biogas och rötrester.

▼M2

13. Väte och syre.

BILAGA VI INFORMATIONSKRAV SOM AVSES I ARTIKEL 10

BILAGA VI

INFORMATIONSKRAV SOM AVSES I ARTIKEL 10

ANVISNING OM UPPFYLLANDE AV KRAVEN I BILAGORNA VI–XI

I bilagorna VI–XI anges den information som ska tillhandahållas för registrering och utvärdering enligt artiklarna 10, 12, 13, 40, 41 och 46. För den lägsta viktgränsen anges standardkraven i bilaga VII, och för varje gång en ny viktgräns nås ska kraven i motsvarande bilaga läggas till. De exakta informationskraven för varje registrering kommer att variera beroende på mängd, användning och exponering. Bilagorna ska alltså ses som en helhet och tillämpas tillsammans med de övergripande kraven på registrering, utvärdering och aktsamhet.

”Ämne” definieras i artikel 3.1, och ämnen ska identifieras i enlighet med avsnitt 2 i denna bilaga. Ett ämne tillverkas eller importeras alltid i minst en form. Ett ämne kan också förekomma i mer än en form.

För alla nanoformer som omfattas av registreringen ska viss specifik information tillhandahållas. Nanoformer ska karakteriseras enligt bestämmelserna i denna bilaga. Registranten ska motivera varför informationen i en gemensam registrering, som uppfyller informationskraven för registrerade ämnen med nanoformer, är adekvat för att bedöma nanoformer. Information som är relevant för att uppfylla informationskraven för ett sådant ämne kan också lämnas in separat av enskilda registranter när detta är motiverat i enlighet med artikel 11.3.

Mer än ett dataset kan krävas beträffande ett eller flera informationskrav när det finns väsentliga skillnader i de egenskaper som är relevanta för faro-, exponerings- och riskbedömningen samt riskhanteringen av nanoformer. Informationen ska rapporteras på ett sådant sätt att det tydligt framgår vilken information i det gemensamma inlämnandet som gäller vilken nanoform av ämnet.

När de metoder som anges i punkt 1.5 i bilaga XI är tekniskt och vetenskapligt motiverade ska de användas för ett registreringsunderlag när två eller flera former av ett ämne är ”grupperade” beträffande ett, flera eller samtliga informationskrav.

Krav som är specifika för nanoformer ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av krav som gäller andra former av ett ämne.

Definition av en nanoform och en uppsättning liknande nanoformer

På grundval av kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2011 om definitionen av nanomaterial ( 58 ) är en nanoform en form av ett naturligt eller avsiktligt tillverkat material som innehåller partiklar i fritt tillstånd eller i form av aggregat eller agglomerat och där minst 50 % av partiklarna i antalsstorleksfördelningen har en eller flera yttre dimensioner i storleksintervallet 1–100 nm; genom en avvikelse från denna regel inbegrips dock även fullerener, grafenflagor och enkelväggiga kolnanorör med en eller flera yttre dimensioner under 1 nm.

I detta sammanhang definieras ”partikel” som ett mycket litet stycke materia med definierade fysikaliska gränser, agglomerat definieras som en samling svagt sammanhållna partiklar eller aggregat där den yttre ytarean är ungefär lika med summan av de enskilda komponenternas ytarea, och aggregat som en partikel bestående av starkt sammanhållna eller förenade partiklar.

En nanoform ska karakteriseras i enlighet med punkt 2.4. Ett ämne kan ha en eller flera nanoformer, baserat på skillnader för de parametrar som anges i punkterna 2.4.2–2.4.5.

En ”uppsättning av liknande nanoformer” är en grupp nanoformer som är karaktäriserad i enlighet med punkt 2.4, där de tydligt definierade gränserna för parametrarna i punkterna 2.4.2–2.4.5 för de enskilda nanoformerna inom uppsättningen ändå gör det möjligt att göra en gemensam farlighetsbedömning, exponeringsbedömning och riskbedömning av dessa nanoformer. En motivering ska tillhandahållas för att visa att en variation inom dessa gränser inte påverkar farlighetsbedömningen, exponeringsbedömningen och riskbedömningen av de liknande nanoformerna inom uppsättningen. En nanoform kan endast tillhöra en uppsättning liknande nanoformer.

När termen ”nanoform” används i de andra bilagorna ska den avse en nanoform eller en uppsättning liknande nanoformer, om en sådan har definierats i enlighet med den här bilagan.

STEG 1 – SAMMANSTÄLLA OCH DELA BEFINTLIG INFORMATION

Registranten ska sammanställa alla befintliga testdata om det ämne som ska registreras, vilket även innebär sökning i litteraturen efter relevant information om ämnet.

Närhelst det är praktiskt möjligt ska registreringsunderlag lämnas in gemensamt i enlighet med artikel 11 eller 19. Därigenom kan man dela testdata och därmed undvika onödiga tester och minska kostnaderna. Registranten ska också sammanställa all annan tillgänglig och relevant information om ämnet, inbegripet information om alla ämnets nanoformer som omfattas av registreringen, oavsett om det krävs testning för en viss endpoint eller inte på den berörda mängdnivån. Även information från alternativa källor bör tas med (t.ex. (Q)SAR, jämförelser med strukturlika ämnen, in vivo- och in vitro-tester och epidemiologiska data); sådan information kan vara till hjälp när man vill fastställa om ämnet har eller inte har några farliga egenskaper, och den kan i vissa fall ersätta resultaten från djurförsök.

Dessutom ska information om exponering, användning och riskhanteringsåtgärder sammanställas i enlighet med artikel 10 och denna bilaga. När denna information betraktas tillsammans kommer registranten att kunna avgöra om det finns behov av att ta fram ytterligare information.

STEG 2 – BEAKTA INFORMATIONSKRAVEN

Registranten skall ta reda på vilken information som krävs för registreringen. Först av allt gäller det att fastställa vilken eller vilka bilagor som skall följas, beroende på ämnesmängden. I dessa bilagor anges standardinformationskraven, men de skall beaktas tillsammans med bilaga XI, som tillåter vissa avvikelser från standardförfarandet när detta kan motiveras. I synnerhet skall information om exponering, användning och riskhanteringsåtgärder beaktas i detta steg för att fastställa informationskraven för ämnet.

STEG 3 – NOTERA BRISTER I INFORMATIONEN

Registranten ska sedan jämföra informationsbehovet för ämnet med den information som redan finns tillgänglig, bedöma i vilken utsträckning redan tillgänglig information kan tillämpas på alla nanoformer som omfattas av registreringen och notera var det finns brister.

I samband med detta är det viktigt att se till att tillgängliga data är relevanta och av tillräcklig kvalitet för att uppfylla kraven.

STEG 4 – TA FRAM NYA DATA/FÖRESLÅ TESTSTRATEGI

I vissa fall kommer det inte vara nödvändigt att ta fram nya data. Om nödvändig information saknas ska dock nya data tas fram (bilagorna VII och VIII) eller en teststrategi föreslås (bilagorna IX och X), beroende på ämnesmängden. Nya tester på ryggradsdjur ska endast utföras eller föreslås som en sista utväg när alla andra möjligheter att generera data har uttömts.

Det tillvägagångssätt som beskrivs ovan ska också användas om det finns brister i tillgänglig information för en eller flera nanoformer av ämnet vilka omfattas av det gemensamt inlämnade registreringsunderlaget.

I vissa fall kan de regler som anges i bilagorna VII–XI kräva att vissa tester görs tidigare än eller utöver standardkraven.

ANMÄRKNINGAR

Anmärkning 1: Om det inte är tekniskt möjligt eller om det ur vetenskaplig synpunkt inte förefaller nödvändigt att lämna information ska skälen tydligt anges i enlighet med gällande bestämmelser.

Anmärkning 2: Registranten kan vilja förklara att viss information som lämnats i registreringsunderlaget är kommersiellt känslig och att det kan skada honom i kommersiellt hänseende om den lämnas ut. Om så är fallet ska registranten göra en förteckning över denna information och lämna en motivering.

INFORMATION SOM AVSES I ARTIKEL 10 a i–v

1. ALLMÄN INFORMATION OM REGISTRANTEN

1.1 Registrant.

1.1.1 Namn, adress, telefonnummer och e-postadress.

1.1.2 Kontaktperson.

1.1.3 Platser för registrantens produktion och egna användning (i förekommande fall).

1.1.4 Om en enda representant har utsetts i enlighet med artikel 8.1 ska följande uppgifter om den fysiska eller juridiska person som är etablerad utanför unionen och som har utsett den enda representanten anges: namn, adress, telefonnummer, e-postadress, kontaktperson, plats(er) för produktionsanläggning(ar) eller beredningsanläggning(ar), beroende på vad som är relevant, företagets webbplats (i förekommande fall) samt nationellt/nationella företagsnummer, beroende på vad som är relevant.

1.2 Gemensamt inlämnande av data.

Enligt artiklarna 11 och 19 har den ledande registranten möjlighet att lämna in delar av registreringsinformationen på andra deltagande registranternas vägnar.

När den ledande registranten i enlighet med artikel 11.1 lämnar in den information som anges i artikel 10 a iv, vi, vii och ix, ska den ledande registranten beskriva den sammansättning, nanoform eller uppsättning av liknande nanoformer som informationen avser i enlighet med punkterna 2.3.1–2.3.4 och underavsnitt 2.4 i denna bilaga. Varje deltagande registrant som förlitar sig på information som lämnats in av den ledande registranten ska ange vilket av den på så sätt inlämnade informationen som avser vilken sammansättning, nanoform eller uppsättning av liknande nanoformer av ämnet som registranten identifierar i enlighet med artikel 10 a ii och artikel 11.1.

När en registrant i enlighet med artikel 11.3 separat lämnar in den information som anges i artikel 10 a iv, vi, vii eller ix ska registranten beskriva den sammansättning, nanoform eller uppsättning av liknande nanoformer av ämnet som informationen avser i enlighet med punkterna 2.3.1–2.3.4 och underavsnitt 2.4 i denna bilaga.

1.3 Tredje part som utses enligt artikel 4.

1.3.1 Namn, adress, telefonnummer och e-postadress.

1.3.2 Kontaktperson.

2. IDENTIFIERING AV ÄMNET

För varje ämne ska den information som anges i det här avsnittet vara tillräcklig för att möjliggöra en identifiering av ämnet och en karakterisering av dess olika nanoformer. Om det inte är tekniskt möjligt eller om det ur vetenskaplig synpunkt inte förefaller nödvändigt att lämna information på en eller flera punkter ska skälen för detta tydligt anges.

2.1 Namn eller annan identifiering för varje ämne.

2.1.1 Namn inom IUPAC-nomenklaturen. Om sådant saknas, annat internationellt kemiskt namn.

2.1.2 Andra namn (trivialnamn, handelsnamn, förkortning).

2.1.3 EG-nummer, t.ex. Einecs-, Elincs- eller NLP-nummer, eller det nummer som tilldelats av kemikaliemyndigheten (om sådant finns och är lämpligt).

2.1.4 CAS-namn och CAS-nummer (om sådant finns).

2.1.5 Annan identitetskod, såsom tullnummer (om sådant finns).

2.2 Information om varje ämnes molekyl- och strukturformel eller kristallstruktur.

2.2.1. Molekylformel och strukturformel (inklusive SMILES och annan representation om sådan finns) samt beskrivning av kristallstruktur(er).

2.2.2 Information om optisk aktivitet och typisk andel av respektive stereoisomer (om tillämpligt och lämpligt).

2.2.3 Molekylvikt eller molekylviktsintervall.

2.3 Varje ämnes sammansättning. Om en registrering omfattar en eller flera nanoformer ska dessa nanoformer karakteriseras i enlighet med punkt 2.4 i denna bilaga.

2.3.1 Renhetsgrad (%), om tillämpligt.

2.3.2 Namn på beståndsdelar och föroreningar.

Vid förekomst av ett ämne med okänd eller varierande sammansättning, komplexa reaktionsprodukter eller biologiskt material:

—

namn på beståndsdelar som förekommer med en koncentration på ≥ 10 %,

—

namn på kända beståndsdelar som förekommer med en koncentration på < 10 %,

—

för beståndsdelar som inte kan identifieras individuellt anges en beskrivning av grupper av beståndsdelar baserad på kemiska egenskaper,

—

beskrivning av ursprung eller källa och tillverkningsprocess.

2.3.3 Typisk koncentration och typiskt koncentrationsintervall (i procent) av beståndsdelar, grupper av beståndsdelar som inte kan identifieras individuellt respektive föroreningar enligt punkt 2.3.2.

2.3.4 Namn på samt typisk koncentration och koncentrationsintervall (i procent) för tillsatser

2.3.5 Alla nödvändiga kvalitativa analytiska data som är specifika för identifieringen av ämnet, såsom UV-, IR-, NMR- eller masspektrum eller diffraktionsdata.

2.3.6 Alla nödvändiga kvantitativa analytiska data som är specifika för identifieringen av ämnet, såsom kromatografiska eller titrimetriska data, grundämnesanalys eller diffraktionsdata.

2.3.7 Beskrivning av de analysmetoder eller bibliografiska referenser som behövs för att identifiera ämnet (inbegripet för att identifiera och kvantifiera dess beståndsdelar samt, i tillämpliga fall, dess föroreningar och tillsatser). Beskrivningen ska bestå av de försöksprotokoll som följts och den relevanta tolkningen av de resultat som rapporterats enligt punkterna 2.3.1 och 2.3.6. Denna information ska vara så utförlig att det är möjligt att reproducera metoderna.

2.4 Karakterisering av nanoformer av ett ämne: För var och en av karaktäriseringsparametrarna kan den information som lämnas gälla antingen en enskild nanoform eller en uppsättning av liknande nanoformer, förutsatt att gränserna för uppsättningen är klart angivna.

Informationen i punkterna 2.4.2–2.4.5 ska vara tydligt kopplad till de olika nanoformer eller uppsättningar av liknande nanoformer som identifierats i enlighet med punkt 2.4.1.

2.4.1 Namn eller andra identitetsbeteckningar för nanoformerna eller uppsättningarna av liknande nanoformer av ämnet

2.4.2 Antalsstorleksfördelningen för partiklar, med uppgift om antalsandelen ingående partiklar i storleksintervallet 1–100 nm.

2.4.3 Beskrivning av ytfunktionalisering eller ytbehandling och identifiering av varje agens med angivande av IUPAC-namn och CAS-nummer eller EG-nummer.

2.4.4 Form, längd–breddförhållande och andra morfologiska egenskaper: Kristallinitet, information om helhetsstruktur, inklusive t.ex. skalliknande eller ihåliga strukturer, när så är lämpligt.

2.4.5 Yta (specifik yta per volymenhet, specifik yta per massenhet, eller båda)

2.4.6 Beskrivning av analysmetoder eller relevanta bibliografiska referenser för informationen i detta underavsnitt (2.4). Beskrivningen ska bestå av de försöksprotokoll som följts och den relevanta tolkningen av de resultat som rapporterats enligt punkterna 2.4.2 och 2.4.5. Denna information ska vara så utförlig att det är möjligt att reproducera metoderna.

2.5 All annan tillgänglig information som är relevant för identifieringen av ämnet.

3. INFORMATION OM ÄMNETS TILLVERKARE OCH ANVÄNDNING

När ett ämne som är föremål för registrering tillverkas eller importeras i en eller flera nanoformer ska informationen om tillverkning och användning enligt punkterna 3.1–3.7 innehålla separata uppgifter om de olika nanoformerna eller uppsättningarna av liknande nanoformer i enlighet med punkt 2.4.

3.1 Total tillverkning, mängd använd för produktion av en vara som omfattas av registreringsplikten, och/eller import (i ton) per registrant och år.

Under det kalenderår då ämnet registrerades (uppskattad mängd).

3.2 För tillverkare eller producenter av varor: Kortfattad beskrivning av den tekniska process som används vid tillverkningen eller produktionen av varor.

Det är inte nödvändigt att uppge exakta detaljer om processen, särskilt sådana som är kommersiellt känsliga.

3.3 En angivelse av den mängd som används för eget bruk.

3.4 Form (ämne, ►M3 blandning ◄ eller vara) och/eller fysikalisk form i vilken ämnet tillhandahålls nedströmsanvändare. Ämnets koncentration eller koncentrationsintervall i ►M3 blandningar ◄ som tillhandahålls nedströmsanvändare och ämnets mängd i varor som tillhandahålls nedströmsanvändare.

3.5 Allmän beskrivning av den identifierade användningen.

3.6 Information om avfallsmängder och sammansättning av avfall från tillverkning av ämnet, användning i varor och identifierade användningar.

3.7 Användningar som avråds ►M7 (se avsnitt 1 i säkerhetsdatabladet) ◄ .

Ange i tillämpliga fall de användningar som registranten avråder från och varför (t.ex. icke lagstadgade rekommendationer från leverantören). Detta behöver inte vara en fullständig förteckning.

4. KLASSIFICERING OCH MÄRKNING

▼M3

4.1 Ämnets eller ämnenas faroklassificering, efter tillämpning av avdelningarna I och II i förordning (EG) nr 1272/2008 för alla faroklasser och -kategorier i den förordningen.

För varje post ska det dessutom förklaras varför ingen klassificering anges för en faroklass eller indelning av en faroklass (dvs. att uppgifter saknas är sådana att det inte går att dra slutsatser eller är otillräckliga för klassificering).

4.2 Ämnets eller ämnenas faromärkning, efter tillämpning av avdelning III i förordning (EG) nr 1272/2008.

4.3 Särskilda koncentrationsgränser, om sådana finns, efter tillämpning av artikel 10 i förordning (EG) nr 1272/2008.

5. VÄGLEDNING FÖR SÄKER ANVÄNDNING

Denna information ska stämma överens med informationen i säkerhetsdatabladet, om ett säkerhetsdatablad krävs enligt artikel 31.

När ett ämne som är föremål för registrering också tillverkas eller importeras i en eller flera nanoformer ska, i tillämpliga fall, informationen enligt detta avsnitt avse de olika nanoformerna eller uppsättningarna av liknande nanoformer i enlighet med punkt 2.4.

5.1 Första hjälpen (rubrik 4 i säkerhetsdatabladet).

5.2 Åtgärder vid brand (rubrik 5 i säkerhetsdatabladet).

5.3 Åtgärder vid spill/oavsiktliga utsläpp (rubrik 6 i säkerhetsdatabladet).

5.4 Hantering och lagring (rubrik 7 i säkerhetsdatabladet).

5.5 Transportinformation (rubrik 14 i säkerhetsdatabladet).

Om det inte krävs en kemikaliesäkerhetsrapport skall följande ytterligare information lämnas:

5.6 Begränsning av exponeringen/personliga skyddsåtgärder (rubrik 8 i säkerhetsdatabladet).

5.7 Stabilitet och reaktivitet (rubrik 10 i säkerhetsdatabladet).

5.8 Avfallshantering.

5.8.1 Avfallshantering (rubrik 13 i säkerhetsdatabladet).

5.8.2 Information om materialåtervinning och avfallshanteringsmetoder för industrin.

5.8.3 Information om materialåtervinning och avfallshanteringsmetoder för allmänheten.

6. INFORMATION OM EXPONERING FÖR ÄMNEN SOM REGISTRERAS I MÄNGDER MELLAN 1 OCH 10 TON PER ÅR OCH TILLVERKARE ELLER IMPORTÖR

När ett ämne som är föremål för registrering tillverkas eller importeras i en eller flera nanoformer ska informationen enligt detta avsnitt lämnas separat för de olika nanoformerna eller uppsättningarna av liknande nanoformer i enlighet med punkt 2.4.

6.1 Huvudanvändningskategori:

6.1.1

industriell användning och/eller

yrkesmässig användning och/eller

användning av konsumenter

6.1.2 Specifikation för industriell och yrkesmässig användning:

användning i slutna system och/eller

användning som resulterar i införlivande i en matris och/eller

icke spridd användning och/eller

spridd användning.

6.2 Viktiga exponeringsvägar:

6.2.1 Exponering för människor:

oralt och/eller

dermalt och/eller

genom inandning.

6.2.2 Miljöexponering:

vatten och/eller

luft och/eller

fast avfall och/eller

jord.

6.3 Mönster för exponering:

oavsiktlig/infrekvent och/eller

sporadisk och/eller

kontinuerlig/frekvent.

BILAGA VII STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 1 TON (59)

BILAGA VII

STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 1 TON ( 59 )

I kolumn 1 i denna bilaga fastställs den standardinformation som krävs för

icke-infasningsämnen som tillverkas eller importeras i mängder på 1–10 ton,

infasningsämnen som tillverkas eller importeras i mängder på 1–10 ton och som uppfyller kriterierna i bilaga II i enlighet med artikel 12.1 a och 12.1 b, och

ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på minst 10 ton.

Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas. För de ämnen som inte uppfyller kriterierna i bilaga III behöver enbart de fysikalisk-kemiska kraven enligt avsnitt 7 i denna bilaga iakttas.

I kolumn 2 i denna bilaga anges särskilda regler enligt vilka den erforderliga standardinformationen får utelämnas, ersättas med annan information, lämnas i ett annat steg eller anpassas på annat sätt. Om villkoren i kolumn 2 i denna bilaga är uppfyllda, vilket innebär att anpassningar är tillåtna, skall registranten tydligt ange detta samt skälen för varje anpassning under tillämplig rubrik i registreringsunderlaget.

Utan att det påverkar den information som ska lämnas in för andra former, ska all relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information innehålla en beskrivning av den nanoform som testats och av testbetingelserna. Om QSAR används eller belägg erhålls på andra sätt än genom tester ska en motivering tillhandahållas, samt en beskrivning för de olika egenskaper hos nanoformerna som beläggen kan tillämpas på.

Förutom att registranten får anpassa den erforderliga standardinformationen i kolumn 1 till dessa särskilda regler, får den också anpassas till de allmänna regler som anges i bilaga XI med undantag för avsnitt 3 om ämnesanpassat hävande av exponering. Även i detta fall skall registranten tydligt ange skälen för ett eventuellt beslut att anpassa standardinformationen under de rubriker i registreringsunderlaget som hänvisar till de berörda särskilda reglerna i kolumn 2 eller i bilaga XI ( 60 ).

Innan nya test görs för att bestämma de egenskaper som anges i denna bilaga skall alla tillgängliga in vitro-data, in vivo-data, historiska humandata, data från giltiga (Q)SAR och data från strukturlika ämnen bedömas. In vivo-testning med frätande ämnen i koncentrations-/dosnivåer som förorsakar frätskador skall undvikas. Före en testning bör ytterligare vägledning om testningsstrategier beaktas utöver denna bilaga.

Om en testmetod tillåter flexibilitet i studieutformningen, till exempel när det gäller valet av dosnivåer, ska den valda studieutformningen säkerställa att de data som genereras är tillräckliga för faroidentifiering och riskbedömning. För detta ändamål ska tester utföras vid lämpligt höga dosnivåer. Om valet av dos (koncentration) begränsas av testämnets fysikalisk-kemiska egenskaper eller biologiska effekter ska en motivering lämnas.

När information för vissa endpoints inte lämnas, och detta av andra skäl än de som anges i kolumn 2 i denna bilaga eller i bilaga XI, skall detta tydligt anges liksom skälen härför.

7. INFORMATION OM ÄMNETS FYSIKALISK-KEMISKA EGENSKAPER

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
7.1 Ämnets tillstånd vid 20 °C och 101,3 kPa
7.2 Smält-/fryspunkt	7.2 Undersökningen behöver inte göras för ämnen med smält-/fryspunkt under - 20 °C.
7.3 Kokpunkt	7.3 Ingen undersökning krävs — för gaser, eller — för fasta ämnen som antingen smälter över 300 °C eller sönderfaller innan de kokar. I så fall kan kokpunkten vid begränsat tryck uppskattas eller mätas, eller — för ämnen som sönderfaller innan de kokar (t.ex. självoxidering, ombildning, nedbrytning, sönderfall etc.).
7.4 Relativ densitet	7.4 Ingen undersökning krävs — om ämnet bara är stabilt när det är löst i ett särskilt lösningsmedel och lösningens densitet liknar lösningsmedlets; i så fall räcker det att ange om lösningens densitet är högre eller lägre än lösningsmedlets, eller — om ämnet är en gas; i så fall skall en uppskattning göras utifrån molekylvikten och allmänna gaslagen.
7.5 Ångtryck	7.5 Ingen undersökning krävs om smältpunkten ligger över 300 °C. Om smältpunkten ligger mellan 200 °C och 300 °C räcker det att ange ett gränsvärde på grundval av mätningar eller en erkänd beräkningsmetod.
►M64 7.6 En vattenlösnings ytspänning ◄	7.6 En undersökning krävs bara — om ytaktivitet, med utgångspunkt i strukturen, är väntad eller kan förutsägas, eller — om ytaktivitet är en önskvärd egenskap för materialet. Om vattenlösligheten understiger 1 mg/l vid 20 °C krävs ingen undersökning.
▼M51
7.7 Vattenlöslighet Tester av upplösningshastigheten i vatten samt i relevanta biologiska medier och medier i miljön ska alltid tas i beaktande för nanoformer.	7.7 Studien krävs inte — om ämnet bryts ner i vatten vid pH-värdena 4, 7 och 9 (halveringstid på mindre än 12 timmar), eller — om ämnet lätt oxideras i vatten. Om ämnet förefaller ”olösligt” i vatten ska ett gränstest upp till analysmetodens detektionsgräns utföras. För nanoformer ska den potentiella störande effekten av dispersion bedömas när studien genomförs. För metaller och svårlösliga metallföreningar ska information om omvandling/upplösning i vattenbaserade medier lämnas.p.
7.8 Fördelningskoefficient n-oktanol/vatten	7.8 Ingen studie krävs om ämnet är oorganiskt. Om det inte går att utföra testet (t.ex. för att ämnet sönderdelas, har hög ytaktivitet, reagerar kraftigt i samband med testet eller inte går att lösa i vatten eller oktanol, eller för att det inte går att få fram ett tillräckligt rent ämne) ska ett beräknat värde för log P samt uppgifter om beräkningsmetoden tillhandahållas. För nanoformer ska den potentiella störande effekten av dispersion i oktanol och vatten bedömas när studien genomförs. För nanoformer, vare sig det handlar om oorganiska eller organiska ämnen, för vilka fördelningskoefficienten n-oktanol/vatten inte är tillämplig ska en studie av dispersionsstabilitet övervägas i stället.
▼C1
7.9 Flampunkt	7.9 Ingen undersökning krävs — om ämnet är oorganiskt, eller — om ämnet bara innehåller flyktiga organiska komponenter med flampunkter över 100 °C för vattenlösningar, eller — om den uppskattade flampunkten ligger över 200 °C, eller — om flampunkten kan anges noggrant genom interpolation från befintligt, tillförlitligt material.
7.10 Brandfarlighet	7.10 Ingen undersökning krävs — om det är ett fast ämne med explosiva eller pyrofora egenskaper; dessa egenskaper skall alltid behandlas innan man tittar på brandfarlighet, eller — för gaser, om halten brandfarlig gas i en blandning med inerta gaser är så låg att den alltid, i en blandning med luft, ligger under den lägre gränsen, eller — för ämnen som självantänder när de kommer i kontakt med luft.
7.11 Explosiva egenskaper	7.11 Ingen undersökning krävs — om ingen kemisk grupp förknippad med explosiva egenskaper finns i molekylen, eller — om ämnet innehåller kemiska grupper förknippade med explosiva egenskaper, däribland syre, och den beräknade syrebalansen är under - 200, eller — om det organiska ämnet eller en homogen blandning av organiska ämnen innehåller kemiska grupper förknippade med explosiva egenskaper, men den exoterma sönderdelningsenergin är mindre än 500 J/g och den exoterma sönderdelningen inträder under 500 °C, eller — för blandningar av oorganiska, oxiderande ämnen (FN-avdelning 5.1 med organiska material), om det oorganiska, oxiderande ämnets halt är — — mindre än 15 viktprocent, när det är klassificerat i UN förpackningsgrupp I (hög risk) eller II (medelhög risk), — mindre än 30 viktprocent, när det är klassificerat i UN förpackningsgrupp III (låg risk). Anm.: För organiska material med exoterm sönderdelningsenergi under 800 J/g krävs varken provning av sprängverkans utbredning eller sprängutlösande känslighet för stötar.
7.12 Självantändningstemperatur	7.12 Ingen undersökning krävs — om ämnet är explosivt eller självantänder i luft vid rumstemperatur, eller — för vätskor som inte är brandfarliga i luft, dvs. som har en flampunkt över 200 °C, eller — för gaser som inte kan förekomma i brandfarlig koncentration i luft, eller — för fasta ämnen som har en smältpunkt < 160 °C, eller om de preliminära resultaten visar att ämnet inte kan upphettas spontant till 400 °C.
7.13 Oxiderande egenskaper	7.13 Ingen undersökning krävs — om ämnet är explosivt, eller — om ämnet är mycket brandfarligt, eller — om ämnet är en organisk peroxid, eller — om ämnet omöjligt kan reagera exotermt med brännbara material, t.ex. på grund av dess kemiska struktur (t.ex. organiska ämnen som inte innehåller syre- eller halogenatomer och där dessa element inte är kemiskt bundna till kväve eller syre, eller oorganiska ämnen som inte innehåller syre- eller halogenatomer). Ett fullständigt test behöver inte utföras för fasta ämnen om det inledande testet tydligt visar att testämnet har oxiderande egenskaper. Observera att det inte finns någon testmetod för att bestämma oxiderande egenskaper hos gasblandningar. Dessa egenskaper måste därför bedömas med hjälp av en skattningsmetod baserad på en jämförelse mellan den oxiderande potentialen hos gaser i en blandning med den oxiderande potentialen hos syre i luft.
7.14 Kornstorlek	7.14 Undersökningen behöver inte göras om ämnet saluförs eller används i icke-fast eller granulär form.
▼M51
7.14a Dammbildning För nanoformer	7.14a Ingen studie krävs om exponering för ämnet i granulär form under dess livscykel kan uteslutas.
▼C1

8. TOXIKOLOGISK INFORMATION

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
▼M36
8.1 Hudkorrosion/hudirritation	8.1 Studien/studierna krävs inte — om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5) och den tillgängliga informationen visar att det borde klassificeras som frätande på huden (kategori 1), eller — om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur, eller — om ämnet klassificeras som akut toxicitet vid administrering via huden (kategori 1), eller — om undersökningen av akut toxicitet vid administrering via huden inte tyder på hudirritation vid dosering upp till gränsvärdet (2 000 mg/kg kroppsvikt). Om resultaten från en av de båda studierna enligt punkterna 8.1.1 eller 8.1.2 räcker för att möjliggöra ett slutgiltigt beslut om klassificeringen av ett ämne, eller om avsaknaden av hudirritationspotential, behöver den andra studien inte genomföras.
8.1.1 Hudkorrosion, in vitro
8.1.2 Hudirritation, in vitro
8.2 Allvarlig ögonskada/ögonirritation	8.2 Studien/studierna krävs inte — om ämnet klassificeras som frätande på huden, och därmed leder till klassificering som allvarlig ögonskada (kategori 1), eller — om ämnet klassificeras som irriterande på huden och den tillgängliga informationen visar att det borde klassificeras som ögonirritation (kategori 2), eller — om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5) och den tillgängliga informationen visar att det borde klassificeras som allvarlig ögonskada (kategori 1), eller — om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur.
8.2.1 Allvarlig ögonskada/ögonirritation, in vitro	►M64 8.2.1 Om resultaten från en första in vitro-studie inte möjliggör ett slutgiltigt beslut om klassificering av ett ämne eller om avsaknad av ögonirritationspotential, ska en eller flera andra in vitro-studier för denna endpoint utföras av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten. ◄
▼M42
8.3 Hudsensibilisering Information som möjliggör — en slutsats om huruvida ämnet är hudsensibiliserande och om det kan antas ha potential att orsaka betydande sensibilisering hos människa (kategori 1A), och — en riskbedömning, där så krävs.	De studier som anges i punkt 8.3.1 och 8.3.2 behöver inte genomföras — om ämnet är klassificerat som frätande på huden (kategori 1), eller — om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5), eller — om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur.
8.3.1 Hudsensibilisering in vitro/in chemico Uppgifter från in vitro- eller in chemico-test(er) som erkänts i enlighet med artikel 13.3 och som undersöker var och en av följande nyckelhändelser för hudsensibilisering: a) Molekylär interaktion med hudproteiner. b) Inflammatoriskt svar i keratinocyter. c) Aktivering av dendritceller.	Inget test krävs om — det finns en in vivo-studie enligt punkt 8.3.2, eller — tillgängliga in vitro- eller in chemico-testmetoder inte är tillämpliga för ämnet eller inte är adekvata för klassificering och riskbedömning enligt punkt 8.3. Om information från en eller flera testmetoder som undersöker en eller två nyckelhändelser i kolumn 1 redan möjliggör klassificering och riskbedömning enligt punkt 8.3 behöver studier som undersöker övriga nyckelhändelser inte genomföras.
8.3.2 Hudsensibilisering, in vivo.	En in vivo-studie ska bara genomföras om de in vitro- eller in chemico-testmetoder som anges i punkt 8.3.1 inte är tillämpliga eller om resultaten från dessa studier inte är adekvata för klassificering och riskbedömning enligt punkt 8.3. Murint LLNA-test (Local Lymph Node Assay) är förstahandsvalet för in vivo-testning. Andra tester bör användas endast i undantagsfall. Om något annat in vivo-test används ska detta motiveras. Studier av hudsensibilisering in vivo som genomfördes eller påbörjades före den 10 maj 2017 och som uppfyller kraven i artikel 13.3 första stycket och artikel 13.4 får användas för att uppfylla standardinformationskravet.
▼C1
8.4 Mutagenitet	►M70 8.4 Om ett positivt resultat erhålls i den in vitro-genmutationsstudie på bakterier som anges i punkt 8.4.1 i denna bilaga, vilket ger upphov till betänkligheter, ska registranten utföra en in vitro-studie enligt punkt 8.4.2. i bilaga VIII. På grundval av ett positivt resultat i någon av dessa genotoxicitetsstudier in vitro ska registranten föreslå eller kan kemikaliemyndigheten kräva en lämplig in vivo-studie enligt punkt 8.4.4. i bilaga IX. In vivo-studien ska behandla risken för kromosomavvikelser eller risken för genmutationer eller båda, beroende på vad som är lämpligt. Om in vitro-genmutationsstudien på bakterier inte är tillämplig för ämnet behöver den inte utföras. I detta fall ska registranten lämna en motivering och utföra en in vitro-studie enligt punkt 8.4.3. i bilaga VIII. Om ett positivt resultat erhålls i den studien ska registranten utföra en in vitro-cytogenicitetsstudie enligt punkt 8.4.2. i bilaga VIII. På grundval av ett positivt resultat i någon av dessa in vitro-genotoxicitetsstudier, eller om någon av de in vitro-studier som anges i bilaga VIII inte är tillämplig för ämnet, ska registranten föreslå eller kan kemikaliemyndigheten kräva en lämplig in vivo-studie enligt punkt 8.4.4 i bilaga IX. In vivo-studien ska behandla risken för kromosomavvikelser eller risken för genmutationer eller båda, beroende på vad som är lämpligt. Den in vitro-genmutationsstudie på bakterier som anges i punkt 8.4.1 och uppföljande testning behöver inte utföras i följande fall: — Om ämnet är känt för att orsaka mutationer i könsceller och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen könscellsmutagent kategori 1A eller 1B och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas. — Om ämnet är känt för att vara en genotoxisk carcinogen och uppfyller kriterierna för att klassificeras i både faroklassen könscellsmutagent kategori 1A, 1B eller 2 och faroklassen cancerframkallande kategori 1A eller 1B, och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas. ◄
▼M51
8.4.1. In vitro-genmutationsstudie på bakterier	►M70 8.4.1. Om in vitro-genmutationsstudien på bakterier inte är lämplig för nanoformer behöver den inte utföras. I sådant fall ska den in vitro-studie som anges i punkt 8.4.3 i bilaga VIII tillhandahållas. ◄
▼C1
8.5 Akut toxicitet	8.5 Ingen undersökning krävs i allmänhet — om ämnet är klassificerat som frätande för huden.
▼M51
8.5.1 Vid oralt intag	8.5.1 Studien behöver inte genomföras om en studie av akut toxicitet vid inandning (8.5.2) finns tillgänglig. För nanoformer ska en studie med oralt intag ersättas av en studie med inandning (8.5.2), såvida det inte är osannolikt att människor exponeras via inandning, med tanke på möjlig exponering för aerosoler, partiklar eller droppar som är av en sådan storlek att de kan inandas.
▼C1

9. EKOTOXIKOLOGISK INFORMATION

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
9.1 Toxicitet i vattenmiljö
▼M51
9.1.1 Testning av akut toxicitet på evertebrater (företrädesvis Daphnia) ►M70 — ◄	►M70 9.1.1 Studien krävs inte — om det finns faktorer som tyder på att akut toxicitet i vattenmiljö är osannolik, t.ex. om ämnet är mycket svårlösligt i vatten eller om det är osannolikt att ämnet tränger igenom biologiska membran, — om en studie av kronisk toxicitet på evertebrater finns tillgänglig. — För nanoformer kan studien inte väljas bort enbart på grundval av att de är svårlösliga i vatten. — Registranten får föreslå testning av kronisk toxicitet i stället för testning av akut toxicitet. — Testning av kronisk toxicitet på evertebrater (företrädesvis Daphnia) (punkt 9.1.5 i bilaga IX) ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om det är osannolikt att testning av akut toxicitet kan ge ett verkligt mått på ämnets inneboende toxicitet på vattenmiljön, till exempel — om ämnet är svårlösligt i vatten (löslighet under 1 mg/liter), eller — för nanoformer med låg upplösningshastighet i de relevanta testmedierna. ◄
9.1.2 Studie av tillväxthämning på vattenlevande växter (företrädesvis alger)	►M70 9.1.2 Ingen studie krävs om det finns faktorer som tyder på att toxicitet i vattenmiljö är osannolik, t.ex. om ämnet är mycket svårlösligt i vatten eller om det är osannolikt att ämnet tränger igenom biologiska membran. För nanoformer kan studien inte väljas bort enbart på grundval av att de är svårlösliga i vatten. ◄
▼C1
9.2 Nedbrytning
9.2.1 Biotisk
9.2.1.1 Lättnedbrytbarhet	9.2.1.1 Ingen undersökning krävs om ämnet är oorganiskt.

Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas.

BILAGA VIII STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 10 TON (61)

BILAGA VIII

STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 10 TON ( 61 )

I kolumn 1 i denna bilaga fastställs den standardinformation som krävs för alla ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på minst 10 ton i enlighet med artikel 12.1 c. Den information som erfordras enligt kolumn 1 i denna bilaga skall följaktligen lämnas utöver den som krävs enligt kolumn 1 i bilaga VII. Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas. I kolumn 2 i denna bilaga anges särskilda regler enligt vilka den erforderliga standardinformationen får utelämnas, ersättas med annan information, lämnas i ett annat steg eller anpassas på annat sätt. Om villkoren i kolumn 2 i denna bilaga är uppfyllda, vilket innebär att anpassningar är tillåtna, skall registranten tydligt ange detta samt skälen för varje anpassning under tillämplig rubrik i registreringsunderlaget.

Förutom att registranten får anpassa den erforderliga standardinformationen i kolumn 1 till dessa särskilda regler, får den också anpassas till de allmänna regler som anges i bilaga XI. Även i detta fall skall registranten tydligt ange skälen för ett eventuellt beslut att anpassa standardinformationen under lämplig rubrik i registreringsunderlaget och hänvisa till de berörda särskilda reglerna i kolumn 2 eller i bilaga XI ( 62 ).

När information för vissa endpoints inte lämnas, och detta av andra skäl än de som anges i kolumn 2 i denna bilaga eller i bilaga XI, skall detta tydligt anges liksom skälen härför.

7. INFORMATION OM ÄMNETS FYSIKALISK-KEMISKA EGENSKAPER

7.14b. Ytterligare information om fysikalisk-kemiska egenskaper

Endast för nanoformer

Ytterligare tester för nanoformer som omfattas av registreringen ska övervägas av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 41 om det finns tecken på att vissa andra egenskaper hos partiklarna väsentligt påverkar faran med eller exponeringen för dessa nanoformer.

8. TOXIKOLOGISK INFORMATION

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
▼M36
8.1 Hudkorrosion/hudirritation	8.1 En in vivo-studie av hudkorrosion/hudirritation ska endast genomföras om in vitro-studien/studierna enligt punkterna 8.1.1 och/eller 8.1.2 i bilaga VII inte är tillämplig(a) eller om resultaten från denna/dessa studie(r) inte är tillräckliga för klassificering och riskbedömning. Studien krävs inte — om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5), eller — om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur, eller — om ämnet klassificeras som akut toxicitet vid administrering via huden (kategori 1), eller — om undersökningen av akut toxicitet vid administrering via huden inte tyder på hudirritation vid dosering upp till gränsvärdet (2 000 mg/kg kroppsvikt).
8.2 Allvarlig ögonskada/ögonirritation	8.2 En in vivo-studie av allvarlig ögonskada/ögonirritation ska endast övervägas om in vitro-studien/studierna enligt punkt 8.2.1 i bilaga VII inte är tillämpliga eller om resultaten från denna/dessa studie(r) inte är tillräckliga för klassificering och riskbedömning. Studien krävs inte — om ämnet är klassificerat som frätande på huden, eller — om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5), eller — om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur.
▼C1
8.4 Mutagenitet	8.4 De studier som anges i punkterna 8.4.2 och 8.4.3 behöver inte utföras i följande fall: — Adekvata data från motsvarande in vivo-studie (dvs. in vivo-studie av kromosomavvikelser (eller mikrokärnor) när det gäller punkt 8.4.2 eller genmutationsstudie in vivo när det gäller punkt 8.4.3) finns tillgängliga. — Ämnet är känt för att orsaka mutationer i könsceller och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen könscellsmutagent kategori 1A eller 1B och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas. — Ämnet är känt för att vara en genotoxisk carcinogen och uppfyller kriterierna för att klassificeras i både faroklassen könscellsmutagent kategori 1A, 1B eller 2 och faroklassen cancerframkallande kategori 1A eller 1B, och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas.”. — Om ett positivt resultat erhålls i någon av de genotoxicitetsstudier in vitro som anges i bilaga VII eller i denna bilaga, vilket ger upphov till betänkligheter, ska registranten föreslå eller kan kemikaliemyndigheten kräva en lämplig in vivo-studie enligt punkt 8.4 i bilaga IX. In vivo-studien ska behandla risken för kromosomavvikelser eller risken för genmutationer eller båda, beroende på vad som är lämpligt. — Om en in vitro-mutagenitetsstudie enligt punkt 8.4.2 eller punkt 8.4.3 inte är tillämplig för ämnet ska registranten lämna en motivering och föreslå eller kan kemikaliemyndigheten kräva en lämplig in vivo-studie enligt punkt 8.4.4 i bilaga IX. In vivo-studien ska behandla risken för kromosomavvikelser eller risken för genmutationer eller båda, beroende på vad som är lämpligt.
►M70 8.4.2. In vitro-studie av kromosomavvikelser hos däggdjur eller in vitro-studie av mikrokärnor hos däggdjur. ◄	►M70 ◄
8.4.3 Genmutationsstudie på däggdjursceller in vitro, om ett negativt resultat erhålls i bilaga VII, avsnitt 6.4.1 och bilaga VIII, avsnitt 6.4.2.	►M70 ◄
	8.4 Vid positiva resultat i någon eller några av mutagenitetsstudierna i bilaga VII eller VIII skall lämpliga genotoxicitetsstudier in vivo övervägas.
▼M51
8.5 Akut toxicitet	8.5 Studien/studierna krävs normalt sett inte — om ämnet är klassificerat som frätande på huden. Utöver informationen avseende oralt intag (punkt 8.5.1) eller inandning (punkt 8.5.2) för nanoformer ska, för andra ämnen än gaser, den information som anges under punkterna 8.5.1–8.5.3 lämnas för ytterligare minst en exponeringsväg. Valet av den andra exponeringsvägen beror på ämnets karaktär och trolig exponeringsväg för människor. Om det bara finns en exponeringsväg behöver information endast tillhandahållas om denna exponeringsväg.
▼M36
8.5.2 Inandning	8.5.2 Testning genom inandning är lämpligt om det är sannolikt att människor exponeras via inandning, med hänsyn till ämnets ångtryck och/eller möjlig exponering för aerosoler, partiklar eller droppar som är av en sådan storlek att de kan inandas.
8.5.3 Via huden	8.5.3 Testning på huden är lämpligt 1. om inandning av ämnet är osannolik, och 2. om det är sannolikt att ämnet kommer i kontakt med huden vid produktion och/eller användning, och 3. om ämnets fysikalisk-kemiska och toxikologiska egenskaper tyder på en potential för att ämnet i betydande utsträckning absorberas via huden. Testning på huden krävs inte — om ämnet inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som akut toxicitet eller STOT SE vid oral exponering, och — inga systemiska effekter har observerats i in vivo-studier med dermal exponering (t.ex. hudirritation, hudsensibilisering) eller, i avsaknad av en in vivo-studie med oral exponering, inga systemiska effekter efter dermal exponering förutses på grundval av andra metoder än tester (t.ex. jämförelse med strukturlika ämnen, QSAR-studier).
▼C1
8.6 Toxicitet vid upprepad dosering
▼M51
8.6.1 Subakut toxicitet vid upprepad dosering (28 dagar), en art, honor och hanar. Administreringsvägen ska väljas med hänsyn till den troligaste exponeringsvägen för människor.	8.6.1 Studien av subakut toxicitet (28 dagar) krävs inte ►M64 — om en tillförlitlig studie av subkronisk (90 dagar) eller kronisk toxicitet finns tillgänglig eller föreslås av registranten, under förutsättning att lämplig art, dosering, lösningsmedel och administreringsväg används, eller ◄ — om ämnet omedelbart sönderdelas och det finns tillräckliga data om sönderdelningsprodukterna, eller — om relevant exponering av människor kan uteslutas i enlighet med avsnitt 3 i bilaga XI. Lämplig administreringsväg ska väljas på grundval av följande: Testning på huden är lämpligt — om inandning av ämnet är osannolik, och — om det är sannolikt att ämnet kommer i kontakt med huden vid produktion och/eller användning, och — om ämnets fysikalisk-kemiska och toxikologiska egenskaper tyder på en potential för att ämnet i betydande utsträckning absorberas via huden. Testning genom inandning är lämpligt om det är sannolikt att människor exponeras via inandning, med tanke på ämnets ångtryck och/eller möjlig exponering för aerosoler, partiklar eller droppar som är av en sådan storlek att de kan inandas. För nanoformer utan hög upplösningshastighet i biologiska medier ska studien omfatta toxikokinetiska undersökningar av bland annat dosfri period och, om det är relevant, clearance av lungorna. Toxikokinetiska undersökningar behöver inte utföras om likvärdig toxikokinetisk information om nanoformen redan finns tillgänglig. Studien av subkronisk toxicitet (90 dagar) (punkt 8.6.2 i bilaga IX) ska föreslås av registranten, eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om exponeringen av människor har en sådan frekvens och varaktighet att det är lämpligt att göra en studie över längre tid, och om något av följande villkor är uppfyllt: — Andra tillgängliga data tyder på att ämnet har en farlig egenskap som inte kan upptäckas vid en korttidsstudie av toxicitet. — Lämpligt utformade toxikokinetiska studier visar att ämnet eller dess metaboliter ackumuleras i vissa vävnader eller organ. Detta skulle sannolikt inte upptäckas i en studie av akut toxicitet, men kan ge skadliga effekter vid långvarig exponering. ►M70 Ytterligare studier ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten ◄ — om NOAEL inte kan fastställas i 28- eller i 90-dagarsstudien, såvida detta inte beror på att det inte förekommer några skadliga toxiska effekter, eller — om toxiciteten ger anledning till särskild oro (t.ex. allvarliga/svårartade effekter), eller — om det finns indikationer på en effekt för vilken tillgängliga belägg är otillräckliga för toxikologisk karakterisering och/eller riskkarakterisering. I sådana fall kan det också vara lämpligare att genomföra specifika toxikologiska studier som är utformade för att undersöka dessa effekter (t.ex. immunotoxicitet, neurotoxicitet och – särskilt för nanoformer – indirekt genotoxicitet), eller — om den exponeringsväg som används i den ursprungliga studien med upprepad dosering var olämplig med tanke på den förväntade exponeringsvägen för människor och man inte kan göra någon extrapolering från en exponeringsväg till en annan, eller — om exponeringen väcker särskilda farhågor (t.ex. om användningen i konsumentprodukter leder till exponeringsnivåer i närheten av de dosnivåer där man kan förvänta sig att ämnet är toxiskt för människor), eller — om effekter som påvisats med ämnen vars molekylstruktur är tydligt besläktad med det ämne som studeras inte har konstaterats i 28- eller i 90-dagarsstudien.
▼C1
8.7 Reproduktionstoxicitet
▼M70
8.7.1 Screening av reproduktionsstörningar/fosterskadande effekter (OECD TG 421 eller TG 422), företrädesvis på råtta. Administreringsvägen ska vara oralt intag om ämnet är fast eller flytande och inandning om ämnet är en gas. Avvikelser får göras om det är vetenskapligt motiverat, till exempel genom belägg för likvärdig eller högre systemisk exponering via någon annan relevant exponeringsväg för människor eller toxicitet som är specifik för viss exponering.	8.7.1 Studien krävs inte — om ämnet är känt för att vara en genotoxisk carcinogen och uppfyller kriterierna för att klassificeras i både faroklassen könscellsmutagent kategori 1A, 1B eller 2 och faroklassen cancerframkallande kategori 1A eller 1B, och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas, — om ämnet är känt för att framkalla mutationer i könsceller och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen könscellsmutagent kategori 1A eller 1B och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas, — om relevant exponering av människor kan uteslutas i enlighet med avsnitt 3 i bilaga XI, — om en studie av utvecklingstoxicitet före födseln (OECD TG 414) enligt punkt 8.7.2. i bilaga IX eller en utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet (OECD TG 443) enligt punkt 8.7.3 i bilaga IX finns att tillgå eller föreslås av registranten eller om en tvågenerationsstudie av reproduktionstoxicitet (OECD TG 416) finns att tillgå, — om ett ämne är känt för att ha skadliga effekter på sexuell funktion eller fertilitet och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen reproduktionstoxiskt kategori 1A eller 1B: Kan skada fertiliteten (H360F), och tillgängliga data lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, — om ett ämne är känt för att orsaka utvecklingstoxicitet och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen reproduktionstoxiskt (kategori 1A eller 1B: Kan skada det ofödda barnet (H360D), och tillgängliga data lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning. — I fall där det finns allvarliga farhågor om möjliga skadliga effekter på sexuell funktion, fertilitet eller utveckling ska registranten föreslå eller kan kemikaliemyndigheten kräva antingen en utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet (OECD TG 443) enligt punkt 8.7.3 i bilaga IX eller en studie av utvecklingstoxicitet före födseln (OECD TG 414) enligt punkt 8.7.2. i bilaga IX i stället för screeningen (OECD TG 421 eller 422) för att undanröja farhågorna. Dessa allvarliga farhågor omfattar bland annat — skadliga effekter på sexuell funktion, fertilitet eller utveckling på grundval av tillgänglig information, som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxicitet i kategori 1A eller 1B, — möjlig utvecklings- eller reproduktionstoxicitet för ämnet kan förutses av data på strukturellt närbesläktade ämnen, (Q)SAR-uppskattningar eller in vitro-metoder.
▼M51
8.8 Toxikokinetik
8.8.1 Bedömning av ämnets toxikokinetiska beteende, i den mån detta är möjligt på grundval av tillgänglig information	►M70 För nanoformer utan hög upplösningshastighet i biologiska medier ska en toxikokinetisk studie föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om en sådan bedömning inte kan göras på grundval av relevant tillgänglig information, inbegripet från den studie som genomförs i enlighet med punkt 8.6.1 ◄ Valet av studie beror på återstående brister i informationen och resultaten från kemikaliesäkerhetsbedömningen.
▼C1

9. EKOTOXIKOLOGISK INFORMATION

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
▼M70
9.1 Toxicitet i vattenmiljö	9.1 Testning av kronisk toxicitet i vattenmiljö enligt underavsnitt 9.1 i bilaga IX, utöver testning av akut toxicitet, ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om den kemikaliesäkerhetsbedömning som utförts i enlighet med bilaga I tyder på att detta behövs för att närmare undersöka effekterna på vattenlevande organismer, till exempel när ytterligare data behövs för att förfina PNEC-värdena eller om ytterligare toxicitetsinformation enligt punkt 3.2.3 i bilaga XIII behövs för att bedöma PBT- eller vPvB-egenskaper för ämnet. Valet av lämpliga test ska göras på grundval av resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen.
▼M70
9.1.3 Korttidsstudie av toxicitet på fisk.	9.1.3 Studien krävs inte — om det finns faktorer som tyder på att akut toxicitet i vattenmiljö är osannolik, t.ex. om ämnet är mycket svårlösligt i vatten eller om det är osannolikt att ämnet tränger igenom biologiska membran, — om en studie av kronisk toxicitet på fisk finns tillgänglig. — För nanoformer kan studien inte väljas bort enbart på grundval av att de är svårlösliga i vatten. — Registranten får föreslå testning av kronisk toxicitet i stället för testning av akut toxicitet. — Testning av kronisk toxicitet på fisk enligt punkt 9.1.6 i bilaga IX ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om det är osannolikt att testning av akut toxicitet kan ge ett verkligt mått på ämnets inneboende toxicitet på vattenmiljön, till exempel — om ämnet är svårlösligt i vatten (under 1 mg/liter), eller — för nanoformer med låg upplösningshastighet i de relevanta testmedierna.
▼M51
9.1.4 Respirationshämningsförsök med aktivt slam	9.1.4 Studien krävs inte — om det inte förekommer några utsläpp till ett avloppsreningsverk, eller — om det finns förmildrande faktorer som tyder på att mikrobiell toxicitet är osannolik, till exempel om ämnet är mycket svårlösligt i vatten, eller — om ämnet befinns vara lätt biologiskt nedbrytbart och de testade koncentrationerna ligger i det koncentrationsintervall som kan förväntas i inflödet till ett avloppsreningsverk. För nanoformer kan studien inte väljas bort enbart på grundval av att de är svårlösliga i vatten. Studien kan ersättas av ett nitrifikationshämningstest om tillgängliga data visar att ämnet sannolikt hämmar tillväxt eller funktion hos mikroorganismer, särskilt nitrifikationsbakterier.
9.2 Nedbrytning	►M70 9.2. Ytterligare information om nedbrytningen ska genereras eller ytterligare testning av nedbrytningen enligt bilaga IX ska föreslås om kemikaliesäkerhetsbedömningen enligt bilaga I tyder på att detta behövs för att undersöka ämnets nedbrytning närmare. Det kan till exempel vara om det krävs ytterligare information om nedbrytningen enligt punkt 3.2.1 i bilaga XIII för att bedöma ämnets PBT- eller vPvB-egenskaper i enlighet med underavsnitt 2.1 i den bilagan. För nanoformer som varken är lösliga eller har hög upplösningshastighet ska sådana tester beakta morfologiska förändringar (t.ex. irreversibla förändringar av partiklarnas storlek, form och ytegenskaper, förlust av beläggning), kemisk omvandling (t.ex. oxidation och reduktion) och annan abiotisk nedbrytning (t.ex. fotolys). Valet av lämpliga test ska göras på grundval av resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen. Om generering av ytterligare bioackumuleringsdata kräver ytterligare testning i enlighet med bilaga IX ska registranten föreslå eller kan kemikaliemyndigheten kräva sådan testning. ◄
9.2.2 Abiotisk 9.2.2.1 Hydrolys som en funktion av pH.	►M70 9.2.2.1. Studien krävs inte — om ämnet är lätt biologiskt nedbrytbart, — om ämnet är mycket olösligt i vatten, — om ämnet, på grundval av sin struktur, inte har någon kemisk grupp som kan dissocieras. För nanoformer kan studien inte väljas bort enbart på grundval av att de är svårlösliga i vatten. ◄
▼C1
9.3 Omvandling, spridning och fördelning i miljön	►M70 9.3. Ytterligare information om bioackumulering ska genereras om det krävs mer bioackumuleringsdata enligt punkt 3.2.2 i bilaga XIII för att bedöma ämnets PBT- eller vPvB-egenskaper i enlighet med underavsnitt 2.1 i den bilagan. Om genereringen av ytterligare bioackumuleringsdata kräver ytterligare testning i enlighet med bilaga IX eller bilaga X ska registranten föreslå eller kan kemikaliemyndigheten kräva sådan testning. ◄
▼M51
9.3.1 Förundersökning (screening) av adsorption och desorption	9.3.1 Studien krävs inte — om ämnet på grund av sina fysikalisk-kemiska egenskaper kan förväntas ha låg adsorptionspotential (t.ex. om ämnet har låg fördelningskoefficient oktanol/vatten), eller — om ämnet och dess relevanta nedbrytningsprodukter bryts ned snabbt. ►M64 Studien får inte väljas bort enbart på grundval av en låg fördelningskoefficient oktanol/vatten, såvida inte ämnets adsorptionsegenskaper enbart drivs av lipofilicitet. Exempelvis får studien inte väljas bort enbart på grundval av en låg fördelningskoefficient oktanol/vatten om ämnet är ytaktivt eller joniserbart vid ett pH-värde som normalt förekommer i miljön (pH 4–9). ◄ För nanoformer ska användning av en fysikalisk-kemisk egenskap, oavsett typ (t.ex. fördelningskoefficient oktanol/vatten), som anledning att välja bort studien omfatta en adekvat motivering för dess relevans för en låg adsorptionspotential.
▼C1

BILAGA IX STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 100 TON (63)

BILAGA IX

STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 100 TON ( 63 )

Registranten måste för att uppfylla informationskraven i denna bilaga lämna in ett förslag och ett tidsschema i enlighet med artikel 12.1 d

I kolumn 1 i denna bilaga fastställs den standardinformation som krävs för alla ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på minst 100 ton i enlighet med artikel 12.1 d. Den information som erfordras enligt kolumn 1 i denna bilaga skall följaktligen lämnas utöver den som krävs enligt kolumn 1 i bilagorna VII och VIII. Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas. I kolumn 2 i denna bilaga anges särskilda regler enligt vilka registranten får föreslå att den erforderliga standardinformationen utelämnas, ersätts med annan information, lämnas i ett senare skede eller anpassas på annat sätt. Om villkoren i kolumn 2 i denna bilaga är uppfyllda, vilket innebär att det är tillåtet att föreslå anpassningar, skall registranten tydligt ange detta samt skälen för varje förslag till anpassning under tillämplig rubrik i registreringsunderlaget.

Förutom att registranten får föreslå att den erforderliga standardinformationen i kolumn 1 i denna bilaga anpassas till dessa särskilda regler, får den också anpassas till de allmänna regler som anges i bilaga XI. Även i detta fall skall registranten tydligt ange skälen för ett eventuellt beslut att föreslå anpassningar av standardinformationen under lämpliga rubriker i registreringsunderlaget och hänvisa till de berörda särskilda reglerna i kolumn 2 eller i bilaga XI ( 64 ).

När det för vissa endpoints föreslås att information inte skall lämnas, och detta av andra skäl än de som anges i kolumn 2 i denna bilaga eller i bilaga XI, skall detta tydligt anges liksom skälen härför.

7. INFORMATION OM ÄMNETS FYSIKALISK-KEMISKA EGENSKAPER

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
7.15 Stabilitet i organiska lösningsmedel och relevanta nedbrytningsprodukters identitet Krävs endast om ämnets stabilitet betraktas som kritisk.	7.15 Ingen undersökning krävs om ämnet är oorganiskt.
7.16 Dissociationskonstant	7.16 Ingen undersökning krävs — om ämnet bryts ner i vatten (halveringstid på mindre än 12 timmar) eller om det lätt oxideras i vatten, eller ►M70 ◄ ►M64 — eller om ämnet, på grundval av sin struktur, inte har någon kemisk grupp som kan dissocieras. ◄
7.17 Viskositet	►M64 För kolväten ska den kinematiska viskositeten bestämmas vid 40 °C. ◄

8. TOXIKOLOGISK INFORMATION

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
▼M70
8.4 Mutagenitet	8.4 De studier som anges i punkterna 8.4.4 och 8.4.5 behöver inte utföras i följande fall: — Om ämnet är känt för att orsaka mutationer i könsceller och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen könscellsmutagent kategori 1A eller 1B och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas. — Om ämnet är känt för att vara en genotoxisk carcinogen och uppfyller kriterierna för att klassificeras i både faroklassen könscellsmutagent kategori 1A, 1B eller 2 och faroklassen cancerframkallande kategori 1A eller 1B, och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas.
▼M70
8.4.4 En lämplig genotoxicitetsstudie in vivo på somatiska däggdjursceller om ett positivt resultat erhålls i någon av de in vitro-studier av genotoxicitet som anges i bilaga VII eller bilaga VIII, vilket ger upphov till betänkligheter. Genotoxicitetsstudien in vivo på somatiska däggdjursceller ska behandla risken för kromosomavvikelser eller risken för genmutationer eller båda, beroende på vad som är lämpligt.	8.4.4 Genotoxicitetsstudien in vivo av somatiska däggdjursceller behöver inte göras om det finns tillfredsställande resultat från en lämplig genotoxicitetsstudie in vivo av somatiska däggdjursceller.
8.4.5 En lämplig genotoxicitetsstudie in vivo på könsceller från däggdjur om ett positivt resultat erhålls i en tillgänglig in vivo-studie av genotoxicitet i somatiska däggdjursceller, vilket ger upphov till betänkligheter. Genotoxicitetsstudien in vivo av könsceller från däggdjur ska behandla risken för kromosomavvikelser eller risken för genmutationer eller båda, beroende på vad som är lämpligt.	8.4.5 Studien behöver inte göras om det finns tydliga belägg för att varken ämnet eller dess metaboliter når könscellerna.
▼C1
8.6 Toxicitet vid upprepad dosering
▼M64 —————
▼M51
8.6.2 Studie av subkronisk toxicitet (90 dagar), en art, gnagare, honor och hanar, administreringsväg med hänsyn till den troligaste exponeringsvägen för människor	8.6.2. Studien av subkronisk toxicitet (90 dagar) behöver inte göras — om det finns en tillförlitlig studie av subakut toxicitet (28 dagar) som visar på svårartade toxiska effekter och uppfyller kriterierna för att klassificera ämnet som STOT RE (kategori 1 eller 2), och det observerade värdet för NOAEL-28 dagar, med tillämpning av lämplig osäkerhetsfaktor, möjliggör extrapolering till NOAEL-90 dagar för samma exponeringsväg, eller — om det finns, eller registranten föreslår, en tillförlitlig studie av kronisk toxicitet, under förutsättning att en lämplig art och administreringsväg används, eller. ◄ — om ämnet omedelbart sönderdelas och det finns tillräckliga data om sönderdelningsprodukterna (beträffande såväl systemiska effekter som effekter på upptagsstället), eller — om ämnet är föga reaktivt, olösligt och inte kan inandas och det dessutom inte finns något som tyder på att det absorberas eller att det är toxiskt i ett 28 dagars ”gränstest”, särskilt om ett sådant mönster är kopplat till en begränsad exponering av människor. Lämplig administreringsväg ska väljas på grundval av följande: Testning på huden är lämpligt 1) om det är sannolikt att ämnet kommer i kontakt med huden vid produktion och/eller användning, och 2) om ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper tyder på att det i betydande utsträckning absorberas via huden, och 3) något av följande villkor är uppfyllt: — Ämnet befinns i ett test av akut dermal toxicitet vara toxiskt i lägre doser än vid test av oral toxicitet. — Systemiska effekter eller andra tecken på absorption noteras vid studier av hud- och/eller ögonirritation, eller — In vitro-tester tyder på betydande absorption via huden. — Betydande dermal toxicitet eller dermal penetration noteras för strukturlika ämnen. Testning genom inandning är lämpligt — om det är sannolikt att människor exponeras via inandning, med tanke på ämnets ångtryck och/eller möjlig exponering för aerosoler, partiklar eller droppar som är av en sådan storlek att de kan inandas. ►M64 För nanoformer utan hög upplösningshastighet i biologiska medier ska studien omfatta toxikokinetiska undersökningar av bland annat dosfri period och, om det är relevant, clearance av lungorna. Toxikokinetiska undersökningar behöver inte utföras om likvärdig toxikokinetisk information om nanoformen redan finns tillgänglig. ◄ Ytterligare studier ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 40 eller 41 — om NOAEL inte kan fastställas i 90-dagarsstudien, såvida inte detta beror på att det inte förekommer några skadliga toxiska effekter, eller — om toxiciteten ger anledning till särskild oro (t.ex. allvarliga/svårartade effekter), eller — om det finns indikationer på en effekt för vilken tillgängliga belägg är otillräckliga för toxikologisk karakterisering och/eller riskkarakterisering. I sådana fall kan det också vara lämpligare att genomföra specifika toxikologiska studier som är utformade för att undersöka dessa effekter (t.ex. immunotoxicitet, neurotoxicitet och – särskilt för nanoformer – indirekt genotoxicitet), eller — om exponeringen väcker särskilda farhågor (t.ex. om användningen i konsumentprodukter leder till exponeringsnivåer i närheten av de dosnivåer där man kan förvänta sig att ämnet är toxiskt för människor).
▼C1
8.7 Reproduktionstoxicitet	►M64 8.7 Ingen undersökning krävs — om ämnet är känt för att vara en genotoxisk carcinogen och uppfyller kriterierna för klassificering i både faroklassen könscellsmutagent (kategori 1A eller 1B eller 2) och faroklassen cancerframkallande (kategori 1A eller 1B), och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas, eller — om ämnet är känt för att framkalla mutationer i könsceller och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen könscellsmutagent (kategori 1A eller 1B) och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas, eller — om ämnet har låg toxikologisk aktivitet (en omfattande och informativ datamängd påvisar ingen toxicitet i något av de tillgängliga testen), och om det på grundval av toxikokinetiska data kan bevisas att det inte förekommer någon systemisk adsorbtion via relevanta exponeringsvägar (t.ex. om koncentrationerna i plasma/blod ligger under detektionsgränsen vid användning av en känslig metod och om ämnet och metaboliter av ämnet inte förekommer i urin, galla eller utandningsluft) och om exponeringen av människor är obefintlig eller obetydlig. Om ett ämne är känt för att ha skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet och uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklassen reproduktionstoxiskt (kategori 1A eller 1B: Kan skada fertiliteten (H360F)), och tillgängliga uppgifter lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende sexuell funktion och fertilitet. Om ett ämne är känt för att orsaka utvecklingstoxicitet och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen reproduktionstoxiskt (kategori 1A eller 1B: Kan skada det ofödda barnet (H360D)), och tillgängliga uppgifter lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende utvecklingstoxicitet. ◄
▼M70
8.7.2 Studie av utvecklingstoxicitet före födseln (OECD TG 414) på en art, företrädesvis på råtta eller kanin. Administreringsvägen ska vara oralt intag om ämnet är fast eller flytande och inandning om ämnet är en gas. Avvikelser får göras om det är vetenskapligt motiverat, till exempel genom belägg för likvärdig eller högre systemisk exponering via någon annan relevant exponeringsväg för människor eller toxicitet som är specifik för viss exponering.	8.7.2 Ytterligare en studie av utvecklingstoxicitet före födseln på en andra art, dvs. den art som föredras i andra hand jämfört med den som användes i den första studien, ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om det finns farhågor om utvecklingstoxicitet på grundval av resultaten av den fösta studien och alla andra relevanta data. Detta kan vara fallet till exempel om studien på den första arten visar utvecklingstoxicitet som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklassen reproduktionstoxicitet kategori 1A eller 1B. Kan skada det ofödda barnet (H360D).Avvikelser från standardvägen för administrering och avvikelser i valet av arter ska vara vetenskapligt motiverade.
▼M29
►M70 8.7.3 Utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet (OECD TG 443), grundläggande testutformning (kohorterna 1A och 1B utan utvidgning till att omfatta en F2-generation), en art, om tillgängliga studier av toxicitet vid upprepad dosering (t.ex. 28- eller 90-dagarsstudier, eller OECD 421- eller 422- screeningstudier) tyder på skadliga effekter på fortplantningsorganen eller tillhörande vävnader eller på andra risker i samband med reproduktionstoxicitet. Administreringsvägen ska vara oralt intag om ämnet är fast eller flytande och inandning om ämnet är en gas. Avvikelser får göras om det är vetenskapligt motiverat, till exempel genom belägg för likvärdig eller högre systemisk exponering via någon annan relevant exponeringsväg för människor eller toxicitet som är specifik för viss exponering. ◄	8.7.3 En utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet med utvidgningen av kohort 1B till att även omfatta F2-generationen ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om a) det finns användningar av ämnet som leder till betydande exponering av konsumenter eller yrkesfolk, med beaktande av bl.a. konsumenternas exponering från varor, och b) om något av följande villkor är uppfyllt: — ämnet uppvisar genotoxiska effekter i mutagenicitetstester in vivo på somatiska celler, som skulle kunna leda till att ämnet klassas som ett mutagen i kategori 2, eller — det finns indikationer på att den interna dosen för ämnet och/eller någon av dess metaboliter kommer att nå en stabil nivå hos försöksdjuren endast efter en förlängd exponering, eller — det finns tecken på en eller flera relevanta verkningssätt som hänför sig till endokrina störningar från tillgängliga in vivo-studier eller studier utan djurförsök. ►M70 En utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet inklusive kohorterna 2A/2B (utvecklingsneurotoxicitet) och/eller kohort 3 (utvecklingsimmunotoxicitet) ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om det föreligger särskilda farhågor om (utvecklings-)neurotoxicitet eller (utvecklings-)immunotoxicitet, motiverade av något av följande: ◄ — Befintlig information om ämnet som härrör från relevanta tillgängliga metoder in vivo eller utan djurförsök (t.ex. avvikelser i det centrala nervsystemet, bevis för negativa effekter på nerv- eller immunsystemet i studier på vuxna djur eller djur som exponeras före födseln). — Särskilda mekanismer/verkningssätt hos ämnet med en koppling till (utvecklings-) neurotoxicitet och/eller (utvecklings-) immunotoxicitet (t.ex. kolinesterasinhibition eller relevanta ändringar av sköldkörtelshormonnivåer som kopplats till negativa effekter). — Befintlig information om effekterna av ämnen som är strukturanaloga till det ämne som studeras, som tyder på sådana effekter eller på sådana mekanismer/verkningssätt. Andra studier av utvecklingsneurotoxicitet och/eller utvecklingsimmunotoxicitet i stället för kohorterna 2A/2B (utvecklingsneurotoxicitet) och/eller kohort 3 (utvecklingsimmunotoxicitet) i den utökade engenerationsstudien av reproduktionstoxicitet kan föreslås av registranten i syfte att klargöra frågan om utvecklingstoxicitet. Studier av reproduktionstoxicitet på två generationer (B.35, OECD TG 416) som inleddes före den 13 mars 2015 ska anses vara tillräckliga för att uppfylla detta standardinformationskrav. Undersökningen ska göras på en art. Ett beslut om behovet av att genomföra en undersökning på denna mängdnivå eller nästa till en andra stam eller art bör baseras på resultaten från det första testet och alla andra relevanta uppgifter som är tillgängliga.
▼C1

9. EKOTOXIKOLOGISK INFORMATION

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
9.1 Toxicitet i vattenmiljö	►M70 9.1 Annan testning av kronisk toxicitet än de tester som anges i punkterna 9.1.5 och 9.1.6. ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om den kemikaliesäkerhetsbedömning som utförts i enlighet med bilaga I tyder på att detta behövs för att närmare undersöka ämnets effekter på vattenlevande organismer. Valet av test ska göras på grundval av resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen. ◄
9.1.5 Test av kronisk toxicitet på evertebrater (företrädesvis arten Daphnia) (såvida ett sådant test inte redan har tillhandahållits som en följd av kraven i bilaga VII).
▼M70
9.1.6 Test av kronisk toxicitet på fisk (såvida ett sådant test inte redan har tillhandahållits som en följd av kraven i bilaga VIII). Informationen ska lämnas för punkt 9.1.6.1 eller punkt 9.1.6.3.	9.1.6 Test av akut toxicitet på fisk i embryo- och säckyngelstadierna (OECD TG 212) som inleddes före den 14 april 2022 ska anses vara lämpligt för att uppfylla detta standardinformationskrav under förutsättning att ämnet inte är mycket lipofilt (log Kow > 4) eller att det inte finns några tecken på hormonstörande egenskaper eller annat särskilt verkningssätt.
9.1.6.1 Toxicitetstest på fisk i tidiga levnadsstadier (FELS) (OECD TG 210).
▼M70 —————
▼M70
9.1.6.3 Tillväxttest på unga exemplar av fisk (OECD TG 215).
▼C1
9.2 Nedbrytning	►M70 9.2 Ytterligare testning av nedbrytningen ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om den kemikaliesäkerhetsbedömning som utförts enligt bilaga I tyder på att detta behövs för att närmare undersöka nedbrytningen av ämnet och ämnets omvandlings- och nedbrytningsprodukter. Valet av lämpliga test och testmedier ska göras på grundval av resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen. ◄
9.2.1 Biotisk
▼M51
9.2.1.2 Simuleringstestning av slutlig nedbrytning i ytvatten	9.2.1.2 Studien behöver inte genomföras om ämnet är mycket svårlösligt i vatten, eller om ämnet är lätt biologiskt nedbrytbart. För nanoformer kan studien inte väljas bort enbart på grundval av att de är svårlösliga i vatten.
▼C1
9.2.1.3 Simuleringstest i jord (för ämnen med stor tendens att adsorberas i jorden)	9.2.1.3 Ingen undersökning krävs — om ämnet är lättnedbrytbart, eller — om direkt och indirekt exponering av jord är osannolik.
9.2.1.4 Simuleringstest i sediment (för ämnen med stor tendens att bindas till sediment)	9.2.1.4 Ingen undersökning krävs — om ämnet är lättnedbrytbart, eller — om direkt och indirekt exponering av sediment är osannolik.
►M70 9.2.3 Identifiering av omvandlingsprodukter samt abiotiska och biotiska nedbrytningsprodukter ◄	9.2.3 Om ämnet inte är lättnedbrytbart.
▼M51
9.3 Omvandling, spridning och fördelning i miljön
9.3.2 Bioackumulering i vattenlevande organismer, företrädesvis fisk	9.3.2 Studien behöver inte genomföras om ämnet har låg potential för bioackumulering (t.ex. log Kow ≤ 3), och/eller låg potential att tränga igenom biologiska membran, eller om direkt och indirekt exponering av vattenmiljön är osannolik. Studien får inte väljas bort enbart på grundval av en låg fördelningskoefficient oktanol/vatten, såvida inte ämnets potential för bioackumulering enbart drivs av lipofilicitet. Exempelvis får studien inte väljas bort enbart på grundval av en låg fördelningskoefficient oktanol/vatten om ämnet är ytaktivt eller joniserbart vid ett pH-värde som normalt förekommer i miljön (pH 4–9). För nanoformer ska användning av en fysikalisk-kemisk egenskap, oavsett typ (t.ex. fördelningskoefficient oktanol/vatten, upplösningshastighet, dispersionsstabilitet) som anledning att välja bort studien omfatta en adekvat motivering för dess relevans för en låg potential för bioackumulering eller osannolik direkt och indirekt exponering av vattenmiljön.
9.3.3 Ytterligare information om adsorption/desorption beroende på resultaten av den studie som krävs i bilaga VIII	9.3.3 Studien behöver inte genomföras om ämnet på grund av sina fysikalisk-kemiska egenskaper kan förväntas ha låg adsorptionspotential (t.ex. om ämnet har låg fördelningskoefficient oktanol/vatten), eller om ämnet och dess nedbrytningsprodukter bryts ned snabbt. Studien får inte väljas bort enbart på grundval av en låg fördelningskoefficient oktanol/vatten, såvida inte ämnets potential för bioackumulering enbart drivs av lipofilicitet. Exempelvis får studien inte väljas bort enbart på grundval av en låg fördelningskoefficient oktanol/vatten om ämnet är ytaktivt eller joniserbart vid ett pH-värde som normalt förekommer i miljön (pH 4–9). För nanoformer ska användning av en fysikalisk-kemisk egenskap, oavsett typ (t.ex. fördelningskoefficient oktanol/vatten, upplösningshastighet, dispersionsstabilitet) som anledning att välja bort studien omfatta en adekvat motivering för dess relevans för en låg adsorptionspotential.
9.4 Effekter på landlevande organismer	►M70 9.4 Dessa studier behöver inte göras om direkt och indirekt exponering av jorden är osannolik. Om toxicitetsdata för jordlevande organismer saknas kan en jämviktsfördelningsmetod användas för att bedöma farligheten för jordlevande organismer. Om en jämviktsfördelningsmetod används för nanoformer ska detta vara vetenskapligt motiverat. Valet av lämpliga test ska göras på grundval av resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen. Särskilt för ämnen som lätt adsorberas till jord eller som är mycket långlivade ska registranten föreslå eller kan kemikaliemyndigheten kräva testning av kronisk toxicitet enligt bilaga X i stället för testning av akut toxicitet. ◄
▼C1
9.4.1 Akut toxicitet för evertebrater
9.4.2 Effekter på jordlevande mikroorganismer
9.4.3 Akut toxicitet för växter

10. DETEKTIONS- OCH ANALYSMETODER

En beskrivning av analysmetoderna skall lämnas på begäran, för de relevanta delar av miljön som varit föremål för undersökningar med användning av de berörda metoderna. Om analysmetoderna inte är tillgängliga skall detta motiveras.

BILAGA X STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 1 000 TON (65)

BILAGA X

STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 1 000 TON ( 65 )

Registranten måste för att uppfylla informationskraven i denna bilaga lämna in ett förslag och ett tidsschema i enlighet med artikel 12.1 e.

I kolumn 1 i denna bilaga fastställs den standardinformation som krävs för alla ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på minst 1 000 ton i enlighet med artikel 12.1 e. Den information som erfordras enligt kolumn 1 i denna bilaga skall följaktligen lämnas utöver den som krävs enligt kolumn 1 i bilagorna VII, VIII och IX. Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas. I kolumn 2 i denna bilaga anges särskilda regler enligt vilka registranten får föreslå att den erforderliga standardinformationen utelämnas, ersätts med annan information, lämnas i ett senare skede eller anpassas på annat sätt. Om villkoren i kolumn 2 i denna bilaga är uppfyllda, vilket innebär att det är tillåtet att föreslå anpassningar, skall registranten tydligt ange detta samt skälen för varje förslag till anpassning under tillämplig rubrik i registreringsunderlaget.

Förutom att registranten får föreslå att den erforderliga standardinformationen i kolumn 1 anpassas till dessa särskilda regler, får den också anpassas till de allmänna regler som anges i bilaga XI. Även i detta fall skall registranten tydligt ange skälen för ett eventuellt beslut att föreslå anpassningar av standardinformationen under lämpliga rubriker i registreringsunderlaget och hänvisa till de berörda särskilda reglerna i kolumn 2 eller i bilaga XI ( 66 ).

Innan nya test görs för att bestämma de egenskaper som anges i denna bilaga skall alla tillgängliga in vitro-data, in vivo-data, bakgrund avseende humandata, data från giltiga (Q)SAR och data från strukturlika ämnen bedömas. In vivo-testning med frätande ämnen i koncentrations-/dosnivåer som förorsakar frätskador skall undvikas. Före en testning bör ytterligare vägledning om testningsstrategier beaktas utöver denna bilaga.

8. TOXIKOLOGISK INFORMATION

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
▼M70
8.4 Mutagenitet	8.4 De studier som anges i punkterna 8.4.6 och 8.4.7 behöver inte utföras i följande fall: — Om ämnet är känt för att orsaka mutationer i könsceller och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen könscellsmutagent kategori 1A eller 1B och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas. — Om ämnet är känt för att vara en genotoxisk carcinogen och uppfyller kriterierna för att klassificeras i både faroklassen könscellsmutagent kategori 1A, 1B eller 2 och faroklassen cancerframkallande kategori 1A eller 1B, och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas.
▼M70
8.4.6 En andra genotoxicitetsstudie in vivo på somatiska däggdjursceller om ett positivt resultat erhålls i någon av de in vitro-studier av genotoxicitet som anges i bilaga VII eller bilaga VIII, vilket ger upphov till betänkligheter avseende både kromosomavvikelser och genmutationer. Den andra studien ska behandla kromosomavvikelser eller genmutationer, beroende på vad som är lämpligt, som inte behandlades i den första genotoxicitetsstudien in vivo av somatiska däggdjursceller.
8.4.7 En andra genotoxicitetsstudie in vivo på könsceller från däggdjur om ett positivt resultat erhålls i genotoxicitetsstudier in vivo av somatiska däggdjursceller, vilket ger upphov till betänkligheter avseende både kromosomavvikelser och genmutationer. Den andra studien ska behandla kromosomavvikelser eller genmutationer, beroende på vad som är lämpligt, som inte behandlades i den första genotoxicitetsstudien in vivo av könsceller från däggdjur.	8.4.7 Studien behöver inte göras om det finns tydliga belägg för att varken ämnet eller dess metaboliter når könscellerna.
▼M51
	8.6.3 En kronisk toxicitetsstudie med upprepad dosering (≥ 12 månader) kan föreslås av registranten eller krävas av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 40 eller 41 om frekvensen och varaktigheten för exponering av människor tyder på att det är lämpligt att göra en studie över längre tid, och om ett av följande villkor är uppfyllt: — Om allvarliga eller svårartade toxiska effekter som ger anledning till särskild oro noterades i 28-dagars- eller 90-dagarsstudien men tillgängliga belägg inte räcker för att göra en toxikologisk utvärdering eller riskkarakterisering. — Om effekter som påvisats med ämnen vars molekylstruktur är tydligt besläktad med det ämne som studeras inte påvisats i 28-dagars- eller 90-dagarsstudien. — Om ämnet kan ha en farlig egenskap som inte kan upptäckas i en 90-dagarsstudie. Om nanoformer omfattas av registreringen ska fysikalisk-kemiska egenskaper, särskilt partiklarnas storlek, form och andra morfologiska parametrar, ytfunktionalisering, ytarea samt molekylstruktur beaktas vid bedömningen av om något av villkoren ovan är uppfyllt.
▼C1
	8.6.4 Ytterligare undersökningar skall föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 40 eller 41 — om toxiciteten ger anledning till särskilda farhågor (t.ex. allvarliga effekter), eller — om det finns indikationer på en effekt men tillgängliga data inte är adekvata för toxikologisk utvärdering och/eller riskkarakterisering; i sådana fall kan det också vara lämpligare att göra särskilda toxicitetsundersökningar som är utformade för att studera dessa effekter (t.ex. immunotoxicitet eller neurotoxicitet), eller — om exponeringen väcker särskilda farhågor (t.ex. om användningen i konsumentprodukter leder till exponeringsnivåer i närheten av de dosnivåer vid vilka toxicitet noteras).
8.7 Reproduktionstoxicitet	►M64 8.7 Ingen undersökning krävs — om ämnet är känt för att vara en genotoxisk carcinogen och uppfyller kriterierna för klassificering i både faroklassen könscellsmutagent (kategori 1A eller 1B eller 2) och faroklassen cancerframkallande (kategori 1A eller 1B), och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas, eller — om ämnet är känt för att framkalla mutationer i könsceller och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen könscellsmutagent (kategori 1A eller 1B) och lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas, eller — om ämnet har låg toxikologisk aktivitet (en omfattande och informativ datamängd påvisar ingen toxicitet i något av de tillgängliga testen), och om det på grundval av toxikokinetiska data kan bevisas att det inte förekommer någon systemisk adsorbtion via relevanta exponeringsvägar (t.ex. om koncentrationerna i plasma/blod ligger under detektionsgränsen vid användning av en känslig metod och om ämnet och metaboliter av ämnet inte förekommer i urin, galla eller utandningsluft) och om exponeringen av människor är obefintlig eller obetydlig. Om ett ämne är känt för att ha skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen reproduktionstoxiskt (kategori 1A eller 1B: Kan skada fertiliteten (H360F)), och tillgängliga uppgifter lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende sexuell funktion och fertilitet. Om ett ämne är känt för att orsaka utvecklingstoxicitet och uppfyller kriterierna för klassificering i faroklassen reproduktionstoxiskt (kategori 1A eller 1B: Kan skada det ofödda barnet (H360D)), och tillgängliga uppgifter lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende utvecklingstoxicitet. ◄
▼M70
8.7.2 Undersökning av fosterskadande effekter före födseln (OECD TG 414) i en andra art, företrädesvis på råtta eller kanin, beroende på vilken som inte användes i den första studien enligt bilaga XI. Administreringsvägen ska vara oralt intag om ämnet är fast eller flytande och inandning om ämnet är en gas. Avvikelser får göras om det är vetenskapligt motiverat, till exempel genom belägg för likvärdig eller högre systemisk exponering via någon annan relevant exponeringsväg för människor eller toxicitet som är specifik för viss exponering.	Avvikelser från standardvägen för administrering och avvikelser i valet av arter ska vara vetenskapligt motiverade.
▼M29
►M70 8.7.3 Utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet (OECD TG 443), grundläggande testutformning (kohorterna 1A och 1B utan utvidgning till att omfatta en F2-generation), en art, om detta inte redan tillhandahållits som del av kraven i bilaga IX. Administreringsvägen ska vara oralt intag om ämnet är fast eller flytande och inandning om ämnet är en gas. Avvikelser får göras om det är vetenskapligt motiverat, till exempel genom belägg för likvärdig eller högre systemisk exponering via någon annan relevant exponeringsväg för människor eller toxicitet som är specifik för viss exponering. ◄	8.7.3 ►M70 En utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet med utvidgningen av kohort 1B till att även omfatta F2-generationen ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om ◄ a) det finns användningar av ämnet som leder till betydande exponering av bl.a. konsumenter eller yrkesfolk, med beaktande av konsumenternas exponering från varor, och b) om något av följande villkor är uppfyllt: — ämnet uppvisar genotoxiska effekter i mutagenicitetstester in vivo på somatiska celler, som skulle kunna leda till att ämnet klassas som ett mutagen i kategori 2, eller — det finns indikationer på att den interna dosen för ämnet och/eller dess metaboliter kommer att nå en stabil nivå hos försöksdjuren endast efter en förlängd exponering, eller — det finns tecken på en eller flera relevanta verkningssätt som hänför sig till endokrina störningar från tillgängliga in vivo-studier eller studier utan djurförsök. ►M70 En utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet inklusive kohorterna 2A/2B (utvecklingsneurotoxicitet) och/eller kohort 3 (utvecklingsimmunotoxicitet) ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om det föreligger särskilda farhågor om (utvecklings-)neurotoxicitet eller (utvecklings-)immunotoxicitet, motiverade av något av följande: ◄ — Befintlig information om ämnet som härrör från relevanta tillgängliga metoder in vivo eller utan djurförsök (t.ex. avvikelser i det centrala nervsystemet, bevis för negativa effekter på nerv- eller immunsystemet i studier på vuxna djur eller djur som exponeras före födseln). — Särskilda mekanismer/verkningssätt hos ämnet med en koppling till (utvecklings-)neurotoxicitet och/eller (utvecklings-)immunotoxicitet (t.ex. kolinesterasinhibition eller relevanta ändringar av sköldkörtelshormonnivåer som kopplats till negativa effekter). — Befintlig information om effekterna av ämnen som är strukturanaloga till det ämne som studeras, som tyder på sådana effekter eller på sådana mekanismer/verkningssätt. Andra studier av utvecklingsneurotoxicitet och/eller utvecklingsimmunotoxicitet i stället för kohorterna 2A/2B (utvecklingsneurotoxicitet) och/eller kohort 3 (utvecklingsimmunotoxicitet) i den utökade engenerationsstudien av reproduktionstoxicitet kan föreslås av registranten i syfte att klargöra frågan om utvecklingstoxicitet. Studier av reproduktionstoxicitet på två generationer (B.35, OECD TG 416) som inleddes före den 13 mars 2015 ska anses vara tillräckliga för att uppfylla detta standardinformationskrav.
▼C1
8.9.1 Undersökning av cancerframkallande egenskaper.	8.9.1 En undersökning av cancerframkallande egenskaper kan föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 40 eller 41 — om ämnet har en vitt spridd användning och det finns bevis för frekvent eller långsiktig exponering av människor, och ►M3 — om ämnet klassificeras som könscellsmutagent i kategori 2 eller om data från undersökningar med upprepad dosering tyder på att ämnet kan ge upphov till hyperplasi och/eller pre-neoplastiska skador. ◄ Om ämnet klassificeras som könscellsmutagent i kategori 1A eller 1B, blir huvudantagandet att sannolikheten talar för en genotoxisk mekanism för cancerogenitet. I så fall ska det normalt inte krävas något test av cancerframkallande egenskaper.

9. EKOTOXIKOLOGISK INFORMATION

KOLUMN 1 ERFORDERLIG STANDARDINFORMATION	KOLUMN 2 SÄRSKILDA REGLER FÖR ANPASSNING AV INFORMATIONEN I KOLUMN 1
9.2 Nedbrytning	►M70 9.2. Ytterligare testning av nedbrytningen ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om den kemikaliesäkerhetsbedömning som utförts enligt bilaga I tyder på att detta behövs för att närmare undersöka nedbrytningen av ämnet och ämnets omvandlings- och nedbrytningsprodukter. Valet av lämpliga test och testmedier ska göras på grundval av resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen. ◄
▼M70 —————
▼C1
9.3 Omvandling, spridning och fördelning i miljön
9.3.4 Ytterligare information om ämnets och/eller nedbrytningsprodukternas omvandling, spridning och fördelning i miljön	9.3.4 Ytterligare testning skall föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 40 eller 41 om kemikaliesäkerhetsbedömningen enligt bilaga I tyder på att ämnets omvandling, spridning och fördelning behöver undersökas närmare. Valet av lämpliga test beror på resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen.
9.4 Effekter på jordlevande organismer	►M70 9.4 Testning av kronisk toxicitet ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om den kemikaliesäkerhetsbedömning som utförts enligt bilaga I tyder på att detta behövs för att närmare undersöka effekterna av ämnet eller dess omvandlings- och nedbrytningsprodukter på landlevande organismer. Valet av lämpliga test ska göras på grundval av resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen. Dessa studier behöver inte göras om direkt och indirekt exponering av jorden är osannolik. ◄
9.4.4 Test av kronisk toxicitet på evertebrater, såvida ett sådant test inte redan har tillhandahållits som en följd av kraven i bilaga IX.
9.4.6 Test av kronisk toxicitet på växter, såvida ett sådant test inte redan har tillhandahållits som en följd av kraven i bilaga IX.
9.5.1 Kronisk toxicitet för sedimentlevande organismer	►M70 9.5.1 Testning av kronisk toxicitet ska föreslås av registranten eller kan krävas av kemikaliemyndigheten om den kemikaliesäkerhetsbedömning som utförts enligt bilaga I tyder på att detta behövs för att närmare undersöka effekterna av ämnet eller dess relevanta omvandlings- och nedbrytningsprodukter på sedimentlevande organismer. Valet av lämpliga test ska göras på grundval av resultaten av kemikaliesäkerhetsbedömningen. ◄
9.6.1 Kronisk toxicitet eller reproduktionstoxicitet för fåglar	9.6.1 Eventuellt behov av testning bör noga övervägas med beaktande av de omfattande data för däggdjur som vanligtvis finns tillgänglig på denna mängdnivå.

10. DETEKTIONS- OCH ANALYSMETODER

BILAGA XI ALLMÄNNA REGLER OM ANPASSNING AV DET TESTFÖRFARANDE SOM ANGES I BILAGORNA VII–X

BILAGA XI

ALLMÄNNA REGLER OM ANPASSNING AV DET TESTFÖRFARANDE SOM ANGES I BILAGORNA VII–X

I bilagorna VII–X anges informationskraven för alla ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på

—

minst 1 ton i enlighet med artikel 12.1 a,

—

minst 10 ton i enlighet med artikel 12.1 c,

—

minst 100 ton i enlighet med artikel 12.1 d, och

—

minst 1 000 ton i enlighet med artikel 12.1 e.

Förutom att registranten får anpassa standardtestkraven till de särskilda regler som anges i kolumn 2 i bilagorna VII–X får det också anpassas i enlighet med de allmänna reglerna i avsnitt 1 i den här bilagan. Vid utvärderingen av registreringsunderlaget får kemikaliemyndigheten bedöma dessa anpassningar av standardtestkraven.

Krav som är specifika för nanoformer i denna bilaga ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av krav som gäller andra former av ett ämne.

1. TESTNINGEN FÖREFALLER INTE VARA VETENSKAPLIGT NÖDVÄNDIG

1.1 Användning av befintliga data

Data som genererats från och med den 1 juni 2008 ska inte betraktas som befintliga data och ska inte omfattas av de allmänna regler om anpassning som fastställs i denna punkt (1.1).

1.1.1. Data om fysikalisk-kemiska egenskaper från försök som inte utförts enligt de testmetoder som avses i artikel 13.3

Sådana data skall anses motsvara data som genererats genom motsvarande testmetoder som avses i artikel 13.3

om de kan användas för klassificering, märkning och/eller riskbedömning,

om tillräcklig dokumentation tillhandahålls för att undersökningens tillräcklighet skall kunna bedömas och

om data är giltiga för den endpoint som undersöks och undersökningen genomförs med tillämpning av en godtagbar nivå av kvalitetssäkring.

1.1.2 Data om hälso- och miljöegenskaper från försök som inte utförts enligt GLP eller testmetoder som avses i artikel 13.3

Sådana data skall anses motsvara data som genererats genom motsvarande testmetoder som avses i artikel 13.3

om de kan användas för klassificering, märkning och/eller riskbedömning,

om de ger lämplig och tillförlitlig täckning av de nyckelparametrar som avses undersökas i motsvarande testmetoder som avses i artikel 13.3,

om exponeringens varaktighet är jämförbar med eller längre än i motsvarande testmetoder som avses i artikel 13.3 (om exponeringens varaktighet är en viktig parameter), och

om lämplig och tillförlitlig dokumentation av undersökningen tillhandahålls.

1.1.3 Historiska humandata

Historiska humandata, t.ex. epidemiologiska studier av exponerade befolkningsgrupper, data om exponering vid olyckshändelser eller yrkesmässig exponering samt kliniska studier ska beaktas.

Hur väl enskilda data illustrerar en viss effekt på människors hälsa beror bland annat på typen av analys och på de parametrar som omfattas, samt på reaktionens omfattning och specificitet och därmed effektens förutsägbarhet. Kriterierna för att bedöma lämpligheten hos data inbegriper

korrekt val och karakterisering av de exponerade grupperna och kontrollgrupperna,

korrekt karakterisering av exponeringen,

tillräckligt lång uppföljningsperiod för att eventuella sjukdomar ska hinna visa sig,

en giltig metod för observation av en effekt,

beaktande av systematiska fel och störfaktorer, och

en rimlig statistisk tillförlitlighet för att slutsatsen ska kunna anses berättigad.

I samtliga fall ska lämplig och tillförlitlig dokumentation tillhandahållas.

Om nanoformer omfattas av registreringen ska ovannämnda förfarande ta upp nanoformerna separat.

1.2 Sammanvägd bedömning

Ett tillräckligt bevisvärde föreligger när information från flera oberoende källor tillsammans gör det möjligt att i en motiverad förklaring dra en slutsats om informationskravet, medan informationen från varje enskild källa är otillräcklig för att uppfylla informationskravet. Förklaringen måste ta hänsyn till den information som annars skulle erhållas från den studie som normalt ska utföras för detta informationskrav.

Nyutvecklade testmetoder som ännu inte är upptagna bland de testmetoder som avses i artikel 13.3 kan också ha tillräckligt bevisvärde för att leda till en motiverad förklaring om att de ger den information som gör det möjligt att dra slutsatser om informationskravet.

En sammanvägd bedömning kan leda till slutsatsen att ett ämne har eller inte har en viss egenskap.

Om tillräckligt bevisvärde föreligger är informationskravet uppfyllt. Följaktligen får ytterligare testning på ryggradsdjur inte utföras och ytterligare testning som inte omfattar ryggradsdjur får uteslutas.

I samtliga fall ska den information som tillhandahålls vara tillräcklig för klassificering, märkning och/eller riskbedömning, och lämplig och tillförlitlig dokumentation ska tillhandahållas, inbegripet

—

fylliga rapportsammanfattningar av de studier som använts som informationskällor,

—

en motivering som förklarar hur informationskällorna tillsammans leder till en slutsats om informationskravet.

Om nanoformer omfattas av registreringen ska ovannämnda förfarande ta upp nanoformerna separat.

1.3 Kvalitativa eller kvantitativa struktur-aktivitetssamband ((Q)SAR)

Resultat från giltiga modeller för kvalitativa eller kvantitativa struktur-aktivitetssamband ((Q)SAR) kan tyda på att ett ämne har eller inte har en viss farlig egenskap. Resultat av (Q)SAR får användas i stället för testning om följande villkor är uppfyllda:

—

Resultaten erhålls från en (Q)SAR-modell vars vetenskapliga giltighet har fastställts.

—

Ämnet faller inom (Q)SAR-modellens tillämplighetsområde.

—

Resultaten kan användas för klassificering och märkning och/eller riskbedömning.

—

Det tillhandahålls lämplig och tillförlitlig dokumentation av den använda metoden.

Kemikaliemyndigheten ska i samarbete med kommissionen, medlemsstaterna och berörda parter utarbeta och tillhandahålla vägledning för hur man ska bedöma vilka (Q)SAR som uppfyller dessa villkor och ge exempel.

Om nanoformer omfattas av registreringen ska ovannämnda förfarande ta upp nanoformerna separat.

1.4 In vitro-metoder

Resultat från lämpliga in vitro-metoder kan tyda på att ämnet har en viss farlig egenskap eller kan vara viktiga i förhållande till en mekanistisk förståelse, som kan vara viktig för bedömningen. I detta sammanhang innebär ”lämpliga” tillräckligt väl utvecklade i enlighet med internationellt överenskomna testutvecklingskriterier (t.ex. Europeiska centret för bestämning av alternativa metoders (EKVAM) kriterier för medtagande av ett test i prevalideringsprocessen). Beroende på den möjliga risken kan det vara nödvändigt med en omedelbar bekräftelse som kräver testning som ger mer information än vad som avses i bilaga VII eller VIII eller som ger mer information än vad som avses i bilaga IX eller X för respektive mängdnivå.

Om de resultat som erhålls med sådana in vitro-metoder inte tyder på att ämnet har en viss farlig egenskap skall man ändå utföra relevanta test vid berörd mängdnivå för att bekräfta de negativa resultaten, såvida det inte krävs testning i enlighet med bilagorna VII–X eller i enlighet med andra regler i den här bilagan.

En sådan bekräftelse är inte nödvändig om följande villkor är uppfylla:

Resultaten härrör från en in vitro-metod vars vetenskapliga giltighet har fastställts genom en valideringsstudie enligt internationellt överenskomna valideringsprinciper.

Resultaten kan användas för klassificering och märkning och/eller riskbedömning.

Det tillhandahålls lämplig och tillförlitlig dokumentation av den använda metoden.

Om nanoformer omfattas av registreringen ska förfarandet i punkterna 1–3 ta upp nanoformerna separat.

1.5 Gruppering av ämnen och jämförelse med strukturlika ämnen

Ämnen vars fysikalisk-kemiska, toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaper sannolikt är likartade eller följer ett regelbundet mönster på grund av strukturlikhet får betraktas som en ämnesgrupp eller ämneskategori. Tillämpningen av gruppkonceptet förutsätter att fysikalisk-kemiska egenskaper, hälso- och miljöeffekter eller ämnets spridning och nedbrytning i miljön kan förutsägas utifrån data för ett eller flera referensämnen i samma grupp genom interpolering till andra ämnen i gruppen (jämförelse med strukturlika ämnen). På så sätt är det inte nödvändigt att testa varje ämne med avseende på varje endpoint.

Om nanoformer omfattas av registreringen ska ovannämnda förfarande ta upp nanoformerna separat. För gruppering av olika nanoformer av samma ämne får likheter i molekylstruktur inte ensamt användas som motivering.

Om nanoformer som omfattas av en registrering grupperas eller placeras i en ”kategori” tillsammans med andra former, inbegripet andra nanoformer, av ämnet i samma registrering ska skyldigheterna ovan tillämpas på motsvarande sätt.

Likheterna kan grunda sig på något av följande:

(1)

En gemensam funktionell grupp.

(2)

Gemensamma prekursorer och/eller sannolikheten för gemensamma nedbrytningsprodukter via fysikaliska eller biologiska processer som resulterar i strukturellt likartade kemikalier.

(3)

Ett konstant mönster när det gäller förändringen av egenskapernas styrka genom kategorin.

Strukturlikhet för UVCB-ämnen ska fastställas på grundval av likheter i beståndsdelarnas struktur, tillsammans med beståndsdelarnas koncentration och koncentrationsvariation. Om det kan visas att det inte är tekniskt möjligt eller praktiskt genomförbart att identifiera alla enskilda beståndsdelar, kan strukturlikheten visas på annat sätt för att möjliggöra en kvantitativ och kvalitativ jämförelse av den faktiska sammansättningen av olika ämnen.

Om gruppkonceptet tillämpas ska ämnena klassificeras och märkas på denna grund.

I samtliga fall ska resultaten uppfylla alla följande villkor:

—

Vara tillräckliga för klassificering, märkning och/eller riskbedömning.

—

Ha lämplig och tillförlitlig täckning av de nyckelparametrar som tas upp i motsvarande studie som normalt ska utföras för ett visst informationskrav.

—

Omfatta en varaktighet i exponeringen som är jämförbar med eller längre än motsvarande studie som normalt ska utföras för ett visst informationskrav om exponeringens varaktighet är en relevant parameter.

I samtliga fall ska lämplig och tillförlitlig dokumentation av den använda metoden tillhandahållas. Dokumentationen ska omfatta

—

en fyllig rapportsammanfattning för varje källstudie som används i anpassningen,

—

en förklaring av hur det registrerade ämnets egenskaper kan förutses från andra ämnen i gruppen,

—

stödjande information för att vetenskapligt motivera förklaringen av förutsedda egenskaper.

2. TESTNINGEN ÄR INTE TEKNISKT MÖJLIG

Testning med avseende på en viss endpoint är inte nödvändigt om det inte är tekniskt möjligt att göra en undersökning till följd av ämnets egenskaper, t.ex. på grund av att det är mycket flyktigt, ytterst reaktivt eller instabilt, på grund av att det föreligger en brand- eller explosionsrisk om ämnet blandas med vatten eller på grund av att den radioaktiva märkning av ämnet som krävs i vissa undersökningar inte är möjlig. Den vägledning som ges i de testmetoder som avses i artikel 13.3 skall alltid respekteras, särskilt när det gäller en viss metods tekniska begränsningar.

▼M4

3. ÄMNESANPASSAD EXPONERINGSBASERAD TESTNING

3.1

Testning i enlighet med avsnitt 8.7 i bilaga VIII och i enlighet med bilagorna IX och X får uteslutas baserat på de exponeringsscenarier som tagits fram i kemikaliesäkerhetsrapporten. Testning i enlighet med avsnitt 8.6.1 i bilaga VIII får endast uteslutas för registranter som producerar mindre än 100 ton per år per tillverkare eller importör, baserat på de exponeringsscenarier som tagits fram i kemikaliesäkerhetsrapporten.

▼M4

3.2.

Adekvat motivering och dokumentation ska alltid lämnas. Motiveringen ska baseras på en grundlig och rigorös exponeringsbedömning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga I och ska uppfylla ett av följande kriterier:

Tillverkaren eller importören kan visa och dokumentera att samtliga följande villkor är uppfyllda:

Resultaten av en exponeringsbedömning som omfattar alla relevanta exponeringar under ämnets hela livscykel visar på obefintlig eller obetydlig exponering i alla scenarier för tillverkning och alla identifierade användningar enligt avsnitt 3.5 i bilaga VI.

ii)

Ett DNEL- eller PNEC-värde kan härledas från tillgängliga resultat av tester som utförts för det berörda ämnet, med fullt beaktande av den ökade osäkerhet som följer av att informationskravet utesluts, och detta DNEL- eller PNEC-värde är relevant och tillräckligt såväl för att utesluta informationskravet som för riskbedömningen. För detta ändamål, och utan att det påverkar tillämpningen av kolumn 2 i avsnitten 8.6 och 8.7 i bilagorna IX och X, ska ett DNEL-värde som härletts från en 28-dagars studie av toxicitet vid upprepad dosering inte anses lämpligt för att utesluta en 90-dagars studie av toxicitet vid upprepad dosering, och ett DNEL-värde som härletts från ett screeningtest för reproduktionstoxicitet/utvecklingstoxicitet ska inte anses lämpligt för att utesluta en studie av prenatal utvecklingstoxicitet eller en utvidgad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet.

▼M4

iii)

Vid en jämförelse mellan de härledda DNEL- och PNEC-värdena och resultaten av exponeringsbedömningen ligger exponeringarna alltid klart under de härledda DNEL- och PNEC-värdena.

När ämnet inte är infogat i en vara ska tillverkaren eller importören visa och dokumentera att strängt kontrollerade betingelser enligt artikel 18.4 a–f råder under hela livscykeln och för alla relevanta scenarion.

När ämnet är infogat i en vara i vilken det är permanent inlagt i en ”matris” eller på annat sätt fullständigt inneslutet med tekniska metoder, ska det visas och dokumenteras att samtliga följande villkor är uppfyllda:

Ämnet avges inte under sin livscykel.

ii)

Sannolikheten för att personalen, allmänheten eller miljön exponeras för ämnet under normala, eller rimligen förutsebara, användningsförhållanden är försumbar.

iii)

Ämnet hanteras enligt de villkor som anges i artikel 18.4 a–f under alla stadier av tillverkningen och produktionen inbegripet avfallshanteringen av ämnet under dessa stadier.

3.3.	De särskilda villkoren för användning ska meddelas till alla parter i distributionskedjan i enlighet med artikel 31 eller, i tillämpliga fall, artikel 32.

BILAGA XII ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER FÖR NEDSTRÖMSANVÄNDARES BEDÖMNING AV ÄMNEN OCH UTARBETANDE AV KEMIKALIESÄKERHETSRAPPORTER

BILAGA XII

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER FÖR NEDSTRÖMSANVÄNDARES BEDÖMNING AV ÄMNEN OCH UTARBETANDE AV KEMIKALIESÄKERHETSRAPPORTER

INLEDNING

Syftet med denna bilaga är att ange hur nedströmsanvändare ska kunna bedöma och dokumentera att de risker som är förknippade med det ämne de använder kontrolleras på lämpligt sätt när de använder det för användningsområden som inte täcks av det tillhandahållna säkerhetsdatabladet och att andra användare nedåt i distributionskedjan på ett betryggande sätt kan kontrollera riskerna. Bedömningen ska omfatta ämnets livscykel, från det att nedströmsanvändaren tar emot det för sina egna användningar och för identifierade användningar längre ned i distributionskedjan. Bedömningen ska ta hänsyn till användningen av ämnet som sådant, i en blandning eller i en vara.

Bedömningen ska gälla alla nanoformer som omfattas av registreringen. Motiveringarna och de slutsatser som bedömningen utmynnar i ska vara relevanta för dessa nanoformer, från det att nedströmsanvändaren tar emot dem för sina egna användningar och för identifierade användningar längre ned i distributionskedjan.

När nedströmsanvändarna gör kemikaliesäkerhetsbedömningen och utarbetar kemikaliesäkerhetsrapporten ska de ta hänsyn till information som de mottagit från leverantören av kemikalien i enlighet med artiklarna 31 och 32 i denna förordning.

När nanoformer av ämnet omfattas av nedströmsanvändarnas egen användning eller identifierade användningar längre ned i distributionskedjan ska ett lämpligt mått för bedömning och redovisning av resultaten i stegen 1–6 i kemikaliesäkerhetsbedömningen i punkterna 0.6.1 och 0.6.2 övervägas, och motiveringen ska ingå i kemikaliesäkerhetsrapporten och sammanfattas i säkerhetsdatabladet. En redovisning med flera mått, varav ett avser massa per volymenhet, är att föredra.

Om det är lämpligt och om en riskbedömning utförd enligt gemenskapslagstiftningen (t.ex. en riskbedömning enligt förordning (EEG) nr 793/93) redan finns ska denna beaktas i kemikaliesäkerhetsbedömningen och återspeglas i kemikaliesäkerhetsrapporten. Avvikelser från sådana bedömningar ska motiveras. Bedömningar som gjorts enligt andra internationella och nationella program får också beaktas.

Nedströmsanvändarnas tillvägagångssätt när de gör kemikaliesäkerhetsbedömningen och utarbetar kemikaliesäkerhetsrapporten omfattar följande tre steg:

STEG 1: GENERERING AV EXPONERINGSSCENARIER

Nedströmsanvändarna skall ta fram exponeringsscenarier för sådana användningar som inte täcks av det tillhandahållna säkerhetsdatabladet i enlighet med avsnitt 5 i bilaga I.

STEG 2: VID BEHOV GÖR LEVERANTÖREN EN FINJUSTERING AV RISKBEDÖMNINGEN

Om nedströmsanvändarna anser att de risk- och PBT-bedömningar som rapporteras i det tillhandahållna säkerhetsdatabladet är ändamålsenliga behövs ingen ytterligare riskbedömning eller PBT- och vPvB-bedömning. I detta fall skall de använda den relevanta information som rapporteras av användaren för riskkarakteriseringen. Detta skall anges i kemikaliesäkerhetsrapporten.

När nanoformer av ämnet omfattas av nedströmsanvändarnas egen användning eller identifierade användningar längre ned i distributionskedjan ska bedömningen omfatta faran samt PBT- och vPvB-bedömningen av de nanoformer som används.

Om nedströmsanvändarna anser att de bedömningar som rapporteras i det tillhandahållna säkerhetsdatabladet inte är ändamålsenliga skall de göra de relevanta bedömningarna i enlighet med avsnitt 1–4 i bilaga I på det sätt de finner lämpligt.

Om nedströmsanvändarna anser sig behöva mer information än den som erhållits från leverantören för att utarbeta kemikaliesäkerhetsrapporten ska de själva samla in denna information. Om denna information endast kan fås genom tester på ryggradsdjur ska de lämna in ett förslag till teststrategi till kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 38. De ska förklara varför de anser att det behövs ytterligare information. I avvaktan på resultaten från ytterligare tester ska de i sin kemikaliesäkerhetsrapport ange vilka riskhanteringsåtgärder de vidtagit i syfte att hantera de risker som utforskas. Ovanstående dokumentation ska gälla alla nanoformer som omfattas av nedströmsanvändarnas egna användningar eller identifierade användningar längre ned i distributionskedjan. Sådan information ska vara relevant för nanoformerna.

Vid ytterligare test som de fullbordar skall nedströmsanvändarna vid behov se över kemikaliesäkerhetsrapporten och eventuellt säkerhetsdatablad om de är skyldiga att upprätta ett sådant.

STEG 3: RISKKARAKTERISERING

En riskkarakterisering skall göras för varje nytt exponeringsscenario enligt föreskrifterna i avsnitt 6 i bilaga I. Riskkarakteriseringen skall presenteras under relevant rubrik i kemikaliesäkerhetsrapporten och sammanfattas i säkerhetsdatabladet under relevant rubrik.

Vid generering av ett exponeringsscenario kommer det att krävas utgångsantaganden om driftförhållanden och riskhanteringsåtgärder. Om utgångsantagandena leder till en riskkarakterisering som pekar på otillräckligt hälso- och miljöskydd blir det nödvändigt att genomföra en iterativ process med ändring av en eller av ett antal faktor ända till dess det kan påvisas att kontrollen är tillräcklig. Detta kan kräva generering av ytterligare risk- eller exponeringsinformation eller ändringar i processen, driftförhållandena eller riskhanteringsåtgärderna. Iterativa försöksserier kan därför göras mellan dels utveckling och granskning av ett (inledande) exponeringsscenario, vilket omfattar utarbetande och genomförande av riskhanteringsåtgärder, dels generering av ny information för att producera det slutliga exponeringsscenariot. Målsättningen med att ta fram ytterligare information är att fastställa en exaktare riskkarakterisering genom att underbygga den med noggrannare farlighets- och/eller exponeringsbedömningar.

Nedströmsanvändarna skall utarbeta en kemikaliesäkerhetsrapport som redovisar kemikaliesäkerhetsbedömningen med tillämpning av del B, avsnitten 9 och 10, med det formulär som anges i avsnitt 7 i bilaga I och vid behov övriga avsnitt av detta formulär.

Del A i kemikaliesäkerhetsrapporten skall omfatta en förklaring att de riskhanteringsåtgärder som beskrivs i sina huvuddrag i de relevanta exponeringsscenarierna genomförs av nedströmsanvändarna för deras egna användningar och att de riskhanteringsåtgärder som beskrivs i sina huvuddrag i exponeringsscenarierna för de identifierade användningarna meddelas nedåt i distributionskedjan.

BILAGA XIII

KRITERIER FÖR IDENTIFIERING AV LÅNGLIVADE, BIOACKUMULERANDE OCH TOXISKA ÄMNEN SAMT MYCKET LÅNGLIVADE OCH MYCKET BIOACKUMULERANDE ÄMNEN

I den här bilagan fastställs kriterierna för identifiering av ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT-ämnen) samt ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB-ämnen), samt de uppgifter som måste beaktas när man avgör huruvida ett ämne är långlivat, bioackumulerande eller toxiskt.

För identifiering av PBT-ämnen och vPvB-ämnen ska en sammanvägd bedömning med expertutlåtanden tillämpas, varvid all relevant och tillgänglig information enligt avsnitt 3.2 jämförs med kriterierna i avsnitt 1. Detta ska särskilt tillämpas i fall där kriterierna i avsnitt 1 inte kan tillämpas direkt på den tillgängliga informationen.

En sådan bedömning innebär att all tillgänglig information som kan användas för identifiering av ett PBT-ämne eller ett vPvB-ämne beaktas, t.ex. resultaten av övervakning och modellering, lämpliga in vitro-test, relevanta djurdata, information från tillämpningen av gruppkonceptet (gruppering, jämförelse med strukturlika ämnen), (Q)SAR-resultat, humandata såsom yrkesrelaterade uppgifter och data från olycksdatabaser, epidemiologiska och kliniska studier samt väldokumenterade fallstudier och observationer. Uppgifternas kvalitet och samstämmighet ska ges tillbörlig vikt. Tillgängliga resultat, oavsett enskilda slutsatser, ska sammanställas i en enda sammanvägd bedömning.

Uppgifter som används för bedömning av ett ämnes PBT- och vPvB-egenskaper ska grundas på data som erhållits under relevanta förhållanden.

Identifieringen ska också ta hänsyn till PBT- och vPvB-egenskaper hos ämnets relevanta beståndsdelar och relevanta omvandlings- och nedbrytningsprodukter.

Denna bilaga ska gälla för alla organiska ämnen, inbegripet organiska metallföreningar.

1. KRITERIER FÖR IDENTIFIERING AV PBT- OCH vPvB-ÄMNEN

1.1 PBT-ämnen

Ämnen som uppfyller kriterierna för att vara långlivade, bioackumulerande och toxiska i avsnitten 1.1.1, 1.1.2 och 1.1.3 ska anses vara PBT-ämnen.

1.1.1 Persistens

Ett ämne uppfyller kriterierna för att vara långlivat (P) om något av det följande gäller:

Halveringstiden för nedbrytning i havsvatten är längre än 60 dygn.

Halveringstiden för nedbrytning i söt- eller brackvatten är längre än 40 dygn.

Halveringstiden för nedbrytning i havssediment är längre än 180 dygn.

Halveringstiden för nedbrytning i söt- eller brackvattenssediment är längre än 120 dygn.

Halveringstiden för nedbrytning i jord är längre än 120 dygn.

1.1.2 Bioackumulering

Ett ämne uppfyller bioackumuleringskriterierna (B) om biokoncentrationsfaktorn i vattenlevande arter är högre än 2 000 .

1.1.3 Toxicitet

Ett ämne uppfyller kriterierna för att vara toxiskt (T) om något av det följande gäller:

Nolleffektkoncentrationen (NOEC) eller EC10 vid långvarig exponering för marina organismer eller sötvattensorganismer är mindre än 0,01 mg/l.

Ämnet uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande (kategori 1A eller 1B), könscellsmutagent (kategori 1A eller 1B) eller reproduktionstoxiskt (kategori 1A, 1B eller 2), enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

Det finns andra belägg för kronisk toxicitet, som identifieras genom att ämnet uppfyller kriterierna för att klassificeras som ämne med specifik organtoxicitet – upprepad exponering (STOT RE kategori 1 eller 2) enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

1.2 vPvB-ämnen

Ämnen som uppfyller kriterierna för att vara långlivade och bioackumulerande i avsnitten 1.2.1 och 1.2.2 ska anses vara vPvB -ämnen.

1.2.1 Persistens

Ett ämne uppfyller kriterierna för att vara mycket långlivat (vP) om något av det följande gäller:

Halveringstiden för nedbrytning i havs-, söt- eller brackvatten är längre än 60 dygn.

Halveringstiden för nedbrytning i havs-, söt- eller brackvattenssediment är längre än 180 dygn.

Halveringstiden för nedbrytning i jord är längre än 180 dygn.

1.2.2 Bioackumulering

Ett ämne uppfyller kriterierna för att vara mycket bioackumulerande (vB) om biokoncentrationsfaktorn i vattenlevande arter är högre än 5 000 .

2. SCREENING OCH BEDÖMNING AV ETT ÄMNES P-, vP-, B-, vB- ELLER T-EGENSKAPER

2.1 Registrering

För identifiering av PBT- och vPvB-ämnen i registreringsdokumentationen ska den som registrerar ett ämne ta hänsyn till uppgifterna i enlighet med bilaga I och avsnitt 3 i denna bilaga.

Om den tekniska dokumentationen för en eller flera aspekter endast omfattar de uppgifter som krävs enligt bilagorna VII och VIII ska den som registrerar ämnet beakta uppgifter som är relevanta för screening för P-, B- eller T-egenskaper enligt avsnitt 3.1 i denna bilaga. Om resultaten av screeningen eller andra uppgifter tyder på att ämnet kan ha PBT- eller vPvB-egenskaper ska den som registrerar ämnet ta fram relevant kompletterande information i enlighet med avsnitt 3.2 i denna bilaga. Om uppgifter i bilagorna IX eller X skulle krävas för att ta fram relevant kompletterande information ska den som registrerar ett ämne lämna in ett testningsförslag. Om bearbetnings- och användningsvillkoren för ämnet uppfyller villkoren enligt avsnitt 3.2 b eller c i bilaga XI kan de kompletterande uppgifterna uteslutas; ämnet betraktas då som PBT eller vPvB i registreringsdokumentationen. Om ingenting i screeningresultaten eller i annan information tyder på P- eller B-egenskaper behöver ingen kompletterande information tas fram för att bedöma ämnets PBT-/vPvB-egenskaper.

2.2 Tillståndsutfärdande

För dokumentation som syftar till att identifiera ämnen som avses i artikel 57 d–e ska relevanta uppgifter från registreringsdokumentationen och annan tillgänglig information enligt avsnitt 3 beaktas.

3. RELEVANTA UPPGIFTER VID SCREENING OCH BEDÖMNING AV P-, vP-, B-, vB- och T-EGENSKAPER

3.1 Screeninguppgifter

Följande uppgifter ska beaktas vid screening för P-, vP-, B-, vB- och T-egenskaper i de fall som avses i avsnitt 2.1 andra stycket, och kan beaktas vid screening för P-, vP-, B-, vB- och T-egenskaper i de fall som avses i avsnitt 2.2:

3.1.1 Uppgifter om P- och vP-egenskaper:

Resultat av tester för biologisk nedbrytbarhet i enlighet med avsnitt 9.2.1.1 i bilaga VII.

Resultat av andra screeningtester (t.ex. utvidgat test av biologisk nedbrytbarhet, test av potentiell biologisk nedbrytbarhet).

Resultat av modeller för biologisk nedbrytbarhet ((Q)SAR) enligt avsnitt 1.3 i bilaga XI.

Annan information under förutsättning att dess lämplighet och tillförlitlighet kan demonstreras i rimlig utsträckning.

3.1.2 Uppgifter om B- och vB-egenskaper:

Fördelningskoefficienten för oktanol/vatten bestämd experimentellt i enlighet med avsnitt 7.8 i bilaga VII eller uppskattad med hjälp av (Q)ASA-modeller i enlighet med avsnitt 1.3 i bilaga XI.1.3.

Annan information under förutsättning att dess lämplighet och tillförlitlighet kan demonstreras i rimlig utsträckning.

3.1.3 Uppgifter om T-egenskaper:

Toxicitetstester i vatten med kort testperiod i enlighet med avsnitt 9.1 i bilaga VII och avsnitt 9.1.3 i bilaga VIII.

Annan information under förutsättning att dess lämplighet och tillförlitlighet kan demonstreras i rimlig utsträckning.

3.2 Bedömningsuppgifter

Följande uppgifter ska beaktas för bedömning av P-, vP-, B-, vB- och T-egenskaper, i form av en sammanvägd bedömning:

3.2.1 Bedömning av P- eller vP-egenskaper:

Resultat av simuleringstestning av nedbrytning i ytvatten.

Resultat av simuleringstestning av nedbrytning i jord.

Resultat av simuleringstestning av nedbrytning i sediment.

Annan information, t.ex. från fältstudier eller övervakningsstudier, förutsatt att dess lämplighet och tillförlitlighet kan demonstreras i rimlig utsträckning.

3.2.2 Bedömning av B- eller vB-egenskaper:

Resultaten av en undersökning av biokoncentration eller bioackumulering i vattenlevande arter.

Annan information om bioackumuleringspotentialen under förutsättning att dess lämplighet och tillförlitlighet kan demonstreras i rimlig utsträckning, t.ex.:

—

Resultaten av en undersökning av bioackumulering i landlevande arter.

—

Data från vetenskapliga analyser av mänskliga kroppsvätskor eller vävnader, t.ex. blod, mjölk eller fett.

—

Upptäckt av höga värden i levande organismer, särskilt hotade arter eller sårbara populationer, jämfört med värdena i den omgivande miljön

—

Resultaten av en undersökning av kronisk toxicitet hos djur.

—

Bedömning av ämnets toxikokinetiska beteende.

Uppgifter om ämnets förmåga att biomagnifieras i näringskedjan, om möjligt uttryckt i biomagnifikationsfaktorer eller trofiska magnifikationsfaktorer.

3.2.3 Bedömning av T-egenskaper:

Resultaten av undersökning av kronisk toxicitet hos ryggradslösa djur i enlighet med avsnitt 9.1.5 i bilaga IX.

Resultaten av undersökning av kronisk toxicitet hos fiskar i enlighet med avsnitt 9.1.6 i bilaga IX.

Resultat av undersökning av tillväxthämning hos vattenväxter enligt avsnitt 9.1.2 i bilaga VII.

Ämnet uppfyller kriterierna för klassificering som cancerogent i kategori 1A eller 1B (riskindikering: H350 eller H350i), könscellsmutagent i kategori 1A eller 1B (riskindikering: H340), reproduktionstoxiskt i kategori 1A, 1B och/eller 2 (riskindikering: H360, H360F, H360D, H360FD, H360Fd, H360fD, H361, H361f, H361d eller H361fd), specifik organtoxicitet efter upprepade doser i kategori 1 eller 2 (riskindikering: H372 or H373), enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

Resultaten av undersökning av kronisk toxicitet eller reproduktionstoxicitet hos fåglar i enlighet med avsnitt 9.6.1 i bilaga X.

Annan information under förutsättning att dess lämplighet och tillförlitlighet kan demonstreras i rimlig utsträckning.

BILAGA XIV FÖRTECKNING ÖVER ÄMNEN FÖR VILKA DET KRÄVS TILLSTÅND

BILAGA XIV

FÖRTECKNING ÖVER ÄMNEN FÖR VILKA DET KRÄVS TILLSTÅND

▼C4

Post nr	Ämne	Inneboende egenskap(er) enligt artikel 57	Övergångsbestämmelser		Undantagna användningar (användningskategorier)	Omprövningsperioder
Post nr	Ämne	Inneboende egenskap(er) enligt artikel 57	►C9 Sista ansökningsdatum (1) ◄	Slutdatum (2)	Undantagna användningar (användningskategorier)	Omprövningsperioder
1.	5-tert-butyl-2,4,6-trinitro-m-xylen (muskxylen) EC-nr: 201-329-4 CAS-nr: 81-15-2	vPvB	21 februari 2013	21 augusti 2014	—	—
2.	4,4’-diaminodifenylmetan (MDA) EC-nr: 202-974-4 CAS-nr: 101-77-9	Cancerframkallande (kategori 1B)	21 februari 2013	21 augusti 2014	—	—
3.	Hexabromcyklododekan (HBCDD) EC-nr: 221-695-9, 247-148-4, CAS-nr: 3194-55-6 25637-99-4 alfa-hexabromocyklododekan CAS-nr: 134237-50-6, beta-hexabromocyklododekan CAS-nr: 134237-51-7 gamma-hexabromocyklododekan CAS-nr: 134237-52-8	PBT	21 februari 2014	21 augusti 2015	—	—
▼M68
4.	Bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) EC-nr: 204-211-0 CAS-nr: 117-81-7	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B) Hormonstörande (artikel 57 f – människors hälsa) Hormonstörande (artikel 57 f – miljön)	a) 21 augusti 2013(*) b) Genom undantag från led a 14 juni 2023 för användning i — material som kommer i kontakt med livsmedel enligt förordning (EG) nr 1935/2004, — innerförpackningar till läkemedel som omfattas av förordning (EG) nr 726/2004, direktiv 2001/82/EG och/eller direktiv 2001/83/EG, — blandningar som innehåller minst 0,1 viktprocent men under 0,3 viktprocent DEHP. ►M76 c) Genom undantag från led a den 1 januari 2029 för användning i medicintekniska produkter som omfattas av förordningarna (EU) 2017/745 och (EU) 2017/746. ◄	a) 21 februari 2015(**) b) Genom undantag från led a 14 december 2024 för användning i — material som kommer i kontakt med livsmedel enligt förordning (EG) nr 1935/2004, — innerförpackningar till läkemedel som omfattas av förordning (EG) nr 726/2004, direktiv 2001/82/EG och/eller direktiv 2001/83/EG, — blandningar som innehåller minst 0,1 viktprocent men under 0,3 viktprocent DEHP. ►M76 c) Genom undantag från led a den 1 juli 2030 för användning i medicintekniska produkter som omfattas av förordningarna (EU) 2017/745 och (EU) 2017/746. ◄	—	—
5.	Bensylbutylftalat (BBP) EC-nr: 201-622-7 CAS-nr: 85-68-7	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B) Hormonstörande (artikel 57 f – människors hälsa)	a) 21 augusti 2013(*) b) Genom undantag från led a 14 juni 2023 för användning i — innerförpackningar till läkemedel som omfattas av förordning (EG) nr 726/2004, direktiv 2001/82/EG och/eller direktiv 2001/83/EG, — blandningar som innehåller minst 0,1 viktprocent men under 0,3 viktprocent BBP.	a) 21 februari 2015(**) b) Genom undantag från led a 14 december 2024 för användning i — innerförpackningar till läkemedel som omfattas av förordning (EG) nr 726/2004, direktiv 2001/82/EG och/eller direktiv 2001/83/EG, — blandningar som innehåller minst 0,1 viktprocent men under 0,3 viktprocent BBP.	—	—
6.	Dibutylftalat (DBP) EC-nr: 201-557-4 CAS-nr: 84-74-2	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B) Hormonstörande (artikel 57 f – människors hälsa)	a) 21 augusti 2013(*) b) Genom undantag från led a 14 juni 2023 för användning i — innerförpackningar till läkemedel som omfattas av förordning (EG) nr 726/2004, direktiv 2001/82/EG och/eller direktiv 2001/83/EG, — blandningar som innehåller minst 0,1 viktprocent men under 0,3 viktprocent DBP.	a) 21 februari 2015(**) b) Genom undantag från led a 14 december 2024 för användning i — innerförpackningar till läkemedel som omfattas av förordning (EG) nr 726/2004, direktiv 2001/82/EG och/eller direktiv 2001/83/EG, — blandningar som innehåller minst 0,1 viktprocent men under 0,3 viktprocent DBP.	—	—
7.	Diisobutylftalat (DIBP) EC-nr: 201-553-2 CAS-nr: 84-69-5	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B) Hormonstörande (artikel 57 f – människors hälsa)	a) 21 augusti 2013(*) b) Genom undantag från led a 14 juni 2023 för användning i blandningar som innehåller minst 0,1 viktprocent men under 0,3 viktprocent DIBP.	a) 21 februari 2015(**) b) Genom undantag från led a 14 december 2024 för användning i blandningar som innehåller minst 0,1 viktprocent men under 0,3 viktprocent DIBP.	—	—
▼M15
8.	Diarseniktrioxid EC-nr: 215-481-4 CAS-nr: 1327-53-3	Cancerframkallande (kategori 1A)	21 november 2013	21 maj 2015	—	—
9.	Diarsenikpentoxid EC-nr: 215-116-9 CAS-nr: 1303-28-2	Cancerframkallande (kategori 1A)	21 november 2013	21 maj 2015	—	—
10.	Blykromat EC-nr: 231-846-0 CAS-nr: 7758-97-6	Cancerframkallande (kategori 1B) Reproduktionstoxiskt (kategori 1A)	21 november 2013 ►M43 (*1) ◄	21 maj 2015 ►M43 (*2) ◄	—	—
11.	Blysulfokromat (kromgult) (C.I. Pigment Yellow 34) EC-nr: 215-693-7 CAS-nr: 1344-37-2	Cancerframkallande (kategori 1B) Reproduktionstoxiskt (kategori 1A)	21 november 2013 ►M43 (*1) ◄	21 maj 2015 ►M43 (*2) ◄	—	—
12.	Blykromatmolybdatsulfat (molybdatorange) (C. I. Pigment Red 104) EC-nr: 235-759-9 CAS-nr: 12656-85-8	Cancerframkallande (kategori 1B) Reproduktionstoxiskt (kategori 1A)	21 november 2013 ►M43 (*1) ◄	21 maj 2015 ►M43 (*2) ◄
13.	Tris(2-kloretyl)fosfat (TCEP) EC-nr: 204-118-5 CAS-nr: 115-96-8	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	21 februari 2014	21 augusti 2015
14.	2,4-Dinitrotoluen (2,4-DNT) EC-nr: 204-450-0 CAS-nr: 121-14-2	Cancerframkallande (kategori 1B)	21 februari 2014 ►M43 (*1) ◄	21 augusti 2015 ►M43 (*2) ◄
▼M22
15.	Trikloretylen EC-nr: 201-167-4 CAS-nr: 79-01-6	Cancerframkallande (kategori 1B)	21 oktober 2014 ►M43 (*1) ◄	21 april 2016 ►M43 (*2) ◄	—	—
16.	Kromtrioxid EC-nr: 215-607-8 CAS-nr: 1333-82-0	Cancerframkallande (kategori 1A) Mutagent (kategori 1B)	21 mars 2016 ►M43 (*1) ◄	21 september 2017 ►M43 (*2) ◄	—	—
17.	Syror som alstras från kromtrioxid och dess oligomerer Grupp innehållande: Kromsyra EC-nr: 231-801-5 CAS-nr: 7738-94-5 Dikromsyra EC-nr: 236-881-5 CAS-nr: 13530-68-2 Oligomerer av kromsyra och dikromsyra EC-nr: Ännu ej fastställt CAS-nr: Ännu ej fastställt	Cancerframkallande (kategori 1B)	21 mars 2016 ►M43 (*1) ◄	21 september 2017 ►M43 (*2) ◄	—	—
18.	Natriumdikromat EC-nr: 234-190-3 CAS-nr: 7789-12-0 10588-01-9	Cancerframkallande (kategori 1B) Mutagent (kategori 1B) Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	21 mars 2016 ►M43 (*1) ◄	21 september 2017 ►M43 (*2) ◄	—	—
19.	Kaliumdikromat EC-nr: 231-906-6 CAS-nr: 7778-50-9	Cancerframkallande (kategori 1B) Mutagent (kategori 1B) Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	21 mars 2016 ►M43 (*1) ◄	21 september 2017 ►M43 (*2) ◄	—	—
20.	Ammoniumdikromat EC-nr: 232-143-1 CAS-nr: 7789-09-5	Cancerframkallande (kategori 1B) Mutagent (kategori 1B) Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	21 mars 2016 ►M43 (*1) ◄	21 september 2017 ►M43 (*2) ◄
21.	Kaliumkromat EC-nr: 232-140-5 CAS-nr: 7789-00-6	Cancerframkallande (kategori 1B) Mutagent (kategori 1B)	21 mars 2016 ►M43 (*1) ◄	21 september 2017 ►M43 (*2) ◄
22.	Natriumkromat EC-nr: 231-889-5 CAS-nr: 7775-11-3	Cancerframkallande (kategori 1B) Mutagent (kategori 1B) Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	21 mars 2016 ►M43 (*1) ◄	21 september 2017 ►M43 (*2) ◄
▼M28
23.	Formaldehyd, oligomera reaktionsprodukter med anilin (teknisk MDA) EG-nr: 500-036-1 CAS-nr: 25214-70-4	Cancerframkallande (kategori 1B)	22 februari 2016 ►M43 (*1) ◄	22 augusti 2017 ►M43 (*2) ◄	—	—
24.	Arseniksyra EG-nr: 231-901-9 CAS-nr: 7778-39-4	Cancerframkallande (kategori 1A)	22 februari 2016	22 augusti 2017	—	—
25.	Bis(2-metoxietyl)eter (diglym) EG-nr: 203-924-4 CAS-nr: 111-96-6	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	22 februari 2016 ►M43 (*1) ◄	22 augusti 2017 ►M43 (*2) ◄	—	—
26.	1,2-dikloretan (EDC) EG-nr: 203-458-1 CAS-nr: 107-06-2	Cancerframkallande (kategori 1B)	22 maj 2016	22 november 2017	—	—
27.	2,2′-diklor-4,4′-metylendianilin (MOCA) EG-nr: 202-918-9 CAS-nr: 101-14-4	Cancerframkallande (kategori 1B)	22 maj 2016 ►M43 (*1) ◄	22 november 2017 ►M43 (*2) ◄	—	—
28.	Krom(III)kromat EG-nr: 246-356-2 CAS-nr: 24613-89-6	Cancerframkallande (kategori 1B)	22 juli 2017 ►M43 (*1) ◄	22 januari 2019 ►M43 (*2) ◄	—	—
29.	Strontiumkromat EG-nr: 232-142-6 CAS-nr: 7789-06-2	Cancerframkallande (kategori 1B)	22 juli 2017 ►M43 (*1) ◄	22 januari 2019 ►M43 (*2) ◄	—	—
30.	Kaliumbis(zinkkromat)hydroxid EG-nr: 234-329-8 CAS-nr: 11103-86-9	Cancerframkallande (kategori 1A)	22 juli 2017 ►M43 (*1) ◄	22 januari 2019 ►M43 (*2) ◄	—	—
31.	Zinkkromat(VI)hydroxid EG-nr: 256-418-0 CAS-nr: 49663-84-5	Cancerframkallande (kategori 1A)	22 juli 2017 ►M43 (*1) ◄	22 januari 2019 ►M43 (*2) ◄	—	—
▼M43
32.	1-Brompropan (n-propylbromid) EG-nr: 203-445-0 CAS-nr: 106-94-5	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	4 januari 2019 ►M56 (*1) ◄	4 juli 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
33.	Diisopentylftalat EG-nr: 210-088-4 CAS-nr: 605-50-5	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	4 januari 2019 ►M56 (*1) ◄	4 juli 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
34.	1,2-Bensendikarboxylsyra, di-C6-8-grenade alkylestrar, C7-rika EG-nr: 276-158-1 CAS-nr: 71888-89-6	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	4 januari 2019 ►M56 (*1) ◄	4 juli 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
35.	1,2-Bensendikarboxylsyra, di-C7-11-alkylestrar, grenade och raka EG-nr: 271-084-6 CAS-nr: 68515-42-4	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	4 januari 2019 ►M56 (*1) ◄	4 juli 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
36.	1,2-Bensendikarboxylsyradipentylester, grenad och rak EG-nr: 284-032-2 CAS-nr: 84777-06-0	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	4 januari 2019 ►M56 (*1) ◄	4 juli 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
37.	Bis(2-metoxietyl)ftalat EG-nr: 204-212-6 CAS-nr: 117-82-8	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	4 januari 2019 ►M56 (*1) ◄	4 juli 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
38.	Dipentylftalat EG-nr: 205-017-9 CAS-nr: 131-18-0	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	4 januari 2019 ►M56 (*1) ◄	4 juli 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
39.	N-pentyl-isopentylftalat EG-nr: — CAS-nr: 776297-69-9	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	4 januari 2019 ►M56 (*1) ◄	4 juli 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
40.	Antracenolja EG-nr: 292-602-7 CAS-nr: 90640-80-5	Cancerframkallande (kategori 1B) (*3), långlivat, bioackumulerande och toxiskt, mycket långlivat och mycket bioackumulerande	4 april 2019 ►M56 (*1) ◄	4 oktober 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
41.	Beck, koltjära, högtemp. EG-nr: 266-028-2 CAS-nr: 65996-93-2	Cancerframkallande (kategori 1B), långlivat, bioackumulerande och toxiskt, mycket långlivat och mycket bioackumulerande	4 april 2019 ►M56 (*1) ◄	4 oktober 2020 ►M56 (*2) ◄	—	—
42.	4-(1,1,3,3-Tetrametylbutyl)fenol, etoxilerad [omfattar väldefinierade ämnen och ämnen med okänd eller varierande sammansättning, komplexa reaktionsprodukter och biologiskt material (UVCB-ämnen), polymerer och homologer] EG-nr: — CAS-nr: —	Hormonstörande egenskaper (artikel 57 f – miljön)	►M62 a) 4 juli 2019 (1) b) Genom undantag från led a, 22 juni 2022 för följande användningsområden: — För forskning, utveckling och produktion av läkemedel som omfattas av direktiv 2001/83/EG eller medicintekniska produkter eller tillbehör till medicintekniska produkter som omfattas av direktiv 93/42/EEG, förordning (EU) 2017/745, direktiv 98/79/EG eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 (4), i syfte att använda dem för diagnos, behandling eller förebyggande av covid-19. — I medicintekniska produkter eller tillbehör till medicintekniska produkter som omfattas av direktiv 93/42/EEG, förordning (EU) 2017/745, direktiv 98/79/EG eller förordning (EU) 2017/746, för diagnos, behandling eller förebyggande av covid-19. ◄	►M62 a) 4 januari 2021 (*2) b) Genom undantag från led a, den 22 december 2023 för följande användningsområden: — För forskning, utveckling och produktion av läkemedel som omfattas av direktiv 2001/83/EG eller medicintekniska produkter eller tillbehör till medicintekniska produkter som omfattas av direktiv 93/42/EEG, förordning (EU) 2017/745, direktiv 98/79/EG eller förordning (EU) 2017/746 i syfte att använda dem för diagnos, behandling eller förebyggande av covid-19. — I medicintekniska produkter eller tillbehör till medicintekniska produkter som omfattas av direktiv 93/42/EEG, förordning (EU) 2017/745, direktiv 98/79/EG eller förordning (EU) 2017/746, för diagnos, behandling eller förebyggande av covid-19. ◄	—	—
43.	4-Nonylfenol, grenad och rak, etoxilerad [ämnen med en rak eller grenad alkylkedja med nio kolatomer, där den fjärde kolatomen är kovalent bunden till fenol, etoxilerad, inbegripandes UVCB-ämnen och väldefinierade ämnen, polymerer och homologer, vilket inkluderar alla enskilda isomerer och/eller kombinationer av dem] EG-nr: — CAS-nr: —	Hormonstörande egenskaper (artikel 57 f – miljön)	4 juli 2019 ►M56 (*1) ◄	4 januari 2021 ►M56 (*2) ◄	—	—
▼C13
44.	1,2-Bensendikarboxylsyra, dihexylester, grenad och linjär EG-nr: 271-093-5 CAS-nr: 68515-50-4	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B)	27 augusti 2021 (*1)	27 februari 2023 (*2)	—	—
45.	Dihexylftalat EG-nr: 201-559-5 CAS-nr: 84-75-3	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B)	27 augusti 2021 (*1)	27 februari 2023 (*2)	—	—
46.	1,2-bensendikarboxylsyra, di-C6-10-alkylestrar, 1,2-bensendikarboxylsyra, blandade dekyl-, hexyl- och oktyldiestrar med ≥ 0,3 % dihexylftalat (EG-nr 201-559-5) EG-nr: 271-094-0, 272-013-1 CAS-nr: 68515-51-5, 68648-93-1	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B)	27 augusti 2021 (*1)	27 februari 2023 (*2)	—	—
47.	Trixylylfosfat EG-nr: 246-677-8 CAS-nr: 25155-23-1	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B)	27 november 2021	27 maj 2023	—	—
48.	Natriumperborat, perborsyra, natriumsalt EG-nr: 239-172-9, 234-390-0 CAS-nr: —	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B)	27 november 2021	27 maj 2023	—	—
49.	Natriumperoxometaborat EG-nr: 231-556-4 CAS-nr: 7632-04-4	Reproduktionstoxiskt (kategori 1 B)	27 november 2021	27 maj 2023	—	—
50.	5-sek-butyl-2-(2,4-dimetylcyklohex-3-en-1-yl) -5-metyl-1,3-dioxan [1], 5-sek-butyl-2-(4,6-dimetylcyklohex-3-en-1-yl) -5-metyl-1,3-dioxan [2] [som omfattar alla enskilda stereoisomerer av [1] och [2] eller en kombination av dessa] EG-nr: — CAS-nr: —	vPvB	27 februari 2022	27 augusti 2023	—	—
51.	2-(2H-bensotriazol-2-yl)-4,6-diterpentylfenol (UV-328) EG-nr: 247-384-8 CAS-nr: 25973-55-1	PBT, vPvB	27 maj 2022	27 november 2023	—	—
52.	2,4-di-tert-butyl-6-(5-klorbensotriazol-2-yl)fenol (UV-327) EG-nr: 223-383-8 CAS-nr: 3864-99-1	vPvB	27 maj 2022	27 november 2023	—	—
53.	2-(2H-bensotriazol-2-yl)-4-(tert-butyl)-6-(sek-butyl)fenol (UV-350) EG-nr: 253-037-1 CAS-nr: 36437-37-3	vPvB	27 maj 2022	27 november 2023	—	—
54.	2-Bensotriazol-2-yl-4,6-di-tert-butylfenol (UV-320) EG-nr: 223-346-6 CAS-nr: 3846-71-7	PBT, vPvB	27 maj 2022	27 november 2023	—	—
▼M71
55.	Tetraetylbly EG-nr: 201-075-4 CAS-nr: 78-00-2	Reproduktionstoxiskt (kategori 1A)	1 november 2023	1 maj 2025	—	—
56.	4,4’-bis(dimetylamino)-4"-(metylamino)tritylalkohol (med ≥ 0,1 % av Michlers keton (EG-nr 202-027-5) eller Michlers bas (EG-nr 202-959-2)) EG-nr: 209-218-2 CAS-nr: 561-41-1	Cancerframkallande (kategori 1B)	1 november 2023	1 maj 2025	—	—
57.	Reaktionsprodukter av 1,3,4-tiadiazolidin-2,5-dition, formaldehyd och 4-heptylfenol, grenad och linjär (RP-HP) (med ≥ 0,1 viktprocent 4-heptylfenol, grenad och linjär) EG-nr: — CAS-nr: —	Hormonstörande egenskaper (artikel 57 f – miljön)	1 november 2023	1 maj 2025	—	—
58.	2-etylhexyl-10-etyl-4,4-dioktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia-4-tenntetradekanoat (DOTE) EG-nr: 239-622-4 CAS-nr: 15571-58-1	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	1 november 2023	1 maj 2025	—	—
59.	Reaktionsblandning av 2-etylhexyl-10-etyl-4,4-dioktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia-4-tenntetradekanoat och 2-etylhexyl-10-etyl-4-[[2-[(2-etylhexyl)oxi]-2-oxoetyl]-tio]-4-oktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia-4-tenntetradekanoat (reaktionsblandning av DOTE och MOTE) EG-nr: — CAS-nr: —	Reproduktionstoxiskt (kategori 1B)	1 november 2023	1 maj 2025	—	—
▼C1
(1) Datum enligt artikel 58.1 c ii i förordning (EG) nr 1907/2006. (2) Datum enligt artikel 58.1 c i i förordning (EG) nr 1907/2006. (1) ►M56 1 september 2021 för användning av ämnet vid tillverkning av reservdelar som varor eller som komplexa produkter för reparation av varor eller komplexa produkter vars tillverkning har upphört eller kommer att upphöra före slutdatum angivet i posten för det ämnet, när ämnet användes för tillverkning av de varorna eller de komplexa produkterna och de inte kan fungera som avsett utan reservdelen och reservdelen inte kan tillverkas utan det ämnet, och för användning av ämnet (i sig eller i blandningar) för reparation av varor eller komplexa produkter, där ämnet i sig eller i en blandning användes för tillverkning av varorna eller de komplexa produkterna och de inte kan repareras annat än genom användning av ämnet. (2) 1 mars 2023 för användning av ämnet vid tillverkning av reservdelar som varor eller som komplexa produkter för reparation av varor eller komplexa produkter vars tillverkning har upphört eller kommer att upphöra före slutdatum angivet i posten för det ämnet, när ämnet användes för tillverkning av de varorna eller de komplexa produkterna och de inte kan fungera som avsett utan reservdelarna och reservdelarna inte kan tillverkas utan det ämnet, och för användning av ämnet (i sig eller i blandningar) för reparation av varor eller komplexa produkter, där ämnet i sig eller i en blandning användes för tillverkning av varorna eller de komplexa produkterna och de inte kan repareras annat än genom användning av ämnet. (3) Uppfyller inte kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande om det innehåller < 0,005 % (w/w) bens[a]pyren (Einecs-nr 200-028-5). ◄ (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

BILAGA XV DOKUMENTATION

BILAGA XV

DOKUMENTATION

I. INLEDNING OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

I denna bilaga fastställs allmänna principer för utarbetandet av dokumentation för att föreslå och motivera

▼M3 —————

▼M3

—

identifiering av ett ämne som CMR, PBT, vPvB eller ett ämne som ger anledning till motsvarande oro i enlighet med artikel 59,

—

begränsningar av tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av ett ämne inom gemenskapen.

De relevanta delarna av bilaga I skall användas för metod och format för all dokumentation enligt denna bilaga.

För all dokumentation skall all relevant information från registreringsunderlag beaktas, och annan tillgänglig information kan användas. För faroinformation som inte tidigare har lämnats in till kemikaliemyndigheten skall en fyllig rapportsammanfattning ingå i dokumentationen.

II. DOKUMENTATIONENS INNEHÅLL

▼M3 —————

2. Dokumentation för identifiering av ett ämne som CMR, PBT, vPvB eller ett ämne som inger motsvarande betänkligheter enligt artikel 59

Förslag

Förslaget skall inkludera identiteten för berörda ämnen och huruvida det föreslås identifieras som CMR enligt artikel 57 a, b eller c, som PBT enligt artikel 57 d, som vPvB enligt artikel 57 e eller som ett ämne som inger motsvarande betänkligheterenligt artikel 57 f.

Motivering

En jämförelse skall utarbetas mellan tillgänglig information och kriterierna i bilaga XIII för PBT enligt artikel 57 d, och vPvB enligt artikel 57 e, eller en bedömning av farorna och en jämförelse med artikel 57 f, i enlighet med de relevanta delarna av avsnitten 1–4 i bilaga I. Detta skall dokumenteras i det format som redovisas i del B i kemikaliesäkerhetsrapporten i bilaga I.

Information om exponeringar, alternativa ämnen och risker

Information som finns tillgänglig om användning och exponering samt information om alternativa ämnen och tekniker skall lämnas.

3. Dokumentation till förslag till begränsningar

Förslag

Förslaget skall inkludera ämnets identitet och de föreslagna begränsningarna för tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning och en sammanfattning av motiveringen.

Information om fara och risk

De risker som skall bemötas genom begränsningen skall beskrivas med utgångspunkt i en bedömning av faran och riskerna i enlighet med de relevanta delarna av bilaga I, och dokumenteras i det format som redovisas i del B av den bilagan för kemikaliesäkerhetsrapporten.

Belägg skall ges för att genomförda riskhanteringsåtgärder (inklusive de som anges vid registrering enligt artiklarna 10–14) inte är tillräckliga.

Information om alternativ

Tillgänglig information om alternativa ämnen och tekniker skall lämnas, bl.a.

—

information om hälso- och miljörisker i samband med tillverkning eller användning av alternativen,

—

tillgänglighet, bl.a. i ett tidsperspektiv,

—

teknisk och ekonomisk genomförbarhet.

Motivering för begränsningar på gemenskapsnivå

Motivering skall anges för att

—

åtgärder krävs på gemenskapsnivå,

—

en begränsning är den mest lämpade åtgärden på gemenskapsnivå, vilket skall bedömas med tillämpning av följande kriterier:

Effektivitet: Begränsningen måste avse de effekter eller exponeringar som vållar de identifierade riskerna och måste kunna minska dessa risker till en godtagbar nivå inom rimlig tid och i proportion till risken.

ii)

Praktisk genomförbarhet: Begränsningen måste vara genomförbar, möjlig att genomdriva och hanterlig.

iii)

Övervakningsbarhet: Det måste vara möjligt att övervaka resultatet av genomförandet av den föreslagna begränsningen.

►C8 Samhällsekonomisk ◄ bedömning

De ►C8 samhällsekonomiska ◄ verkningarna av den föreslagna begränsningen kan analyseras med hänvisning till bilaga XVI. I detta syfte kan nettovinsterna för hälsa och miljö genom den föreslagna begränsningen jämföras med nettokostnaderna för tillverkare, importörer, nedströmsanvändare, distributörer, konsumenter och hela samhället.

Information om samråd med intressenter

Information om eventuella samråd med intressenter och om hur deras synpunkter har beaktats skall ingå i dokumentationen.

BILAGA XVI ►C8SAMHÄLLSEKONOMISK◄ANALYS

BILAGA XVI

►C8 SAMHÄLLSEKONOMISK ◄ ANALYS

I denna bilaga skisseras den information som kan beaktas av dem som lämnar en ►C8 samhällsekonomisk ◄ analys med en ansökan om tillstånd så som avses i artikel 62.5 a, eller i samband med ett förslag till begränsning så som avses i artikel 69.6 b.

Kemikaliemyndigheten skall sammanställa en vägledning för utformningen av ►C8 samhällsekonomiska ◄ analyser. ►C8 Samhällsekonomiska ◄ analyser, eller bidrag till sådana, skall lämnas i det format som kemikaliemyndigheten fastställt i enlighet med artikel 111.

Vilken detaljrikedom eller räckvidd den ►C8 samhällsekonomiska ◄ analysen, eller bidraget till en sådan, skall ha avgör tillståndssökanden själv eller, i fallet med förslag till begränsning, den berörda parten. Informationen som lämnas kan avse ►C8 samhällsekonomiska ◄ effekter på alla nivåer.

En ►C8 samhällsekonomiska ◄ analys kan ha följande innehåll:

—

Effekterna av ett beviljat eller vägrat tillstånd på sökanden, eller i fallet med ett förslag till begränsning, effekterna på industrin (t.ex. tillverkare och importörer). Effekten på alla andra aktörer i distributionskedjan, nedströmsanvändare och associerade företag i termer av affärsmässiga konsekvenser såsom effekter på investeringar, forskning och utveckling, innovation, engångs- och driftskostnader (t.ex. efterlevnad av regler, övergångsbestämmelser, förändringar i befintliga processer, rapporterings- och övervakningssystem, installation av ny teknik, osv.) med beaktande av allmänna trender på marknaden och inom tekniken.

—

Effekterna av ett beviljat eller vägrat tillstånd, eller ett förslag till begränsning, för konsumenterna. Exempelvis produktpriser, förändringar i produkternas sammansättning eller kvalitet eller prestanda, tillgången till produkterna, konsumenternas val, samt effekterna på människors hälsa och miljön i den utsträckning dessa påverkar konsumenterna.

—

De sociala effekterna av ett beviljat eller vägrat tillstånd, eller ett förslag till begränsning. Exempelvis anställningstrygghet och sysselsättning.

—

Tillgänglighet, lämplighet och teknisk användbarhet när det gäller alternativa ämnen och/eller tekniker, och ekonomiska konsekvenser därav, och information om takten och potentialen för teknisk förändring inom den berörda sektorn. I fråga om en tillståndsansökan, de sociala och ekonomiska effekterna av användning av eventuella tillgängliga alternativ.

—

Effekterna i vidare mening på handel, konkurrens och ekonomisk utveckling (särskilt för små och medelstora företag och i förhållande till tredjeländer) av ett beviljat eller vägrat tillstånd, eller ett förslag till begränsning. Detta kan omfatta överväganden om lokala, regionala, nationella eller internationella aspekter.

—

Beträffande ett förslag till begränsning, förslag till andra lagstadgade och icke-lagstadgade åtgärder som skulle kunna fylla syftet med förslaget till begränsning (detta skall beakta befintlig lagstiftning). Detta bör omfatta en bedömning av effektiviteten och kostnaderna i samband med alternativa riskhanteringsåtgärder.

—

Vid ett förslag till begränsning eller avslag på en tillståndsansökan, vinsterna när det gäller människors hälsa och miljön samt de sociala och ekonomiska fördelarna med den föreslagna begränsningen. Exempelvis arbetstagarnas hälsa, miljöprestanda och spridningen av dessa vinster, exempelvis geografiskt, befolkningsgrupper.

—

I en ►C8 samhällsekonomisk ◄ analys kan även alla andra typer av frågor tas upp som sökanden eller den berörda parten anser relevant.

BILAGA XVII BEGRÄNSNINGAR AV TILLVERKNING, UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH ANVÄNDNING AV VISSA FARLIGA ÄMNEN, BLANDNINGAR OCH VAROR

BILAGA XVII

BEGRÄNSNINGAR AV TILLVERKNING, UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH ANVÄNDNING AV VISSA FARLIGA ÄMNEN, BLANDNINGAR OCH VAROR

För ämnen som ingår i denna bilaga som en följd av de begränsningar som antagits inom ramen för direktiv 76/769/EEG (posterna 1–58), ska begränsningarna inte gälla lagring, förvaring, behandling, påfyllning av behållare, eller överföring från en behållare till en annan för export, om det inte är förbjudet att tillverka ämnena.

Kolumn 1

Beteckning på ämne, ämnesgrupp eller blandning

Kolumn 2

Villkor

1. Polyklorerade terfenyler (PCT)

Får inte släppas ut på marknaden eller användas

— som ämnen,

— i blandningar, inklusive spilloljor, eller i utrustning, i högre koncentrationer än 50 mg/kg (0,005 viktprocent).

2. Kloreten (vinylklorid)

CAS-nr 75–01–4

EG-nr 200–831–0

Får inte användas som drivgas i aerosoler, oavsett användningsområde.

Aerosolbehållare som innehåller ämnet som drivgas får inte släppas ut på marknaden.

▼M6

►M3
3.  Vätskeformiga ämnen eller blandningar ►M3 — ◄ uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008:
a)  Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typerna A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategorierna 1 och 2, 2.14 kategorierna 1 och 2 samt 2.15 typerna A–F.
b)  Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.
c)  Faroklass 4.1.
d)  Faroklass 5.1. ◄

1. Får inte användas i

— prydnadsföremål avsedda att ge ljus- eller färgeffekter med hjälp av olika faser, t.ex. i prydnadslampor och askfat,

— trolleri- och skämtartiklar,

— spel för en eller flera deltagare eller andra varor som är avsedda att användas för detta ändamål, även sådana med dekorativ funktion.

2. Varor som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden. ►M61
3. Får inte släppas ut på marknaden om de innehåller ett färgämne, såvida det inte är nödvändigt av skatteskäl, och/eller ett luktämne om de

— kan användas som bränsle i prydnadsoljelampor som säljs till allmänheten, och

— utgör en fara vid aspiration och är märkta med H304.

◄
4.  Prydnadsoljelampor som säljs till allmänheten får inte släppas ut på marknaden om de inte överensstämmer med den europeiska standarden för oljelampor för dekoration (EN 14059) som antagits av Europeiska standardiseringskommittén (CEN). ►M61
5.  Utan att det påverkar tillämpningen av andra unionsbestämmelser om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar ska leverantörerna se till att följande krav är uppfyllda före utsläppandet på marknaden:
a)  Lampoljor märkta med H304 och avsedda för försäljning till allmänheten ska vara synligt, läsligt och outplånligt märkta med följande text: ”Förvara lampor fyllda med denna vätska utom räckhåll för barn”, och från och med den 1 december 2010 med ”Förtäring av lampolja, även mycket små mängder eller genom att suga på veken, kan leda till livshotande lungskador”.
b)  Grilltändvätskor märkta med H304 och avsedda för försäljning till allmänheten ska från och med den 1 december 2010 vara läsligt och outplånligt märkta med följande text: ”Förtäring av tändvätska, även mycket små mängder, kan leda till livshotande lungskador”.
c)  Lampoljor och grilltändvätskor märkta med H304 och avsedda för försäljning till allmänheten ska från och med den 1 december 2010 förpackas i svarta ogenomskinliga behållare om högst 1 liter. ◄ ►M61   ◄ ►M61   ◄

4. Tris(2,3-dibromopropyl)fosfat

CAS-nr 126–72–7

1. Får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder.

2. Varor som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden.

5. Bensen

CAS-nr 71–43–2

EG-nr 200–753–7

1. Får inte användas i leksaker eller delar till leksaker om koncentrationen av bensen i fri form överstiger 5 mg/kg (0,0005 %) av vikten hos leksaken eller delen till leksaken.

2. Leksaker eller delar till leksaker som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden.

3. Får inte släppas ut på marknaden eller användas

— som ämne,

— som beståndsdel i andra ämnen, eller i blandningar, i koncentrationer på 0,1 viktprocent eller högre.

4. Punkt 3 gäller dock inte för

a)  motorbränslen som omfattas av direktiv 98/70/EG,
b)  ämnen och blandningar för användning i industriprocesser som inte medför bensenutsläpp i mängder som överstiger vad som föreskrivs genom gällande lagstiftning, ►M33
c)  naturgas som släpps ut på marknaden för användning av konsumenter, förutsatt att bensenkoncentrationen är under 0,1 volymprocent. ◄

6. Asbestfibrer

a) Krokidolit

CAS-nr 12001–28–4

b) Amosit

CAS-nr 12172–73–5

c) Antofyllit

CAS-nr 77536–67–5

d) Aktinolit

CAS-nr 77536–66–4

e) Tremolit

CAS-nr 77536–68–6

f) Krysotil

CAS-nr 12001–29–5

CAS-nr 132207–32–0

►M37
1.  Det är förbjudet att tillverka, släppa ut på marknaden och använda dessa fibrer och sådana varor och blandningar som medvetet tillsatts sådana fibrer.
Om diafragmer med krysotil i elektrolysanläggningar som användes den 13 juli 2016 omfattas av ett undantag beviljat av en medlemsstat i enlighet med den version av denna punkt som var i kraft fram till den dagen ska det första stycket inte tillämpas förrän den 1 juli 2025 på användningen i de anläggningarna av sådana diafragmer eller krysotil som endast används för underhåll av sådana diafragmer, förutsatt att användningen överensstämmer med villkoren i ett tillstånd upprättat enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (*17).
Senast den 31 januari varje kalenderår ska nedströmsanvändare som drar nytta av ett sådant undantag lämna en rapport med uppgift om mängden krysotil i de diafragmer som omfattas av undantaget till den medlemsstat där den relevanta elektrolysanläggningen finns. Medlemsstaten ska lämna en kopia till Europeiska kommissionen.
När en medlemsstat, i syfte att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, kräver att krysotil i luften övervakas av nedströmsanvändare ska resultaten ingå i rapporten. ◄
2.  Varor som innehåller de asbestfibrer som avses i punkt 1 och som installerats och/eller tagits i bruk före den 1 januari 2005 får även fortsättningsvis användas tills varorna slutförvaras eller tas ur bruk. För att skydda människors hälsa får medlemsstaterna dock begränsa, förbjuda eller villkora användningen av sådana varor innan de slutförvaras eller tas ur bruk.
Medlemsstaterna får tillåta att varor som innehåller de asbestfibrer som avses i punkt 1 och som installerats och/eller tagits i bruk före den 1 januari 2005 på särskilda villkor och i sin helhet släpps ut på marknaden om en hög hälsoskyddsnivå säkerställs. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om dessa nationella åtgärder senast den 1 juni 2011. Kommissionen ska offentliggöra denna information.
3.  Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar får utsläppandet på marknaden och användningen av varor som innehåller dessa fibrer, som är tillåtna enligt ovanstående undantag, endast tillåtas om leverantörerna före utsläppandet på marknaden säkerställer att varorna försetts med en etikett i enlighet med tillägg 7 till denna bilaga.

7. Tris(1-aziridinyl)fosfinoxid

CAS-nr 545–55–1

EG-nr 208–892–5

1. Får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder.

2. Varor som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden.

8. Polybromerade bifenyler (PBB)

CAS-nr 59536–65–1

1. Får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder.

2. Varor som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden.

a) Pulver av kvillajabark

(Quillaja saponaria) och dess derivat som innehåller saponiner

CAS-nr 68990–67–0

EG-nr 273–620–4

b) Pulver från rötterna av Helleborus viridis och Helleborus niger

c) Pulver från rötterna av Veratrum album och Veratrum nigrum

d) Benzidin och/eller dess derivat

CAS-nr 92–87–5

EG-nr 202–199–1

e) 2-Nitrobensaldehyd

CAS-nr 552–89–6

EG-nr 209–025–3

f) Trämjöl

1. Får inte användas i skämtartiklar eller i blandningar eller varor som är avsedda att användas för detta ändamål, t.ex. nyspulver och stinkbomber.

2. Skämtartiklar, eller blandningar eller varor som är avsedda att användas för detta ändamål, som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden.

3. Punkterna 1 och 2 gäller dock inte stinkbomber som innehåller högst 1,5 ml vätska.

10.

a) Ammoniumsulfid

CAS-nr 12135–76–1

EG-nr 235–223–4

b) Ammoniumvätesulfid

CAS-nr 12124–99–1

EG-nr 235–184–3

c) Ammoniumpolysulfid

CAS-nr 9080–17–5

EG-nr 232–989–1

1. Får inte användas i skämtartiklar eller i blandningar eller varor som är avsedda att användas för detta ändamål, t.ex. nyspulver och stinkbomber.

2. Skämtartiklar, eller blandningar eller varor som är avsedda att användas för detta ändamål, som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden.

3. Punkterna 1 och 2 gäller dock inte stinkbomber som innehåller högst 1,5 ml vätska.

11. Flyktiga estrar av bromättiksyra:

a) Metylbromacetat

CAS-nr 96–32–2

EG-nr 202–499–2

b) Etylbromacetat

CAS-nr 105–36–2

EG-nr 203–290–9

c) Propylbromacetat

CAS-nr 35223–80–4

d) Butylbromacetat

CAS-nr 18991–98–5

EG-nr 242–729–9

1. Får inte användas i skämtartiklar eller i blandningar eller varor som är avsedda att användas för detta ändamål, t.ex. nyspulver och stinkbomber.

2. Skämtartiklar, eller blandningar eller varor som är avsedda att användas för detta ändamål, som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden.

3. Punkterna 1 och 2 gäller dock inte stinkbomber som innehåller högst 1,5 ml vätska.

12. 2-Naftylamin

CAS-nr 91–59–8

EG-nr 202–080–4 och dess salter

13. Benzidin

CAS-nr 92–87–5

EG-nr 202–199–1 och dess salter

14. 4-Nitrobifenyl

CAS-nr 92–93–3

Einecs EG-nr 202–204–7

15. 4-Aminobifenyl, xenylamin

CAS-nr 92–67–1

Einecs EG-nr 202–177–1 och dess salter

Följande gäller posterna 12–15:

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent.

16. Blykarbonat:

a) Neutral vattenfri karbonat PbCO3

CAS-nr 598–63–0

EG-nr 209–943–4

b) Bly(II)hydroxidkarbonat 2Pb CO3-Pb(OH)2

CAS-nr 1319–46–6

EG-nr 215–290–6

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen är avsedd att användas som färg. ►M21
Medlemsstaterna får dock inom sina territorier tillåta att ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden och används för restaurering och underhåll av konstverk och historiska byggnader och deras interiörer, i enlighet med ILO-konventionen nr 13. En medlemsstat som tillämpar detta undantag ska meddela kommissionen detta. ◄

17. Blysulfater:

a) PbSO4

CAS-nr 7446–14–2

EG-nr 231–198–9

b) Pbx SO4

CAS-nr 15739–80–7

EG-nr 239–831–0

18. Kvicksilverföreningar

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen är avsedd

a) att förhindra påväxt av mikroorganismer, växter och djur på

— båtskrov,

— burar, flottar, nät och andra redskap eller annan utrustning som används för odling av fisk eller skaldjur,

— redskap eller utrustning som helt eller delvis är nedsänkt i vatten,

b) för träskydd,

c) för impregnering av grova textilier för industriellt bruk och garn för framställning av sådana textilier,

d) för behandling av industriellt processvatten, oavsett användningsområde.

18a. Kvicksilver

CAS-nr 7439–97–6

EG-nr 231–106–7

1.  Får inte släppas ut på marknaden
a)  i febertermometrar,
b)  i andra mätinstrument avsedda att saluföras till allmänheten (t.ex. manometrar, barometrar, blodtrycksmätare och andra termometrar än febertermometrar).
2.  Begränsningen i punkt 1 gäller inte för mätinstrument som tagits i bruk i gemenskapen före den 3 april 2009. Medlemsstaterna får dock begränsa eller förbjuda utsläppandet på marknaden av sådana mätinstrument.
3.  Begränsningen i punkt 1 b gäller inte för
a)  mätinstrument som var äldre än 50 år den 3 oktober 2007;
b)  barometrar (utom barometrar enligt led a) till och med den 3 oktober 2009. ►M19   ◄ ►M19
5.  Följande mätinstrument som innehåller kvicksilver och är avsedda för industriella och yrkesmässiga ändamål får inte släppas ut på marknaden efter den 10 april 2014:
a)  barometrar,
b)  fuktighetsmätare,
c)  tryckmätare,
d)  blodtrycksmätare,
e)  töjningsmätare för användning med pletysmografer,
f)  tensiometrar,
g)  termometrar och andra icke-elektriska värmemätande instrument.
Begränsningen ska också tillämpas på mätinstrument enligt led a–g som släpps ut på marknaden tomma, om de är avsedda att fyllas med kvicksilver.
6.  Begränsningen i punkt 5 ska inte tillämpas på:
a)  blodtrycksmätare för användning
i)  i epidemiologiska studier som pågår den 10 oktober 2012,
ii)  som referensstandarder i kliniska valideringsstudier av kvicksilverfria blodtrycksmätare,
b)  termometrar som uteslutande är avsedda för provningar enligt standarder som kräver kvicksilvertermometrar till och med 10 oktober 2017,
c)  trippelpunktsceller med kvicksilver som används vid kalibrering av motståndstermometrar av platina.
7.  Följande mätinstrument som innehåller kvicksilver och är avsedda för industriella och yrkesmässiga ändamål får inte släppas ut på marknaden efter den 10 april 2014:
a)  kvicksilverpyknometrar,
b)  kvicksilvermätinstrument för bestämning av mjukningspunkt.
8.  Begränsningarna i punkterna 5 och 7 ska inte tillämpas på
a)  mätinstrument som var äldre än 50 år den 3 oktober 2007,
b)  mätinstrument som visas på offentliga utställningar i kulturellt och historiskt syfte. ◄

19. Arsenikföreningar

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen är avsedd att förhindra påväxt av mikroorganismer, växter och djur på

— båtskrov,

— burar, flottar, nät och andra redskap eller annan utrustning som används för odling av fisk eller skaldjur,

— redskap eller utrustning som helt eller delvis är nedsänkt i vatten.

2. Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen är avsedd att användas för behandling av industriellt processvatten, oavsett användningsområde.

3. Får inte användas för träskydd. Trä som behandlats på detta sätt får dessutom inte släppas ut på marknaden.

4. Genom undantag från punkt 3 gäller följande:

a) Avseende ämnen och blandningar för träskydd: Dessa får endast användas inom industrianläggningar som utnyttjar vakuum eller tryck vid träimpregnering, om det rör sig om lösningar av oorganiska föreningar av koppar/krom/arsenik (CCA) av typen C och om de är tillåtna enligt artikel 5.1 i direktiv 98/8/EG. Det behandlade träet får inte släppas ut på marknaden innan fixeringen av träskyddsmedlet är avslutad.

b) Trä som behandlats med CCA-lösningar i enlighet med led a får släppas ut på marknaden för yrkesmässig och industriell användning, förutsatt att virkets hållfasthet är nödvändig för människors eller husdjurs säkerhet och att det är osannolikt att allmänheten kommer i hudkontakt med det under dess livslängd,

— som konstruktionsvirke i offentliga byggnader och jordbruksbyggnader, kontorsbyggnader och industrianläggningar,

— i broar och broverk,

— som konstruktionsvirke i sötvatten och bräckt vatten, för t.ex. bryggor och broar,

— som bullerskydd,

— i lavinskydd,

— i skyddsräcken och skyddsbarriärer vid vägar,

— som stolpar av barkat rundvirke av barrträd till stängsel för kreatursbesättningar,

— i konstruktioner för skydd mot jordras,

— som stolpar för överföring av el och telekommunikationer,

— som järnvägssyllar i marken.

c) Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar, ska leverantörna före utsläppandet på marknaden se till att allt behandlat trä som släpps ut på marknaden är individuellt märkt med texten ”Endast för användning i industrianläggningar och för yrkesmässigt bruk. Innehåller arsenik”. Därutöver ska allt trä som släpps ut på marknaden i förpackningar även vara försett med en etikett med texten ”Använd skyddshandskar vid hantering av detta trä. Använd dammfiltermask och skyddsglasögon vid skärning eller annan bearbetning av detta trä. Avfall från detta trä ska behandlas som farligt avfall av ett godkänt företag”.

d) Behandlat trä enligt led a får inte användas

— i bostadshus, oavsett ändamål,

— på något ställe där det finns risk för upprepad hudkontakt,

— i havsvatten,

— för jordbruksändamål, med undantag av stängselstolpar för kreatursbesättningar och konstruktionsvirke i jordbruksbyggnader, enligt led b,

— i anordningar där behandlat trä kan komma i kontakt med halvfabrikat eller färdiga produkter som är avsedda att konsumeras av människor eller djur.

5. Trä som behandlats med arsenikföreningar och togs i bruk i gemenskapen före den 30 september 2007 eller släpptes ut på marknaden i enlighet med punkt 4 får vara kvar och användas tills det tas ur bruk.

6. Trä som behandlats med CCA av typen C och togs i bruk i gemenskapen före den 30 september 2007 eller släpptes ut på marknaden i enlighet med punkt 4

— får användas eller återanvändas på de villkor som gäller för användningen enligt punkt 4 b, c och d,

— får släppas ut på marknaden på de villkor som gäller för användningen enligt punkt 4 b, c och d.

7. Medlemsstaterna får tillåta att trä som behandlats med andra typer av CCA-lösningar och som togs i bruk i gemenskapen före den 30 september 2007

— används eller återanvänds på de villkor som gäller för användningen enligt punkt 4 b, c och d,

— släpps ut på marknaden på de villkor som gäller för användningen enligt punkt 4 b, c och d.

20. Tennorganiska föreningar

1.  Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen fungerar som biocid i fritt associerad färg.
2.  Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen fungerar som biocid avsedd att förhindra påväxt av mikroorganismer, växter och djur på
a)  alla farkoster oavsett längd avsedda att användas på hav, i kustvatten, flodmynningar och på inre vattenvägar samt i insjöar,
b)  burar, flottar, nät och andra redskap eller annan utrustning som används för odling av fisk eller skaldjur,
c)  redskap eller utrustning som helt eller delvis är nedsänkt i vatten.
3.  Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen är avsedd att användas för behandling av industriellt processvatten. ►M6
4.  Trisubstituerade tennorganiska föreningar:
a)  Trisubstituerade tennorganiska föreningar som tributyltennföreningar (TBT) och trifenyltennföreningar (TPT) får inte användas efter den 1 juli 2010 i varor där koncentrationen av dem i varan eller en del av varan överstiger motsvarande 0,1 viktprocent tenn.
b)  Varor som inte uppfyller kravet i led a får inte släppas ut på marknaden efter den 1 juli 2010, med undantag för varor som redan användes i gemenskapen före det datumet.
5.  Dibutyltennföreningar (DBT):
a)  Dibutyltennföreningar (DBT) får inte användas efter den 1 januari 2012 i blandningar och varor som säljs till allmänheten om koncentrationen av dem i blandningen eller varan eller en del därav överstiger motsvarande 0,1 viktprocent tenn.
b)  Varor och blandningar som inte uppfyller kravet i led a får inte släppas ut på marknaden efter den 1 januari 2012, med undantag för varor som redan användes i gemenskapen före det datumet.
c)  Genom undantag från ovanstående ska leden a och b fram till den 1 januari 2015 inte gälla följande varor och blandningar som säljs till allmänheten:

— Enkomponents och tvåkomponents rumstemperaturvulkaniserande fogmassor (RTV-1 och RTV-2) och lim.

— Färger och beläggningar innehållande DBT-föreningar som katalysatorer, när de anbringas på produkter.

— Profiler av mjuk polyvinylklorid (PVC), som sådana eller samextruderade med hård PVC.

— Vävar belagda med PVC som innehåller DBT-föreningar som stabiliseringsmedel, när de är avsedda för utomhusbruk.

— Stuprännor, takrännor och tillbehör till dessa för utomhusbruk, samt täckmaterial för tak och fasader.

d)  Genom undantag från ovanstående ska leden a och b inte gälla material och produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1935/2004.
6.  Dioktyltennföreningar (DOT):
a)  Dioktyltennföreningar (DOT) får inte användas efter den 1 januari 2012 i följande varor som säljs till eller används av allmänheten om koncentrationen av dem i varan eller en del av varan överstiger motsvarande 0,1 viktprocent tenn:

— Textilprodukter som är avsedda att komma i kontakt med huden.

— Handskar.

— Skor eller delar av skor som är avsedda att komma i kontakt med huden.

— Vägg- och golvbeläggningar.

— Barnvårdsprodukter.

— Damhygienprodukter.

— Blöjor.

— Tvåkomponents rumstemperaturvulkaniserande formgjutningskit (RTV-2-formgjutningskit).

b) Varor som inte uppfyller kravet i led a får inte släppas ut på marknaden efter den 1 januari 2012, med undantag för varor som redan användes i gemenskapen före det datumet. ◄

21. Di-μ-oxo-di-n-butylstanniohydroxikarboran/dibutyltennväteborat C8H19BO3Sn (DBB)

CAS-nr 75113–37–0

EG-nr 401–040–5

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre.

Första stycket gäller dock inte för detta ämne (DBB) eller blandningar som innehåller ämnet, om ämnet eller blandningarna uteslutande är avsedda för förädling till varor i vilka koncentrationen av ämnet är 0,1 % eller högre.

▼M61 —————

23. Kadmium

CAS-nr 7440–43–9

EG-nr 231–152–8 och dess föreningar

I denna post är nummer och kapitel inom hakparentes de nummer och kapitel som används i tulltaxe- och statistikklassifikation enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (*1). ►M13
1. Får inte användas i blandningar och varor som framställts av följande syntetiska organiska polymerer (nedan kallade plastmaterial):

— Polymerer eller sampolymerer av vinylklorid (PVC) [3904 10] [3904 21]

— Polyuretan (PUR) [3909 50]

— Polyeten med låg densitet (LDPE), utom polyeten med låg densitet som används för framställning av färgade förrådsblandningar [3901 10]

— Cellulosaacetat (CA) [3912 11]

— Cellulosaacetatbutyrat (CAB) [3912 11]

— Epoxihartser [3907 30]

— Melaminformaldehydhartser (MF) [3909 20]

— Ureaformaldehydhartser (UF) [3909 10]

— Omättade polyestrar (UP) [3907 91]

— Polyetentereftalat (PET) [3907 60]

— Polybutentereftalat (PBT)

— Genomskinlig polystyren/polystyren för allmän användning [3903 11]

— Akrylnitrilmetylmetakrylat (AMMA)

— Tvärbunden polyeten (VPE)

— Slagtålig polystyren

— Polypropen (PP) [3902 10]

Blandningar och varor som framställts av de plastmaterial som anges ovan får inte släppas ut på marknaden om koncentrationen av kadmium (uttryckt som Cd-metall) i plastmaterialet är lika med eller högre än 0,01 viktprocent.
Andra stycket gäller dock inte varor som släppts ut på markanden före den 10 december 2011.
Första och andra styckena påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 94/62/EG (*13) och rättsakter som antagits på grundval av detta.
Senast den 19 november 2012 ska kommissionen i enlighet med artikel 69 uppmana Europeiska kemikaliemyndigheten att sammanställa en dokumentation som uppfyller kraven i bilaga XV för bedömning om användning av kadmium och kadmiumföreningar i andra typer av plastmaterial än de som nämns i första stycket bör begränsas. ►M35
2.  Får inte användas eller släppas ut på marknaden i färger med koder [3208 ] [3209 ] i en koncentration (uttryckt som Cd-metall) lika med eller högre än 0,01 viktprocent.
För färger med koder [3208 ] [3209 ] och med en zinkhalt på mer än 10 viktprocent av färgen ska koncentrationen av kadmium (uttryckt som Cd-metall) vara mindre än 0,1 viktprocent.
Målade varor får inte släppas ut på marknaden om koncentrationen av kadmium (uttryckt som Cd-metall) är lika med eller högre än 0,1 viktprocent av färgen på varorna. ◄
3.  Punkterna 1 och 2 gäller dock inte för varor som färgats med blandningar som av säkerhetsskäl innehåller kadmium.
4.  Punkt 1 andra stycket gäller dock inte för

— blandningar framställda av PVC-avfall, nedan kallade återvunnen PVC,

— blandningar och varor innehållande återvunnen PVC om koncentrationen av kadmium (uttryckt som Cd-metall) i plastmaterialet inte är högre än 0,1 viktprocent vid följande användningar av styv PVC:

—

a) Profiler och styva plattor för byggändamål.

b) Dörrar, fönster, jalusier, väggar, rullgardiner, stängsel och takrännor.

c) Altaner och terrasser.

d) Kabelrör.

e) Rör för vatten som inte är av dricksvattenkvalitet om den återvunna PVC:n används i mellanskiktet i ett flerskiktsrör och är helt täckt av ett lager nyproducerad PVC som överensstämmer med punkt 1.

Innan blandningar och varor som innehåller återvunnen PVC släpps ut på marknaden för första gången ska leverantörerna se till att dessa synligt, läsligt och outplånligt är märkta med följande text: ”Innehåller återvunnen PVC”, eller med följande piktogram:

I enlighet med artikel 69 i denna förordning kommer undantaget i punkt 4 att ses över i syfte att sänka gränsvärdet för kadmium och ompröva undantaget för de användningar som anges i leden a–e senast den 31 december 2017. ◄
5. I denna post avses med kadmiering avsättning av eller bestrykning med metalliskt kadmium på en metallyta.
Får inte användas för att kadmiera metallvaror eller delar till varor som används inom följande sektorer eller för följande ändamål:
a) Utrustning och maskiner för

— livsmedelsproduktion [8210] [8417 20] [8419 81] [8421 11] [8421 22] [8422] [8435] [8437] [8438] [8476 11]

— jordbruk [8419 31] [8424 81] [8432] [8433] [8434] [8436]

— kylning och frysning [8418]

— tryckning och bokbindning [8440] [8442] [8443]

b) Utrustning och maskiner för tillverkning av

— hushållsartiklar [7321] [8421 12] [8450] [8509] [8516]

— möbler [8465] [8466] [9401] [9402] [9403] [9404]

— sanitetsartiklar [7324]

— centralvärme- och luftkonditioneringsanläggningar [7322] [8403] [8404] [8415]

Kadmierade varor eller delar till sådana varor som används inom de sektorer eller för de ändamål som anges i leden a och b samt varor som har tillverkats inom de sektorer som anges i led b får inte i något fall eller för något ändamål släppas ut på marknaden.
6. Bestämmelserna i punkt 5 gäller också för kadmierade varor eller delar till sådana varor som används inom de sektorer eller för de ändamål som anges i leden a och b nedan samt för varor som har tillverkats inom de sektorer som anges i led b nedan.
a) Utrustning och maskiner för tillverkning av

— papper och kartong [8419 32] [8439] [8441] textilier och kläder [8444] [8445] [8447] [8448] [8449] [8451] [8452]

b) Utrustning och maskiner för tillverkning av

— utrustning och maskiner för användning inom industrin [8425] [8426] [8427] [8428] [8429] [8430] [8431]

— fordon för vägtrafik och jordbruk [kapitel 87]

— järnvägsmateriel [kapitel 86]

— fartyg [kapitel 89]

7. Begränsningarna i punkterna 5 och 6 gäller dock inte för

— varor och delar till varor som används i flyg-, rymd-, gruv-, offshore- eller kärnkraftsindustrin och på vilka höga säkerhetskrav ställs, och inte heller för säkerhetsanordningar i fordon för vägtrafik och jordbruk, järnvägsmateriel eller fartyg,

— elektriska kontakter, oavsett användningsområde, om det behövs för att garantera säkerheten hos den apparat i vilken de är installerade.

►M13
8.  Får inte användas i hårdlod i en koncentration på 0,01 viktprocent eller högre.
Hårdlod får inte släppas ut på marknaden om koncentrationen av kadmium (uttryckt som Cd-metall) är lika med eller högre än 0,01 viktprocent.
I denna punkt avses med lödning en hopfogning med användning av legeringar som utförs vid en temperatur på mer än 450 °C.
9.  Punkt 8 gäller dock inte för hårdlod som används inom försvar samt rymd- och luftfart och för hårdlod som används av säkerhetsskäl.
10.  Får inte släppas ut på marknaden eller användas om koncentrationen är lika med eller högre än 0,01 viktprocent av metallen i
i)  metallpärlor och andra metalldelar för smyckestillverkning,
ii)  metalldelar av smycken, bijouterier och hårtillbehör, t.ex.

— armband, halsband och ringar,

— piercingsmycken,

— armbandsur,

— broscher och manschettknappar.

►C5
11. Punkt 10 gäller dock inte för varor som släppts ut på marknaden före den 10 december 2011 och smycken som var äldre än 50 år den 10 december 2011. ◄ ◄

24. Monometyltetraklordifenylmetan

Handelsnamn: Ugilec 141

CAS-nr 76253–60–6

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar.

Varor som innehåller ämnet får inte släppas ut på marknaden.

2. Punkt 1 gäller dock inte i följande fall:

a) För anläggningar och maskiner som var i bruk den 18 juni 1994, till dess maskinerna eller anläggningarna utrangeras.

b) Vid underhåll av anläggningar och maskiner som var i bruk i en medlemsstat den 18 juni 1994.

Vid tillämpning av led a får dock medlemsstaterna med åberopande av skäl som rör skydd för människors hälsa och miljön förbjuda användningen av sådana anläggningar och maskiner inom sina territorier före utrangeringen.

25. Monometyldiklordifenylmetan

Handelsnamn: Ugilec 121

Ugilec 21

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar.

Varor som innehåller ämnet får inte släppas ut på marknaden.

26. Monometyldibromdifenylmetan brombensylbromtoluen, blandning av isomerer

Handelsnamn: DBBT

CAS-nr 99688–47–8

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar.

Varor som innehåller ämnet får inte släppas ut på marknaden.

27. Nickel

CAS-nr 7440–02–0

EG-nr 231–111–4 och dess föreningar

1. Får inte användas

a) i stift, ringar och andra inlägg som efter håltagning placeras i öron eller andra delar av människokroppen, såvida inte den mängd nickel som avges från dessa inlägg är mindre än 0,2 μg/cm2/vecka (gränsvärde för migrering),

b) i varor som är avsedda att komma i direkt och långvarig kontakt med huden, t.ex.

— örhängen,

— halsband, armband och kedjor, vristsmycken, fingerringar,

— boetter, armband och spännen till armbandsur,

— nitknappar, spännen, nitar, blixtlås och metallmärken som används i kläder,

om den mängd nickel som avges från de delar som kommer i direkt och långvarig kontakt med huden överstiger 0,5 μg/cm2/vecka,

c) i sådana varor som avses i led b med en nickelfri beläggning, om denna beläggning inte är tillräcklig för att säkerställa att den mängd nickel som avges från de delar som kommer i direkt och långvarig kontakt med huden inte överstiger 0,5 μg/cm2/vecka under minst två år vid normal användning av varan.

2. Varor som omfattas av punkt 1 får endast släppas ut på marknaden om de överensstämmer med kraven i den punkten.

3. De standarder som har antagits av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) ska användas som provmetoder för att visa att varor överensstämmer med kraven i punkterna 1 och 2.

►M49 28. Ämnen som är klassificerade som cancerframkallande i kategori 1A eller 1B i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och förtecknas i tillägg 1 eller tillägg 2.

29. Ämnen som är klassificerade som könscellsmutagena i kategori 1A eller 1B i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och förtecknas i tillägg 3 eller tillägg 4.

30. Ämnen som är klassificerade som reproduktionstoxiska i kategori 1A eller 1B i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och förtecknas i tillägg 5 eller tillägg 6. ◄

Utan att det påverkar bestämmelserna i andra delar av denna bilaga gäller följande för posterna 28–30:

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas

— som ämnen,

— som beståndsdelar i andra ämnen, eller

— i blandningar,

för försäljning till allmänheten när den individuella koncentrationen i ämnet eller blandningen är lika med eller högre än

— antingen den relevanta specifika koncentrationen enligt del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008, eller

►M3

— relevant allmän koncentrationsgräns enligt del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

◄

Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar ska leverantörerna före utsläppandet på marknaden se till att förpackningar för sådana ämnen och blandningar är synligt, läsligt och outplånligt märkta med följande text:

”Endast för yrkesmässigt bruk”.

2. Punkt 1 gäller dock inte för:

a)  läkemedel för människor eller djur enligt definitionen i direktiv 2001/82/EG och direktiv 2001/83/EG,
b)  kosmetiska produkter enligt definitionen i direktiv 76/768/EEG,
c)  följande drivmedel och oljeprodukter:

— motorbränslen som omfattas av direktiv 98/70/EG,

— mineraloljeprodukter avsedda att användas som drivmedel i mobila eller fasta förbränningsanläggningar,

— drivmedel som säljs i slutna system (t.ex. gasflaskor med flytande gas),

►M3
d)  konstnärsfärger som omfattas av förordning (EG) nr 1272/2008, ◄ ►M14
e)  de ämnen som förtecknas i kolumn 1 i tillägg 11, för de tillämpningar och användningar som anges i kolumn 2 i tillägg 11. När ett datum anges i kolumn 2 i tillägg 11 ska undantaget gälla till och med detta datum, ◄ ►M61
f)  produkter som omfattas av förordning (EU) 2017/745. ◄

31.

a) Kreosot, tvättolja

CAS-nr 8001–58–9

EG-nr 232–287–5

b) Kreosotolja, tvättolja

CAS-nr 61789–28–4

EG-nr 263–047–8

c) Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, naftalenolja

CAS-nr 84650–04–4

EG-nr 283–484–8

d) Kreosotolja, acenaftenfraktion, tvättolja

CAS-nr 90640–84–9

EG-nr 292–605–3

e) Destillat (stenkolstjära), övre; tung antracenolja

CAS-nr 65996–91–0

EG-nr 266–026–1

f) Antracenolja

CAS-nr 90640–80–5

EG-nr 292–602–7

g) Tjärsyror, stenkols-, rå; råfenoler

CAS-nr 65996–85–2

EG-nr 266–019–3

h) Kreosot, trä

CAS-nr 8021–39–4

EG-nr 232–419–1

i) Lågtemperaturtjärolja, alkalisk; extraktionsåterstoder (kol), lågtemperaturstenkolstjära, alkaliska

CAS-nr 122384–78–5

EG-nr 310–191–5

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen är avsedd för behandling av trä. Trä som behandlats på detta sätt får dessutom inte släppas ut på marknaden.

2. Genom undantag från punkt 1 gäller följande:

a) Ämnena och blandningarna får användas för träbehandling i industrianläggningar eller återbehandling utförd på plats av yrkesmässiga utövare som omfattas av gemenskapslagstiftningen om skydd av arbetstagare endast om de innehåller

i) benz[a]pyren i en koncentration på mindre än 50 mg/kg (0,005 viktprocent), och

ii) vattenextraherbara fenoler i en koncentration på mindre än 3 viktprocent.

Sådana ämnen och blandningar som används för träbehandling i industriella anläggningar eller används av yrkesmässiga utövare

— får endast släppas ut på marknaden i förpackningar som rymmer minst 20 liter,

— får inte säljas till konsumenter.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar ska leverantörna före utsläppandet på marknaden se till att förpackningar för sådana ämnen och blandningar är synligt, läsligt och outplånligt märkta med följande text:

”Endast för industriellt eller yrkesmässigt bruk”.

b) Trä som behandlats i industriella anläggningar eller av yrkesmässiga utövare i enlighet med led a och som släpps ut på marknaden för första gången eller återbehandlas på plats får användas endast för yrkesmässigt och industriellt bruk, t.ex. för järnvägar, kraftledningar, telekommunikationer, inhägnader, jordbruksändamål (t.ex. stöttor för träd) och i hamnar och vattenvägar.

c) Förbudet i punkt 1 mot utsläppande på marknaden gäller inte trä som behandlats med de ämnen som anges i post 31 a–i före den 31 december 2002 och släpps ut på andrahandsmarknaden för återanvändning.

3. Sådant behandlat trä som avses i punkt 2 b och c får inte användas

— inuti byggnader, oavsett ändamål,

— i leksaker,

— på lekplatser,

— i parker, trädgårdar och anläggningar för friluftsliv där det finns risk för ofta förekommande hudkontakt,

— vid tillverkning av trädgårdsmöbler såsom picknickbord,

— vid tillverkning, användning och eventuell återbehandling av

—

— behållare avsedda för odling,

— förpackningar som kan komma i kontakt med råvaror, halvfabrikat eller färdiga produkter som är avsedda att konsumeras av människor eller djur,

— andra material som kan förorena de varor som anges ovan.

32. Kloroform

CAS-nr 67–66–3

EG-nr 200–663–8

34. 1,1,2-Trikloretan

CAS-nr 79–00–5

EG-nr 201–166–9

35. 1,1,2,2-Tetrakloretan

CAS-nr 79–34–5

EG-nr 201–197–8

36. 1,1,1,2-Tetrakloretan

CAS-nr 630–20–6

37. Pentakloretan

CAS-nr 76–01–7

EG-nr 200–925–1

38. 1,1-Dikloreten

CAS-nr 75–35–4

EG-nr 200–864–0

Utan att det påverkar bestämmelserna i andra delar av denna bilaga gäller följande för posterna 32–38:

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas

— som ämnen,

— som beståndsdelar i andra ämnen, eller i blandningar, i koncentrationer på 0,1 viktprocent eller högre,

om ämnet eller blandningen är avsedd för försäljning till allmänheten och/eller för hantering som medför exponering såsom ytrengöring eller textilrengöring.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar, ska leverantörerna före utsläppandet på marknaden se till att förpackningar för sådana ämnen och blandningar i vilka de ingår i koncentrationer på 0,1 viktprocent eller högre, är synligt, läsligt och outplånligt märkta med följande text:

”Endast för industriellt bruk”.

Detta gäller dock inte för

a) läkemedel för människor eller djur enligt definitionen i direktiv 2001/82/EG och direktiv 2001/83/EG,

b) kosmetiska produkter enligt definitionen i direktiv 76/768/EEG.

►M3
40. Ämnen som klassificerats som brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, brandfarliga vätskor kategori 1, 2 eller 3, brandfarliga fasta ämnen kategori 1 eller 2, ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori 1, 2 eller 3, pyrofora vätskor kategori 1 eller pyrofora fasta ämnen kategori 1, oavsett om de anges i del 3 i bilaga VI ►M21 till förordning (EG) nr 1272/2008 ◄ eller inte. ◄

1. Får inte användas som ämne eller som blandningar i aerosolbehållare som är avsedda för försäljning till allmänheten som skämtartiklar och för dekorativa ändamål, t.ex.

— metallglitter som huvudsakligen är avsett för dekoration,

— konstgjord snö och frost,

— pruttkuddar,

— spagettispray,

— exkrementimitationer,

— signalhorn för fester,

— dekorativa flingor och dekorativt skum,

— konstgjorda spindelnät,

— stinkbomber.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av ämnen ska leverantörerna före utsläppandet på marknaden se till att följande text anges synligt, läsligt och outplånligt på aerosolbehållarna:

”Endast för yrkesmässigt bruk”.

3. Punkterna 1 och 2 gäller dock inte för de aerosolbehållare som avses i artikel 8.1 a i rådets direktiv 75/324/EEG (*2).

4. De aerosolbehållare som avses i punkterna 1 och 2 får inte släppas ut på marknaden om de inte uppfyller de angivna kraven.

41. Hexakloretan

CAS-nr 67–72–1

EG-nr 200–666–4

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar, om ämnet eller blandningen är avsedd för framställning eller bearbetning av icke-järnmetaller.

▼M21 —————

43. Azofärger och azofärgämnen

1. Azofärgämnen. som genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de aromatiska aminer som förtecknas i tillägg 8, i detekterbara koncentrationer som överstiger 30 mg/kg (0,003 viktprocent) i varorna eller deras färgade delar uppmätt enligt de analysmetoder som förtecknas i tillägg 10, får inte användas i textilier och läderartiklar som kan komma i direkt och långvarig kontakt med människors hud eller munhåla, t.ex.

— kläder, sängkläder, handdukar, postischer, peruker, hattar, blöjor och andra hygienartiklar, samt sovsäckar,

— skodon, handskar, klockarmband, handväskor, portmonnäer/plånböcker, portföljer, överdragsklädsel för stolar, värdepåsar som bärs runt halsen,

— leksaker av tyg eller läder och leksaker som är klädda med tyg eller läder,

— garn och tyger som är avsedda att användas av slutkonsumenten.

2. De textil- och läderartiklar som avses i punkt 1 får dessutom inte släppas ut på marknaden om de inte uppfyller kraven i den punkten.

3. Azofärgämnen i förteckningen över azofärgämnen i tillägg 9 får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent, om ämnet eller blandningen är avsedd för färgning av textilier och läderartiklar.

▼M9 —————

45. Oktabromdifenyleter

C12H2Br8O

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas

— som ämne,

— som beståndsdel i andra ämnen, eller i blandningar, i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent.

2. Varor eller flamskyddade delar av dessa som innehåller detta ämne i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent får inte släppas ut på marknaden.

3. Punkt 2 gäller dock inte för

— varor som tagits i bruk i gemenskapen före den 15 augusti 2004,

— elektriska och elektroniska produkter som omfattas av direktiv 2002/95/EG.

46.

a) Nonylfenol

C6H4(OH)C9H19

b) Nonylfenoletoxilat

(C2H4O)nC15H24O

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar i koncentrationer på 0,1 viktprocent eller högre för följande ändamål:

1. Rengöring i industriell och yrkesmässig användning, utom

— kontrollerade slutna system för kemisk rengöring där rengöringsmedlet återvinns eller förbränns,

— rengöringssystem där rengöringsmedlet återvinns eller förbränns vid en särskild process.

2. Hushållsrengöring.

3. Textil- och läderbearbetning, utom

— bearbetning där rengöringsmedlet inte rinner ut i avloppsvattnet eller spillvattnet,

— system där processvattnet förbehandlas vid en särskild process som helt avlägsnar den organiska delen före den biologiska behandlingen av spillvatten (avfettning av fårskinn).

4. Emulgator i spendoppsmedel.

5. Metallbearbetning, utom

användning i kontrollerade slutna system där rengöringsmedlet återvinns eller förbränns.

6. Tillverkning av pappersmassa och papper.

7. Kosmetiska produkter.

8. Andra kroppsvårdsprodukter, utom

spermiedödande medel.

9. Beståndsdelar i bekämpningsmedel och biocider. Nationella tillstånd för bekämpningsmedel eller biocidprodukter som innehåller nonylfenoletoxilat som en beståndsdel och som beviljats före den 17 juli 2003, ska dock inte påverkas av denna begränsning under sin giltighetstid.

▼M34

46 a. Nonylfenoletoxilat

(C2H4O)nC15H24O

1. Får inte släppas ut på marknaden efter den 3 februari 2021 i textilvaror som under rimligen förutsebara förhållanden kan förväntas komma att tvättas i vatten under deras normala livscykel, i halter som är lika med eller överstiger 0,01 viktprocent av textilvaran i fråga eller av varje del av den textilvaran.

2. Punkt 1 omfattar inte utsläppandet på marknaden av återanvända textilvaror eller nya textilvaror tillverkade, utan användning av nonylfenoletoxilat, uteslutande av återvunna textilier.

3. I den mening som avses i punkterna 1 och 2 definieras ”textilvara” såsom alla ofärdiga, halvfärdiga och färdiga produkter som består av åtminstone 80 viktprocent textilfibrer eller annan produkt som innehåller en del som består av åtminstone 80 viktprocent textilfibrer, inklusive bland annat klädesplagg, accessoarer, inredningstextilier, fibrer, garner, tyger och stickade paneler.

47. Krom(VI)föreningar

1.  Cement och blandningar som innehåller cement får inte släppas ut på marknaden eller användas, om de, när de hydratiserats, innehåller mer än 2 mg/kg (0,0002 %) lösligt krom VI av cementens totala torrvikt.
2.  Om reduktionsmedel används ska leverantörerna före utsläppandet på marknaden se till att förpackningar för cement och blandningar som innehåller cement är synligt, läsligt och outplånligt märkta med uppgifter om förpackningsdatum samt om de lagringsförhållanden som är lämpliga och den lagringstid som är lämplig för att bibehålla reduktionsmedlets verkan och hålla mängden lösligt krom VI under det gränsvärde som anges i punkt 1, utan att detta påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar.
3.  Punkterna 1 och 2 gäller dock inte utsläppande på marknaden och användning i kontrollerade slutna och helt automatiserade processer där cement och blandningar som innehåller cement hanteras endast av maskiner och där det inte finns någon möjlighet till hudkontakt. ►M21
4.  Den standard som antagits av Europeiska standardiseringskommittén för bestämning av halten lösligt krom VI i cement och cementhaltiga blandningar ska användas som analysmetod för att kontrollera att villkoret i punkt 1 uppfylls. ◄ ►M25
5.  Lädervaror som kommer i kontakt med huden får inte släppas ut på marknaden om de innehåller krom VI i koncentrationer som motsvarar eller överstiger 3 mg/kg (0,0003 viktprocent) av lädrets totala torrvikt.
6.  Varor som innehåller läderdelar som kommer i kontakt med huden får inte släppas ut på marknaden om någon av dessa läderdelar innehåller krom VI i koncentrationer som motsvarar eller överstiger 3 mg/kg (0,0003 viktprocent) av läderdelens totala torrvikt.
7.  Punkterna 5 och 6 ska inte tillämpas på utsläppande på marknaden av begagnade varor som var i slutanvändning inom unionen före den 1 maj 2015. ◄

48. Toluen

CAS-nr 108–88–3

EG-nr 203–625–9

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre i lim och sprejfärger avsedda för försäljning till allmänheten.

49. Triklorbensen

CAS-nr 120–82–1

EG-nr 204–428–0

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre, utom

— som intermediär i syntes, eller

— som lösningsmedel i slutna kemiska kloreringsprocesser, eller

— i tillverkningen av 1,3,5-triamino-2,4,6-trinitrobenzen (TATB).

50. Polycykliska aromatiska kolväten

a) Benz[a]pyren

CAS-nr 50–32–8

b) Benz[e]pyren

CAS-nr 192–97–2

c) Benz[a]antracen

CAS-nr 56–55–3

d) Krysen

CAS-nr 218–01–9

e) Benz[b]fluoranten

CAS-nr 205–99–2

f) Benz[j]fluoranten

CAS-nr 205–82–3

g) Benz[k]fluoranten

CAS-nr 207–08–9

h) Dibenz[a,h]antracen

CAS-nr 53–70–3

1. Från och med den 1 januari 2010 får extender oils (dvs. oljor med funktionerna mjukgörning och/eller utdrygning) inte släppas ut på marknaden eller användas för framställning av däck eller delar av däck om de innehåller

— mer än 1 mg/kg (0,0001 viktprocent) benz[a]pyren eller

— mer än 10 mg/kg (0,001 viktprocent) av summan av alla förtecknade polycykliska aromatiska kolväten.

Standard EN 16143:2013 (Petroleumprodukter – Bestämning av innehåll av Bens(a)pyren (BaP) och utvalda polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i extenderoljor – Procedur med dubbel LC rengöring och GC/MS-analys) ska användas som testmetod för att visa att gränserna i första stycket är uppfyllda.
Till och med 23 september 2016 kan gränsvärdena i första stycket anses vara uppfyllda om extraktet av polycykliska aromatiska ämnen (PCA) utgör mindre än 3 viktprocent enligt standarden IP346:1998 (Determination of PCA in unused lubricating base oils and asphaltene free petroleum fractions – Dimethyl sulphoxide extraction refractive index method) som fastställts av Institute of Petroleum, under förutsättning att tillverkaren eller importören mäter överensstämmelsen med gränserna för benz[a]pyren och de förtecknade polycykliska aromatiska kolvätena samt korrelationen av de uppmätta värdena med PCA-extraktet var sjätte månad eller efter varje större driftförändring, beroende på vilket som inträffar först.
2.  Dessutom får däck och slitbanor för regummering som tillverkas efter den 1 januari 2010 inte släppas ut på marknaden om de innehåller extender oils i mängder som som överstiger gränsvärdena i punkt 1.
Dessa gränsvärden ska anses vara uppfyllda om de vulkaniserade gummiblandningarna inte överstiger gränsvärdet på 0,35 % Bay protons uppmätt och uträknad enligt standarden ISO-21461 (Rubber vulcanised – Determination of aromaticity of oil in vulcanised rubber compounds).
3.  Punkt 2 gäller dock inte regummerade däck om deras slitbanor inte innehåller extender oils i mängder som överstiger gränsvärdena i punkt 1.
4.  I denna post avses med däck sådana däck som omfattas av

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (*4),

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon (*5), och

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (*6).

►M24
5. Varor får inte släppas ut på marknaden för tillhandahållande till allmänheten om någon av delarna i dem av gummi eller plast som kommer i direkt och långvarig eller under kort tid upprepad kontakt med mänsklig hud eller munhåla under normala eller rimligen förutsebara användningsförhållanden innehåller mer än 1 mg/kg (0,0001 viktprocent av delen) av något av de förtecknade polycykliska aromatiska kolvätena.
Sådana varor är bland annat

— idrottsutrustning såsom cyklar, golfklubbor och racketar,

— hushållsredskap, serveringsvagnar, gåramar,

— verktyg för hushållsbruk,

— kläder, skodon, handskar och idrottskläder,

— urarmband, manschetter, masker, pannband.

6.  Leksaker, inklusive aktivitetsleksaker, och barnavårdsartiklar får inte släppas ut på marknaden om någon av delarna i dem av gummi eller plast som kommer i direkt och långvarig eller under kort tid upprepad kontakt med mänsklig hud eller munhåla under normala eller rimligen förutsebara användningsförhållanden innehåller mer än 0,5 mg/kg (0,00005 viktprocent av delen) av något av de förtecknade polycykliska aromatiska kolvätena.
7.  Genom undantag från punkterna 5 och 6 ska dessa punkter inte gälla för varor som släpps ut på marknaden för första gången före den 27 december 2015.
8.  Senast den 27 december 2017 ska kommissionen se över gränsvärdena i punkterna 5 och 6 mot bakgrund av nya vetenskapliga rön, inbegripet migrering av polycykliska aromatiska kolväten från de varor som avses där och information om alternativa råvaror, och vid behov ändra punkterna i enlighet med det. ◄ ►M65
9.  Granulat eller täckmaterial får inte släppas ut på marknaden för användning som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner eller i lös form på lekplatser eller i idrottsrelaterade tillämpningar om de innehåller mer än 20 mg/kg (0,002 viktprocent) av summan av alla förtecknade polycykliska aromatiska kolväten.
10.  Granulat eller täckmaterial får inte användas som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner eller i lös form på lekplatser eller i idrottsrelaterade tillämpningar om de innehåller mer än 20 mg/kg (0,002 viktprocent) av summan av alla förtecknade polycykliska aromatiska kolväten.
11.  Granulat eller täckmaterial som släpps ut på marknaden för användning som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner eller i lös form på lekplatser eller i idrottsrelaterade tillämpningar ska märkas med ett unikt identifieringsnummer för partiet.
12.  Punkterna 9–11 ska tillämpas från och med den 10 augusti 2022.
13.  Granulat eller täckmaterial som används i unionen den 9 augusti 2022 som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner eller i lös form på lekplatser eller i idrottsrelaterade tillämpningar får finnas kvar och fortsätta att användas där för samma ändamål.
14.  Vid tillämpningen av punkterna 9–13 gäller följande:
a)  granulat är blandningar som förekommer som fasta partiklar i storleksintervallet 1–4 mm och som är tillverkade av gummi eller andra vulkaniserade material eller polymermaterial av återvunnet eller nyproducerat ursprung, eller som härrör från en naturlig källa.
b)  täckmaterial är blandningar som förekommer som flingformade fasta partiklar i storleksintervallet 4–130 mm (längd) och 10–15 mm (bredd) och som är tillverkade av gummi eller andra vulkaniserade material eller polymermaterial av återvunnet eller nyproducerat ursprung, eller som härrör från en naturlig källa.
c)  fyllnadsmaterial i konstgräsplaner består av granulat som används i konstgräsplaner för att förbättra gräsets sporttekniska prestanda.
d)  användning i lös form på lekplatser eller i idrottsrelaterade tillämpningar är all användning av granulat eller täckmaterial i lös form på lekplatser eller för idrottsändamål, utom som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner. ◄

▼M80

50a. Polycykliska aromatiska kolväten

a) Acenaften, CAS-nr 83-32-9, EG-nr 201-469-6

b) Acenaftylen, CAS-nr 208-96-8, EG-nr 205-917-1

c) Antracen, CAS-nr 120-12-7, EG-nr 204-371-1

d) Benso[a]antracen, CAS-nr 56-55-3, EG-nr 200-280-6

e) Benso[a]pyren, CAS-nr 50-32-8, EG-nr 200-028-5 (benso[def]krysen)

f) Benso[b]fluoranten, CAS-nr 205-99-2, EG-nr 205-911-9 (benso[e]acefenantrylen)

g) Benso[e]pyren, CAS-nr 192-97-2, EG-nr 205-892-7

h) Benso[ghi]perylen, CAS-nr 191-24-2, EG-nr 205-883-8

i) Benso[j]fluoranten, CAS-nr 205-82-3, EG-nr 205-910-3

j) Benso[k]fluoranten, CAS-nr 207-08-9, EG-nr 205-916-6

k) Krysen, CAS-nr 218-01-9, EG-nr 205-923-4

l) Dibenso[a,h]antracen, CAS-nr 53-70-3, EG-nr 200-181-8

m) Fluoranten, CAS-nr 206-44-0, EG-nr 205-912-4

n) Fluoren, CAS-nr 86-73-7, EG-nr 201-695-5

o) Indeno[1,2,3cd]pyren, CAS-nr 193-39-5, EG-nr 205-893-2

p) Naftalen, CAS-nr 91-20-3, EG-nr 202-049-5

q) Fenantren, CAS-nr 85-01-8, EG-nr 201-581-5

r) Pyren, CAS-nr 129-00-0, EG-nr 204-927-3

Får inte släppas ut på marknaden eller användas, som sådana eller som beståndsdelar i andra ämnen, i lerduvor för skytte från och med den 22 april 2026 om de innehåller mer än 50 mg/kg (0,005 viktprocent av lerduvans torrvikt) av summan av alla förtecknade polycykliska aromatiska kolväten.

▼M52

51.

Bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)

CAS-nr 117-81-7

EG-nr 204-211-0

Dibutylftalat (DBP)

CAS-nr 84-74-2

EG-nr 201-557-4

Benzylbutylftalat (BBP)

CAS-nr 85-68-7

EG-nr 201-622-7

Diisobutylftalat (DIBP)

CAS-nr 84-69-5

EG-nr 201-553-2

1. Får inte användas som ämnen eller i blandningar, enskilt eller i någon kombination av de ftalater som förtecknas i kolumn 1 i denna post, i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre av det mjukgjorda materialet i leksaker och barnavårdsartiklar.

2. Får inte släppas ut på marknaden i leksaker eller barnavårdsartiklar, enskilt eller i någon kombination av de första tre ftalater som förtecknas i kolumn 1 i denna post, i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre av det mjukgjorda materialet.

Vidare får DIBP inte släppas ut på marknaden efter den 7 juli 2020 i leksaker eller barnavårdsartiklar, enskilt eller i någon kombination av de första tre ftalater som förtecknas i kolumn 1 i denna post, i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre av det mjukgjorda materialet.

3. Får inte släppas ut på marknaden efter den 7 juli 2020 i varor, enskilt eller i någon kombination av de ftalater som förtecknas i kolumn 1 i denna post, i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre av det mjukgjorda materialet i varan.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas på

a) varor som enbart är avsedda för användning inom industrin eller jordbruket eller enbart för utomhusbruk, under förutsättning att inget mjukgjort material kommer i kontakt med människors slemhinnor eller i långvarig kontakt med människors hud,

b) luftfartyg som släpps ut på marknaden före den 7 januari 2024, eller varor som släpps ut på marknaden enbart för att användas för underhåll eller reparation av sådana luftfartyg, om dessa varor är väsentliga för luftfartygets säkerhet och luftvärdighet,

c) motorfordon som omfattas av direktiv 2007/46/EG och som släpps ut på marknaden före den 7 januari 2024 eller varor som släpps ut på marknaden enbart för att användas för underhåll eller reparation av sådana fordon, om fordonen inte kan fungera såsom avsett utan dessa varor,

d) varor som släpps ut på marknaden före den 7 juli 2020,

e) mätinstrument för laboratorieanvändning eller delar av sådana instrument,

f) material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel som omfattas av förordning (EG) nr 1935/2004 eller kommissionens förordning (EG) nr 10/201 (*21),

g) medicintekniska produkter som omfattas av direktiv 90/385/EEG, 93/42/EEG eller 98/79/EG, eller delar av sådana produkter,

h) elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU,

i) innerförpackningar till läkemedel som omfattas av förordning (EG) nr 726/2004, direktiv 2001/82/EG eller direktiv 2001/83/EG,

j) leksaker och barnavårdsartiklar som omfattas av punkt 1 eller 2.

5. I punkterna 1, 2, 3 och 4 a avses med

a) mjukgjort material, något av följande homogena material:

— polyvinylklorid (PVC), polyvinylidenklorid (PVDC), polyvinylacetat (PVA), polyuretaner,

— andra polymerer (bl.a. polymerskum och gummimaterial), utom silikongummi och beläggningar av naturlatex,

— ytbeläggningar, halksäkra beläggningar, appretur, dekaler, påtryck,

— lim, fogmassa, färger och bläck,

b) långvarig kontakt med människors hud, oavbruten kontakt under mer än 10 minuter eller intermittent kontakt under 30 minuter, per dag,

c) barnavårdsartiklar, alla produkter som är avsedda att underlätta barns sömn, barns avslappning, barns hygien, matning av barn eller barns sugning.

6. I punkt 4 b avses med luftfartyg något av följande:

a) Ett civilt luftfartyg som tillverkats i enlighet med ett typcertifikat som utfärdats enligt förordning (EU) nr 216/2008 eller i enlighet med ett godkännande som utfärdats enligt den nationella lagstiftningen i en avtalsslutande stat till Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), eller för vilket ett luftvärdighetsbevis har utfärdats av en avtalsslutande stat till Icao enligt bilaga 8 till konventionen angående internationell civil luftfart, undertecknad den 7 december 1944 i Chicago.

b) Ett militärt luftfartyg.

52. Följande ftalater (eller andra CAS- och EG-nummer som innehåller ämnet):

a) Diisononylftalat (DINP)

CAS-nr 28553–12–0 och 68515–48–0

EG-nr 249–079–5 och 271–090–9

b) Diisodecylftalat (DIDP)

CAS-nr 26761–40–0 och 68515–49–1

EG-nr 247–977–1 och 271–091–4

c) Di-n-oktylftalat (DNOP)

CAS-nr 117–84–0

EG-nr 204–214–7

1.  Får inte användas som ämnen eller i blandningar i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent av det mjukgjorda materialet i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen.
2.  Sådana leksaker och barnavårdsartiklar som innehåller dessa ftalater i en högre koncentration än 0,1 viktprocent av det mjukgjorda materialet får inte släppas ut på marknaden. ►M30   ◄
4.  I denna post avses med barnavårdsartikel alla produkter som är avsedda att underlätta barns sömn, barns avslappning, barns hygien, matning av barn eller barns sugning.

▼M9 —————

54. 2-(2-Metoxietoxi)etanol (DEGME)

CAS-nr 111–77–3

EG-nr 203–906–6

Får inte släppas ut på marknaden efter den 27 juni 2010 för försäljning till allmänheten, som en beståndsdel i färger, färgborttagningsmedel, rengöringsmedel, självpolerande emulsioner och golvtätningsmedel i koncentrationer som är lika med eller högre än 0,1 viktprocent.

55. 2-(2-Butoxietoxi)etanol (DEGBE)

CAS-nr 112–34–5

EG-nr 203–961–6

1. Får inte för första gången släppas ut på marknaden efter den 27 juni 2010 för försäljning till allmänheten, som en beståndsdel i sprutlackeringsfärger eller rengöringssprayer i aerosolbehållare i koncentrationer som är lika med eller högre än 3 viktprocent.

2. Sprutlackeringsfärger och rengöringssprayer i aerosolbehållare som innehåller DEGBE och som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden för försäljning till allmänheten efter den 27 december 2010.

3. Utan att det påverkar annan gemenskapslagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar, ska leverantörna före utsläppandet på marknaden se till att andra färger än sprutlackeringsfärger som innehåller DEGBE i koncentrationer som är lika med eller högre än 3 viktprocent och som släpps ut på marknaden för försäljning till allmänheten märks synligt, läsligt och outplånligt senast den 27 december 2010 med följande text:

”Får ej användas i sprutlackeringsutrustning”.

►M21
56.  Metylendifenyldiisocyanat (MDI)
CAS-nr 26447-40-5
EG-nr 247-714-0
inklusive följande specifika isomerer:
a)  4,4’-metylendifenyldiisocyanat
CAS-nr 101-68-8
EG-nr 202-966-0
b)  2,4’-metylendifenyldiisocyanat
CAS-nr 5873-54-1
EG-nr 227-534-9
c)  2,2’-metylendifenyldiisocyanat
CAS-nr 2536-05-2
EG-nr 219-799-4 ◄

1. Får inte släppas ut på marknaden efter den 27 december 2010 som en beståndsdel i blandningar i koncentrationer som är lika med eller högre än 0,1 viktprocent MDI för försäljning till allmänheten, om inte leverantörerna före utsläppandet på marknaden ser till att förpackningen

a) innehåller skyddshandskar som uppfyller kraven i rådets direktiv 89/686/EEG (*9),

b) är synligt, läsligt och outplånligt märkt med följande text och utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar:

”— Personer som redan är känsliga för diisocyanater kan drabbas av allergiska reaktioner vid användning av denna produkt.

— Personer med astma, eksem eller hudproblem bör undvika kontakt, inklusive hudkontakt, med denna produkt.

— Vid dåliga ventilationsförhållanden får denna produkt endast användas tillsammans med en skyddsmask med lämpligt gasfilter (av typen A1 enligt standarden EN 14387).”

2. Punkt 1 a gäller dock inte smältlim.

57. Cyklohexan

CAS-nr 110–82–7

EG-nr 203–806–2

1. Får inte för första gången släppas ut på marknaden efter den 27 juni 2010 för försäljning till allmänheten som en beståndsdel i neoprenbaserade kontaktlim i koncentrationer som är lika med eller högre än 0,1 viktprocent i förpackningsstorlekar som rymmer mer än 350 g.

2. Neoprenbaserade kontaktlim som innehåller cyklohexan och som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden för försäljning till allmänheten efter den 27 december 2010.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och beredningar, ska leverantörna före utsläppandet på marknaden se till att neoprenbaserat kontaktlim som innehåller cyklohexan i koncentrationer som är lika med eller högre än 0,1 viktprocent och som efter den 27 december 2010 släpps ut på marknaden för försäljning till allmänheten är synligt, läsligt och outplånligt märkt med följande text:

”— Denna produkt får ej användas under dåliga ventilationsförhållanden.

— Denna produkt får ej användas vid mattläggning.”

58. Ammoniumnitrat

CAS-nr 6484–52–2

EG-nr 229–347–8

1. Får inte för första gången släppas ut på marknaden efter den 27 juni 2010 som ett ämne eller i blandningar som innehåller mer än 28 viktprocent kväve i förhållande till ammoniumnitratet för användning som fast gödselmedel, enkelt eller sammansatt, om gödselmedlet inte uppfyller de tekniska bestämmelser om ammoniumnitratgödselmedel med hög kvävehalt som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 (*10). ►M54 ◄

▼M6

59. Diklormetan

CAS-nr 75-09-2

EG-nr 200-838-9

1. Färgborttagningsmedel som innehåller diklormetan i en koncentration på minst 0,1 viktprocent får inte

a) släppas ut på marknaden för första gången för försäljning till allmänheten eller yrkesmän efter den 6 december 2010,

b) släppas ut på marknaden för försäljning till allmänheten eller yrkesmän efter den 6 december 2011,

c) användas av yrkesmän efter den 6 juni 2012.

I denna punkt avses med

i) yrkesman: en fysisk eller juridisk person, inbegripet arbetstagare och egenföretagare som i sin yrkesverksamhet utför färgborttagning på annan plats än i en industrianläggning,

ii) industrianläggning: en anläggning som används för färgborttagning.

2. Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna på sina territorier och för viss verksamhet tillåta att särskilt utbildade yrkesmän använder färgborttagningsmedel som innehåller diklormetan och tillåta att sådana färgborttagningsmedel släpps ut på marknaden för leverans till dessa yrkesmän.

Medlemsstater som utnyttjar detta undantag ska fastställa lämpliga bestämmelser för att skydda hälsa och säkerhet för de yrkesmän som använder färgborttagningsmedel som innehåller diklormetan, och de ska underrätta kommissionen om detta.

Bestämmelserna ska inbegripa ett krav på att en yrkesman ska ha ett intyg som godtas av den medlemsstat där yrkesmannen verkar, eller tillhandahålla annan dokumentation för detta ändamål, eller på annat sätt vara godkänd av den medlemsstaten, så att det framgår att vederbörande har lämplig utbildning och kompetens för att på ett säkert sätt använda färgborttagningsmedel som innehåller diklormetan.

Kommissionen ska ta fram en förteckning över de medlemsstater som utnyttjat undantaget i denna punkt och offentliggöra denna på Internet.

3. En yrkesman som drar nytta av det undantag som avses i punkt 2 får endast verka i medlemsstater som har utnyttjat det undantaget. Den utbildning som avses i punkt 2 ska minst omfatta

a) medvetenhet om, bedömning av och hantering av hälsoriskerna, inbegripet uppgifter om befintliga alternativa ämnen eller processer som vid användningen är mindre farliga för arbetstagares hälsa och säkerhet,

b) användning av tillräcklig ventilation,

c) användning av ändamålsenlig personlig skyddsutrustning som uppfyller kraven i direktiv 89/686/EEG.

Arbetsgivare och egenföretagare ska helst ersätta diklormetan med en kemisk agens eller process som vid användningen inte utgör någon risk eller en lägre risk för arbetstagares hälsa och säkerhet.

Yrkesmannen ska tillämpa alla relevanta säkerhetsbestämmelser i praktiken, inbegripet användning av personlig skyddsutrustning.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning när det gäller skydd av arbetstagare får färgborttagningsmedel som innehåller diklormetan i koncentrationer på minst 0,1 viktprocent användas i industrianläggningar endast om åtminstone följande villkor är uppfyllda:

a) Det finns effektiv ventilation i alla behandlingsutrymmen, särskilt vid våtbehandling och torkning av föremål som behandlats med färgborttagningsmedel: lokal frånluftsventilation vid rengöringsbaden kompletterat med forcerad ventilation i dessa utrymmen, för att minimera exponeringen och när det är tekniskt möjligt följa gällande gränsvärden för exponering på arbetsplatsen.

b) Åtgärder har vidtagits för att minimera avdunstning från rengöringsbaden: lock som täcker rengöringsbaden förutom vid iläggning och upptagning, lämpliga iläggnings- och upptagningsarrangemang för rengöringsbad, sköljbad med vatten eller saltlösning för att avlägsna överflödigt lösningsmedel efter upptagningen.

c) Åtgärder har vidtagits för säker hantering av diklormetan i rengöringsbaden: pumpar och ledningssystem för att transportera färgborttagningsmedel till och från rengöringsbaden, samt lämpliga arrangemang för säker rengöring av tankar och avlägsnande av slam.

d) Personlig skyddsutrustning som uppfyller kraven i direktiv 89/686/EEG ska finnas tillgänglig: lämpliga skyddshandskar, skyddsglasögon och skyddskläder, och lämpliga andningsapparater om gällande gränsvärden för exponering på arbetsplatsen annars inte kan följas.

e) Tillräcklig information och utbildning om användningen av sådan utrustning ska tillhandahållas användarna.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ska färgborttagningsmedel som innehåller diklormetan i en koncentration på minst 0,1 viktprocent senast den 6 december 2011 vara synligt, läsligt och outplånligt märkta med följande text:

”Endast för industriellt bruk och för yrkesmän som godkänts i vissa av EU:s medlemsstater – kontrollera om användning är tillåten.”

▼M12

60. Akrylamid

CAS-nr 79-06-1

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller beståndsdel i blandningar i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre i injekterings- och tätningsmedel efter den 5 november 2012.

▼M16

61. Dimetylfumarat (DMF)

CAS-nr 624-49-7

EG-nr 210-849-0

Får inte användas i varor eller delar av varor i koncentrationer som överstiger 0,1 mg/kg.

Varor eller delar av varor som innehåller DMF i koncentrationer som överstiger 0,1 mg/kg får inte släppas ut på marknaden.

▼M20

62.

a) Fenylkvicksilveracetat

EG-nr: 200-532-5

CAS-nr: 62-38-4

b) Fenylkvicksilverpropionat

EG-nr: 203-094-3

CAS-nr: 103-27-5

c) Fenylkvicksilver-2-etylhexanoat

EG-nr: 236-326-7

CAS-nr: 13302-00-6

d) Fenylkvicksilveroktanoat

EG-nr: —

CAS-nr: 13864-38-5

e) Fenylkvicksilverneodekanoat

EG-nr: 247-783-7

CAS-nr: 26545-49-3

1. Får inte tillverkas, släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar efter den 10 oktober 2017 om koncentrationen av kvicksilver i blandningen uppgår till 0,01 viktprocent eller mer.

2. Varor eller delar av varor som innehåller ett eller flera av dessa ämnen får inte släppas ut på marknaden efter den 10 oktober 2017 om koncentrationen av kvicksilver i varan eller i delen av varan uppgår till 0,01 viktprocent eller mer.

▼M18

63. Bly

CAS-nr 7439-92-1

EG-nr 231-100-4

och blyföreningar

1.  Får inte släppas ut på marknaden eller användas i någon enskild del av smycken om halten av bly (uttryckt som metall) i en sådan del är 0,05 viktprocent eller mer.
2.  Vid tillämpningen av punkt 1 ska
i)  smycken inkludera smycken, oäkta smycken eller hårtillbehör, inklusive
a)  armband, halsband och ringar,
b)  piercingsmycken,
c)  armbandsur och armband,
d)  broscher och manschettknappar.
ii)  någon enskild del inkludera de material som smycket är tillverkat av samt dess ingående komponenter.
3.  Punkt 1 ska också tillämpas på enskilda delar när de släpps ut på marknaden eller används vid tillverkning av smycken.
4.  Genom undantag ska punkt 1 inte gälla för
a)  kristallglas enligt definitionen i bilaga I (kategorierna 1, 2, 3 och 4) till rådets direktiv 69/493/EEG (*14),
b)  komponenter i klockvisare som är oåtkomliga för konsumenter,
c)  icke-syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar (KN-nummer 7103 enligt förordning (EEG) nr 2658/87) om de inte har behandlats med bly eller blyföreningar, eller blandningar som innehåller dessa ämnen,
d)  emalj, dvs. icke frittade produkter av blandning, vitrifiering eller sintring av mineraler som smälts vid en temperatur av minst 500 °C.
5.  Genom undantag ska punkt 1 inte gälla för smycken som släppts ut på marknaden för första gången före den 9 oktober 2013 eller smycken som tillverkats före den 10 december 1961. ►M31
6.  Senast den 9 oktober 2017 ska kommissionen utvärdera punkterna 1–5 i denna post med beaktande av nya vetenskapliga uppgifter, särskilt tillgängliga alternativ till bly i de varor som nämns i punkt 1 och migrationen av bly från dem, och om så är lämpligt ändra denna post i enlighet därmed. ◄ ►M31
7.  Får inte släppas ut på marknaden eller användas i varor som bjuds ut till allmänheten om blykoncentrationen (uttryckt som metall) i dessa varor eller åtkomliga delar av dem är lika med eller större än 0,05 % viktprocent, och dessa varor eller åtkomliga delar därav under normala eller rimligen förutsebara användningsförhållanden kan stoppas i munnen av barn.
Det gränsvärdet ska inte gälla om det kan påvisas att bly som frigörs från en sådan vara eller en åtkomlig del av en vara, oavsett om den har försetts med beläggning eller ej, inte överstiger 0,05 μg/cm2 per timme (motsvarande 0,05 μg/g/tim) och, för belagda produkter, att beläggningen är tillräcklig för att säkerställa att detta värde inte överskrids under minst två års normal eller rimligen förutsebar användning av varan.
Vid tillämpningen av denna punkt ska det anses att en vara eller en åtkomlig del av en vara kan stoppas i munnen av barn om den är mindre än 5 cm i en dimension eller har en löstagbar eller utskjutande del i den storleken.
8.  Punkt 7 ska dock inte gälla för följande:
a)  Smycken som omfattas av punkt 1.
b)  Kristallglas enligt definitionen i bilaga I (kategorierna 1, 2, 3 och 4) till direktiv 69/493/EEG.
c)  Icke-syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar (KN-nr 7103 enligt förordning (EEG) nr 2658/87) om de inte har behandlats med bly eller blyföreningar eller blandningar som innehåller dessa ämnen.
d)  Emalj, dvs. icke frittade produkter av blandning, vitrifiering eller sintring av mineraler som smälts vid en temperatur av minst 500 °C.
e)  Nycklar och lås, inklusive hänglås.
f)  Musikinstrument.
g)  Varor och delar av varor där mässingslegeringar ingår, om blykoncentrationen (uttryckt som metall) i mässingslegeringen inte överstiger 0,5 viktprocent.
h)  Spetsen på skrivverktyg.
i)  Religiösa artiklar.
j)  Bärbara zinkkarbonbatterier och knappcellsbatterier.
k)  Varor som omfattas av
i)  direktiv 94/62/EG,
ii)  förordning (EG) nr 1935/2004,
iii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG (*15),
iv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EG (*16).
9.  Senast den 1 juli 2019 ska kommissionen utvärdera punkterna 7 samt 8 e, f, i och j i denna post med beaktande av nya vetenskapliga uppgifter, särskilt förekomsten av alternativ och migrationen av bly från de varor som avses i punkt 7, inklusive kravet om att ytbeläggningen ska förbli i funktionsdugligt skick, och om så är lämpligt ändra denna post i enlighet därmed.
10.  Genom undantag ska punkt 7 inte gälla för varor som släpps ut på marknaden för första gången före den 1 juni 2016. ◄ ►M63
11.  Följande är förbjudet i eller inom 100 meter från en våtmark efter den 15 februari 2023:
a)  Avlossande av hagelammunition med en blyhalt (uttryckt som metall) som motsvarar eller överstiger 1 viktprocent.
b)  Medhavande av all sådan hagelammunition vid skjutning i våtmarker eller på väg till eller från skjutning i våtmark.
Vid tillämpning av första stycket gäller följande:
a)  Med inom 100 meter från en våtmark avses inom 100 meter från våtmarkens yttre gräns.
b)  Med skjutning i våtmark avses skjutning i eller inom 100 meter från en våtmark.
c)  Om en person påträffas med hagelammunition i eller inom 100 meter från en våtmark vid skjutning eller på väg till eller från skjutning ska skjutningen i fråga antas vara skjutning i våtmark om inte personen i fråga kan styrka att det rör sig om någon annan sorts skjutning.
Begränsningen i första stycket ska inte gälla i en medlemsstat som underrättar kommissionen i enlighet med punkt 12 om sin avsikt att utnyttja det alternativ som ges genom den punkten.
12.  Om minst 20 % av det totala territoriet (utom territorialvatten) i en medlemsstat är våtmark får den medlemsstaten, i stället för den begränsning som fastställs i punkt 11 första stycket, förbjuda följande inom hela sitt territorium från och med den 15 februari 2024:
a)  Utsläppande på marknaden av hagelammunition med en blyhalt (uttryckt som metall) som motsvarar eller överstiger 1 viktprocent.
b)  Avlossande av sådan hagelammunition.
c)  Medhavande av sådan hagelammunition vid skjutning eller på väg till eller från skjutning.
En medlemsstat som har för avsikt att utnyttja det alternativ som ges i första stycket ska underrätta kommissionen om sin avsikt senast den 15 augusti 2021. Medlemsstaten ska utan dröjsmål överlämna texten till de nationella bestämmelser som den har antagit till kommissionen, dock senast den 15 augusti 2023. Kommissionen ska utan dröjsmål offentliggöra alla underrättelser om sådana avsikter och texterna till de nationella bestämmelser som den har mottagit.
13.  Vid tillämpning av punkterna 11 och 12 avses med a)
a)  Med våtmark avses sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, oavsett om de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga eller består av vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt, inbegripet havsområden med ett djup vid lågvatten som inte överstiger sex meter.
b)  Med hagelammunition avses hagel som används eller är avsett att användas i en enda laddning eller patron i ett hagelgevär.
c)  Med hagelgevär avses slätborrat gevär (utom luftgevär).
d)  Med skjutning avses skjutning med hagelgevär.
e)  Med medhavande avses personligt medhavande eller medhavande eller transport på annat sätt.
f)  Vid fastställande av huruvida en person som påträffas med hagelammunition har med sig ammunitionen ”på väg till eller från skjutning”
i)  ska samtliga omständigheter i fallet beaktas,
ii)  behöver den person som påträffas med hagelammunitionen inte nödvändigtvis vara samma person som den som skjuter.
14.  Medlemsstaterna får behålla de nationella bestämmelser för att skydda miljön eller människors hälsa som är i kraft den 15 februari 2021 och begränsa bly i hagelammunition på ett striktare sätt än enligt punkt 11.
Medlemsstaten ska utan dröjsmål överlämna texten till dessa nationella bestämmelser till kommissionen. Kommissionen ska utan dröjsmål offentliggöra alla sådana texter till nationella bestämmelser som den har mottagit. ◄ ►M72
15.  Får inte släppas ut på marknaden eller användas i varor som är framställda av polymerer eller sampolymerer av vinylklorid (PVC) om blykoncentrationen är minst 0,1 viktprocent av PVC-materialet.
16.  Punkt 15 ska tillämpas från och med den 29 november 2024.
17.  Genom undantag ska punkt 15 inte gälla för PVC-varor som innehåller återvunnen mjukgjord PVC till och med den 28 maj 2025.
18.  Genom undantag ska punkt 15 inte gälla för PVC-varor som innehåller återvunnen hård PVC till och med den 28 maj 2033, om blykoncentrationen är lägre än 1,5 viktprocent av det återvunna hårda PVC-materialet.
a)  Profiler och plattor för utomhusbruk i byggnader och anläggningar, utom altaner och terrasser.
b)  Profiler och plattor för altaner och terrasser, förutsatt att det återvunna PVC-materialet används i ett mellanskikt och att det är helt täckt med ett skikt av PVC eller annat material där blykoncentrationen är lägre än 0,1 viktprocent.
c)  Profiler och plattor för användning i dolda utrymmen eller hålrum i byggnader och anläggningar (om de är oåtkomliga vid normal användning, med undantag för underhåll, t.ex. kabelrör).
d)  Profiler och plattor för inomhusanvändning i byggnader, förutsatt att hela ytan på den profil eller den platta som vetter mot vistelseområdena i en byggnad efter installation är framställd av PVC eller annat material där blykoncentrationen är lägre än 0,1 viktprocent.
e)  Flerskiktsrör (utom rör för dricksvatten), förutsatt att det återvunna PVC-materialet används i ett mellanskikt och att det är helt täckt med ett skikt av PVC eller annat material där blykoncentrationen är lägre än 0,1 viktprocent.
f)  Delar till rörsystem, med undantag för delar till rör för dricksvatten.
Från och med den 28 maj 2026 får hård PVC som återvunnits från de kategorier av varor som avses i leden a–d endast användas för produktion av nya varor i någon av dessa kategorier.
Leverantörer av PVC-varor som innehåller återvunnen hård PVC med en blykoncentration på minst 0,1 viktprocent av PVC-materialet ska, innan varorna släpps ut på marknaden, se till att de är synligt, läsbart och outplånligt märkta med följande text: ”Innehåller ≥ 0,1 % bly”. Om varans egenskaper medför att den inte går att märka ska märkningen finnas på varans förpackning.
Leverantörer av PVC-varor som innehåller återvunnen hård PVC ska på begäran lämna in dokumentation till de nationella tillsynsmyndigheterna som styrker påståendena om det återvunna PVC-materialets ursprung i dessa varor. Intyg som utfärdas inom system för att tillhandahålla bevis på spårbarhet och återvunnet innehåll, såsom dem som tagits fram i enlighet med EN 15343:2007 eller motsvarande erkända standarder, får användas för att styrka sådana påståenden för PVC-varor som är producerade i unionen. Påståenden om det återvunna PVC-materialets ursprung i importerade varor ska åtföljas av ett intyg som tillhandahåller motsvarande bevis på spårbarhet och återvunnet innehåll och som utfärdas av en oberoende tredje part.
Senast den 28 maj 2028 ska kommissionen se över denna punkt mot bakgrund av nya vetenskapliga rön och vid behov ändra punkten i enlighet med det.
19.  Genom undantag ska punkt 15 inte gälla för följande:
a)  PVC-kiseldioxidseparatorer i blybatterier till och med den 28 maj 2033.
b)  De varor som avses i punkt 1, i enlighet med punkterna 2–5, och i punkt 7 i enlighet med punkterna 8 och 10.
c)  Varor som omfattas av
i)  förordning (EG) nr 1935/2004,
ii)  direktiv 2011/65/EU,
iii)  direktiv 94/62/EG,
iv)  direktiv 2009/48/EG.
20.  Genom undantag ska punkt 15 inte gälla för PVC-varor som släpps ut på marknaden till och med den 28 november 2024. ◄

▼M27

64. 1,4-diklorbensen

CAS-nr 106-46-7

EG-nr 203-400-5

Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller beståndsdel i blandningar i en koncentration på 1 viktprocent eller högre, om ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden för att användas som eller används som luftfräschare eller luktborttagare för toaletter, bostäder, kontor eller andra offentliga lokaler.

▼M38

65. Oorganiska ammoniumsalter

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas i blandningar av cellulosaisolering och varor av cellulosaisolering efter den 14 juli 2018 såvida inte utsläppet av ammoniak från dessa blandningar eller varor ger en koncentration på mindre än 3 ppm per volymenhet (2,12 mg/3) under de testförhållanden som anges i punkt 4.

Leverantörer av en blandning av cellulosaisolering som innehåller oorganiska ammoniumsalter ska informera mottagaren eller konsumenten om högsta tillåtna belastning för blandningen av cellulosaisolering uttryckt i tjocklek och densitet.

Nedströmsanvändare av en blandning av cellulosaisolering som innehåller oorganiska ammoniumsalter ska se till att den högsta tillåtna belastning som angetts av leverantören inte överskrids.

2. Punkt 1 gäller dock inte utsläppande på marknaden av blandningar av cellulosaisolering som är avsedda att enbart användas för produktion av varor av cellulosaisolering, eller användning av sådana blandningar vid produktion av varor av cellulosaisolering.

3. När det gäller medlemsstater som den 14 juli 2016 redan har vidtagit nationella åtgärder som godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 129.2 a ska bestämmelserna i punkterna 1 och 2 gälla från det datumet.

4. Att det gränsvärde för utsläpp som anges i punkt 1 första stycket inte överskrids ska visas i enlighet med teknisk specifikation CEN/TS 16516, med följande anpassningar:

a) Testet ska pågå i minst 14 dagar i stället för 28 dagar.

b) Utsläppet av ammoniakgas ska mätas minst en gång per dag under hela testet.

c) Gränsvärdet för utsläpp får inte uppnås eller överskridas vid någon mätning under testet.

d) Den relativa fuktigheten ska vara 90 % i stället för 50 %.

e) En lämplig metod för att mäta utsläpp av ammoniakgas ska användas.

f) Belastningen, uttryckt i tjocklek och densitet, ska registreras under provtagningen av de blandningar eller varor av cellulosaisolering som ska testas.

▼M40

66. Bisfenol A

CAS-nr 80-05-7

EG-nr 201-245-8

Får inte släppas ut på marknaden i termopapper i koncentrationer lika med eller högre än 0,02 viktprocent efter den 2 januari 2020.

▼M61 —————

▼M66

68. Raka och grenade perfluorkarboxylsyror med formeln CnF2n+1-C(= O)OH där n = 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 (C9-C14 PFCAs),

inbegripet deras salter eller en kombination av dem.

Alla C9-C14 PFCA-besläktade ämnen som har en perfluorgrupp med formeln CnF2n+1- direkt bunden till en annan kolatom, där n = 8, 9, 10, 11, 12 eller 13, inbegripet deras salter eller en kombination av dem.

Alla C9-C14 PFCA-besläktade ämnen som har en perfluorgrupp med formeln CnF2n+1- som inte är direkt bunden till en annan kolatom, där n = 9, 10, 11, 12, 13 eller 14 som en av de strukturella beståndsdelarna, inbegripet deras salter eller en kombination av dem.

Följande ämnen är undantagna från denna beteckning:

— CnF2n+1-X, där X = F, Cl eller Br

— där n = 9, 10, 11, 12, 13 eller 14, inbegripet en kombination av dem.

— CnF2n+1-C(= O)OX’ där n > 13 och X’ = alla grupper, inbegripet salter.

______________________________

1. Får inte tillverkas eller släppas ut på marknaden som sådana från och med den 25 februari 2023.

2. Får inte från och med den 25 februari 2023 användas i eller släppas ut på marknaden i

a) ett annat ämne, som en beståndsdel,

b) en blandning,

c) en vara,

förutom om koncentrationen i ämnet, blandningen eller varan understiger 25 ppb för summan av C9-C14 PFCAs och deras salter eller 260 ppb för summan av C9-C14 PFCA-besläktade ämnen.

3. Genom undantag från punkt 2 ska koncentrationsgränsen vara 10 ppm för summan av C9-C14 PFCAs, deras salter och C9-C14 PFCA-besläktade ämnen vid förekomst i ett ämne som ska användas i en isolerad intermediär som transporteras, förutsatt att villkoren i artikel 18.4 a–f i denna förordning är uppfyllda för tillverkning av fluorhaltiga kemikalier med en perfluorkolkedja på högst sex atomer. Kommissionen ska se över denna gräns senast den 25 augusti 2023.

4. Punkt 2 ska gälla från och med den 4 juli 2023 för

i) olje- och vattenavvisande textilier för att skydda arbetstagare från farliga vätskor som medför risker för dessa arbetstagares hälsa och säkerhet,

ii) tillverkning av polytetrafluoreten (PTFE) och polyvinylidenfluorid (PVDF) för produktion av

— högpresterande och korrosionsbeständiga gasfiltermembran, vattenfiltermembran och membran för medicinska textilier,

— värmeväxlarutrustning för industriell avfallsbehandling,

— industriella tätningsmedel som kan förhindra läckage av flyktiga organiska föreningar och PM 2.5 partiklar.

5. Genom undantag från punkt 2 ska användningen av C9-C14 PFCAs, deras salter och C9-C14 PFCA-besläktade ämnen vara tillåten till och med den 4 juli 2025 för

i) fotolitografi eller etsningsprocesser vid tillverkning av halvledare,

ii) fotografiska ytskikt på film,

iii) invasiva och för implantation avsedda medicintekniska produkter,

iv) skumblandningar för brandsläckning vid ångor från flytande bränsle och bränder i flytande bränsle (bränder av klass B) som redan finns i installerade system, inbegripet såväl mobila som fasta system, på följande villkor:

— Skumblandningar för brandsläckning som innehåller eller kan innehålla C9-C14 PFCAs, deras salter och C9-C14 PFCA-besläktade ämnen får inte användas för utbildningsändamål.

— Skumblandningar för brandsläckning som innehåller eller kan innehålla C9-C14 PFCAs, deras salter och C9-C14 PFCA-besläktade ämnen får inte användas för provningsändamål såvida inte alla utsläpp är inneslutna.

— Från och med den 1 januari 2023 ska användningen av skumblandningar för brandsläckning som innehåller eller kan innehålla C9-C14 PFCAs, deras salter och C9-C14 PFCA-besläktade ämnen endast vara tillåten för anläggningar där alla utsläpp kan inneslutas.

— Lager av skumblandningar för brandsläckning som innehåller eller kan innehålla C9-C14 PFCAs, deras salter och C9-C14 PFCA-besläktade ämnen ska hanteras i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2019/1021.

6. Punkt 2 c gäller dock inte varor som släppts ut på marknaden före den 25 februari 2023.

7. Punkt 2 gäller dock inte beläggningen i behållare för dosaerosoler till och med den 25 augusti 2028.

8. Punkt 2 c ska gälla från och med den 31 december 2023 för

a) halvledare som sådana,

b) halvledare i halvfärdig eller färdig elektronisk utrustning.

9. Punkt 2 c ska gälla från och med den 31 december 2030 för halvledare som använts i reservdelar eller ersättningsdelar i färdig elektronisk utrustning som släppts ut på marknaden före den 31 december 2023.

10. ►C14 Till och med den 25 augusti 2024 ska den koncentrationsgräns som avses i punkt 2 vara 2 000 ppb för summan av C9-C14 PFCAs i fluorplast och fluorelastomerer som innehåller perfluoralkoxigrupper. Från och med den 26 augusti 2024 ska koncentrationsgränsen vara 100 ppb för summan av C9-C14 PFCAs i fluorplast och fluorelastomerer som innehåller perfluoralkoxigrupper. ◄ Alla utsläpp av C9-C14 PFCAs under tillverkning och användning av fluorplast och fluorelastomerer som innehåller perfluoralkoxigrupper ska undvikas eller, om detta inte är möjligt, reduceras så mycket som är tekniskt och praktiskt möjligt. Detta undantag ska inte gälla de varor som avses i punkt 2 c. Kommissionen ska se över detta undantag senast den 25 augusti 2024.

11. Den koncentrationsgräns som avses i punkt 2 ska vara 1 000 ppb för summan av C9-C14 PFCAs vid förekomst i PTFE-mikropulver som producerats genom joniserande strålning eller termisk nedbrytning samt i blandningar eller varor för industriellt och yrkesmässigt bruk innehållande mikropulver av PTFE. Alla utsläpp av C9-C14 PFCAs under tillverkning och användning av PTFE-mikropulver ska undvikas eller, om detta inte är möjligt, reduceras så mycket som är tekniskt och praktiskt möjligt. Kommissionen ska se över detta undantag senast den 25 augusti 2024

12. I denna post avses med C9-C14 PFCA-besläktade ämnen ämnen med en molekylstruktur som gör att de anses kunna omvandlas eller brytas ned till C9-C14 PFCAs.

▼C10

69. Metanol

CAS-nr 67-56-1

EG-nr 200-659-6

Får inte släppas ut på marknaden till allmänheten efter den 9 maj 2019 i spolarvätska eller avfrostningsvätska för vindrutor i en koncentration som är lika med eller högre än 0,6 viktprocent.

▼M77

70.

Oktametylcyklotetrasiloxan (D4)

CAS-nr 556-67-2

EG-nr 209-136-7

Dekametylcyklopentasiloxan (D5)

CAS-nr 541-02-6

EG-nr 208-764-9

Dodekametylcyklohexasiloxan (D6)

CAS-nr 540-97-6

EG-nr 208-762-8

1. Får inte släppas ut på marknaden

a) som ett ämne som sådant,

b) som beståndsdel i andra ämnen, eller

c) i blandningar,

i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre för respektive ämne efter den 6 juni 2026.

2. Får inte användas som lösningsmedel för kemisk rengöring av textilier, läder och päls efter den 6 juni 2026.

3. Genom undantag ska följande gälla:

a) För D4 och D5 i kosmetiska produkter som tvättas bort ska punkt 1 c tillämpas efter den 31 januari 2020.

I denna punkt avses med kosmetiska produkter som tvättas bort kosmetiska produkter enligt definitionen i artikel 2.1 a i Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1223/2009 (*30), som under normala användningsförhållanden avlägsnas med vatten efter applicering.

b) För alla andra kosmetiska produkter än de som avses i punkt 3 a ska punkt 1 tillämpas efter den 6 juni 2027.

c) För produkter enligt definitionen i artikel 1.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 (*28) och i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 (*27) ska punkt 1 tillämpas efter den 6 juni 2031.

d) För läkemedel enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2001/83/EG och för veterinärmedicinska läkemedel enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/6 (*24) ska punkt 1 tillämpas efter den 6 juni 2031.

e) För D5 som lösningsmedel för kemisk rengöring av textilier, läder och päls ska punkterna 1 och 2 tillämpas efter den 6 juni 2034.

4. Genom undantag ska punkt 1 inte gälla för

a) utsläppande på marknaden av D4, D5 och D6 för följande industriella användningsområden:

— Som monomer vid framställning av silikonpolymer.

— Som intermediär vid framställning av andra kiselämnen.

— Som monomer vid polymerisering.

— Vid formulering eller (om)förpackning av blandningar.

— Vid produktion av varor.

— Vid behandling av icke-metalliska ytor.

b) utsläppande på marknaden av D5 och D6 för användning som produkter enligt definitionen i artikel 1.4 i förordning (EU) 2017/745 för behandling och vård av ärr och sår, förebyggande av sår samt stomivård,

c) utsläppande på marknaden av D5 för yrkesmässig användning vid rengöring eller restaurering av konst och antikviteter,

d) utsläppande på marknaden av D4, D5 och D6 för användning som laboratoriereagens i forsknings- och utvecklingsverksamhet som utförs under kontrollerade förhållanden.

5. Genom undantag ska punkt 1 b inte tillämpas på utsläppande på marknaden av D4, D5 och D6

— som en beståndsdel i en silikonpolymer som sådan,

— som en beståndsdel i en silikonpolymer i en blandning som omfattas av undantag enligt punkt 6.

6. Genom undantag ska punkt 1 c inte tillämpas på utsläppande på marknaden av blandningar som innehåller D4, D5 eller D6 som återstoder från silikonpolymerer, på följande villkor:

a) D4, D5 eller D6 i en koncentration på högst 1 viktprocent för respektive ämne i blandningen för användning vid vidhäftning, tätning, limning och gjutning.

b) D4 i en koncentration på högst 0,5 viktprocent eller D5 eller D6 i en koncentration på högst 0,3 viktprocent för något av ämnena i blandningen för användning som skyddsbeläggningar (inklusive beläggningar för fartyg).

c) D4, D5 eller D6 i en koncentration på högst 0,2 viktprocent för respektive ämne i blandningen för användning som produkter enligt definitionen i artikel 1.4 i förordning (EU) 2017/745 och artikel 1.2 i förordning (EU) 2017/746, utom de produkter som avses i punkt 6 d.

d) D5 i en koncentration på högst 0,3 viktprocent i blandningen eller D6 i en koncentration på högst 1 viktprocent i blandningen för användning som produkter enligt definitionen i artikel 1.4 i förordning (EU) 2017/745 för tandavtryck.

e) D4 i en koncentration på högst 0,2 viktprocent i blandningen eller D5 eller D6 i en koncentration på högst 1 viktprocent för något av ämnena i blandningen för användning som silikonsulor till hästar eller som hästskor.

f) D4, D5 eller D6 i en koncentration på högst 0,5 viktprocent för respektive ämne i blandningen för användning som vidhäftningsmedel.

g) D4, D5 eller D6 i en koncentration på högst 1 viktprocent för respektive ämne i blandningen för användning vid 3D-utskrift.

h) D5 i en koncentration på högst 1 viktprocent i blandningen eller D6 i en koncentration på högst 3 viktprocent i blandningen för snabb prototypframställning och formtillverkning eller tillämpningar med höga prestandakrav där fyllmedel av kvarts används för stabilisering.

i) D5 eller D6 i en koncentration på högst 1 viktprocent för något av ämnena i blandningen för användning vid tampotryck eller tillverkning av tryckkuddar.

j) D6 i en koncentration på högst 1 viktprocent i blandningen för yrkesmässig användning vid rengöring eller restaurering av konst och antikviteter.

7. Genom undantag ska punkterna 1 och 2 inte tillämpas på utsläppande på marknaden för användning, eller på användning, av D5 som lösningsmedel i strängt kontrollerade slutna system för kemisk rengöring av textilier, läder och päls där rengöringsmedlet återvinns eller förbränns.

▼M47

71. 1-metyl-2-pyrrolidon

(NMP)

CAS-nr 872-50-4

EG-nr 212-828-1

1. Får inte släppas ut på marknaden som ett ämne som sådant eller i blandningar i en koncentration på 0,3 % eller högre efter den 9 maj 2020, såvida inte tillverkare, importörer och nedströmsanvändare i de relevanta kemikaliesäkerhetsrapporterna och säkerhetsdatabladen har inkluderat härledda nolleffektnivåer (DNEL) gällande arbetstagares exponering på 14,4 mg/m3 för exponering via inandning och 4,8 mg/kg/dag för exponering via huden.

2. ►C12 Får inte tillverkas eller användas som ett ämne som sådant eller i blandningar i en koncentration på 0,3 % eller högre efter den 9 maj 2020, såvida inte tillverkare och nedströmsanvändare vidtar lämpliga riskhanteringsåtgärder och tillhandahåller lämpliga driftförhållanden för att se till att de härledda nolleffektnivåer som arbetstagare exponeras för understiger de nivåer som anges i punkt 1. ◄

3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska de skyldigheter som föreskrivs däri tillämpas från och med 9 maj 2024 när det gäller utsläppande på marknaden för användning, eller användning, som lösningsmedel eller reaktant vid trådbeläggning.

▼M50

72. De ämnen som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i tillägg 12

1. Får inte släppas ut på marknaden efter den 1 november 2020 i något av följande:

a) Kläder eller tillbehör till kläder,

b) textilier som inte är kläder och som under rimligen förutsebar användning kommer i kontakt med människors hud i motsvarande utsträckning som kläder, och

c) skodon

om kläderna, tillbehören till kläderna, textilierna som inte är kläder eller skodonen ska användas av konsumenter och ämnet, mätt i homogent material, förekommer i en lika hög eller högre koncentration än den som anges för det ämnet i tillägg 12.

2. Genom undantag i samband med utsläppande på marknaden av formaldehyd [CAS-nr 50-00-0] i jackor, rockar eller möbelklädsel ska den relevanta koncentrationen vid tillämpning av punkt 1 vara 300 mg/kg under perioden 1 november 2020–1 november 2023. Därefter ska den koncentration som anges i tillägg 12 gälla.

3. Punkt 1 ska inte gälla för

a) kläder, tillbehör till kläder eller skodon, eller delar av kläder, tillbehör till kläder eller skodon, som uteslutande är tillverkade av äkta läder, päls eller hud,

b) icke-textila fästanordningar och icke-textila dekorativa element, och

c) begagnade kläder, tillbehör till kläder, textilier som inte är kläder eller skodon.

d) heltäckningsmattor och golvbeläggning av textilmaterial för inomhusbruk, mattor och löpare

4. Punkt 1 ska inte gälla för kläder, tillbehör till kläder, textilier som inte är kläder eller skodon inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 (*) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 (**).

5. Punkt 1 b ska inte gälla för engångstextilier. Med engångstextilier avses textilier som är utformade för att användas endast en gång eller under en begränsad tid och som inte är avsedda för efterföljande användning i samma eller liknande syfte.

6. Punkterna 1 och 2 ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av eventuella striktare begränsningar som anges i denna bilaga eller i annan tillämplig unionslagstiftning.

7. Kommissionen ska se över undantaget i punkt 3 d och vid behov ändra punkten.

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).

▼M53

73. (3,3,4,4,5,5,6,6,7,7,8,8,8-tridekafluoroktyl)-silanetriol

Dess mono-, di- eller tri-O-(alkyl)-derivat (TDFA-derivat)

1. Får inte släppas ut på marknaden för försäljning till allmänheten efter den 2 januari 2021, varken enskilt eller i kombination, i en koncentration som är lika med eller högre än 2 mass-ppb för blandningar som innehåller organiska lösningsmedel, i sprayprodukter.

2. I denna post avses med sprayprodukter aerosolbehållare och pumpsprayflaskor som saluförs för att användas för skyddsbehandling eller impregnering.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av andra unionsbestämmelser om klassificering, förpackning och märkning av ämnen och blandningar måste behållare med sprayprodukter som innehåller (3,3,4,4,5,5,6,6,7,7,8,8,8-tridekafluoroktyl)-silanetriol och/eller TDFA-derivat i kombination med organiska lösningsmedel enligt punkt 1 och som släpps ut på marknaden för yrkesmässigt bruk vara tydligt märkta med följande outplånliga text: ”Endast för yrkesmässigt bruk” och ”Dödligt vid inandning” med piktogrammet GHS06.

4. Avsnitt 2.3 i säkerhetsdatabladet ska innehålla följande information: ”Blandningar bestående av (3,3,4,4,5,5,6,6,7,7,8,8,8-tridekafluoroktyl)-silanetriol och/eller dess mono-, di- eller tri-O-(alkyl)-derivat i en koncentration som är lika med eller högre än 2 ppb och av organiska lösningsmedel i sprayprodukter är endast avsedda för yrkesmässigt bruk och är märkta med” Dödligt vid inandning”.”

5. De organiska lösningsmedel som avses i punkterna 1, 3 och 4 inbegriper organiska lösningsmedel som används som drivgas i aerosoler.

▼M59

74. Diisocyanater, O = C=N-R-N = C=O, där R är ett alifatisk eller aromatisk kolväte av ospecificerad längd

1. Får inte användas som sådana, som en beståndsdel i andra ämnen eller ingående i blandningar för industriellt eller yrkesmässigt bruk efter den 24 augusti 2023, såvida inte

a) koncentrationen av diisocyanater som sådana och i blandningar är mindre än 0,1 viktprocent, eller

b) arbetsgivaren eller egenföretagaren säkerställer att industriella eller yrkesmässiga användare har med godkänt resultat slutfört utbildning om säker användning av diisocyanater innan de använder ämnena eller blandningarna.

2. Får inte släppas ut på marknaden som sådana, som en beståndsdel i andra ämnen eller ingående i blandningar för industriellt eller yrkesmässigt bruk efter den 24 februari 2022, såvida inte

a) koncentrationen av diisocyanater som sådana och i blandningar är mindre än 0,1 viktprocent, eller

b) leverantören säkerställer att mottagaren av ämnena eller blandningarna får information om kraven i punkt 1 b och lämnar följande upplysning på förpackningen, på ett sätt som är tydligt skilt från resten av märkningen: ”Från och med den 24 augusti 2023 krävs lämplig utbildning före industriellt eller yrkesmässigt bruk.”

3. I denna post avses med industriella och yrkesmässiga användare alla arbetstagare eller egenföretagare som hanterar diisocyanater som sådana, som en beståndsdel i andra ämnen eller ingående i blandningar för industriellt och yrkesmässigt bruk eller som övervakar dessa uppgifter.

4. Den utbildning som avses i punkt 1 b ska omfatta instruktioner för kontrollen av exponeringen via hud och inandning för diisocyanater på arbetsplatsen, utan att det påverkar tillämpningen av nationella gränsvärden för exponering på arbetsplatsen eller av andra lämpliga riskhanteringsåtgärder på nationell nivå. Utbildningen ska utföras av en expert inom säkerhet och hälsa på arbetsplatsen som erhållit sin kompetens genom relevant yrkesutbildning. Utbildningen ska minst omfatta

a) utbildningsmomenten i punkt 5 a för allt industriellt och yrkesmässigt bruk,

b) utbildningsmomenten i punkt 5 a och b för följande användningsområden:

— Hantering av öppna blandningar vid omgivningstemperatur (inbegripet skumtunnlar).

— Besprutning i ett ventilerat bås.

— Applicering med målningsrulle.

— Applicering med borste.

— Applicering genom doppning och hällning.

— Mekanisk efterbehandling (t.ex. skärning) av ej fullt härdade varor som inte längre är varma.

— Rengöring och avfall.

— All annan användning med liknande exponering via hud och/eller inandning.

c) utbildningsmomenten i punkt 5 a, b och c för följande användningsområden:

— Hantering av ofullständigt härdade varor (t.ex. nyligen härdade, fortfarande varma).

— Applicering genom gjutning.

— Underhåll och reparationer som behöver tillgång till utrustning.

— Öppen hantering av varma eller heta beredningar (> 45 °C).

— Besprutning med begränsad eller endast naturlig ventilation (inbegripet stora industrilokaler) och besprutning med hög energi (t.ex. skum, elastomerer).

— All annan användning med liknande exponering via hud och/eller inandning.

5. Utbildningsmoment:

a) Allmän utbildning, inbegripet nätkurser, om

— diisocyanaters kemi,

— toxisk fara (inklusive akut toxicitet),

— exponering för diisocyanater,

— gränsvärden för exponering på arbetsplatsen,

— hur sensibilisering kan utvecklas,

— lukt som indikation på fara,

— betydelse av flyktighet för risk,

— diisocyanaters viskositet, temperatur och molekylvikt,

— personlig hygien,

— nödvändig personlig skyddsutrustning, inklusive praktiska anvisningar för korrekt användning och om begränsningar,

— risk för hudkontakt och exponering via inandning,

— risk i samband med använd appliceringsprocess,

— plan för hud- och inandningsskydd,

— ventilation,

— rengöring, läckage och underhåll,

— kassering av tomma förpackningar,

— skydd av personer i närheten,

— identifiering av kritiska moment i hanteringen,

— särskilda nationella kodsystem (i förekommande fall),

— beteendebaserad säkerhet,

— certifiering eller dokumenterade bevis för att utbildningen har slutförts med godkänt resultat.

b) Utbildning på mellannivå, inbegripet nätkurser, om

— ytterligare beteendebaserade aspekter,

— underhåll,

— hantering av förändringar,

— utvärdering av befintliga säkerhetsinstruktioner,

— risk i samband med använd appliceringsprocess,

— certifiering eller dokumenterade bevis för att utbildningen har slutförts med godkänt resultat.

c) Avancerad utbildning, inbegripet nätkurser, om

— eventuella ytterligare certifieringar som behövs för de ingående användningsområdena,

— besprutning utanför ett besprutningsbås,

— öppen hantering av varma eller heta beredningar (> 45 °C),

— certifiering eller dokumenterade bevis för att utbildningen har slutförts med godkänt resultat.

6. Utbildningen ska följa de bestämmelser som fastställts av den medlemsstat där den industriella eller yrkesmässiga användaren är verksam. Medlemsstaterna får genomföra eller fortsätta att tillämpa sina egna nationella krav för användningen av ämnena eller blandningarna, förutsatt att minimikraven i punkterna 4 och 5 är uppfyllda.

7. Den leverantör som avses i punkt 2 b ska säkerställa att mottagaren får tillgång till utbildningsmaterial och kurser i enlighet med punkterna 4 och 5 på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där ämnena eller blandningarna tillhandahålls. Utbildningen ska ta hänsyn till de levererade produkternas särskilda egenskaper, inklusive sammansättning, förpackning och utformning.

8. Arbetsgivaren eller egenföretagaren ska dokumentera att den utbildning som avses i punkterna 4 och 5 har slutförts med godkänt resultat. Utbildningen ska upprepas åtminstone vart femte år.

9. Medlemsstaterna ska i rapporterna enligt artikel 117.1 inkludera följande uppgifter:

a) Eventuellt fastställda utbildningskrav och andra riskhanteringsåtgärder med anknytning till industriellt och yrkesmässigt bruk av diisocyanater som föreskrivs i nationell lagstiftning.

b) Antalet fall av rapporterad och erkänd yrkesrelaterad astma och av rapporterade och erkända yrkesrelaterade luftvägssjukdomar och hudsjukdomar i samband med diisocyanater.

c) Eventuella nationella gränsvärden för exponering för diisocyanater.

d) Uppgifter om tillsynsverksamhet avseende denna begränsning.

10. Denna begränsning ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av annan unionslagstiftning om skydd av arbetstagares säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.

▼M60

75.

Ämnen som omfattas av ett eller flera av följande led:

a) Ämnen som klassificerats som något av följande i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008:

— Cancerogent i kategori 1A, 1B eller 2 eller könscellsmutagent i kategori 1A, 1B eller 2, dock ej ämnen som klassificerats endast på grund av effekter efter exponering via inandning.

— Reproduktionstoxiskt i kategori 1A, 1B eller 2, dock ej ämnen som klassificerats endast på grund av effekter efter exponering via inandning.

— Hudsensibiliserande i kategori 1, 1A eller 1B.

— Frätande på huden i kategori 1, 1A, 1B eller 1C eller irriterande på huden i kategori 2.

— Allvarlig ögonskada i kategori 1 eller ögonirritation i kategori 2.

b) Ämnen som förtecknas i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 (*22).

c) Ämnen som förtecknas i bilaga IV till förordning (EG) nr 1223/2009 och för vilka ett villkor anges i minst en av kolumnerna g, h och i i tabellen i den bilagan.

d) Ämnen som förtecknas i tillägg 13 till denna bilaga.

De tilläggskrav som anges i punkterna 7 och 8 i kolumn 2 i denna post gäller för alla blandningar som används vid tatuering, oberoende av om de innehåller ett ämne som omfattas av leden a–d i denna kolumn i denna post.

1. Får inte släppas ut på marknaden i blandningar som används vid tatuering, och blandningar som innehåller ett sådant ämne får inte användas vid tatuering, efter den 4 januari 2022 om ämnet eller ämnena i fråga ingår i blandningar enligt följande:

a) När det gäller ett ämne som klassificerats i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 som cancerogent i kategori 1A, 1B eller 2 eller könscellmutagent i kategori 1A, 1B eller 2, om ämnet ingår i blandningen i en koncentration som är lika med eller högre än 0,00005 viktprocent.

b) När det gäller ett ämne som klassificerats i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 som reproduktionstoxiskt i kategori 1A, 1B eller 2, om ämnet ingår i blandningen i en koncentration som är lika med eller högre än 0,001 viktprocent.

c) När det gäller ett ämne som klassificerats i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 som hudsensibiliserande i kategori 1, 1A eller 1B, om ämnet ingår i blandningen i en koncentration som är lika med eller högre än 0,001 viktprocent.

d) När det gäller ett ämne som klassificerats i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 som frätande på huden i kategori 1, 1A, 1B eller 1C, irriterande på huden i kategori 2, allvarlig ögonskada i kategori 1 eller ögonirritation i kategori 2, om ämnet ingår i blandningen i en koncentration som är lika med eller högre än

i) 0,1 viktprocent, om ämnet enbart används som pH-reglerare,

ii) 0,01 viktprocent i alla andra fall.

e) När det gäller ett ämne som förtecknats i bilaga II till förordning (EG) nr 1223/2009 (*22), om ämnet ingår i blandningen i en koncentration som är lika med eller högre än 0,00005 viktprocent.

f) När det gäller ett ämne för vilket minst ett av följande villkor anges i kolumn g (Produkttyp, kroppsdel) i tabellen i bilaga IV till förordning (EG) nr 1223/2009, om ämnet ingår i blandningen i en koncentration som är lika med eller högre än 0,00005 viktprocent:

i) Produkter som sköljs av.

ii) Använd ej i produkter som används på slemhinnor.

iii) Använd ej i ögonprodukter.

g) När det gäller ett ämne för vilket ett villkor anges i kolumn h (Maximal koncentration i bruksklar beredning) eller i kolumn i (Övrigt) i tabellen i bilaga IV till förordning (EG) nr 1223/2009, om ämnet ingår i blandningen i en koncentration, eller på något annat sätt, som inte överensstämmer med det villkor som anges i den kolumnen.

h) När det gäller ett ämne som förtecknats i tillägg 13 till denna bilaga, om ämnet ingår i blandningen i en koncentration som är lika med eller högre än den koncentrationsgräns som anges för ämnet i det tillägget.

2. I denna post avses med att en blandning används vid tatuering att blandningen injiceras eller förs in i en persons hud, slemhinnor eller ögonglob genom någon typ av process eller metod (inklusive metoder som vanligtvis benämns permanent makeup, kosmetisk tatuering, mikrobladsteknik och mikropigmentering) i syfte att lämna ett märke eller mönster på personens kropp.

3. Om ett ämne som inte förtecknas i tillägg 13 omfattas av ett eller flera av leden a–g i punkt 1 ska den striktaste koncentrationsgräns som fastställs i de berörda leden tillämpas på det ämnet. Om ett ämne som förtecknas i tillägg 13 också omfattas av ett eller flera av leden a–g i punkt 1 ska den koncentrationsgräns som fastställs i punkt 1 h tillämpas på det ämnet.

4. Genom undantag ska punkt 1 inte gälla för följande ämnen förrän den 4 januari 2023.

a) Pigment Blue 15:3 (CI 74160, EG-nr 205-685-1, CAS-nr 147-14-8).

b) Pigment Green 7 (CI 74260, EG-nr 215-524-7, CAS-nr 1328-53-6).

5. Om del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ändras efter den 4 januari 2021 för att klassificera eller omklassificera ett ämne så att det ämnet därefter omfattas av punkt 1 a, b, c eller d i denna post, eller så att ämnet därefter omfattas av ett annat led i punkt 1 än tidigare, och om tillämpningsdatumet för den nya eller ändrade klassificeringen är efter det datum som avses i punkt 1 eller, allt efter omständigheterna, punkt 4 i denna post, ska den ändringen, vid tillämpningen av denna post på det ämnet, anses få verkan det datum som den nya eller ändrade klassificeringen börjar tillämpas.

6. Om bilaga II eller IV till förordning (EG) nr 1223/2009 ändras efter den 4 januari 2021 för att förteckna ett ämne eller ändra förteckningen av ett ämne så att det ämnet därefter omfattas av punkt 1 e, f eller g i denna post, eller så att ämnet därefter omfattas av ett annat led i punkt 1 än tidigare, och om ändringen får verkan efter det datum som avses i punkt 1 eller, allt efter omständigheterna, punkt 4 i denna post, ska den ändringen, vid tillämpningen av denna post på det ämnet, anses få verkan det datum som infaller 18 månader efter ikraftträdandet av den rättsakt genom vilken ändringen gjordes.

7. Leverantörer som släpper ut en blandning på marknaden för användning vid tatuering ska säkerställa att blandningen efter den 4 januari 2022 är märkt med följande uppgifter:

a) Angivelsen ”Blandning för användning i tatueringar eller permanent makeup”.

b) Ett referensnummer för att entydigt identifiera partiet.

c) En förteckning över beståndsdelarna i enlighet med den nomenklatur som fastställs i den ordlista över generiska namn på beståndsdelar som avses i artikel 33 i förordning (EG) nr 1223/2009, eller IUPAC-namnet om det inte finns ett generiskt namn på beståndsdelen. Om det varken finns något generiskt namn på beståndsdelen eller IUPAC-namn, ange CAS-numret och EG-numret. Beståndsdelarna ska anges i fallande ordning efter den vikt eller volym beståndsdelarna har vid tidpunkten för formulering. Beståndsdel är ett ämne som sätts till under formuleringsprocessen och som ingår i blandningen som används vid tatuering. Föroreningar ska inte betraktas som beståndsdelar. Om namnet på ett ämne som används som en beståndsdel i den mening som avses i denna post ska anges på etiketten enligt förordning (EG) nr 1272/2008 behöver den beståndsdelen inte anges på märkningen enligt den här förordningen.

d) Den kompletterande angivelsen ”pH-reglerare” för ämnen som omfattas av punkt 1 d i.

e) Angivelsen ”Innehåller nickel. Kan framkalla en allergisk reaktion.” om blandningen innehåller nickel under den koncentrationsgräns som anges i tillägg 13.

f) Angivelsen ”Innehåller krom(VI). Kan framkalla en allergisk reaktion.” om blandningen innehåller krom(VI) under den koncentrationsgräns som anges i tillägg 13.

g) Skyddsanvisningar för användning, om de inte redan ska anges på etiketten enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

Informationen ska vara väl synlig, lättläst och outplånlig.

Informationen ska vara skriven på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där blandningen släpps ut på marknaden, om inte den eller de berörda medlemsstaterna föreskriver något annat.

Om det är nödvändigt på grund av förpackningens storlek får de uppgifter som förtecknas i det första stycket, förutom den i led a, i stället anges i bruksanvisningen.

Före användningen av en blandning för tatuering ska den person som använder blandningen förse den person som ska behandlas med de uppgifter som står på förpackningen eller i bruksanvisningen i enlighet med denna punkt.

8. Blandningar som inte är försedda med angivelsen ”Blandning för användning i tatueringar eller permanent makeup” får inte används vid tatuering.

9. Denna post gäller inte ämnen som är gaser vid en temperatur på 20 °C och ett tryck på 101,3 kPa eller som vid en temperatur på 50 °C genererar ett ångtryck på över 300 kPa, med undantag för formaldehyd (CAS-nr 50-00-0, EG-nr 200-001-8).

10. Denna post gäller inte för utsläppande på marknaden av en blandning som används vid tatuering, eller för användning av en blandning för tatuering, när blandningen släpps ut på marknaden endast som en medicinteknisk produkt eller som ett tillbehör till en medicinteknisk produkt, i den mening som avses i förordning (EU) 2017/745, eller används endast som en medicinteknisk produkt eller som ett tillbehör till en medicinteknisk produkt, i den mening som avses i den förordningen. Om blandningen inte släpps ut på marknaden eller används endast som medicinteknisk produkt eller som tillbehör till en medicinteknisk produkt ska kraven i förordning (EU) 2017/745 och i den här förordningen tillämpas kumulativt.

▼M67

76.

N,N-dimetylformamid

CAS-nr 68-12-2

EG-nr 200-679-5

1. Får inte släppas ut på marknaden som ett ämne som sådant, som beståndsdel i andra ämnen eller i blandningar i en koncentration på 0,3 % eller högre efter den 12 december 2023, såvida inte tillverkare, importörer och nedströmsanvändare i de relevanta kemikaliesäkerhetsrapporterna och säkerhetsdatabladen har inkluderat härledda nolleffektnivåer (DNEL) gällande arbetstagares exponering på 6 mg/m3 för exponering via inandning och 1,1 mg/kg/dag för exponering via huden.

2. Får inte tillverkas eller användas som ett ämne som sådant, som beståndsdel i andra ämnen eller i blandningar i en koncentration på 0,3 % eller högre efter den 12 december 2023, såvida inte tillverkare och nedströmsanvändare vidtar lämpliga riskhanteringsåtgärder och tillhandahåller lämpliga driftförhållanden för att se till att de DNEL:er som arbetstagare exponeras för understiger de nivåer som anges i punkt 1.

3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska de skyldigheter som föreskrivs däri tillämpas från och med den 12 december 2024 när det gäller utsläppande på marknaden för användning, eller användning som lösningsmedel i direkta processer eller överföringsprocesser för polyuretanbeläggning av textilier och pappersmaterial eller vid tillverkning av polyuretanmembran samt från och med den 12 december 2025 när det gäller utsläppande på marknaden för användning, eller användning som lösningsmedel vid torr- och våtspinning av syntetfibrer.

▼M74

77. Formaldehyd

CAS-nr 50-00-0

EG-nr 200-001-8

och formaldehydavgivande ämnen

1. Får inte släppas ut på marknaden i varor efter den 6 augusti 2026 om koncentrationen av formaldehyd, under de testförhållanden som anges i tillägg 14, som avges från dessa varor överskrider

a) 0,062 mg/m3 för möbler och träbaserade varor,

b) 0,080 mg/m3 för andra varor än möbler och träbaserade varor.

Första stycket ska inte gälla

a) varor i vilka formaldehyd eller formaldehydavgivande ämnen uteslutande förekommer naturligt i de material av vilka varorna harframställts,

b) varor som uteslutande är avsedda för utomhusbruk under förutsebara förhållanden,

c) varor i byggnader som uteslutande används utanför byggnadens skal och fuktspärr och som inte avger formaldehyd till inomhusluften,

d) varor som uteslutande är avsedda för industriell eller yrkesmässig användning, såvida inte formaldehyd som avges från dem leder till att allmänheten exponeras under förutsebara användningsförhållanden,

e) varor för vilka begränsningen i post 72 är tillämplig,

f) varor som är biocidprodukter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (*23),

g) varor som omfattas av förordning (EU) 2017/745,

h) personlig skyddsutrustning enligt förordning (EU) 2016/425,

i) varor avsedda att direkt eller indirekt komma i kontakt med livsmedel som omfattas av förordning (EG) nr 1935/2004,

j) begagnade varor.

2. Får inte släppas ut på marknaden i vägfordon efter den 6 augusti 2027 om koncentrationen av formaldehyd, under de provningsförhållanden som anges i tillägg 14, inuti dessa fordon överskrider 0,062 mg/m3

Första stycket ska inte gälla

a) vägfordon som uteslutande är avsedda för industriell eller yrkesmässig användning, såvida inte koncentrationen av formaldehyd inuti sådana fordon leder till att allmänheten exponeras under förutsebara användningsförhållanden,

b) begagnade fordon.

▼M75

78. Mikropartiklar av syntetiska polymerer:

Fasta polymerer som uppfyller båda följande villkor:

a) Ingår i partiklar och utgör minst 1 viktprocent av dessa partiklar, eller utgör en heltäckande ytbeläggning på partiklar.

b) Minst 1 viktprocent av de partiklar som avses i led a uppfyller något av följande villkor:

i) Partiklarnas dimensioner mäter högst 5 mm vardera.

ii) Partiklarna är högst 15 mm långa och förhållandet mellan längd och diameter är större än 3.

Följande polymerer är undantagna från denna beteckning:

a) Polymerer som är resultatet av en polymerisering som ägt rum i naturen, oberoende av extraktionsprocessen och som inte har modifierats kemiskt.

b) Polymerer som är nedbrytbara i enlighet med tillägg 15.

c) Polymerer som har en löslighet på mer än 2 g/l i enlighet med tillägg 16.

d) Polymerer som inte innehåller kolatomer i sin kemiska struktur.

1. ►C16 Får inte släppas ut på marknaden som sådana eller, om mikropartiklarna av syntetiska polymerer används som beståndsdel för att ge en viss egenskap, i blandningar i en koncentration som är lika med eller högre än 0,01 viktprocent. ◄

2. I denna post gäller följande definitioner:

a) partikel: mycket litet stycke materia, annat än enskilda molekyler, med definierade fysiska gränser.

b) fast: ämne eller blandning som inte är en vätska eller gas.

c) gas: ämne eller blandning som vid 50 °C har ett ångtryck på över 300 kPa (absolut) eller är fullständigt gasformigt vid 20 °C vid ett normaltryck på 101,3 kPa.

d) vätska: ämne eller blandning som uppfyller ett eller flera av följande villkor:

i) Vid 50 °C har ett ångtryck på högst 300 kPa, som inte är fullständigt gasformigt vid 20 °C och vid ett normaltryck på 101,3 kPa och som har en smältpunkt eller initial smältpunkt på högst 20 °C vid ett normaltryck på 101,3 kPa.

ii) Uppfyller kriterierna i ASTM D 4359–90 Standard Test Method for Determining Whether a Material Is a Liquid or a Solid.

iii) Klarar det test för bestämning av fluiditet (penetrometertest) som beskrivs i del 2 kapitel 2.3.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) som ingicks i Genève den 30 september 1957.

e) sminkprodukt: ämne eller blandning som är avsedd att komma i kontakt med särskilda yttre delar av människokroppen (epidermis, ögonbryn och ögonfransar) enbart eller huvudsakligen i syfte att ändra deras utseende.

3. Om koncentrationen av de mikropartiklar av syntetiska polymerer som omfattas av denna post inte kan bestämmas med hjälp av tillgängliga analysmetoder eller åtföljande dokumentation ska, för att kontrollera överensstämmelsen med den koncentrationsgräns som avses i punkt 1, endast partiklar av minst följande storlek beaktas:

a) 0,1 μm i en dimension, för partiklar där alla dimensioner mäter högst 5 mm vardera.

b) 0,3 μm i längd för partiklar som är högst 15 mm långa, och har ett förhållande mellan längd och diameter som är större än 3.

4. Punkt 1 ska inte tillämpas på utsläppande på marknaden av

a)   ►C16 mikropartiklar av syntetiska polymerer, som sådana eller i blandningar, för användning i industrianläggningar, ◄ ►M85
b)  ”humanläkemedel” enligt direktiv 2001/83/EG eller ”veterinärmedicinska läkemedel” enligt förordning (EU) 2019/6. (*25) ◄
c)  EU-gödselprodukter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 (*25),
d)  livsmedelstillsatser som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 (*26),
e)  produkter för in vitro-diagnostik, inbegripet produkter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 (*27),
f)  livsmedel i den mening som avses i artikel 2 i förordning (EG) nr 178/2002, som inte omfattas av led d i denna punkt, och foder enligt definitionen i artikel 3.4 i den förordningen, ►M85
g)  mikropartiklar av syntetiska polymerer, som sådana eller i blandningar, för användning i produkt- och processinriktad forskning och utveckling, i mängder på högst ett ton per år. ◄

5. ►C16 Punkt 1 ska inte tillämpas på utsläppande på marknaden av följande mikropartiklar av syntetiska polymerer, som sådana eller i blandningar: ◄

a) Mikropartiklar av syntetiska polymerer som innesluts med tekniska metoder så att utsläpp till miljön förhindras när de används i enlighet med anvisningen under den avsedda slutanvändningen.

b) Mikropartiklar av syntetiska polymerer vars fysiska egenskaper ändras permanent under avsedd slutanvändning på ett sådant sätt att polymeren inte längre omfattas av tillämpningsområdet för denna post.

c) Mikropartiklar av syntetiska polymerer som är permanent inneslutna i en fast matris under avsedd slutanvändning.

6. Punkt 1 ska tillämpas på användningarna nedan enligt följande:

a) Från och med den 17 oktober 2029 för mikropartiklar av syntetiska polymerer för användning vid inkapsling av doftämnen.

b) Från och med den 17 oktober 2027 för produkter som sköljs av enligt definitionen i punkt 1 a i inledningen till bilagorna II–VI till förordning (EG) nr 1223/2009, såvida inte sådana produkter omfattas av led a i den här punkten eller innehåller mikropartiklar av syntetiska polymerer som används som slipmedel, dvs. för att exfoliera, polera eller rengöra (mikrokorn).

c) Från och med den 17 oktober 2035 för läpprodukter enligt definitionen i punkt 1 e i inledningen till bilagorna II–VI till förordning (EG) nr 1223/2009, nagelprodukter enligt definitionen i punkt 1 g i inledningen till bilagorna II–VI till den förordningen samt sminkprodukter som omfattas av den förordningen, såvida inte sådana produkter omfattas av led a eller b i denna punkt eller innehåller mikrokorn.

d) Från och med den 17 oktober 2029 för produkter som lämnas kvar enligt definitionen i punkt 1 b i inledningen till bilagorna II–VI till förordning (EG) nr 1223/2009, såvida inte sådana produkter omfattas av led a eller c i denna punkt.

e) Från och med den 17 oktober 2028 för tvätt- och rengöringsmedel enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 648/2004, vaxer, polermedel och luftvårdsprodukter, såvida inte dessa produkter omfattas av led a i denna punkt eller innehåller mikrokorn.

f) Från och med den 17 oktober 2029 för produkter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 (*28), såvida inte dessa produkter innehåller mikrokorn.

g) Från och med den 17 oktober 2028 för gödselprodukter enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2019/1009, som inte omfattas av den förordningen.

h) Från och med den 17 oktober 2031 för växtskyddsmedel i den mening som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (*29), utsäde som behandlats med sådana medel och biocidprodukter enligt definitionen i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (*23).

i) Från och med den 17 oktober 2028 för de produkter avsedda för jordbruks- och trädgårdsbruk som inte omfattas av led g eller h.

j) Från och med den 17 oktober 2031 för granulatfyllning för användning i konstgjorda underlag för sport.

7. Från och med den 17 oktober 2025 ska leverantörer av mikropartiklar av syntetiska polymerer som avses i punkt 4 a tillhandahålla följande information:

a) Anvisningar för användning och bortskaffande som förklarar för industriella nedströmsanvändare hur man förhindrar utsläpp av mikropartiklar av syntetiska polymerer i miljön.

b) Följande förklaring: ”De levererade mikropartiklarna av syntetiska polymerer omfattas av de villkor som fastställs i post 78 i bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006.”

c) Uppgifter om mängden eller, i förekommande fall, koncentrationen av mikropartiklar av syntetiska polymerer i ämnet eller blandningen.

d) Allmän information om vilka polymerer som ingår i ämnet eller blandningen som gör att tillverkare, industriella nedströmsanvändare och andra leverantörer att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med punkterna 11 och 12.

8. Från och med den 17 oktober 2026 för de produkter innehållande mikropartiklar av syntetiska polymerer som avses i punkt 4 e, och från och med den 17 oktober 2025 för de produkter innehållande mikropartiklar av syntetiska polymerer som avses i punkterna 4 d och 5, ska leverantörer av dessa produkter tillhandahålla yrkesmässiga användare och allmänheten med anvisningar för användning och bortskaffande med en förklaring för hur man förhindrar utsläpp av mikropartiklar av syntetiska polymerer i miljön.

9. Från och med den 17 oktober 2031 till och med den 16 oktober 2035 ska leverantörer av de produkter som avses i punkt 6 c innehållande mikropartiklar av syntetiska polymerer tillhandahålla följande märkning: ”Den här produkten innehåller mikroplast.” Produkter som släpptes ut på marknaden före den 17 oktober 2031 behöver dock inte ha denna märkning förrän den 17 december 2031.

10. Den information som avses i punkterna 7, 8 och 9 ska lämnas i form av väl synlig, läsbar och outplånlig text eller, när så är lämpligt med avseende på informationen i punkterna 7 och 8, i form av piktogram. Texten eller piktogrammen ska finnas på etiketten, förpackningen eller bipacksedeln till produkter som innehåller mikropartiklar av syntetiska polymerer eller, när det gäller informationen i punkt 7, på säkerhetsdatabladet. Utöver texten eller piktogrammen får leverantörerna tillhandahålla ett digitalt verktyg som ger tillgång till en elektronisk version av informationen.

Om anvisningar för användning och bortskaffande tillhandahålls i enlighet med punkterna 7, 8 och 9 i form av text, ska de vara på de officiella språken i de medlemsstater där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden, om inte de berörda medlemsstaterna föreskriver något annat.

11. Från och med 2026 ska tillverkare och industriella nedströmsanvändare av mikropartiklar av syntetiska polymerer i form av pellets, flingor och pulver som används som råmaterial vid plasttillverkning i industrianläggningar, och från och med 2027 ska andra tillverkare av mikropartiklar av syntetiska polymerer och andra industriella nedströmsanvändare som använder mikropartiklar av syntetiska polymerer i industrianläggningar, lämna in följande information till kemikaliemyndigheten senast den 31 maj varje år:

a) En beskrivning av användningar av mikropartiklar av syntetiska polymerer under det föregående kalenderåret.

b) Allmän information om vilka polymerer som använts för varje användning.

c) För varje användning av mikropartiklar av syntetiska polymerer, en uppskattning av den mängd mikropartiklar av syntetiska polymerer som släppts ut i miljön under det föregående kalenderåret, vilken även ska omfatta den mängd som släppts ut i miljön under transport.

d) En hänvisning till undantaget i punkt 4 a för varje användning av mikropartiklar av syntetiska polymerer.

12. Från och med 2027 ska leverantörer av de produkter innehållande mikropartiklar av syntetiska polymerer som avses i punkterna 4 b, d, e och 5 och som för första gången släpps ut på marknaden till yrkesmässiga användare och allmänheten lämna följande information till kemikaliemyndigheten senast den 31 maj varje år:

a) En beskrivning av de slutanvändningar för vilka mikropartiklarna av syntetiska polymerer släpptes ut på marknaden under det föregående kalenderåret.

b) Allmän information om vilka polymerer som släppts ut på marknaden under det föregående kalenderåret för varje slutanvändning.

c) För varje slutanvändning för vilken mikropartiklarna av syntetiska polymerer släpptes ut på marknaden, en uppskattning av den mängd mikropartiklar av syntetiska polymerer som släppts ut i miljön under det föregående kalenderåret, vilken även ska omfatta den mängd som släppts ut i miljön under transport.

d) En hänvisning till det eller de tillämpliga undantag som fastställs i punkt 4 b, d eller e eller 5 a, b eller c för varje användning av mikropartiklar av syntetiska polymerer.

13. Kemikaliemyndigheten ska göra den information som lämnas enligt punkterna 11 och 12 tillgänglig för medlemsstaterna.

14. Tillverkare, importörer och industriella nedströmsanvändare av produkter som innehåller mikropartiklar av syntetiska polymerer ska på begäran lämna specifik information till de behöriga myndigheterna om vilka polymerer som omfattas av denna post och som ingår i produkterna och om dessa polymerers funktion i produkterna. Den specifika informationen om polymererna ska vara tillräcklig för att entydigt identifiera polymererna och ska i tillämpliga fall åtminstone innehålla den information som anges i punkterna 2.1–2.2.3 och punkterna 2.3.5, 2.3.6 och 2.3.7 i bilaga VI.

Om informationen inte är tillgänglig för industriella nedströmsanvändare ska de begära den från sin leverantör inom sju dagar från mottagandet av begäran från de behöriga myndigheterna och utan dröjsmål underrätta myndigheterna om denna begäran.

Efter att ha mottagit den begäran som avses i andra stycket ska leverantörerna inom 30 dagar lämna den begärda informationen till den industriella nedströmsanvändaren i tillverkningskedjan eller direkt till den behöriga myndighet som begärt den.

Om leverantören tillhandahåller informationen till den industriella nedströmsanvändaren i tillverkningskedjan ska den industriella användaren utan dröjsmål vidarebefordra denna information till de behöriga myndigheterna.

Om leverantören lämnar informationen direkt till myndigheten ska den utan dröjsmål informera den berörda industriella nedströmsanvändaren i tillverkningskedjan om detta.

15. Tillverkare, importörer och industriella nedströmsanvändare av produkter innehållande polymerer som hävdas vara undantagna från beteckningen mikropartiklar av syntetiska polymerer på grund av nedbrytbarhet eller löslighet ska på begäran och utan dröjsmål lämna information som styrker att dessa polymerer är nedbrytbara i enlighet med tillägg 15 eller lösliga i enlighet med tillägg 16, beroende på vad som är tillämpligt, till de behöriga myndigheterna.

16. Punkt 1 ska inte tillämpas på utsläppande på marknaden av mikropartiklar av syntetiska polymerer, som sådana eller i blandningar, som släppts ut på marknaden före den 17 oktober 2023.

Första stycket ska dock inte tillämpas på utsläppande på marknaden av mikropartiklar av syntetiska polymerer för de användningar som anges i punkt 6.

▼M78

79. Undekafluorhexansyra (PFHxA), dess salter och PFHxA-besläktade ämnen:

a) Ämnen med en rak eller grenad perfluorpentylgrupp med formeln C5F11- direkt bunden till en annan kolatom som en av de strukturella beståndsdelarna, eller

b) ämnen med en rak eller grenad perfluorhexylgrupp med formeln C6F13-.

Följande ämnen är undantagna från denna beteckning:

a) C6F14.

b) C6F13-C(=O)OH, C6F13-C(=O)O-X′ eller C6F13-CF2-X′ (där X′ = alla grupper, inbegripet salter).

c) Alla ämnen som har en perfluoralkylgrupp C6F13- direkt bunden till en syreatom vid en av de icke-terminala kolatomerna.

1. Får från och med den 10 oktober 2026 inte släppas ut på marknaden eller användas i en koncentration på 25 ppb eller högre för summan av PFHxA och dess salter, eller 1 000 ppb för summan av PFHxA-besläktade ämnen, mätt i homogent material, i följande:

a) Textilier, läder, päls och hudar i kläder och relaterade tillbehör för allmänheten.

b) Skodon för allmänheten.

c) Papper och kartong avsedda att komma i kontakt med livsmedel enligt förordning (EG) nr 1935/2004.

d) Blandningar för allmänheten.

e) Kosmetiska produkter enligt definitionen i artikel 2.1 a i förordning (EG) nr 1223/2009.

2. Får från och med den 10 oktober 2027 inte släppas ut på marknaden eller användas i en koncentration på 25 ppb eller högre för summan av PFHxA och dess salter, eller 1 000 ppb för summan av PFHxA-besläktade ämnen, mätt i homogent material, i textilier, läder, päls och hudar annat än i de kläder och relaterade tillbehör som avses i punkt 1, för allmänheten.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på

a) personlig skyddsutrustning avsedd att skydda användare mot risker som omfattas av riskkategori III leden a, c–f, h och l i bilaga I till förordning (EU) 2016/425,

b) produkter som omfattas av förordning (EU) 2017/745,

c) produkter som omfattas av förordning (EU) 2017/746,

d) textila byggnadsmaterial.

4. Får från och med den 10 april 2026 inte släppas ut på marknaden eller användas i en koncentration på 25 ppb eller högre för summan av PFHxA och dess salter, eller 1 000 ppb för summan av PFHxA-besläktade ämnen, i följande:

a) Skumblandningar för brandsläckning och koncentrat av skumblandningar för brandsläckning som används inom utbildning och provning, med undantag för funktionsprovning av brandbekämpningssystemen under förutsättning att alla utsläpp är inneslutna.

b) Skumblandningar för brandsläckning och koncentrat av skumblandningar för brandsläckning som används inom kommunal räddningstjänst, förutom vid ingripanden vid brand på industrianläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU (*31) där skumblandningarna och utrustningen endast används för det ändamålet.

5. Får från och med den 10 oktober 2029 inte släppas ut på marknaden eller användas i skumblandningar för brandsläckning och koncentrat av skumblandningar för brandsläckning som används inom civil luftfart (inbegripet civila flygplatser) i en koncentration på 25 ppb eller högre för summan av PFHxA och dess salter, eller 1 000 ppb för summan av PFHxA-besläktade ämnen.

6. Punkterna 1, 2, 4 och 5 ska inte tillämpas på sådana ämnen som har en perfluoralkylgrupp C6F13- direkt bunden till en svavelatom och som är förbjudna enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (*32).

7. Genom undantag från punkt 1 ska den punkten inte tillämpas på varor och blandningar som släpptes ut på marknaden före den 10 oktober 2026.

8. Genom undantag från punkt 2 ska den punkten inte tillämpas på varor som släpptes ut på marknaden före den 10 oktober 2027.

9. I denna post avses med PFHxA-besläktade ämnen ämnen med en molekylstruktur som gör att de anses kunna omvandlas eller brytas ned till PFHxA.

▼M81

80. N,N-Dimetylacetamid (DMAC)

CAS-nr 127-19-5

EG-nr 204-826-4

1. Får inte släppas ut på marknaden som ett ämne som sådant, som beståndsdel i andra ämnen eller i blandningar i en koncentration på 0,3 % eller högre efter den 23 december 2026, såvida inte tillverkare, importörer och nedströmsanvändare i de relevanta kemikaliesäkerhetsrapporterna och säkerhetsdatabladen har inkluderat härledda nolleffektnivåer (DNEL) gällande arbetstagares exponering på 13 mg/m3 för långtidsexponering via inandning och 1,8 mg/kg kroppsvikt/dag för långtidsexponering via huden.

2. Får inte tillverkas eller användas som ett ämne som sådant, som beståndsdel i andra ämnen eller i blandningar i en koncentration på 0,3 % eller högre efter den 23 december 2026, såvida inte tillverkare och nedströmsanvändare vidtar lämpliga riskhanteringsåtgärder och tillhandahåller lämpliga driftförhållanden för att se till att de DNEL:er som arbetstagare exponeras för understiger de nivåer som anges i punkt 1.

3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska de skyldigheter som föreskrivs däri tillämpas från och med den 23 juni 2029 när det gäller utsläppande på marknaden för användning, eller användning som lösningsmedel vid tillverkning av syntetiska fibrer.

81. 1-Etylpyrrolidin-2-on (NEP)

CAS-nr 2687-91-4

EG-nr 220-250-6

1. Får inte släppas ut på marknaden som ett ämne som sådant, som beståndsdel i andra ämnen eller i blandningar i en koncentration på 0,3 % eller högre efter den 23 december 2026, såvida inte tillverkare, importörer och nedströmsanvändare i de relevanta kemikaliesäkerhetsrapporterna och säkerhetsdatabladen har inkluderat härledda nolleffektnivåer (DNEL) gällande arbetstagares exponering på 4,0 mg/m3 för långtidsexponering via inandning och 2,4 mg/kg kroppsvikt/dag för långtidsexponering via huden.

▼M83

82 Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), definierade som alla ämnen som innehåller minst en fullständigt fluorerad metylkolatom (CF3-) eller metylenkolatom (-CF2-) (utan någon väte-, klor-, brom- eller jodatom fäst vid den).

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas från och med den 23 oktober 2030 i brandsläckningsskum i en koncentration lika med eller högre än 1 mg/l för summan av alla PFAS.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas på

a) perfluoroktansulfonsyra (PFOS), PFOS-salter och PFOS-besläktade föreningar C8F17SO3X, perfluoroktansyra (PFOA), PFOA-salter och PFOA-besläktade föreningar samt perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), PFHxS-salter och PFHxS-besläktade föreningar, som omfattas av bilaga I till förordning (EU) 2019/1021,

b) raka och grenade perfluorkarboxylsyror med formeln CnF2n+1-C(= O)OH där n = 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 (C9-C14 PFCAs), inbegripet deras salter eller en kombination av dem, begränsade enligt post 68,

c) undekafluorhexansyra (PFHxA), PFHxA-salter och PFHxA-besläktade ämnen, för de användningar som begränsas enligt post 79.

3. Vid bestämning av koncentrationen av summan av alla PFAS ska de ämnen som omfattas av undantaget i punkt 2 ingå i bestämningen.

4. Genom undantag från punkt 1 får koncentrationen av PFAS i fluorfritt brandsläckningsskum från utrustning som har rengjorts i enlighet med bästa tillgängliga teknik, med undantag för handbrandsläckare, inte överstiga 50 mg/l för summan av alla PFAS.

Kommissionen ska se över detta undantag senast den 23 oktober 2030.

5. Genom undantag från punkt 1 får PFAS släppas ut på marknaden i en koncentration lika med eller högre än 1 mg/l för summan av alla PFAS

a) till och med den 23 oktober 2026 i brandsläckningsskum i handbrandsläckare,

b) till och med den 23 april 2027 i alkoholbeständigt brandsläckningsskum i handbrandsläckare,

c) till och med den 23 oktober 2035 i brandsläckningsskum avsett för

i) de anläggningar som omfattas av direktiv 2012/18/EU; civil luftfart (inbegripet civila flygplatser) omfattas inte av detta undantag,

ii) de anläggningar som tillhör olje- och gasindustrin till havs,

iii) militära fartyg,

iv) civila fartyg med brandsläckningsskum placerat ombord före den 23 oktober 2025.

6. Genom undantag från punkt 1 får PFAS användas i brandsläckningsskum i en koncentration lika med eller högre än 1 mg/l för summan av alla PFAS

a) till och med den 23 april 2027 vad gäller

i) utbildning, övning och provning, med undantag för funktionsprovning av brandbekämpningssystem under förutsättning att alla utsläpp är inneslutna,

ii) kommunal räddningstjänst och privat räddningstjänst som agerar som kommunal räddningstjänst, förutom vid ingripanden vid brand på industrianläggningar som omfattas av direktiv 2012/18/EU där brandsläckningsskummet och utrustningen endast används för det ändamålet.

b) till och med den 31 december 2030 i handbrandsläckare,

c) till och med den 23 oktober 2035 i de fall som avses i punkt 5 c.

Kommissionen ska se över undantagen enligt led c innan giltighetstiden för det undantaget löper ut.

7. Från och med den 23 oktober 2026 ska användningen av PFAS i brandsläckningsskum i en koncentration lika med eller högre än 1 mg/l för summan av alla PFAS i enlighet med punkterna 1 och 6 c omfattas av villkoren i den här punkten. Användaren ska

a) säkerställa att brandsläckningsskum endast används för bränder som inbegriper brandfarliga vätskor (bränder av klass B),

b) minska utsläppen till olika delar av miljön och människors direkta och indirekta exponering för brandsläckningsskum till en så låg nivå som är tekniskt och praktiskt möjlig,

c) säkerställa separat insamling av lager av oanvänt brandsläckningsskum och avfall som innehåller PFAS, inbegripet avloppsvatten, som härrör från användning av brandsläckningsskum, om det är tekniskt och praktiskt möjligt, och säkerställa att det behandlas på ett sådant sätt att PFAS-innehållet destrueras eller omvandlas på ett irreversibelt sätt,

d) upprätta en plan för hantering av brandsläckningsskum med PFAS som är specifik för den plats där brandsläckningsskum med PFAS används och som ska omfatta följande:

i) Uppgifter om användningsförhållanden och volymer för brandsläckningsskum på plats, med dokumentation av hur villkoren i led b uppfylls.

ii) Uppgifter om insamling och lämplig behandling i enlighet med led c.

iii) Uppgifter om typ av rengöring och underhåll av utrustning och vilka metoder som används.

iv) Planer som ska genomföras i händelse av oavsiktligt läckage/spill av brandsläckningsskum inbegripet, i förekommande fall, dokumentation av uppföljningsåtgärder.

v) En strategi för att ersätta brandsläckningsskum som innehåller PFAS med fluorfritt brandsläckningsskum.

Hanteringsplanen ska ses över årligen och hållas tillgänglig i minst 15 år för inspektion på begäran av behöriga myndigheter.

8. Från och med den 23 oktober 2026 ska brandsläckningsskum där koncentrationen är lika med eller högre än 1 mg/l för summan av alla PFAS och som släpps ut på marknaden, utom handbrandsläckare, märkas i enlighet med punkt 10. Om inte den eller de berörda medlemsstaterna föreskriver något annat ska etiketten vara skriven på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där brandsläckningsskummet släpps ut på marknaden.

9. Från och med den 23 oktober 2026 ska användare av brandsläckningsskum med PFAS säkerställa att lager av oanvänt brandsläckningsskum och avfall som innehåller PFAS, inbegripet avloppsvatten, som härrör från användning av brandsläckningsskum är märkt i enlighet med punkt 10 om koncentrationen av summan av alla PFAS är lika med eller högre än 1 mg/l. Om inte den eller de berörda medlemsstaterna föreskriver något annat ska etiketten vara skriven på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där lagret av det oanvända brandsläckningsskummet och avfallet som innehåller PFAS, inbegripet avloppsvatten, som härrör från användning av brandsläckningsskum produceras och behandlas.

10. Vid tillämpning av punkterna 8 och 9 ska märkningen innehålla följande text: ”VARNING: Innehåller per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i en koncentration som är lika med eller högre än 1 mg/l för summan av alla PFAS.” Denna information ska märkas på ett synligt, läsbart och outplånligt sätt.

11. I denna post gäller följande definitioner:

a) handbrandsläckare: brandsläckare som är avsedd för att bäras och användas för hand och som i brukligt skick väger högst 20 kg i enlighet med standarden EN 3–7, ett mobilt släckaggregat på högst 150 liter i enlighet med standarden EN-1866, och en aerosolspray för brandsläckning i enlighet med standarden EN-16856.

b) brandsläckningsskum: alla blandningar för brandsläckning med skum, vilket innefattar men inte är begränsat till skumkoncentrat och skumlösningar för framställning av skum för brandsläckning.

c) lager av oanvänt brandsläckningsskum: brandsläckningsskum som ännu inte har använts för att släcka bränder.

▼M84

83 2,4-Dinitrotoluen

CAS-nr 121-14-2

EG-nr 204-450-0

1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne i varor för yrkesmässiga användare eller för allmänheten i en koncentration på 0,1 viktprocent eller högre efter den 10 maj 2027.

2. I denna post avses med yrkesmässig användare varje arbetstagare eller egenföretagare som är verksam utanför industrianläggningar.

3. Punkt 1 ska inte tillämpas på

a) explosiva varor enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2014/28/EU,

b) varor för militär användning,

c) ammunition för användning, i enlighet med nationell lagstiftning, av polis eller andra säkerhetsstyrkor,

d) leksaker som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2509 (*33),

e) produkter som omfattas av förordning (EU) 2017/745,

f) produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, vilka omfattas av förordning (EG) nr 1935/2004.

4. Följande ska inte omfattas av punkt 3 a:

a) pyrotekniska artiklar enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2013/29/EU,

b) ammunition.

5. Punkt 1 ska tillämpas från och med den 11 maj 2029 vad gäller utsläppande på marknaden och användning av 2,4-dinitrotoluen i följande tillämpningar, när de släpps ut på marknaden för användning i, eller används i, motorfordon enligt definitionen i artikel 3.16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 : (*34)

a) Mikrogasgenerator för bältesförsträckare och motorhuvens reglerenhet.

b) Reservdelar.

6. Punkt 1 ska inte tillämpas på sådana motorfordon som avses i punkt 5 och som uppfyller följande villkor:

a) De har släppts ut på marknaden mellan den 11 maj 2027 och den 11 maj 2029.

b) De innehåller 2,4-dinitrotoluen endast i de tillämpningar som förtecknas i punkt 5 a eller b.

7. Punkt 1 ska inte tillämpas på 2,4-dinitrotoluen i varor som släppts ut på marknaden i unionen före den 11 maj 2027.

(*1)

EGT L 256, 7.9.1987, s. 42.

(*2)

EGT L 147, 9.6.1975, s. 40.

(*3)

EUT L 37, 13.2.2003, s. 19.

(*4)

EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.

(*5)

EUT L 171, 9.7.2003, s.1.

(*6)

EGT L 124, 9.5.2002, s. 1.

(*7)

EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

(*8)

EUT L 104, 8.4.2004, s. 1.

(*9)

EGT L 399, 30.12.1989, s. 18.

(*10)

EUT L 304, 21.11.2003, s. 1.

(*11)

EGT L 121, 15.5.1993, s. 20.

(*12)

EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(*13)

EGT L 365, 31.12.1994, s. 10.

►M18 (*14)

EGT L 326, 29.12.1969, s. 36.

◄

►M31 (*15)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).

(*16)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).

◄

►M37 (*17)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

◄

(*18)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60, 2.3.2013, s. 1).

(*19)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).

(*20)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (EUT L 79, 19.3.2008, s. 1).

(*21)

Kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 av den 14 januari 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 12, 15.1.2011, s. 1).

(*22)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).

►M74 (*23)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

◄

(*24)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG (EUT L 4, 7.1.2019, s. 43).

(*25)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 2003/2003 (EUT L 170, 25.6.2019, s. 1).

(*26)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).

(*27)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

(*28)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).

(*29)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(*30)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (omarbetning) (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).

(*31)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (EUT L 197, 24.7.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2012/18/oj).

(*32)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar (EUT L 169, 25.6.2019, s. 45, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1021/oj).

(*33)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2509 av den 26 november 2025 om leksakers säkerhet och om upphävande av direktiv 2009/48/EG (EUT L, 2025/2509, 12.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/2509/oj).

(*34)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/858/oj).

Tillägg 1–6

INLEDNING

Förklaring av rubrikerna i tabellen:

Ämnets namn:

Namnet motsvarar den internationella kemikalieidentifiering som används för ämnet i del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006.

Ämnena anges om möjligt med sina Iupac-namn. Ämnen som finns med i Einecs (European Inventory of Existing Commercial Chemical Substances), Elincs (European List of Notified Substances) eller förteckningen ” No-longer-polymers ” anges med de namn de har i dessa förteckningar. I vissa fall anges även ämnenas trivialnamn. Om det är möjligt betecknas växtskyddsmedel och biocider med sina ISO-namn.

Ämnesgrupper:

I del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 anges ett antal ämnesgrupper. I dessa fall gäller klassificeringskraven för alla ämnen som omfattas av beskrivningen.

I vissa fall finns det klassificeringskrav för enskilda ämnen som ingår i en ämnesgrupp. I sådana fall införs en särskild post för ämnet i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och ämnesgruppen förses med anmärkningen ”utom sådana som anges på annan plats i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008”.

I vissa fall kan enskilda ämnen ingå i mer än en ämnesgrupp. Ämnets klassificering ska då spegla klassificeringen för var och en av de båda ämnesgrupperna. Om det finns mer än en klassificering för en och samma fara ska den högre faroklassificeringen användas.

Indexnummer:

Indexnumret är det identifikationsnummer som ges ämnet i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008. I tillägget är ämnena upptecknade efter detta indexnummer.

EG-nummer:

EG-numret, dvs. Einecs-, Elincs- eller NLP-numret, är ämnets officiella nummer i Europeiska unionen. Einecs-numret anges i förteckningen över kommersiellt använda kemiska ämnen (European Inventory of Existing Commercial Chemical Substances). Elincs-numret anges i den europeiska förteckningen över anmälda kemiska ämnen (European List of Notified Substances). NLP-numret anges i förteckningen över s.k. före detta polymerer (No-longer-polymers). Dessa förteckningar offentliggörs av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.

EG-numret är en sjusiffrig talföljd av typen XXX-XXX-X. Einecs-nummer startar med 200–001–8, Elincs-nummer startar med 400–010–9 och NLP-nummer startar med 500–001–0. Numret anges i kolumnen ”EG-nummer”.

CAS-nummer:

CAS-nummer (CAS = Chemical Abstracts Service) har fastställts för ämnen för att underlätta identifieringen av dem.

Anmärkningar:

Den fullständiga texten till anmärkningarna finns i del 1 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

Anmärkningarna i den här förordningen har följande betydelse:

Anmärkning A:

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska ämnesnamnet på etiketten överensstämma med en av de benämningar som anges i del 3 i bilaga VI till den förordningen.

I den delen används ibland allmänna beskrivningar som ”föreningar” eller ”salter”. I sådana fall är den leverantör som släpper ut ett sådant ämne på marknaden skyldig att ange korrekt namn på etiketten, med beaktande av avsnitt 1.1.1.4 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

▼M14

Anmärkning B:

Vissa ämnen (syror, baser m.m.) släpps ut på marknaden i vattenlösning med olika koncentrationer, och det krävs därför olika klassificering och märkning eftersom farorna varierar med koncentrationen.

Anmärkning C:

Vissa organiska ämnen kan släppas ut på marknaden antingen som givna isomerer eller som en blandning av flera isomerer.

Anmärkning D:

Vissa ämnen som lätt genomgår spontan polymerisering eller sönderfall släpps vanligen ut på marknaden i stabiliserad form. Det är i denna form som de förtecknas i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

Ibland släpps dock sådana ämnen ut på marknaden i icke-stabiliserad form. I sådana fall ska den leverantör som släpper ut ett sådant ämne på marknaden ange dess namn, följt av ”ej stabiliserad” på etiketten.

Anmärkning J:

Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent om det kan påvisas att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent bensen (EG-nr 200–753–7).

Anmärkning K:

Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent om det kan påvisas att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent 1,3-butadien (EG-nr 203–450–8).

Anmärkning L:

Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande om det kan påvisas att det innehåller mindre än 3 % DMSO-extrakt, mätt enligt IP 346.

Anmärkning M:

Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande om det kan påvisas att det innehåller mindre än 0,005 viktprocent benz[a]pyren (EG-nr 200–028–5).

Anmärkning N:

Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande om hela raffineringsförloppet är känt och det kan påvisas att det ämne som det är framställt av inte är cancerframkallande.

Anmärkning P:

Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent om det kan påvisas att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent bensen (EG-nr 200–753–7).

Anmärkning R:

Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande om fibrerna har en längdviktad geometrisk genomsnittlig diameter minus två standardavvikelser större än 6 μm.

Tillägg 1

Post 28 – Cancerframkallande ämnen: kategori 1A

Ämnen	Indexnummer	EG-nummer	CAS-nummer	Kommentarer
Krom (VI) trioxid	024-001-00-0	215-607-8	1333-82-0	►M5 — ◄
Zinkkromater, inklusive zinkkaliumkromat	024-007-00-3
▼M14
Nickelmonoxid; [1]	028-003-00-2	215-215-7 [1]	1313-99-1 [1]
Nickeloxid; [2]		234-323-5 [2]	11099-02-8 [2]
Bunsenit [3]		- [3]	34492-97-2 [3]
Nickeldioxid	028-004-00-8	234-823-3	12035-36-8
Dinickeltrioxid	028-005-00-3	215-217-8	1314-06-3
Nickel(II)sulfid; [1]	028-006-00-9	240-841-2 [1]	16812-54-7 [1]
Nickelsulfid; [2]		234-349-7 [2]	11113-75-0 [2]
Millerit (NiS) [3]		- [3]	1314-04-1 [3]
Trinickeldisulfid;	028-007-00-4
Nickelsubsulfid; [1]		234-829-6 [1]	12035-72-2 [1]
Heazlewoodite (Ni3S2); [2]		- [2]	12035-71-1 [2]
▼M14
Nickeldihydroxid; nickel(II)hydroxid [1]		028-008-00-X	235-008-5 [1]		12054-48-7 [1]
Nickelhydroxid; [2]	234-348-1 [2]	028-008-00-X	11113-74-9 [2]
Nickelsulfat	028-009-00-5	232-104-9	7786-81-4
Nickelkarbonat;	028-010-00-0
Basiskt nickelkarbonat;
Nickel(II)karbonat; kolsyra, nickel(II)salt; [1]		222-068-2 [1]	3333-67-3 [1]
Nickelkarbonat; kolsyra, nickelsalt; [2]		240-408-8 [2]	16337-84-1 [2]
[μ-[Karbonato(2-)-O:O′]]dihydroxitrinickel; [3]		265-748-4 [3]	65405-96-1 [3]
[Karbonato(2-)]tetrahydroxitrinickel; [4]		235-715-9 [4]	12607-70-4 [4]
Nickel(II)klorid	028-011-00-6	231-743-0	7718-54-9
Nickel(II)nitrat; [1]	028-012-00-1	236-068-5 [1]	13138-45-9 [1]
Nickelnitrat; salpetersyra, nickelsalt; [2]	028-012-00-1	238-076-4 [2]	14216-75-2 [2]
Nickelmatte [nickelsulfid som fås vid rostning av nickelmineral]	028-013-00-7	273-749-6	69012-50-6
Återstoder från elektrolytisk kopparraffinering, avkopprat, nickelsulfat	028-014-00-2	295-859-3	92129-57-2
Återstoder från elektrolytisk kopparraffinering, avkopprat	028-015-00-8	305-433-1	94551-87-8
Nickeldiperklorat; Nickel(II)perklorat; perklorsyra, nickel(II)salt	028-016-00-3	237-124-1	13637-71-3
Nickeldikaliumdisulfat; [1]	028-017-00-9	237-563-9 [1]	13842-46-1 [1]
Diammoniumnickeldisulfat; [2]	028-017-00-9	239-793-2 [2]	15699-18-0 [2]
Nickelsulfamat Nickeltetrafluoroborat;	028-018-00-4	237-396-1	13770-89-3
nickelbis(tetrafluoroborat)	028-019-00-X	238-753-4	14708-14-6
Nickel(II)format; [1]	028-021-00-0	222-101-0 [1]	3349-06-2 [1]
Nickelformat; myrsyra, nickelsalt [2]		239-946-6 [2]	15843-02-4 [2]
Kopparnickelformat; myrsyra, kopparnickelsalt; [3]		268-755-0 [3]	68134-59-8 [3]
Nickel(II)acetat; [1]	028-022-00-6	206-761-7 [1]	373-02-4 [1]
Nickelacetat; [2]	028-022-00-6	239-086-1 [2]	14998-37-9 [2]
Nickel(II)bensoat	028-024-00-7	209-046-8	553-71-9
Nickelbis(4-cyklohexylbutyrat); Cyklohexanbutansyra, nickel(II)salt	028-025-00-2	223-463-2	3906-55-6
Nickel(II)stearat; Nickel(II)oktadekanoat	028-026-00-8	218-744-1	2223-95-2
Nickel(II)laktat; nickeldilaktat	028-027-00-3	—	16039-61-5
Nickel(II)oktanoat	028-028-00-9	225-656-7	4995-91-9
Nickel(II)fluorid; [1]	028-029-00-4	233-071-3 [1]	10028-18-9 [1]
Nickel(II)bromid; [2]		236-665-0 [2]	13462-88-9 [2]
Nickel(II)jodid; [3]		236-666-6 [3]	13462-90-3 [3]
Nickelkaliumfluorid; [4]		- [4]	11132-10-8 [4]
Nickelhexafluorosilikat	028-030-00-X	247-430-7	26043-11-8
Nickelselenat	028-031-00-5	239-125-2	15060-62-5
Nickelvätefosfat; [1]	028-032-00-0	238-278-2 [1]	14332-34-4 [1]
Nickelbis(divätefosfat); [2]		242-522-3 [2]	18718-11-1 [2]
Nickelfosfat; trinickelbis(ortofosfat); [3]		233-844-5 [3]	10381-36-9 [3]
Dinickeldifosfat; [4]		238-426-6 [4]	14448-18-1 [4]
Nickel(II)fosfinat; [5]		238-511-8 [5]	14507-36-9 [5]
Nickelfosfinat; [6]		252-840-4 [6]	36026-88-7 [6]
Kalciumnickelfosfat; fosforsyra, kalciumnickelsalt; [7]		- [7]	17169-61-8 [7]
Nickelpyrofosfat; pyrofosforsyra, nickel(II)salt; [8]		- [8]	19372-20-4 [8]
Diammoniumnickelhexacyanoferrat	028-033-00-6	—	74195-78-1
Nickel(II)cyanid	028-034-00-1	209-160-8	557-19-7
Nickelkromat	028-035-00-7	238-766-5	14721-18-7
Nickel(II)silikat; [1]	028-036-00-2	244-578-4 [1]	21784-78-1 [1]
Dinickelortosilikat; [2]		237-411-1 [2]	13775-54-7 [2]
Nickelsilikat (3:4); [3]		250-788-7 [3]	31748-25-1 [3]
Nickelsilikat; kiselsyra, nickelsalt; [4]		253-461-7 [4]	37321-15-6 [4]
Trivätehydroxibis[ortosilikato(4-)]trinickelat(3-); nickelhydroxidsilikat; [5]		235-688-3 [5]	12519-85-6 [5]
Dinickelhexacyanoferrat	028-037-00-8	238-946-3	14874-78-3
Trinickeldiarsenat; Nickel(II)arsenat	028-038-00-3	236-771-7	13477-70-8
Nickel(II)oxalat; [1]	028-039-00-9	208-933-7 [1]	547-67-1 [1]
Nickeloxalat; oxalsyra, nickelsalt [2]	028-039-00-9	243-867-2 [2]	20543-06-0 [2]
Nickeltellurid	028-040-00-4	235-260-6	12142-88-0
Trinickeltetrasulfid	028-041-00-X	—	12137-12-1
Trinickeldiarsenit	028-042-00-5	—	74646-29-0
Koboltnickel grå periklas;	028-043-00-0
CI Pigment Black 25;
C.I. 77332; [1]		269-051-6 [1]	68186-89-0 [1]
Koboltnickeldioxid; [2]		261-346-8 [2]	58591-45-0 [2]
Koboltnickeloxid; [3]		- [3]	12737-30-3 [3]
Nickeltenntrioxid; Nickelstannat	028-044-00-6	234-824-9	12035-38-0
Nickeltriurandekaoxid	028-045-00-1	239-876-6	15780-33-3
Nickelditiocyanat	028-046-00-7	237-205-1	13689-92-4
Nickeldikromat	028-047-00-2	239-646-5	15586-38-6
Nickel(II)selenit	028-048-00-8	233-263-7	10101-96-9
Nickelselenid	028-049-00-3	215-216-2	1314-05-2
Blynickelsilikat; kiselsyra, blynickelsalt	028-050-00-9	—	68130-19-8
Nickeldiarsenid; [1]	028-051-00-4	235-103-1 [1]	12068-61-0 [1]
Nickelarsenid; [2]	028-051-00-4	248-169-1 [2]	27016-75-7 [2]
Nickelbariumtitan gul priderit;	028-052-00-X	271-853-6	68610-24-2
C.I. Pigment Yellow 157;
C.I. 77900
Nickeldiklorat; [1]	028-053-00-5	267-897-0 [1]	67952-43-6 [1]
Nickeldibromat; [2]		238-596-1 [2]	14550-87-9 [2]
Etylsvavelsyra, nickel(II)salt; [3]		275-897-7 [3]	71720-48-4 [3]
Nickel(II)trifluoracetat; [1]	028-054-00-0	240-235-8 [1]	16083-14-0 [1]
Nickel(II)propionat; nickel(II)propanoat; [2]		222-102-6 [2]	3349-08-4 [2]
Nickel(II)bensensulfonat; [3]		254-642-3 [3]	39819-65-3 [3]
Nickel(II)vätecitrat; [4]		242-533-3 [4]	18721-51-2 [4]
Ammoniumnickelcitrat; citronsyra, ammoniumnickelsalt; [5]		242-161-1 [5]	18283-82-4 [5]
Nickelcitrat; citronsyra, nickelsalt; [6]		245-119-0 [6]	22605-92-1 [6]
Nickel(II)-2-etylhexanoat; [7]		224-699-9 [7]	4454-16-4 [7]
Nickel-2-etylhexanoat; 2-etylhexansyra, nickelsalt; [8]		231-480-1 [8]	7580-31-6 [8]
Dimetylhexansyra, nickelsalt; [9]		301-323-2 [9]	93983-68-7 [9]
Nickel(II)isooktanoat; [10]		249-555-2 [10]	29317-63-3 [10]
Nickelisooktanoat; [11]		248-585-3 [11]	27637-46-3 [11]
Nickel(II)isononanoat; [12]		284-349-6 [12]	84852-37-9 [12]
Nickel(II)neononanoat; [13]		300-094-6 [13]	93920-10-6 [13]
Nickel(II)isodekanoat; [14]		287-468-1 [14]	85508-43-6 [14]
Nickel(II)neodekanoat; [15]		287-469-7 [15]	85508-44-7 [15]
Nickelneodekanoat; neodekansyra, nickelsalt; [16]		257-447-1 [16]	51818-56-5 [16]
Nickel(II)neoundekanoat; [17]		300-093-0 [17]	93920-09-3 [17]
Bis(D-glukonato-O1,O2)nickel; [18]		276-205-6 [18]	71957-07-8 [18]
Nickel(II)-3,5-di(tert-butyl)-4-hydroxibensoat; [19]		258-051-1 [19]	52625-25-9 [19]
Nickel(II)palmitat; nickel(II)hexadekanoat; [20]		237-138-8 [20]	13654-40-5 [20]
(2-Etylhexanoato-O)(isononanoato-O)nickel; [21]		287-470-2 [21]	85508-45-8 [21]
(Isononanoato-O)(isooktanoato-O)nickel; [22]		287-471-8 [22]	85508-46-9 [22]
(Isooktanoato-O)(neodekanoato-O)nickel; [23]		284-347-5 [23]	84852-35-7 [23]
(2-Etylhexanoato-O)(isodekanoato-O)nickel; [24]		284-351-7 [24]	84852-39-1 [24]
(2-Etylhexanoato-O)(neodekanoato-O)nickel; [25]		285-698-7 [25]	85135-77-9 [25]
(Isodekanoato-O)(isooktanoato-O)nickel; [26]		285-909-2 [26]	85166-19-4 [26]
(Isodekanoato-O)(isononanoato-O)nickel; [27]		284-348-0 [27]	84852-36-8 [27]
(Isononanoato-O)(neodekanoato-O)nickel; [28]		287-592-6 [28]	85551-28-6 [28]
Fettsyror, C6-19-grenade, nickelsalt; [29]		294-302-1 [29]	91697-41-5 [29]
Fettsyror, C8-C18 och C18-omättade, nickelsalt; [30]		283-972-0 [30]	84776-45-4 [30]
2,7-Naftalendisulfonsyra, nickel(II)salt; [31]		- [31]	72319-19-8 [31]
Nickel(II)sulfit; [1]	028-055-00-6	231-827-7 [1]	7757-95-1 [1]
Nickeltellurtrioxid; nickeltellurit; [2]		239-967-0 [2]	15851-52-2 [2]
Nickeltellurtetraoxid; nickeltellurat; [3]		239-974-9 [3]	15852-21-8 [3]
Molybdennickelhydroxidoxidfosfat; [4]		268-585-7 [4]	68130-36-9 [4]
Nickelborid (NiB); [1]	028-056-00-1	234-493-0 [1]	12007-00-0 [1]
Dinickelborid; [2]		234-494-6 [2]	12007-01-1 [2]
Trinickelborid; [3]		234-495-1 [3]	12007-02-2 [3]
Nickelborid; [4]		235-723-2 [4]	12619-90-8 [4]
Dinickelsilicid; [5]		235-033-1 [5]	12059-14-2 [5]
Nickeldisilicid; [6]		235-379-3 [6]	12201-89-7 [6]
Dinickelfosfid; [7]		234-828-0 [7]	12035-64-2 [7]
Nickelborfosfid; [8]		- [8]	65229-23-4 [8]
Dialuminiumnickeltetraoxid; nickelaluminat; [1]	028-057-00-7	234-454-8 [1]	12004-35-2 [1]
Nickeltitantrioxid; nickeltitanat; [2]		234-825-4 [2]	12035-39-1 [2]
Nickeltitanoxid; nickeltitanat; [3]		235-752-0 [3]	12653-76-8 [3]
Nickeldivanadinhexaoxid; nickelvanadat; [4]		257-970-5 [4]	52502-12-2 [4]
Koboltdimolybdennickeloktaoxid; koboltnickelmolybdat; [5]		268-169-5 [5]	68016-03-5 [5]
Nickelzirkoniumtrioxid; nickelzirkonat; [6]		274-755-1 [6]	70692-93-2 [6]
Molybdennickeltetroxid; nickel(II)molybdat; [7]		238-034-5 [7]	14177-55-0 [7]
Nickelwolframtetroxid; nickelwolframat; [8]		238-032-4 [8]	14177-51-6 [8]
Nickel grön olivin; [9]		271-112-7 [9]	68515-84-4 [9]
Litiumnickeloxid; [10]		- [10]	12031-65-1 [10]
Nickelmolybdat; molybdennickeloxid; [11]		- [11]	12673-58-4 [11]
Koboltlitiumnickeloxid	028-058-00-2	442-750-5	131344-56-4
▼C1
Diarseniktrioxid; arseniktrioxid	033-003-00-0	215-481-4	1327-53-3
Arsenikpentoxid; arsenikoxid	033-004-00-6	215-116-9	1303-28-2
▼M73
Arseniksyra och arseniksalter utom sådana som anges på annan plats i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008	033-005-00-1	—	—	A
▼C1
Blyvätearsenat	082-011-00-0	232-064-2	7784-40-9
Butan [innehållande ≥ 0,1 % butadien (203-450-8)] [1]	601-004-01-8	203-448-7 [1]	106-97-8 [1]	C ►M5 — ◄
Isobutan [innehållande ≥ 0,1 % butadien (203-450-8)] [2]	601-004-01-8	200-857-2 [2]	75-28-5 [2]	C ►M5 — ◄
1,3-butadien; Buta-1,3-dien	601-013-00-X	203-450-8	106-99-0	D
Bensen	601-020-00-8	200-753-7	71-43-2	►M5 — ◄
Triethyl arsenate	601-067-00-4	427-700-2	15606-95-8
Vinylklorid; kloretylen	602-023-00-7	200-831-0	75-01-4
▼M14
Bis(klormetyl)eter; Diklordimetyleter	603-046-00-5	208-832-8	542-88-1
▼C1
Klormetylmetyleter	603-075-00-3	203-480-1	107-30-2
2-nafthylamin; ß-nafthylamin	612-022-00-3	202-080-4	91-59-8	►M5 — ◄
Bensidin; 4,4'-diaminobifenyl; bifenyl-4,4'-ylendiamin	612-042-00-2	202-199-1	92-87-5	►M5 — ◄
Salt av bensidin	612-070-00-5
Salt av 2-naftylamin	612-071-00-0	209-030-0[1] 210-313-6[2]	553-00-4[1] 612-52-2[2]
Bifenyl-4-ylamin; xenylamin; 4-aminobifenyl	612-072-00-6	202-177-1	92-67-1
Salt av bifenyl-4-ylamin; salt av xenylamin; salt av 4-aminobifenyl	612-073-00-1
▼M26
Beck, koltjäre-, högtemperaturs- (Återstoder från destillation av högtemperaturstenkolstjära. Svart, fast ämne med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 30 °C och 180 °C [86 °F–356 °F]. Består främst av en sammansatt blandning av tre eller flera kondenserade aromatringar.)	648-055-00-5	266-028-2	65996-93-2
▼C1
Tjära, stenkols- (Biprodukten från torrdestillation av kol. Nästan svart halvfast ämne. Komplex blandning av aromatiska kolväten, fenolföreningar, kvävebaser och tiofen.)	648-081-00-7	232-361-7	8007-45-2
Tjära, stenkols-, högtemperaturs- (Kondensationsprodukt erhållen genom att kyla, till ungefär omgivningstemperatur, den gas som utvecklas vid torrdestillation av kol vid hög temperatur [över 700 °C]. Svart, viskös vätska, tyngre än vatten. Består främst av en sammansatt blandning av kondenserade aromatiska kolväten. Kan innehålla mindre mängder fenolföreningar och aromatiska kvävebaser.)	648-082-00-2	266-024-0	65996-89-6
Tjära, stenkols-, lågtemperaturs- (Kondensationsprodukt erhållen genom att kyla, till ungefär omgivningstemperatur, den gas som utvecklas vid torrdestillation av kol vid låg temperatur [under 700 °C]. Svart, viskös vätska, tyngre än vatten. Består främst av en sammansatt blandning av kondenserade aromatiska kolväten, fenolföreningar, aromatiska kvävebaser och deras alkylderivat.)	648-083-00-8	266-025-6	65996-90-9
Tjära, brunkols- (Olja destillerad från brunkolstjära. Består främst av alifatiska, nafteniska och bi- till tricykliska kolväten, deras alkylderivat, heteroaromater samt en- och tvåringade fenoler, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 360 °C.)	648-145-00-4	309-885-0	101316-83-0
Tjära, brunkols, lågtemperatur (Tjära erhållen vid lågtemperaturförkolning och lågtemperaturförgasning av brunkol. Består främst av alifatiska, nafteniska och cykliska aromatiska kolväten, heteroaromatiska kolväten och cykliska fenoler.)	648-146-00-X	309-886-6	101316-84-1
Destillat (petroleum), lätta paraffinska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller relativt mycket mättade, alifatiska kolväten som normalt finns i detta destillationsintervall för råolja.)	649-050-00-0	265-051-5	64741-50-0
Destillat (petroleum), tunga paraffinska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består av kolväten, främst C15 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller relativt stor mängd mättade, alifatiska kolväten.)	649-051-00-6	265-052-0	64741-51-1
Destillat (petroleum), lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-052-00-1	265-053-6	64741-52-2
Destillat (petroleum), tunga nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-053-00-7	265-054-1	64741-53-3
Destillat (petroleum), syrabehandlade tunga nafteniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från en svavelsyrabehandlingsprocess. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-054-00-2	265-117-3	64742-18-3
Destillat (petroleum), syrabehandlade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från en svavelsyrabehandlingsprocess. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-055-00-8	265-118-9	64742-19-4
Destillat (petroleum), syrabehandlade tunga paraffiniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från en svavelsyrabehandlingsprocess. Består främst av mättade kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-056-00-3	265-119-4	64742-20-7
Destillat (petroleum), syrabehandlade lätta paraffiniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från en svavelsyrabehandlingsprocess. Består främst av mättade kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-057-00-9	265-121-5	64742-21-8
Destillat (petroleum), kemiskt neutraliserade tunga paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen från behandling för att avlägsna surt material. Består främst av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller relativt stor andel alifatiska kolväten.)	649-058-00-4	265-127-8	64742-27-4
Destillat (petroleum), kemiskt neutraliserade lätta paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen från behandling för att avlägsna surt material. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-059-00-X	265-128-3	64742-28-5
Destillat (petroleum), kemiskt neutraliserade tunga nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen från behandling för att avlägsna surt material. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-060-00-5	265-135-1	64742-34-3
Destillat (petroleum), kemiskt neutraliserade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen från behandling för att avlägsna surt material. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-061-00-0	265-136-7	64742-35-4
Gaser (petroleum), katalytiskt krackade naftapropanavdrivartoppfraktioner, C3-rika, syrafria (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av katalytiskt krackade kolväten och behandlade för att avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, C2 till C4, främst C3.)	649-062-00-6	270-755-0	68477-73-6	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytisk kracker- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från katalytisk krackning. Består främst av alifatiska kolväten, främst C1 till C6.)	649-063-00-1	270-756-6	68477-74-7	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytisk kracker-, C1-5-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från katalytisk krackning. Består av alifatiska kolväten, C1 till C6, främst C1 till C5.)	649-064-00-7	270-757-1	68477-75-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt polymeriserad nafta, stabilizertoppfraktion, C2-4-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktioneringsstabilisering av katalytiskt polymeriserad nafta. Består av alifatiska kolväten, C2 till C6, främst C2 till C4.)	649-065-00-2	270-758-7	68477-76-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytisk reformer-, C1-4-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från katalytisk reformering. Består av kolväten, C1 till C6, främst C1 till C4.)	649-066-00-8	270-760-8	68477-79-2	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C3-5-olefiner och paraffiner, alkyleringsmatnings- (Komplex blandning av olefin- och paraffinkolväten, C3 till C5, använd som råvara för alkylering. Omgivningstemperaturen är normalt över dessa blandningars kritiska temperatur.)	649-067-00-3	270-765-5	68477-83-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C4-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från en katalytisk fraktioneringsprocess. Består av alifatiska kolväten, C3 till C5, främst C4.)	349-068-00-9	270-767-6	68477-85-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), etanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av gas- och bensinfraktionen från katalytisk krackning. Består främst av etan och eten.)	649-069-00-4	270-768-1	68477-86-1	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), isobutanavdrivartornstoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom atmosfärisk destillation av en butan-butenström. Består av alifatiska kolväten, främst C3 till C4.)	649-070-00-X	270-769-7	68477-87-2	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), torra propanavdrivar-, propenrika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från gas- och bensinfraktionen från katalytisk krackning. Består främst av propen med något etan och propan.)	649-071-00-5	270-772-3	68477-90-7	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), propanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från gas- och bensinfraktionen från katalytisk krackning. Består av alifatiska kolväten, främst C2 till C4.)	649-072-00-0	270-773-9	68477-91-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), gasåtervinningsanläggnings-, propanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av diverse kolväteströmmar. Består främst av kolväten, C1 till C4, främst propan.)	649-073-00-6	270-777-0	68477-94-1	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), Girbatolenhetsmatnings- (Komplex blandning av kolväten, använd till matning av Girbatolenhet för avlägsnande av vätesulfid. Består av alifatiska kolväten, främst C2 till C4.)	649-074-00-1	270-778-6	68477-95-2	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), isomeriserad naftafraktionerar-, C4-rika, vätesulfidfria	649-075-00-7	270-782-8	68477-99-6	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt krackad klarad olja och termiskt krackade vakuumåterstoder, fraktionering, återflödesbehållare (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av katalytiskt krackad klarad olja och termiskt krackade vakuumåterstoder. Består främst av kolväten, främst C1 till C6.)	649-076-00-2	270-802-5	68478-21-7	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt krackad nafta-stabiliseringsabsorber (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom stabilisering av katalytiskt krackad nafta. Består främst av kolväten, främst C1 till C6.)	649-077-00-8	270-803-0	68478-22-8	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytisk kracker-, katalytisk reformer- och väteavsvavlad, kombinerad fraktionator- (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av produkterna från katalytisk krackning, katalytisk reformering och väteavsvavling, behandlad för att avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, främst C1 till C5.)	649-078-00-3	270-804-6	68478-24-0	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt reformerad nafta-fraktioneringsstabilizer- (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktioneringsstabilisering av katalytiskt reformerad nafta. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-079-00-9	270-806-7	68478-26-2	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), saturatgasanläggning, blandad ström, C4-rik (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktioneringssabilisering av straight-run nafta, destillationsslutgas och katalytiskt reformerad naftastabilizerslutgas. Består av kolväten, C3 till C6, främst butan och isobutan.)	649-080-00-4	270-813-5	68478-32-0	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), saturatgasåtervinningsanläggnings-, C1-2-rik (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av destillatslutgas, straight-run nafta, katalytiskt reformerad naftastabilizerslutgas. Består främst av kolväten, C1 till C5, främst metan och etan.)	649-081-00-X	270-814-0	68478-33-1	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), vakuumåterstoder termisk kracker- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom termisk krackning av vakuumåterstoder. Består av kolväten, främst C1 till C5.)	649-082-00-5	270-815-6	68478-34-2	►M5 — ◄ K
Kolväten, C3-4-rika, petroleumdestillat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation och kondensation av råolja. Består av kolväten, C3 till C5, främst C3 till C4.)	649-083-00-0	270-990-9	68512-91-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), straight-run naftahexanavdrivaravgaser, brett destillationsområde (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av full-range straight-run nafta. Består av kolväten, främst C2 till C6.)	649-084-00-6	271-000-8	68513-15-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), hydrokrackningspropanavdrivaravgaser, kolväterika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från hydrerkrackning. Består främst av kolväten, främst C1 till C4. Kan också innehålla små mängder väte och vätesulfid.)	649-085-00-1	271-001-3	68513-16-6	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), lätt straightrun naftastabilizer, avgaser (Komplex blandning av kolväten erhållen vid stabilisering av lätt straight-run nafta. Består av mättade, alifatiska kolväten, främst C2 till C6.)	649-086-00-7	271-002-9	68513-17-7	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), alkyleringsseparationstorns-, C4-rika (Sammansatta återstoder från destillation av strömmar från olika raffinaderiprocesser. Består av kolväten C4 till C5, främst butan, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 11,7 °C till 27,8 °C.)	649-087-00-2	271-010-2	68513-66-6	►M5 — ◄ K
Kolväten, C1-4 (Komplex blandning av kolväten erhållen genom termiska kracknings- och absorberprocesser samt vid destillation av råolja. Består av kolväten, främst C1 till C4, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 164 °C till - 0,5 °C.)	649-088-00-8	271-032-2	68514-31-8	►M5 — ◄ K
Kolväten, C1-4-, sweetened (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla kolvätgaser i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller för att avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C1 till C4, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 164 °C till - 0,5 °C.)	649-089-00-3	271-038-5	68514-36-3	►M5 — ◄ K
Kolväten, C1-3- (Komplex blandning av kolväten, främst C1 till C3, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 164 °C till - 42 °C.)	649-090-00-9	271-259-7	68527-16-2	►M5 — ◄ K
Kolväten, C1-4-, butanavdrivarfraktion	649-091-00-4	271-261-8	68527-19-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C1-5, våta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av råolja och/eller krackning av torngasolja. Består av kolväten, främst C1 till C5.)	649-092-00-X	271-624-0	68602-83-5	►M5 — ◄ K
Kolväten, C2-4-	649-093-00-5	271-734-9	68606-25-7	►M5 — ◄ K
Kolväten, C3-	649-094-00-0	271-735-4	68606-26-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), alkyleringsmatnings- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk krackning av gasolja. Består av kolväten, främst C3 till C4.)	649-095-00-6	271-737-5	68606-27-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), propanavdrivarbottenfraktion, fraktioneringsavgaser (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av propanavdrivarbottenfraktioner. Består främst av butan, isobutan och butadien.)	649-096-00-1	271-742-2	68606-34-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), raffinaderiblandnings- (Komplex blandning från varierande raffinaderiprocesser. Består av väte, vätesulfid och kolväten, främst C1 till C5.)	649-097-00-7	272-183-7	68783-07-3	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Består främst av kolväten, främst C3 till C5.)	649-098-00-2	272-203-4	68783-64-2	►M5 — ◄ K
Kolväten, C2-4, sweetened (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla ett petroleumdestillat i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller för att avlägsna sura föroreningar. Består främst av mättade och omättade kolväten, främst C2 till C4, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 51 °C till - 34 °C.)	649-099-00-8	272-205-5	68783-65-3	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), råoljefraktionering, avgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av råolja. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-100-00-1	272-871-7	68918-99-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), hexanavdrivaravgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av kombinerade naftaströmmar. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-101-00-7	272-872-2	68919-00-6	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), lätta straightrun bensin, fraktioneringsstabilizeravgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av lätt straight-run bensin. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-102-00-2	272-878-5	68919-05-1	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), naftaunifineravsvavling, stripperavgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen i en naftaunifineravsvavlingsprocess och strippad från naftaprodukten. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C4.)	649-103-00-8	272-879-0	68919-06-2	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), straight-run nafta, katalytiskt reformering, avgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom katalytiskt reformering av straight-run nafta och fraktionering av det totala utflödet. Består av metan, etan och propan.)	649-104-00-3	272-882-7	68919-09-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), fluidiserad katalytisk kracker-separationstorn, toppfraktioner (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av råvaran till C3-C4-separationstornet. Består främst av C3-kolväten.)	649-105-00-9	272-893-7	68919-20-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), straight-run stabilizeravgaser (Komplex blandning av kolväten från fraktionering av vätskan från det första tornet vid destillation av råolja. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C4.)	649-106-00-4	272-883-2	68919-10-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackad nafta-butanavdrivar- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av katalytiskt krackad nafta. Består av kolväten, främst C1 till C4.)	649-107-00-X	273-169-3	68952-76-1	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt krackat destillat och naftastabilizer- (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av katalytiskt krackad nafta och destillat. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-108-00-5	273-170-9	68952-77-2	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), termiskt krackat destillat, gasolja och naftaabsorber (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom separation av termiskt krackade destillat, nafta och gasolja. Består främst av kolväten, främst C1 till C6.)	649-109-00-0	273-175-6	68952-81-8	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), termiskt krackad kolvätefraktioneringsstabilizer, petroleumförkoksning (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktioneringsstabilisering av termiskt krackade kolväten från petroleumförkoksning. Består av kolväten, främst C1 till C6.)	649-110-00-6	273-176-1	68952-82-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), lätta ångkrackade, butadienkoncentrat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från en termisk krackningsprocess. Består av kolväten, främst C4.)	649-111-00-1	273-265-5	68955-28-2	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), straight-run nafta katalytisk reformer-stabilizertoppfraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk reformering av straight-run nafta och fraktionering av det totala utflödet. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C2 till C4.)	649-112-00-7	273-270-2	68955-34-0	►M5 — ◄ K
Kolväten, C4-	649-113-00-2	289-339-5	27741-01-3	►M5 — ◄ K
Alkaner, C1-4-, C3-rika	649-114-00-8	292-456-4	90622-55-2	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), ångkracker, C3-rika (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av propen med något propan och ungefärligt kokpunktsintervall från-70 °C till 0 °C.)	649-115-00-3	295-404-9	92045-22-2	►M5 — ◄ K
Kolväten, C4-, ångkrackerdestillat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av C4-kolväten, främst 1-buten och 2-buten, och innehåller även butan och isobutan, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 12 °C till + 5 °C.)	649-116-00-9	295-405-4	92045-23-3	►M5 — ◄ K
Petroleumgaser, flytande, sweetened, C4-fraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla en flytande petroleumgasblandning i en sweeteningprocess för att oxidera merkaptaner eller för att avlägsna sura föroreningar. Består främst av mättade och omättade C4-kolväten.)	649-117-00-4	295-463-0	92045-80-2	►M5 — ◄ K
▼M14
Kolväten, C4-, 1,3-butadien- och isobutenfria; Petroleumgas	649-118-00-X	306-004-1	95465-89-7	K
▼C1
Raffinat (petroleum), ångkrackad C4-fraktion, kopparammoniakacetatextraktion, C3-5- och omättade C3-5-, butadienfria	649-119-00-5	307-769-4	97722-19-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), aminsystemsatsnings- (Satsningsgas till aminsystemet för avlägsnande av vätesulfid. Består av väte. Kolmonoxid, koldioxid, vätesulfid och alifatiska kolväten, C1 till C5, kan också ingå.)	649-120-00-0	270-746-1	68477-65-6	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), bensenanläggnings-väteavsvavlingsavgaser (Avgaser från bensenanläggning. Består främst av väte. Kolmonoxid samt kolväten, främst C1 till C6, inbegripet bensen, kan också ingå.)	649-121-00-6	270-747-7	68477-66-7	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), bensenanläggnings-återcirkulations-, väterika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att recirkulera gaserna från bensenanläggningen. Består främst av väte med olika små mängder av kolmonoxid och kolväten, C1 till C6.)	649-122-00-1	270-748-2	68477-67-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), blandningsolje-, väte- och kväverika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av en blandningsolja. Består främst av väte och kväve med olika små mängder av kolmonoxid, koldioxid och alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-123-00-7	270-749-8	68477-68-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt reformerade naftastrippertoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten från stabiliseringen av katalytiskt reformerad nafta. Består av väte och mättade, alifatiska kolväten, främst C1 till C4.)	649-124-00-2	270-759-2	68477-77-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C6-8-katalytisk reformer-återcirkulerings- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering av C6-C8-satsning, och återcirkulerad för att bevara väte. Består främst av väte. Kan också innehålla varierande små mängder av kolmonoxid, koldioxid, kväve och kolväten, främst C1 till C6.)	649-125-00-8	270-760-3	68477-80-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C6-8-katalytisk reformer- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering av C6-C8-satsning. Består av kolväten, C1 till C5, och väte.)	649-126-00-3	270-762-9	68477-81-6	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C6-8-katalytisk reformer-återcirkulerings-, väterika	649-127-00-9	270-763-4	68477-82-7	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C2-returströms- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktion av väte ur en gasström som främst består av väte med små mängder av kväve, kolmonoxid, metan, etan och eten. Består främst av kolväten, som metan, etan och eten, med små mängder väte, kväve och kolmonoxid.)	649-128-00-4	270-766-0	68477-84-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), torra sura, gaskoncentreringsenhetsavgaser (Komplex blandning av torra gaser från en gaskoncentreringsenhet. Består av väte, vätesulfid och kolväten, främst C1 till C3.)	649-129-00-X	270-774-4	68477-92-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), gaskoncentreringsreabsorber, destillations- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från blandade gasströmmar i en gaskoncentreringsreabsorber. Består främst av väte, kolmonoxid, koldioxid, kväve, vätesulfid och kolväten, C1 till C3.)	649-130-00-5	270-776-5	68477-93-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), väteabsorberavgaser (Komplex blandning erhållen genom att absorbera väte från en väterik ström. Består av väte, kolmonoxid, kväve och metan med små mängder C2-kolväten.)	649-131-00-0	270-779-1	68477-96-3	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), väterika (Komplex blandning separerad som gas från kolvätegaser vid avkylning. Består främst av väte med olika små mängder kolmonoxid, kväve, metan och C2-kolväten.)	649-132-00-6	270-780-7	68477-97-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), vätebehandlade, blandningsoljeåtercirkulerings-, väte- och kväverika (Komplex blandning erhållen från återcirkulad vätebehandlad blandningsolja. Består främst av väte och kväve, med olika små mängder kolmonoxid, koldioxid och kolväten, främst C1 till C5.)	649-133-00-1	270-781-2	68477-98-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), återcirkulerings-, väterika (Komplex blandning erhållen från återcirkulade reaktorgaser. Består främst av väte och kväve, med olika små mängder kolmonoxid, koldioxid, kväve, vätesulfid och mättade alifatiska kolväten, C1 till C5.)	649-134-00-7	270-783-3	68478-00-2	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformer-, väterika (Komplex blandning erhållen från reformerarna. Består främst av väte med olika små mängder kolmonoxid och alifatiska kolväten, C1 till C5.)	649-135-00-2	270-784-9	68478-01-3	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformer-vätebehandlings- (Komplex blandning erhållen från reformeringsvätebehandling. Består främst av väte, metan och etan med olika små mängder vätesulfid och alifatiska kolväten, C3 till C5.)	649-136-00-8	270-785-4	68478-02-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformer-vätebehandlings-, väte- och metanrika (Komplex blandning erhållen från reformeringsvätebehandling. Består främst av väte och metan med olika små mängder kolmonoxid, koldioxid, kväve och mättade alifatiska kolväten, C2 till C5.)	649-137-00-3	270-787-5	68478-03-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformer-vätebehandlings-, väterika (Komplex blandning erhållen från reformeringsvätebehandling. Består främst av väte med olika små mängder kolmonoxid och alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-138-00-9	270-788-0	68478-04-6	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), termisk krackning- destillations- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning. Består av väte, vätesulfid, kolmonoxid, koldioxid och kolväten, främst C1 till C6.)	649-139-00-4	270-789-6	68478-05-7	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytisk krackning-refraktioneringsabsorber- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom refraktionering av produkter från katalytisk krackning. Består av väte och kolväten, främst C1 till C3.)	649-140-00-X	270-805-1	68478-25-1	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt reformerad naftaavskiljar- (Komplex blandning av kolväten erhållen vid katalytisk reformering av straight-run nafta. Består av väte och kolväten, främst C1 till C6.)	649-141-00-5	270-807-2	68478-27-3	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt reformerad naftastabilizer- (Komplex blandning av kolväten erhållen vid stabilisering av katalytiskt reformad nafta. Består av väte och kolväten, främst C1 till C6.)	649-142-00-0	270-808-8	68478-28-4	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), krackat destillat vätebehandlarseparator- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla krackade destillat med väte i närvaro av katalysator. Består av väte och mättade, alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-143-00-6	270-809-3	68478-29-5	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), väteavsvavlad straight-run naftaseparator- (Komplex blandning av kolväten erhållen vid väteavsvavling av straight-run nafta. Består av väte och mättade, alifatiska kolväten, främst C1 till C6.)	649-144-00-1	270-810-9	68478-30-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt reformerad straight-run naftastabilizer-toppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen vid katalytisk reformering av straight-run nafta, följt av fraktionering av det totala utflödet. Består av väte, metan, etan och propan.)	649-145-00-7	270-999-8	68513-14-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformerutlopps-, högtrycksflashkammaravgaser (Komplex blandning erhållen genom högtrycksflashning av utloppet från reformeringsreaktorn. Består främst av väte med olika små mängder metan, etan och propan.)	649-146-00-2	271-003-4	68513-18-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformerutflödeslågtrycksflashkammaravgaser (Komplex blandning erhållen genom lågtrycksflashning av utloppet från reformeringsreaktorn. Består främst av väte med olika små mängder metan, etan och propan.)	649-147-00-8	271-005-5	68513-19-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), oljeraffinaderigas, destillationsavgaser (Komplex blandning separerad vid destillation av en gasström innehållande väte, kolmonoxid, koldioxid och kolväten, C1 till C6, eller erhållen genom krackning av etan och propan. Består av kolväten, främst C1 till C2, väte, kväve och kolmonoxid.)	649-148-00-3	271-258-1	68527-15-1	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), bensenenhet vätebehandlare pentanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning erhållen genom behandling av råvaran till bensenenheten med väte i närvaro av katalysator, följt av depentanisering. Består främst av väte, etan och propan, med olika små mängder kväve, kolmonoxid, koldioxid och kolväten, främst C1 till C6. Kan innehålla spårmängder av bensen.)	649-149-00-9	271-623-5	68602-82-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), sekundära absorberavgaser, fluidiserad katalytisk kracker-toppfraktioner fraktionerings- (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av toppfraktionsprodukten från katalytisk krackning i fluidiserad katalytisk kracker. Består av väte, kväve och kolväten, främst C1 till C3.)	649-150-00-4	271-625-6	68602-84-6	►M5 — ◄ K
Petroleumprodukter, raffinaderigaser (Komplex blandning som främst består av väte med olika små mängder metan, etan och propan.)	649-151-00-X	271-750-6	68607-11-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), hydrokrackning lågtrycksseparator- (Komplex blandning erhållen genom vätske-ång-separationen av utloppet från hydrerkrackningsprocessreaktorn. Består främst av väte och mättade kolväten, främst C1 till C3.)	649-152-00-5	272-182-1	68783-06-2	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), raffinaderi (Komplex blandning erhållen från olika petroleumraffineringsoperationer. Består av väte och kolväten, främst C1 till C3.)	649-153-00-0	272-338-9	68814-67-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), platformerprodukter separatoravgaser (Komplex blandning erhållen från kemisk reformering av naften till aromater. Består av väte och mättade alifatiska kolväten, främst C2 till C4.)	649-154-00-6	272-343-6	68814-90-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), vätebehandlade sura fotogenpentanavdrivarstabilisatoravgaser (Komplex blandning erhållen från pentanavdrivarstabilisering av vätebehandlad fotogen. Består främst av väte, metan, etan och propan med olika små mängder kväve, vätesulfid, kolmonoxid och kolväten, främst C4 till C5.)	649-155-00-1	272-775-5	68911-58-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), vätebehandlade sura fotogen flashkammar- (Komplex blandning erhållen från flashkammaren i enheten där sur fotogen behandlas med väte i närvaro av katalysator. Består främst av väte och metan med olika små mängder kväve, kolmonoxid och kolväten, främst C2 till C5.)	649-156-00-7	272-776-0	68911-59-1	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), destillat unifiner avsvavlingsstripper, avgaser (Komplex blandning strippad från vätskeprodukten från unifiner-avsvavlingsprocessen. Består av vätesulfid, metan, etan och propan.)	649-157-00-2	272-873-8	68919-01-7	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), fluidiserad katalytisk kracker, fraktioneringsavgaser (Komplex blandning erhållen från fraktionering av toppfraktionsprodukten från fluidiserad katalytisk kracker. Består av väte, vätesulfid, kväve och kolväten, främst C1 till C5.)	649-158-00-8	272-874-3	68919-02-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), fluidiserad katalytisk kracker skrubber, sekundära absorberavgaser (Komplex blandning erhållen genom att skrubbatoppfraktionen från en fluidiserad katalytisk kracker. Består av väte, kväve, metan, etan och propan.)	649-159-00-3	272-875-9	68919-03-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), tungt destillat, vätebehandlaravsvavlare stripperavgaser (Komplex blandning strippad från vätskeprodukter från det tunga destillatet från vätebehandlaravsvavlingsprocessen. Består av väte, svavelväte och mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-160-00-9	272-876-4	68919-04-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), platformerstabilizer, avgaser, fraktionering av lätta produkter (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av de lätta produkterna från platformenhetens platinareaktorer. Består av väte, metan, etan och propan.)	649-161-00-4	272-880-6	68919-07-3	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), preflashtorn, rådestillation (Komplex blandning från det första tornet vid destillation av råolja. Består av kväve och mättade, alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-162-00-X	272-881-1	68919-08-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), tjärstripperavgaser (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av reducerad råolja. Består av väte och kolväten, främst C1 till C4.)	649-163-00-5	272-884-8	68919-11-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), unifiner stripperavgaser (Blandning av väte och metan från fraktionering av produkterna från unifiner-enheten.)	649-164-00-0	272-885-3	68919-12-0	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytisk väteavsvavlad naftaseparator- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom väteavsvavling av nafta. Består av väte, metan, etan och propan.)	649-165-00-6	273-173-5	68952-79-4	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), straight-run nafta väteavsvavlar- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom väteavsvavling av nafta. Består av väte och kolväten, främst C1 till C5.)	649-166-00-1	273-174-0	68952-80-7	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), svampabsorptionsfatsavgaser, topproduktfraktionering från fluidiserad katalytisk kracker och gasoljeavsvavlare (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av produkterna från fluidiserad katalytisk kracker och gasoljeavsvavlare. Består av väte och kolväten, främst C1 till C4.)	649-167-00-7	273-269-7	68955-33-9	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), rådestillation och katalytisk krackning (Komplex blandning erhållen genom rådestillation och katalytisk krackning. Består av väte, svavelväte, kväve, kolmonoxid och paraffin- och olefinkolväten, främst C1 till C6.)	649-168-00-2	273-563-5	68989-88-8	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), gasolja dietanolaminskrubberavgaser (Komplex blandning erhållen genom avsvavling av gasoljor med dietanolamin. Består främst av svavelväte, väte och alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-169-00-8	295-397-2	92045-15-3	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), gasolja, väteavsvavlingsavgaser (Komplex blandning erhållen genom separering av vätskefasen från hydreringsreaktionen. Består främst av väte, svavelväte och alifatiska kolväten, främst C1 till C3.)	649-170-00-3	295-398-8	92045-16-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), gasoljeväteavsvavlingsutblås- (Komplex blandning av gaser från reformer och från urluftning av hydreringsreaktorn. Består främst av väte och alifatiska kolväten, främst C1 till C4.)	649-171-00-9	295-399-3	92045-17-5	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), hydroingsreaktorsutflödesflashkammaravgaser (Komplex blandning av gaser från flashning av utloppen från hydreringsreaktionen. Består främst av väte och alifatiska kolväten, främst C1 till C6.)	649-172-00-4	295-400-7	92045-18-6	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), naftaångkrackning, högtrycksåterstoder (Komplex blandning erhållen genom blandning av den icke kondenserbara delen av produkten från naftaångkrackning samt återstodsgaser från bearbetning av efterföljande produkter. Består främst av väte samt paraffin och olefinkolväten, främst C1 till C5, vilka kan vara blandade med naturgas.)	649-173-00-X	295-401-2	92045-19-7	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), avgasåterstoder från termisk krackning (Komplex blandning erhållen från viskositetsreduktion i ugn av återstoder. Består främst av svavelväte samt paraffin- och olefinkolväten, främst C1 till C5.)	649-174-00-5	295-402-8	92045-20-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C3-4- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från krackning av råolja. Består av kolväten, C3 till C4, främst propan och propen, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 51 °C till - 1 °C.)	649-177-00-1	268-629-5	68131-75-9	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), fraktioneringsabsorber- katalytiskt krackade destillat och katalytiskt krackad nafta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytiskt krackade destillat och katalytiskt krackad nafta. Består främst av kolväten, C1 till C4.)	649-178-00-7	269-617-2	68307-98-2	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt polymeriseringsnafta fraktioneringsstabilizer- (Komplex blandning av kolväten från fraktioneringsstabiliseringsprodukter från polymerisering av nafta. Består främst av kolväten, C1 till C4.)	649-179-00-2	269-618-8	68307-99-3	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt reformerad naftafraktioneringsstabilizer, vätesulfidfri (Komplex blandning av kolväten från fraktioneringsstabilisering av katalytiskt reformerad nafta från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-180-00-8	269-619-3	68308-00-9	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), krackade destillat vätebehandlingsstripper- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av termiskt krackade destillat med väte i närvaro av katalysator. Består främst av mättade kolväten, C1 till C6.)	649-181-00-3	269-620-9	68308-01-0	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), straight-rundestillat väteavsvavlar-, vätesulfidfri (Komplex blandning erhållen genom katalytiskt väteavsvavling av straight-run-destillat och från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-182-00-9	269-630-3	68308-10-1	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytisk gaskrackningsabsorber- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning av gasolja. Består främst av kolväten, främst C1 till C5.)	649-183-00-4	269-623-5	68308-03-2	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), gasåtervinningsanläggnings- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkter från olika kolväteströmmar. Består främst av kolväten, främst C1 till C5.)	649-184-00-X	269-624-0	68308-04-3	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), gasåtervinningsanläggnings-, etanavdrivar- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkter från olika kolväteströmmar. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-185-00-5	269-625-6	68308-05-4	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), väteavsvavlad destillat- och väteavsvavlad naftafraktioneringskolonn-, syrafri (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av väteavsvavlad nafta och destillatkolväteströmmar samt behandlad för att avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, främst C1 till C5.)	649-186-00-0	269-626-1	68308-06-5	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), väteavsvavlad vakuumgasoljestripper-, vätesulfidfri (Komplex blandning erhållen genom strippningsstabilisering av katalytiskt väteavsvavlad vakuumgasolja, och från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, C1 till C6.)	649-187-00-6	269-627-7	68308-07-6	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), lätt straightrun naftastabilizer-, vätesulfidfri (Komplex blandning erhållen genom fraktioneringsstabilisering av straight-run nafta, och från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, C1 till C5.)	649-188-00-1	269-629-8	68308-09-8	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), propan-propenalkyleringsmatnings-, förbehandlingsetanavdrivar- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan propan och propen. Består av kolväten, främst C1 till C4.)	649-189-00-7	269-631-9	68308-11-2	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), vakuumgasolje-, vätesulfidfri (Komplex blandning erhållen genom katalytisk väteavsvavling av vakuumgasolja från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, främst C1 till C6.)	649-190-00-2	269-632-4	68308-12-3	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackade toppfraktioner (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkterna från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C3 till C5, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 48 °C till 32 °C.]	649-191-00-8	270-071-2	68409-99-4	►M5 — ◄ K
Alkaner, C1-2-	649-193-00-9	270-651-5	68475-57-0	►M5 — ◄ K
Alkaner, C2-3-	649-194-00-4	270-652-0	68475-58-1	►M5 — ◄ K
Alkaner, C3-4-	649-195-00-X	270-653-6	68475-59-2	►M5 — ◄ K
Alkaner, C4-5-	649-196-00-5	270-654-1	68475-60-5	►M5 — ◄ K
Bränngaser (Blandning av lätta gaser. Består främst av väte och/eller lågmolekylära kolväten.)	649-197-00-0	270-667-2	68476-26-6	►M5 — ◄ K
Bränngaser, råoljedestillat (Komplex blandning av lätta gaser, erhållen genom destillation av råolja vid katalytisk reformering av nafta. Består av väte och kolväten, främst C1 till C4, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 217 °C till - 12 °C.)	649-198-00-6	270-670-9	68476-29-9	►M5 — ◄ K
Kolväten, C3-4-	649-199-00-1	270-681-9	68476-40-4	►M5 — ◄ K
Kolväten, C4-5-	649-200-00-5	270-682-4	68476-42-6	►M5 — ◄ K
Kolväten, C2-4-, C3-rika	649-201-00-0	270-689-2	68476-49-3	►M5 — ◄ K
Petroleumgaser, flytande (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C3 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 40 °C till 80 °C.)	649-202-00-6	270-704-2	68476-85-7	►M5 — ◄ K ►M5 — ◄
Petroleumgaser, flytande, sweetened (Komplex blandning av kolväten erhållen genom avsvavling av en flytande petroleumgasblandning för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C3 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 40 °C till 80 °C.)	649-203-00-1	270-705-8	68476-86-8	►M5 — ◄ K ►M5 — ◄
Gaser (petroleum), C3-4-, isobutanrika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av mättade och omättade kolväten, oftast C3 till C6, främst butan och isobutan. Består av mättade och omättade kolväten, C3 till C4, främst isobutan.)	649-204-00-7	270-724-1	68477-33-8	►M5 — ◄ K
Destillat (petroleum), C3-6-, piperylenrika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av mättade och omättade alifatiska kolväten, oftast C3 till C6. Består av mättade och omättade kolväten, C3 till C6, främst piperylener.)	649-205-00-2	270-726-2	68477-35-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), butanseparationstornstoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av butanströmmen. Består av alifatiska kolväten, främst C3 till C4.)	649-206-00-8	270-750-3	68477-69-0	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), C2-3- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från en katalytisk fraktioneringsprocess. Består främst av etan, eten, propan och propen.)	649-207-00-3	270-751-9	68477-70-3	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackad gasolja propanavdrivarbottenfraktioner, C4-rika, syrafria (Komplex blandning av kolväten erhållen vid fraktionering av en katalytiskt krackad gasoljekolvätenström och behandlad för att avlägsna vätesulfid och andra sura komponenter. Består av kolväten, C3 till C5, främst C4.)	649-208-00-9	270-752-4	68477-71-4	►M5 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackad naftabutanavdrivar bottenfraktioner, C3-5-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen vid stabilisering av katalytiskt krackad nafta. Består av alifatiska kolväten, främst C3 till C5.)	649-209-00-4	270-754-5	68477-72-5	►M5 — ◄ K
Slutgas (petroleum), isomeriserad nafta fraktioneringsstabilizer- (Komplex blandning av kolväten erhållen ur produkter från fraktioneringsstabilisering av isomeriserad nafta. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-210-00-X	269-628-2	68308-08-7	►M5 — ◄ K
Erionit	650-012-00-0		12510-42-8
Asbest	650-013-00-6		12001-29-5 12001-28-4 132207-32-0 12172-73-5 77536-66-4 77536-68-6 77536-67-5

Tillägg 2

Post 28 – Cancerframkallande ämnen: kategori 1B

Ämnen	Indexnummer	EG-nummer	CAS-nummer	Kommentarer
Beryllium	004-001-00-7	231-150-7	7440-41-7
Berylliumföreningar med undantag för berylliumaluminiumsilikater	004-002-00-2
Berylliumoxid	004-003-00-8	215-133-1	1304-56-9	►M5 — ◄
▼M82
Diuron (ISO); 3-(3,4-diklorfenyl)-1,1-dimetylurea	006-015-00-9	206-354-4	330-54-1
▼C1
Sulfallat (ISO)	006-038-00-4	202-388-9	95-06-7
Dimetylkarbamoylklorid	006-041-00-0	201-208-6	79-44-7
Diazometan	006-068-00-8	206-382-7	334-88-3
▼M14
O-isobutyl-N-etoxikarbonyltiokarbamat	006-094-00-X	434-350-4	103122-66-3
O-hexyl-N-etoxikarbonyltiokarbamat	006-102-00-1	432-750-3	—
▼C1
Hydrazin	007-008-00-3	206-114-9	302-01-2	►M5 — ◄
N,N-dimetylhydrazin	007-012-00-5	200-316-0	57-14-7
1,2-dimetylhydrazin	007-013-00-0		540-73-8	►M5 — ◄
Hydrazin, salter	007-014-00-6
Isobutylnitrit	007-017-00-2	208-819-7	542-56-3	►M5 — ◄
Hydrazobenzen	007-021-00-4	204-563-5	122-66-7
Hydrazinbis(3-karboxi-4-hydroxibenzensulfonat)	007-022-00-X	405-030-1
▼M45
E-glasmikrofibrer med representativ sammansättning. [Slumpmässigt orienterade kalcium-aluminium-silikatfibrer med följande representativa sammansättning (viktprocent): SiO2 50,0–56,0 %, Al2O3 13,0–16,0 %, B2O3 5,8–10,0 %, Na2O < 0,6 %, K2O < 0,4 %, CaO 15,0–24,0 %, MgO < 5,5 %, Fe2O3 < 0,5 %, F2 < 1,0 %. Process: framställs normalt i en roterande process med dragning genom flamma. (Ytterligare enskilda grundämnen kan förekomma i låga halter. Processförteckningen utesluter inte innovation.)]	014-046-00-4	—	—
▼M69
Kiselkarbidfibrer (med diameter < 3 μm, längd > 5 μm och profilförhållande ≥ 3:1)	014-048-00–5	206-991-8	409-21-2 308076-74-6
▼C1
Hexametylfosforsyratriamid	015-106-00-2	211-653-8	680-31-9
▼M14
Blandning av: dimetyl-(2-(hydroximetylkarbamoyl)etyl)fosfonat; dietyl-(2-(hydroximetylkarbamoyl)etyl)fosfonat; metyletyl-(2-(hydroximetylkarbamoyl)etyl) fosfonat	015-196-00-3	435-960-3	—
▼M26
Indiumfosfid	015-200-00-3	244-959-5	22398-80-7
▼C1
Dimetylsulfat	016-023-00-4	201-058-1	77-78-1	►M5 — ◄
Dietylsulfat	016-027-00-6	200-589-6	64-67-5
1,3-propansulton	016-032-00-3	214-317-9	1120-71-4
Dimetylsulfamoylklorid	016-033-00-9	236-412-4	13360-57-1
▼M73
Divanadinpentoxid; vanadinpentoxid	023-001-00-8	215-239-8	1314-62-1
▼C1
Kaliumdikromat	024-002-00-6	231-906-6	7778-50-9	►M5 — ◄
Ammoniumdikromat	024-003-00-1	232-143-1	7789-09-5	►M5 — ◄
▼M14
Natriumdikromat	024-004-00-7	234-190-3	10588-01-9
▼M14 —————
▼C1
Kromyldiklorid; kromdioxidklorid	024-005-00-2	239-056-8	14977-61-8
Kaliumkromat	024-006-00-8	232-140-5	7789-00-6
Kalciumkromat	024-008-00-9	237-366-8	13765-19-0
Strontiumkromat	024-009-00-4	232-142-6	7789-06-2
Krom(III)kromat	024-010-00-X	246-356-2	24613-89-6
Krom(VI)föreningar med undantag för bariumkromat och föreningar som är upptagna på annat ställe i ►M5 bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ◄	024-017-00-8	—	—
Natriumkromat	024-018-00-3	231-889-5	7775-11-3	►M5 — ◄
▼M61
Kobolt	027-001-00–9	231-158-0	7440-48-4
▼C1
Koboltdiklorid	027-004-00-5	231-589-4	7646-79-9	►M5 — ◄
Koboltsulfat	027-005-00-0	233-334-2	10124-43-3	►M5 — ◄
▼M14
Koboltacetat	027-006-00-6	200-755-8	71-48-7
Koboltnitrat	027-009-00-2	233-402-1	10141-05-6
Koboltkarbonat	027-010-00-8	208-169-4	513-79-1
▼M26
Galliumarsenid	031-001-00-4	215-114-8	1303-00-0
▼C1
Kaliumbromat	035-003-00-6	231-829-8	7758-01-2
Kadmiumoxid	048-002-00-0	215-146-2	1306-19-0	►M5 — ◄
Kadmiumfluorid	048-006-00-2	232-222-0	7790-79-6	►M5 — ◄
Kadmiumklorid	048-008-00-3	233-296-7	10108-64-2	►M5 — ◄
Kadmiumsulfat	048-009-00-9	233-331-6	10124-36-4	►M5 — ◄
Kadmiumsulfid	048-010-00-4	215-147-8	1306-23-6	►M5 — ◄
Kadmium (luftantändlig)	048-011-00-X	231-152-8	7440-43-9	►M5 — ◄
▼M49
Kadmiumkarbonat	048-012-00-5	208-168-9	513-78-0
Kadmiumhydroxid; kadmiumdihydroxid	048-013-00-0	244-168-5	21041-95-2
Kadmiumnitrat; kadmiumdinitrat	048-014-00-6	233-710-6	10325-94-7
▼M14
Blykromat	082-004-00-2	231-846-0	7758-97-6
Blysulfokromat; kromgult; C.I. Pigment Yellow 34; [Detta ämne identifieras av Colour Index Constitution Number, C.I. 77603]	082-009-00-X	215-693-7	1344-37-2
Blykromatmolybdatsulfat; molybdatorange; C.I. Pigment Red 104; [Detta ämne identifieras av Colour Index Constitution Number, C.I. 77605]	082-010-00-5	235-759-9	12656-85-8
▼C1
Isopren (stabiliserad) 2-metyl-1,3-butadien	601-014-00-5	201-143-3	78-79-5	D
▼M73
Kumen	601-024-00-X	202-704-5	98-82-8
▼C1
Benz[a]pyren	601-032-00-3	200-028-5	50-32-8
Benz[a]antracen	601-033-00-9	200-280-6	56-55-3
Benz[b]fluoranten	601-034-00-4	205-911-9	205-99-2
Benz[j]fluoranten	601-035-00-X	205-910-3	205-82-3
Benz[k]fluoranten	601-036-00-5	205-916-6	207-08-9
Dibenz[a, h]antracen	601-041-00-2	200-181-8	53-70-3
Krysen	601-048-00-0	205-923-4	218-01-9
Benso[e]pyren	601-049-00-6	205-892-7	192-97-2
▼M61
Benso[rst]pentafen	601-090-00-X	205-877-5	189-55-9
Dibenso[b,def]krysen; dibenso[a,h]pyren	601-091-00–5	205-878-0	189-64-0
▼M69
Dibenso[def,p]krysen; dibenso[a,l]pyren	601-092-00–0	205-886-4	191-30-0
▼C1
1,2-dibrometan	602-010-00-6	203-444-5	106-93-4	►M5 — ◄
1,2-dikloretan	602-012-00-7	203-458-1	107-06-2
▼M45
1,2-Diklorpropan; propylendiklorid	602-020-00-0	201-152-2	78-87-5
▼C1
1,2-dibrom-3-klorpropan	602-021-00-6	202-479-3	96-12-8
Brometen; vinylbromid	602-024-00-2	209-800-6	593-60-2
Trikloretylen; trikloreten	602-027-00-9	201-167-4	79-01-6
Kloropren (stabiliserad) 2-klorobuta-1,3-dien	602-036-00-8	204-818-0	126-99-8	D ►M5 — ◄
α-klortoluen; bensylklorid	602-037-00-3	202-853-6	100-44-7	►M5 — ◄
Benzotriklorid	602-038-00-9	202-634-5	98-07-7
1,2,3-triklorpropan	602-062-00-X	202-486-1	96-18-4	D
1,3-diklor-2-propanol	602-064-00-0	202-491-9	96-23-1
Hexaklorbenzen	602-065-00-6	204-273-9	118-74-1
1,4-diklorbut-2-en	602-073-00-X	212-121-8	764-41-0	►M5 — ◄
2,3-dibrompropan-1-ol; 2,3-dibrom-1-propanol	602-088-00-1	202-480-9	96-13-9	►M5 — ◄
α,α,α,4-tetraklortoluen p-klorbenzotriklorid	602-093-00-9	226-009-1	5216-25-1	►M5 — ◄
▼M69
Tetrafluoretylen	602-110-00-X	204-126-9	116-14-3
▼C1
Etylenoxid	603-023-00-X	200-849-9	75-21-8
▼M69
1,4-dioxan	603-024-00–5	204-661-8	123-91-1
▼C1
1-klor-2,3-epoxipropan	603-026-00-6	203-439-8	106-89-8
Propylenoxid	603-055-00-4	200-879-2	75-56-9	►M5 — ◄
2,2'-bioxiran; 1,2:3,4-diepoxibutan	603-060-00-1	215-979-1	1464-53-5
2,3-epoxipropan-1-ol; glycidol	603-063-00-8	209-128-3	556-52-5	►M5 — ◄
▼M69
M-bis(2,3-epoxipropoxi)bensen; resorcinoldiglycidyleter	603-065-00–9	202-987-5	101-90-6
7-oxa-3-oxiranylbicyklo[4.1.0]heptan; 1,2-epoxi-4-epoxietylcyklohexan; 4-vinylcyklohexendiepoxid	603-066-00–4	203-437-7	106-87-6
▼C1
Fenylglycidyleter; 2,3-epoxipropylfenyleter; 1,2-epoxi-3-fenoxipropan	603-067-00-X	204-557-2	122-60-1	►M5 — ◄
Styrenoxid	603-084-00-2	202-476-7	96-09-3
Furan	603-105-00-5	203-727-3	110-00-9	►M5 — ◄
R-2,3-epoxi-1-propanol	603-143-00-2	404-660-4	57044-25-4	►M5 — ◄
(R)-2,3-epoxi-1-klorpropan	603-166-00-8	424-280-2	51594-55-9
▼M14
2,3-Epoxipropyltrimetylammoniumklorid … %; Glycidyltrimetylammoniumklorid … %	603-211-00-1	221-221-0	3033-77-0	B
1-(2-Amino-5-klorofenyl)-2,2,2-trifluoro-1,1-etandiolhydroklorid; [innehållande < 0,1 % 4-kloranilin (EG-nr 203-401-0)]	603-221-01-3	433-580-2	214353-17-0
▼M69
2,2-bis(brommetyl)propan-1,3-diol	603-240-00-X	221-967-7	3296-90-0
▼M73
2,2-dimetylpropan-1-ol, tribromderivat; 3-brom-2,2-bis(brommetyl)propan-1-ol	603-243-00-6	253-057-0	36483-57-5 1522-92-5
▼M61
1,2-dihydroxibensen; pyrokatekol	604-016-00–4	204-427-5	120-80-9
▼C1
4-amino-3-fluorofenol	604-028-00-X	402-230-0	399-95-1
▼M82
2,2’,6,6’-Tetrabrom-4,4’-isopropylidendifenol; tetrabrombisfenol-A	604-074-00-0	201-236-9	79-94-7
▼M14
Fenolftalein	604-076-00-1	201-004-7	77-09-8
▼M49
Formaldehyd … %	605-001-00-5	200-001-8	50-00-0
▼M61
Acetaldehyd; etanal	605-003-00–6	200-836-8	75-07-0
▼C1
5-allyl-1,3-bentsodioxol; 5-(2-propenyl)-1,3-benzodioxol	605-020-00-9	202-345-4	94-59-7	►M5 — ◄
3-propanolid	606-031-00-1	200-340-1	57-57-8
4,4'-Bis(dimetylamino)benzofenon Michlers keton	606-073-00-0	202-027-5	90-94-8
▼M49
Antrakinon	606-151-00-4	201-549-0	84-65-1
▼M73
Bensofenon	606-153-00-5	204-337-6	119-61-9
▼M49
2,3-epoxipropylmetakrylat; glycidylmetakrylat	607-123-00-4	203-441-9	106-91-2
▼C1
Uretan	607-149-00-6	200-123-1	51-79-6
Metylakrylamidiometoxiacetat (innehållande ≥ 0,1 % akrylamid)	607-190-00-X	401-890-7	77402-03-0
Metylakrylamidiometoxiacetat (innehållande ≥ 0,1 % akrylamid)	607-210-00-7	403-230-3	77402-05-2
(S)-oxiranmetyl-4-metylbenzensulfonat	607-411-00-X	417-210-7	70987-78-9
▼M14
Etyl-1-(2,4-diklorofenyl)-5-triklormetyl-1,2,4-(1H)-triazol-3-karboxylat; fenklorazol-etyl	607-626-00-9	401-290-5	103112-35-2
▼M49
N,N′-metylendimorfolin; N,N′-metylenbismorfolin; [formaldehyd frisatt från N,N′-metylenbismorfolin]; [MBM]	607-721-00-5	227-062-3	5625-90-1
▼M61
Spirodiklofen (ISO); 3-(2,4-diklorfenyl)-2-oxo-1-oxaspiro[4.5]dec-3-en-4-yl-2,2-dimetylbutyrat	607-730-00–4	—	148477-71-8
▼M69
Natrium-N-(hydroximetyl)glycinat; [formaldehyd frisatt från natrium-N-(hydroximetyl)glycinat]	607-746-00–1	274-357-8	70161-44-3
▼C1
Akrylnitril	608-003-00-4	203-466-5	107-13-1	D ►M5 — ◄
2-nitropropan	609-002-00-1	201-209-1	79-46-9
▼M14
2,4-Dinitrotoluen; [1]	609-007-00-9	204-450-0 [1]	121-14-2 [1]
Dinitrotoluen; [2]		246-836-1 [2]	25321-14-6 [2]
▼C1
5-nitroacenaften		609-037-00-2	210-025-0		602-87-9
2-nitronaftalen	609-038-00-8	209-474-5	581-89-5
4-nitrobifenyl	609-039-00-3	202-204-7	92-93-3
Nitrofen (ISO)	609-040-00-9	217-406-0	1836-75-5
2-nitroanisol	609-047-00-7	202-052-1	91-23-6
2,6-dinitrotoluen	609-049-00-8	210-106-0	606-20-2	►M5 — ◄
2,3-dinitrotoluen	609-050-00-3	210-013-5	602-01-7	►M5 — ◄
3,4-dinitrotoluen	609-051-00-9	210-222-1	610-39-9	►M5 — ◄
3,5-dinitrotoluen	609-052-00-4	210-566-2	618-85-9	►M5 — ◄
Hydrazin-tri-nitrometan	609-053-00-X	414-850-9	—
2,5-dinitrotoluen	609-055-00-0	210-581-4	619-15-8	►M5 — ◄
2-nitrotoluen	609-065-00-5	201-853-3	88-72-2	►M5 — ◄
Azobensen	611-001-00-6	203-102-5	103-33-3	►M5 — ◄
Metylazoximetylacetat	611-004-00-2	209-765-7	592-62-1
Dinatrium {5-[(4'-((2,6-dihydroxi-3-((2-dihydroxi-5-sulfofenyl) azo)fenyl)azo)(1,1'-bifenyl)- 4-yl)azo]salicylato(4-)}kuprat(2-);	611-005-00-8	240-221-1	16071-86-6
4-amino-2',3-dimetylazobensen	611-006-00-3	202-591-2	97-56-3
4-aminoazobenzen	611-008-00-4	200-453-6	60-09-3
benzidinbaserade azofärger, 4,4'-diarylazobifenylfärger med undantag för föreningar som är upptagna på annat ställe i ►M5 bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ◄	611-024-00-1	—	—
Dinatrium-4-amino-3-[[4-[(2,4-diaminofenyl)azo][1,1'-bifenyl]-4-yl]azo]-5-hydroxy-6-(fenylazo)naftalen-2,7-disulfonat; C.I. Direct Black 38	611-025-00-7	217-710-3	1937-37-7
Tetranatrium-3,3'-[[1,1'-bifenyl]-4,4'diylbis(azo)]bis[5-amino-4-hydroxynaftalen-2,7-disulfonat]; C.I. Direct Blue 6	611-026-00-2	220-012-1	2602-46-2
Dinatrium-3,3'-[[1,1'-bifenyl]-4,4'-diylbis(azo)]bis(4-aminonaftalen-1-sulfonat); C.I. Direct Red 28	611-027-00-8	209-358-4	573-58-0
o-dianisidinbaserade azofärgämnen; 4,4'-diarylazo-3,3'-dimetoxibifenylfärgämnen med undantag för dem som omnämns på annat håll i ►M5 bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ◄	611-029-00-9	—	—
o-tolidinbaserade färgämnen; 4,4'-diarylazo-3,3'-dimetylbifenylfärgämnen med undantag för dem som omnämns på annat håll i ►M5 bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ◄	611-030-00-4	—	—
1,4,5,8-tetraaminoantrakinon; C.I. Disperse Blue 1	611-032-00-5	219-603-7	2475-45-8
6-hydroxi-1-(3-isopropoxipropyl)-4-metyl-2-oxo-5-[4-(fenylazo)fenylazo]-1,2-dihydro-3-pyridinkarbonitril	611-057-00-1	400-340-3	85136-74-9
(6-(4-hydroxi-3-(2-metoxifenylazo)-2-sulfonato-7-naftylamino)-1,3,5-triazin-2,4-diyl)bis[(amino-1-metyletyl)-ammonium] format	611-058-00-7	402-060-7	108225-03-2
Trinatrium-[4'-(8-acetylamino-3,6-disulfonato-2-naftylazo)-4''-(6-benzoylamino-3-sulfonato-2-naftylazo)bifenyl-1,3',3'',1'''-tetraolato-O, O', O'', O''']koppar(II)	611-063-00-4	413-590-3	164058-22-4
(Metylenbis(4,1-fenylenazo(1-(3-(dimetylamino)propyl)-1,2-dihydro-6-hydroxi-4-metyl-2-oxopyridin-5,3-diyl)))-1,1′-dipyridiniumdikloriddihydroklorid	611-099-00-0	401-500-5	—
Fenylhydrazin [1]	612-023-00-9	202-873-5 [1]	100-63-0 [1]	►M5 — ◄
Fenylhydraziniumklorid [2]		200-444-7 [2]	59-88-1 [2]
Fenylhydrazinhydroklorid [3]		248-259-0 [3]	27140-08-5 [3]
Fenylhydraziniumsulfat (2:1) [4]		257-622-2 [4]	52033-74-6 [4]
o-anisidin	612-035-00-4	201-963-1	90-04-0	►M5 — ◄
3,3'-dimetoxibenzidin; o-dianisidin	612-036-00-X	204-355-4	119-90-4
salter av 3,3'-dimetoxibensidin; salter av o-dianisidin	612-037-00-5
3,3'-dimetylbensidin; o-tolidin	612-041-00-7	204-358-0	119-93-7
▼M14
N,N′-diacetylbensidin	612-044-00-3	210-338-2	613-35-4
▼C1
4,4'-diaminodifenylmetan	612-051-00-1	202-974-4	101-77-9	►M5 — ◄
3,3'-diklorbenzidin; 3,3'-diklorbifenyl-4,4'-ylendiamin	612-068-00-4	202-109-0	91-94-1
salter av 3,3'-diklorbensidin; salter av 3,3'-diklorbifenyl-4,4'-ylendiamin	612-069-00-X	210-323-0[1] 265-293-1[2] 277-822-3[3]	612-83-9[1] 64969-34-2[2] 74332-73-3[3]
Dimetylnitrosamin	612-077-00-3	200-549-8	62-75-9	►M5 — ◄
2,2'-diklor-4,4'-metylendianilin	612-078-00-9	202-918-9	101-14-4
2,2'-diklor-4,4'-metylendianilin, salter	612-079-00-4
salter av 3,3'-dimetylbensidin; salter av o-tolidin	612-081-00-5	210-322-5[1] 265-294-7[2] 277-985-0[3]	612-82-8[1] 64969-36-4 [2] 74753-18-7 [3]
1-metyl-3-nitro-1-nitrosoguanidin	612-083-00-6	200-730-1	70-25-7
4,4'-metylendi-o-toluidin	612-085-00-7	212-658-8	838-88-0
2,2'-(nitrosoimino)bisetanol	612-090-00-4	214-237-4	1116-54-7
o-toluidin	612-091-00-X	202-429-0	95-53-4
Nitrosodipropylamin	612-098-00-8	210-698-0	621-64-7
▼M14
4-Metyl-m-fenylendiamin; Toluen-2,4-diamin	612-099-00-3	202-453-1	95-80-7
▼C1
Toluen-2,4-diammoniumsulfat	612-126-00-9	265-697-8	65321-67-7
4-kloranilin	612-137-00-9	203-401-0	106-47-8
▼M14
Metylfenylendiamin; Diaminotoluen; [teknisk produkt – reaktionsblandning av 4-metyl-m-fenylendiamin (EG-nr 202-453-1) och 2-metyl-m-fenylendiamin (EG-nr 212-513-9)]	612-151-00-5	246-910-3	25376-45-8
▼C1
4-klor-o-toluidin [1] 4-klor-o-toluidinhydroklorid [2]	612-196-00-0	202-441-6 [1] 221-627-8 [2]	95-69-2 [1] 3165-93-3 [2]	►M5 — ◄
2,4,5-trimetylanilin [1] 2,4,5-trimetylanilinhydroklorid [2]	612-197-00-6	205-282-0 [1]-[2]	137-17-7 [1] 21436-97-5 [2]	►M5 — ◄
4,4'-tiodianilin [1] och dess salter	612-198-00-1	205-370-9 [1]	139-65-1 [1]	►M5 — ◄
4,4'-oxidianilin [1] och dess salter p-aminofenyleter [1]	612-199-00-7	202-977-0 [1]	101-80-4 [1]	►M5 — ◄
2,4-diaminoanisol [1] 4-metoxi-m-fenylendiamin 2,4-diaminoanisolsulfat [2]	612-200-00-0	210-406-1 [1] 254-323-9 [2]	615-05-4 [1] 39156-41-7 [2]
N, N,N',N'-tetrametyl-4,4'-metylendianilin	612-201-00-6	202-959-2	101-61-1
C.I. Basic Violet 3 med ≥ 0,1 % av Michlers keton (EG-nr 202-027-5)	612-205-00-8	208-953-6	548-62-9	►M5 — ◄
6-metoxi-m-toluidin p-kresidin	612-209-00-X	204-419-1	120-71-8	►M5 — ◄
▼M14
Bifenyl-3,3′,4,4′-tetrayltetraamin; Diaminobensidin	612-239-00-3	202-110-6	91-95-2
(2-Kloroetyl)(3-hydroxipropyl)ammoniumklorid	612-246-00-1	429-740-6	40722-80-3
3-Amino-9-etylkarbazol; 9-Etylkarbazol-3-ylamin	612-280-00-7	205-057-7	132-32-1
▼M49
Reaktionsprodukter av paraformaldehyd och 2-hydroxipropylamin (förhållande 3:2); [formaldehyd frisatt från [3,3′-metylenbis[5-metyloxazolidin]; formaldehyd frisatt från oxazolidin]; [MBO]	612-290-00-1	—	—
Reaktionsprodukter av paraformaldehyd och 2-hydroxipropylamin (förhållande 1:1); [formaldehyd frisatt från α,α,α-trimetyl-1,3,5-triazin-1,3,5(2H,4H,6H)-trietanol]; [HPT]	612-291-00-7	—	—
Metylhydrazin	612-292-00-2	200-471-4	60-34-4
▼M82
N,N-dimetyl-p-toluidin	612-296-00-4	202-805-4	99-97-8
▼C1
Aziridin	613-001-00-1	205-793-9	151-56-4
2-metylaziridin	613-033-00-6	200-878-7	75-55-8	►M5 — ◄
Kaptafol (ISO)	613-046-00-7	219-363-3	2425-06-1
Karbadox	613-050-00-9	229-879-0	6804-07-5
Blandning av: 1,3,5-tris(3-aminometylfenyl)-1,3,5-(1H,3H,5H)-triazin-2,4,6-trion; blandning av oligomerer av 3,5-bis(3-aminometylfenyl)-1-poly[3,5-bis(3-aminometylfenyl)-2,4,6-trioxo-1,3,5-(1H,3H,5H)-triazin-1-yl]-1,3,5-(1H,3H,5H)-triazin-2,4,6-trion	613-199-00-X	421-550-1	—
▼M14
Kinolin	613-281-00-5	202-051-6	91-22-5
▼M82
4-Nitrosomorfolin	613-346-00-8	—	59-89-2
4-Metylimidazol	613-349-00-4	212-497-3	822-36-6
▼C1
Akrylamid	616-003-00-0	201-173-7	79-06-1
▼M69
Butanonoxim; etylmetylketoxim; etylmetylketonoxim	616-014-00–0	202-496-6	96-29-7
▼C1
Tioacetamid	616-026-00-6	200-541-4	62-55-5
En blandning av N-[3-hydroxi-2-(2-metylakryloylamino-metoxi)propoximetyl]-2-metylakrylamid; N-[2,3-Bis-(2-metylakryloylamino-metoxi)propoximetyl]-2-metylakrylamid; metakrylamid, 2-metyl-N-(2-metylakryloylaminometoximetyl)-akrylamid; N-2,3-dihydroxipropoximetyl)-2-metylakrylamid	616-057-00-5	412-790-8	—
▼M14
N-[6,9-dihydro-9-[[2-hydroxi-1-(hydroximetyl)etoxi]metyl]-6-oxo-1H-purin-2-yl]acetamid	616-148-00-X	424-550-1	84245-12-5
▼M69
N-(hydroximetyl)akrylamid; metylolakrylamid; NMA	616-230-00–5	213-103-2	924-42-5
▼C1
Destillat (stenkolstjära), benzenfraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av stenkolstjära. Består av kolväten, främst C4 till C10, med ungefärligt destillationsinstervall mellan 80 °C och 160 °C.)	648-001-00-0	283-482-7	84650-02-2
Tjäroljor, brunkols- (Destillat från brunkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 80 °C och 250 °C. Består främst av alifatiska och aromatiska kolväten och monobasiska fenoler.)	648-002-00-6	302-674-4	94114-40-6	J
Bensenförfraktioner (kol) (Destillat från koksugnslättolja med ungefärligt destillationsinstervall under 100 °C. Sammansatt främst av alifatiska C4- till C6-kolväten.)	648-003-00-1	266-023-5	65996-88-5	J
Destillat (stenkolstjära), bensenfraktion, bensen-, toluen- och xylenrika (Återstod från destillation av råbensen för avlägsnande av bensenförfraktioner. Består främst av bensen, toluen och xylener, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 75 °C till 200 °C.)	648-004-00-7	309-984-9	101896-26-8	J
Aromatiska kolväten, C6-10, C8-rika	648-005-00-2	292-697-5	90989-41-6	J
Solventnafta (kol), lätt	648-006-00-8	287-498-5	85536-17-0	J
Solventnafta (kol), xylen-styrenfraktion	648-007-00-3	287-502-5	85536-20-5	J
Solventnafta (kol), kumaron-styrenhaltig	648-008-00-9	287-500-4	85536-19-2	J
Solventnafta (kol), destillationsåterstoder (Återstod efter destillation av återvunnen nafta. Består främst av naftalen och kondensationsprodukter av inden och styren.)	648-009-00-4	292-636-2	90641-12-6	J
Aromatiska kolväten, C8	648-010-00-X	292-694-9	90989-38-1	J
Aromatiska kolväten, C8-9, biprodukter från polymerisation av kolvätehartser (Komplex blandning av kolväten, erhållen efter avdunstning av lösningsmedel i vakuum från polymeriserat kolväteharts. Består främst av aromatiska kolväten, främst C8-C9, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 120 °C och 215 °C.)	648-012-00-0	295-281-1	91995-20-9	J
Aromatiska kolväten, C9-12, bensendestillation	648-013-00-6	295-551-9	92062-36-7	J
Extraktionsåterstoder (kol), alkalisk bensenfraktion, syraextrakt (Omdestillat från destillat, befriat från tjärsyror och tjärbaser, från högtemperaturtjära från bituminösa kol, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 90 °C och 160 °C. Består främst av bensen, toluen och xylener.)	648-014-00-1	295-323-9	91995-61-8	J
Extraktionsåterstoder (stenkolstjära), alkaliska, bensenfraktion, syraextrakt (Komplex blandning av kolväten, erhållen efter omdestillation av högtemperaturstenkolstjära [tjärsyra- och tjärbasfri]. Består främst av osubstituerade och substituerade monocykliska aromatiska kolväten med kokpunktsintervall mellan 85 °C och 195 °C.)	648-015-00-7	309-868-8	101316-63-6	J
Extraktionsåterstoder (kol), sura, bensenfraktion (Sur slambiprodukt från svavelsyraraffinering av råa högtemperaturkol. Består främst av svavelsyra och organiska föreningar.)	648-016-00-2	298-725-2	93821-38-6	J
Extraktionsåterstoder (kol), alkaliska, lättolje-, destillationstoppfraktioner (Första fraktionen från destillation av aromatiska kolväten, kumaron-, naftalen- och indenrika förfraktionskolonnbottenfraktioner eller tvättad karbololja, med kokpunkt avsevärt under 145 °C. Består främst av alifatiska och aromatiska C7- och C8-kolväten.)	648-017-00-8	292-625-2	90641-02-4	J
Extraktionsåterstoder (kol), alkaliska, lättolje-, syraextrakt, indenfraktion	648-018-00-3	309-867-2	101316-62-5	J
Extraktionsåterstoder (kol), alkaliska, lättolje-, syraextrakt, naftaindenfraktion (Destillat från aromatiska kolväten, kumaron, naftalen- och indenrika förfraktionskolonnbottenfraktioner eller tvättad karbololja, och ungefärligt kokpunktsintervall mellan 155 °C till 180 °C. Består främst av inden, indan och trimetylbensener.)	648-019-00-9	292-626-8	90641-03-5	J
Solventnafta (kol) (Destillat från antingen högtemperaturstenkolstjära, koksugnslättolja eller alkaliska extraktionsåterstoder av stenkolstjärolja, med ungefärligt destillationsintervall mellan 130 °C och 210 °C. Består främst av inden och andra polycykliska ringsystem innehållande en enda aromatisk ring. Kan innehålla fenoliska föreningar och aromatiska kvävebaser.)	648-020-00-4	266-013-0	65996-79-4	J
Destillat (stenkolstjära), lättoljor, neutral fraktion (Destillatet från fraktionerad destillation av högtemperaturstenkolstjära. Består främst av alkylsubstituerade, monocykliska, aromatiska kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 135 °C och 210 °C. Kan också innehålla omättade kolväten som inden och kumaron.)	648-021-00-X	309-971-8	101794-90-5	J
Destillat (stenkolstjära), lättoljor, syraextrakt (Olja bestående av en sammansatt blandning av aromatiska kolväten, främst inden, naftalen, kumaron, fenol samt o-, m- och p-kresol, med kokpunktsintervall mellan 140 °C och 215 °C.)	648-022-00-5	292-609-5	90640-87-2	J
Destillat (stenkolstjära), lättoljor (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av stenkolstjära. Består främst av aromater och andra kolväten, fenoliska föreningar och aromatiska kväveföreningar med ungefärligt destillationsinstervall mellan 150 °C och 210 °C.)	648-023-00-0	283-483-2	84650-03-3	J
Tjäroljor, stenkols- (Destillat från högtemperaturstenkolstjära med ungefärligt destillationsinstervall mellan 130 °C och 250 °C. Består främst av naftalen, alkylnaftalener, fenoliska föreningar och aromatiska kvävebaser.)	648-024-00-6	266-016-7	65996-82-9	J
Extraktionsåterstoder (kol), lättolja, alkaliska, syraextrakt (Olja uppkommen vid syratvätt av alkalitvättad karbololja, för att avlägsna mindre mängder av basiska föreningar [tjärbaser]. Består främst av inden, indan och alkylbensener.)	648-026-00-7	292-624-7	90641-01-3	J
Extraktionsåterstoder (kol), tjärolja, alkaliska (Återstoder från stenkolstjärolja vid alkalisk tvätt, som natronlut, efter avlägsnande av råstenkolstjärsyror. Består främst av naftalener och aromatiska kvävebaser.)	648-027-00-2	266-021-4	65996-87-4	J
Extraktionsoljor (kol), lättoljor (Vattenfasen från sur tvättning av alkalitvättad karbololja. Består främst av sura salter av olika aromatiska kvävebaser, inbegripet pyridin, kinolin och deras alkylderivat.)	648-028-00-8	292-622-6	90640-99-6	J
Pyridin, alkylderivat (Komplex blandning av polyalkylerade pyridiner, erhållen genom destillation av stenkolstjära eller som högkokande destillat [kokpunkt över 150 °C] från reaktion mellan ammoniak och acetaldehyd, formaldehyd eller paraformaldehyd.)	648-029-00-3	269-929-9	68391-11-7	J
Tjärbaser, kol-, pikolinfraktion (Pyridinbaser, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 125 °C och 160 °C, erhållna genom destillation av neutraliserat syraextrakt från den bashaltiga tjärfraktionen erhållen genom destillation av stenkolstjära. Består främst av lutidiner och pikoliner.)	648-030-00-9	295-548-2	92062-33-4	J
Tjärbaser, kol-, lutidinfraktion	648-031-00-4	293-766-2	91082-52-9	J
Extraktionsoljor (kol), tjärbaser, kollidinfraktion (Extrakt erhållet vid sur extraktion av baser från aromatiska oljor från rå koltjära, neutralisation, och destillation av baserna. Består främst av kollidiner, anilin, toluidiner, lutidiner och xylidiner.)	648-032-00-X	273-077-3	68937-63-3	J
Tjärbaser, kol-, kollidinfraktion (Destillationsfraktionen, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 181 °C och 186 °C från råbaserna erhållna från den neutraliserade, syraextraherade, bashaltiga tjärfraktionen erhållen från destillation av bituminös stenkolstjära. Består främst av anilin och kollidiner.)	648-033-00-5	295-543-5	92062-28-7	J
Tjärbaser, kol-, anilinfraktion (Destillationsfraktionen, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 180 °C och 200 °C, erhållna från råbaserna genom avlägsnande av fenoler och baser från den karboliserade oljan från destillation av stenkolstjära. Består främst av anilin, kollidiner, lutidiner och toluidiner.)	648-034-00-0	295-541-4	92062-27-6	J
Tjärbaser, kol-, toluidinfraktion	648-035-00-6	293-767-8	91082-53-0	J
Destillat (petroleum), pyrolysolja från alken-alkyntillverkning, blandade med högtemperaturstenkolstjära, indenfraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen som omdestillat från fraktionerad destillation av högtemperaturstenkolstjära från bituminösa kol, samt återstodsoljor från pyrolytisk tillverkning av alkener och alkyner från råoljeprodukter eller naturgas. Består främst av inden, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 160 °C och 190 °C.)	648-036-00-1	295-292-1	91995-31-2	J
Destillat (kol), stenkolstjärepyrolysåterstodsoljor, naftalenoljor (Omdestillat erhållet från fraktionerad destillation av högtemperaturtjära från bituminösa kol och pyrolysåterstodsoljor, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 190 °C och 270 °C. Består främst av substituerade, bicykliska aromater.)	648-037-00-7	295-295-8	91995-35-6	J
Extraktionsåterstoder (kol), stenkolstjära och pyrolysåterstodsoljor, naftalenolja, omdestillat (Omdestillat erhållet från fraktionerad destillation av metylnaftalenolja, befriad från fenoler och baser, erhållen från högtemperaturtjära från bituminösa kol och pyrolysåterstodsoljor, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 220 °C och 230 °C. Består främst av osubstituerade och substituerade bicykliska aromatiska kolväten.)	648-038-00-2	295-329-1	91995-66-3	J
Extraktionsoljor (kol), stenkolstjärepyrolysåterstodsoljor, naftalenolja, omdestillat (Neutral olja erhållen genom avlägsnande av fenoler och baser från oljan erhållen vid destillation av högtemperaturtjära och pyrolysåterstodsoljor, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 225 °C och 255 °C. Består främst av substituerade, bicykliska aromatiska kolväten.)	648-039-00-8	310-170-0	122070-79-5	J
Extraktionsoljor (kol), stenkolstjärepyrolysåterstodsoljor, naftalenolja, destillationsåterstoder (Återstoder från destillation av metylnaftalenolja [från bituminös stenkolstjära och pyrolysåterstodsoljor], befriad från fenoler och baser, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 240 °C och 260 °C. Består främst av substituerade, bicykliska aromatiska och heterocykliska kolväten.)	648-040-00-3	310-171-6	122070-80-8	J
Absorptionsoljor, fraktionen bicykliska aromastika och heterocykliska kolväten (Komplex blandning av kolväten erhållen som omdestillat från destillation av tvättolja. Består främst av 2-ringade aromatiska och heterocykliska kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 260 °C och 290 °C.)	648-041-00-9	309-851-5	101316-45-4	M
Destillat (stenkolstjära), övre, fluorenrika (Komplex blandning av kolväten erhållen vid kristallisation av tjärolja. Består av aromatiska och polycykliska kolväten, främst fluoren och acenaften.)	648-042-00-4	284-900-0	84989-11-7	M
▼M14
Kreosotolja, acenaftenfraktion, acenaftenfri; Tvättolja, omdestillat; [Den olja som återstår sedan acenaften avlägsnats från acenaftenolja (från stenkolstjära) genom kristallisation. Består främst av naftalen och alkylnaftalener.]	648-043-00-X	292-606-9	90640-85-0	M
▼C1
Destillat (stenkolstjära), tunga oljor (Destillat från fraktionerad destillation av stenkolstjära från bituminösa kol, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 240 °C och 400 °C. Består främst av tri- och polycykliska kolväten och heterocykliska föreningar.)	648-044-00-5	292-607-4	90640-86-1
Antracenolja, syraextrakt (Komplex blandning av kolväten, från den basfria fraktionen erhållen vid destillation av stenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 325 °C och 365 °C. Består främst av antracen och fenantren samt deras alkylderivat.)	648-046-00-6	295-274-3	91995-14-1	M
Destillat (stenkolstjära) (Destillat från stenkolstjära med ungefärligt destillationsintervall mellan 100 °C och 450 °C. Består främst av aromatiska kolväten, bestående av två- till fyrlediga kondenserade ringar, fenolföreningar och aromatiska kvävebaser.)	648-047-00-1	266-027-7	65996-92-1	M
Destillat (stenkolstjära), beck-, tunga oljor (Destillat från destillation av beck från bituminös högtemperaturstenkolstjära. Består främst av tri- och polycykliska kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 300 °C och 470 °C. Produkten kan också innehålla heteroatomer.)	648-048-00-7	295-312-9	91995-51-6	M
Destillat (stenkolstjära), beck- (Olja erhållen från kondensering av ångorna från värmebehandling av beck. Består främst av två- till fyrringade aromatiska föreningar, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 200 °C och över 400 °C.)	648-049-00-2	309-855-7	101316-49-8	M
Destillat (stenkolstjära), tunga oljor, pyrenfraktion (Omdestillat från fraktionerad destillation av beckdestillat, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 350 °C och 400 °C. Består främst av tri- och polycykliska aromater samt heterocykliska kolväten.)	648-050-00-8	295-304-5	91995-42-5	M
Destillat (stenkolstjära), beck-, pyrenfraktion (Omdestillat från fraktionerad destillation av beckdestillat, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 380 °C och 410 °C. Består främst av tri- och polycykliska kolväten samt heterocykliska föreningar.)	648-051-00-3	295-313-4	91995-52-7	M
Paraffinvaxer (kol), högtemperaturbrunkolstjära, kolbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av brunkolsförkolningstjära med aktivt kol för att avlägsna spårämnen och föroreningar. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, övervägande högre än C12.)	648-052-00-9	308-296-6	97926-76-6	M
Paraffinvaxer (kol), högtemperaturbrunkolstjära, lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av brunkolsförkolningstjära med bentonit för att avlägsna spårämnen och föroreningar. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, övervägande högre än C12.)	648-053-00-4	308-297-1	97926-77-7	M
Beck	648-054-00-X	263-072-4	61789-60-4	M
▼M26 —————
▼C1
Beck, koltjäre-, högtemperaturs-, värmebehandlat (Värmebehandlade återstoder från destillation av högtemperaturstenkolstjära. Svart, fast ämne med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 80 °C och 180 °C. Består främst av den sammansatt blandning av 3 eller flera kondenserade aromatringar.)	648-056-00-0	310-162-7	121575-60-8	M
Beck, koltjäre-, högtemperaturs-, sekundärt (Återstoder från destillation av högkokande fraktioner från högtemperaturstenkolstjära från bituminösa kol och/eller beckkoksolja, med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 140 °C och 170 °C enligt DIN 52025. Består främst av tri- och polycykliska aromatiska föreningar, som även innehåller heteroatomer.)	648-057-00-6	302-650-3	94114-13-3	M
Återstoder (stenkolstjära), beckdestillations- (Återstod från fraktionerad destillation av beckdestillat, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 400 °C och 470 °C. Består främst av polycykliska aromatiska kolväten och heterocykliska föreningar.)	648-058-00-1	295-507-9	92061-94-4	M
Stenkolstjära, högtemperaturs-, destillations- och lagringsåterstoder (Koks- och askhaltiga fasta återstoder som frånskiljs vid destillation och termisk behandling av högtemperaturtjära från bituminösa kol i destillationsanläggningar och lagringsbehållare. Består främst av kol, och innehåller små mängder av heteroföreningar samt askkomponenter.)	648-059-00-7	295-535-1	92062-20-9	M
Stenkolstjära, högtemperaturs-, lagringsåterstoder (Avlagringar avlägsnade från lager av rå stenkolstjära. Består främst av stenkolstjära och kolhaltiga partiklar.)	648-060-00-2	293-764-1	91082-50-7	M
Stenkolstjära, högtemperaturs-, återstoder (Fast material bildat under förkoksning av bituminösa kol för tillverkning av högtemperaturtjära. Består främst av koks- och kolpartiklar, högt aromatiserade föreningar och mineraliska ämnen.)	648-061-00-8	309-726-5	100684-51-3	M
Stenkolstjära, högtemperaturs-, hög halt av fasta ämnen (Kondensationsprodukt erhållen vid kylning till ungefär omgivningstemperatur av gaserna som utvecklas högtemperaturdestillation (högre än 700 °C) av kol. Består främst av en sammansatt blandning av kondenserade aromatiska kolväten med hög halt av fast kol- och koksliknande material.)	648-062-00-3	273-615-7	68990-61-4	M
Avfall, fast, förkoksning av koltjärebeck (Sammantaget avfall erhållet vid förkoksning av stenkolstjärbeck. Består främst av kol.)	648-063-00-9	295-549-8	92062-34-5	M
Extraktionsåterstoder (brunkol) (Återstoder från toluenextraktion av brunkol.)	648-064-00-4	294-285-0	91697-23-3	M
Paraffinvaxer (kol), brunkolshögtemperaturtjära (Komplex blandning av kolväten, erhållen från brunkolsförkolningstjära genom lösningmedelskristallisation [solventavoljning], genom utsvettning eller en adduktionsprocess. Består främst av raka och grenade mättade kolväten, främst högre än C12.)	648-065-00-X	295-454-1	92045-71-1	M
Paraffinvaxer (kol), brunkolshögtemperaturtjära, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten, erhållen från brunkolsförkolningstjära genom lösningsmedelskristallisation [solventavoljning], genom utsvettning eller en adduktionsprocess, behandlad med väte i närvaro av katalysator. Består främst av raka och grenade mättade kolväten, främst högre än C12.)	648-066-00-5	295-455-7	92045-72-2	M
Paraffinvaxer (kol), brunkolshögtemperaturtjära, kiselsyrabehandlade (Komplex blandning av kolväten, erhållen vid behandling av brunkolsförkolningstjära med kiselsyra för att avlägsna spårämnen och föroreningar. Består främst av raka och grenade mättade kolväten, främst högre än C12.)	648-067-00-0	308-298-7	97926-78-8	M
Tjära, stenkols-, lågtemperatur-, destillationsåterstoder (Återstoder från fraktionerad destillation av lågtemperaturstenkolstjära för att avlägsna oljor som kokar i temperaturområdet upp till ungefär 300 °C. Består främst av aromatiska föreningar.)	648-068-00-6	309-887-1	101316-85-2	M
Beck, koltjära, lågtemperaturs- (Sammansatt svart fast eller halvfast ämne erhållet vid destillation av lågtemperaturstenkolstjära, med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 40 °C och 180 °C. Består främst av en sammansatt blandning av kolväten.)	648-069-00-1	292-651-4	90669-57-1	M
Beck, koltjära, lågtemperaturs-, oxiderat (Produkt erhållen genom luftgenomblåsning av lågtemperaturstenkolsbeck vid förhöjd temperatur, med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 70 °C och 180 °C. Består främst av en sammansatt blandning av kolväten.)	648-070-00-7	292-654-0	90669-59-3	M
Beck, koltjära, lågtemperaturs-, värmebehandlat (Sammansatt, svart, fast ämne, erhållet vid värmebehandling av lågtemperaturstenkolsbeck. Ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 50 °C och 140 °C. Består främst av en sammansatt blandning av aromatiska föreningar.)	648-071-00-2	292-653-5	90669-58-2	M
Destillat (kol och petroleum), aromatiska, kondenserade (Destillat från en blandning av stenkolstjära och aromatiska petroleumströmmar med ungefärligt destillationsintervall mellan 220 °C och 450 °C. Består främst av aromatiska kolväten, bestående av 3 till 4 kondenserade aromatringar.)	648-072-00-8	269-159-3	68188-48-7	M
Aromatiska kolväten, C20-28, polycykliska, pyrolysprodukt av blandat koltjärebeck, polyeten och polypropylen (Komplex blandning av kolväten erhållen vid pyrolys av blandat koltjärebeck, polyeten och polypropylen. Består främst av polycykliska, aromatiska kolväten, övervägande C20 till och med C28, med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 100 °C och 220 °C enligt DIN 52025.)	648-073-00-3	309-956-6	101794-74-5	M
Aromatiska kolväten, C20-28, polycykliska, pyrolysprodukt av blandat koltjärebeck och polyeten (Komplex blandning av kolväten erhållen vid pyrolys av blandat koltjärebeck och polyeten. Består främst av polycykliska, aromatiska kolväten, övervägande C20 till och med C28, med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 100 °C och 220 °C enligt DIN 52025.)	648-074-00-9	309-957-1	101794-75-6	M
Aromatiska kolväten, C20-28, polycykliska, pyrolysprodukt av blandat koltjärebeck och polystyren (Komplex blandning av kolväten erhållen vid pyrolys av blandat koltjärebeck och polystren. Består främst av polycykliska, aromatiska kolväten, övervägande C20 till och med C28, med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 100 °C och 220 °C enligt DIN 52025.)	648-075-00-4	309-958-7	101794-76-7	M
Beck, koltjäre- och petroleum- (Återstoder från destillation av en blandning av stenkolstjära och aromatiska petroleumströmmar. Fast ämne, med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 40 °C och 180 °C. Består främst av en sammansatt blandning av aromatiska kolväten, bestående av tre eller flera kondenserade aromatringar.)	648-076-00-X	269-109-0	68187-57-5	M
Fenantren, destillationsåterstoder (Återstod från destillation av rå fentantren, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 340 °C och 420 °C. Består främst av fentantren, antracen och karbazol.)	648-077-00-5	310-169-5	122070-78-4	M
Destillat (stenkolstjära), övre, fluorenfri (Komplex blandning av kolväten erhållen vid kristallisation av tjärolja. Består främst av aromatiska polycykliska kolväten, främst difenyl, dibensofuran och acenaften.)	648-078-00-0	284-899-7	84989-10-6	M
▼M14
Återstoder (stenkolstjära), kreosotoljedestillation; Tvättolja, omdestillat; [Återstoden från fraktionerad destillation av tvättolja, med ungefärligt kokpunktsintervall från 270 °C till 330 °C (518 °F–626 °F). Består främst av bicykliska aromatiska och heterocykliska kolväten.]	648-080-00-1	295-506-3	92061-93-3	M
▼C1
Destillat (kol), koksugnslättolja, naftalenfraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen vid prefraktionering [kontinuerlig destillation] av koksugnslättolja. Består främst av naftalen, kumaron och inden, och kokar vid högre temperatur än 148 °C.)	648-084-00-3	285-076-5	85029-51-2	J, M
▼M14
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor; Naftalenolja; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av stenkolstjära. Består främst av aromater och andra kolväten, fenolföreningar och aromatiska kväveföreningar; ungefärligt destillationsintervall från 200 °C till 250 °C (392 °F–482 °F).]	648-085-00-9	283-484-8	84650-04-4	J, M
▼C1
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, med lågt naftaleninnehåll (Komplex blandning av kolväten erhållen genom kristallisation av naftalenolja. Består främst av naftalen, alkylnaftalener och fenolföreningar.)	648-086-00-4	284-898-1	84989-09-3	J, M
Destillat (stenkolstjära), moderlut från naftalenoljekristallisation (Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen som filtrat från kristallisation av naftalenfraktionen ur stenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 200 °C och 230 °C. Består främst av naftalen, tionaftalen och alkylnaftalener.)	648-087-00-X	295-310-8	91995-49-2	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), naftalenolja, alkaliska (Komplex blandning av kolväten erhållen vid alkalisk tvättning av naftalenolja för avlägsnande av fenoliska föreningar [tjärsyror]. Består främst av naftalen och alkylnaftalener.)	648-088-00-5	310-166-9	121620-47-1	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), naftalenolja, alkaliska, med lågt innehåll av naftalen (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstoder efter avlägsnande av naftalen från alkalitvättad naftalenolja genom kristallisation. Består främst av naftalen och alkylnaftalener.)	648-089-00-0	310-167-4	121620-48-2	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, naftalenfria, alkaliska extrakt (Olja som återstår efter avlägsnande av fenolföreningar [tjärsyror] från avtappad naftenolja genom alkalisk tvätt. Består främst av naftalen och alkylnaftalener.)	648-090-00-6	292-612-1	90640-90-7	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), naftalenolja, alkaliska, destillationstoppfraktioner (Destillatet från alkalitvättad naftalenolja med ungefärligt destillationsintervall mellan 180 °C och 220 °C. Består främst av naftalen, alkylbensener, inden och indan.)	648-091-00-1	292-627-3	90641-04-6	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, metylnaftalenfraktion (Destillatet från fraktionerad destillation av högtemperaturstenkolstjära. Består främst av substituerade, bicykliska aromatiska kolväten och aromatiska kvävebaser, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 225 °C och 255 °C.)	648-092-00-7	309-985-4	101896-27-9	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, indol-metylnaftalenfraktion (Destillatet från fraktionerad destillation av högtemperaturstenkolstjära. Består främst av indol och metylnaftalen, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 235 °C och 255 °C.)	648-093-00-2	309-972-3	101794-91-6	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, sura extrakt (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom avlägsnande av baser från metylnaftalenfraktionen erhållen vid destillation av stenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 230 °C och 255 °C. Består främst av 1(2)-metylnaftalen, naftalen, dimetylnaftalen och bifenyl.)	648-094-00-8	295-309-2	91995-48-1	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), naftalenolja, alkaliska, destillationsåterstoder (Återstoder från destillation av alkalitvättad naftalenolja, med ungefärligt destillationsintervall mellan 220 °C och 300 °C. Består främst av naftalen, alkylnaftalener och aromatiska kvävebaser.)	648-095-00-3	292-628-9	90641-05-7	J, M
Extraktionsoljor (kol), sura, tjärbasfria (Extraktionsoljor, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 220 °C och 265 °C, från alkaliska stenkolstjäreextraktionsåterstoder, erhållna genom sur tvätt med exempelvis utspädd svavelsyra, efter destillation för att avlägsna tjärbaser. Består främst av alkylnaftalener.)	648-096-00-9	284-901-6	84989-12-8	J, M
Destillat (stenkolstjära), bensenfraktion, destillationsåterstoder (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av råbensen [högtemperaturstenkolstjära]. Kan vara vätska med ungefärligt destillationsintervall mellan 150 °C och 300 °C eller halvfast eller fast ämne med smältpunkt upp till 70 °C. Består främst av naftalen och alkylnaftalener.)	648-097-00-4	310-165-3	121620-46-0	J, M
▼M14
Kreosotolja, acenaftenfraktion; Tvättolja; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom genom destillation av stenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 240 °C till 280 °C (464 °F–536 °F). Består främst av acenaften, naftalen och alkylnaftalen.]	648-098-00-X	292-605-3	90640-84-9	M
Kreosotolja; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av stenkolstjära. Består främst av aromatiska kolväten och kan innehålla betydande mängder tjärsyror och tjärbaser. Ungefärligt destillationsintervall från 200 °C till 325 °C (392 °F–617 °F).]	648-099-00-5	263-047-8	61789-28-4	M
Kreosotolja, högkokande destillat; Tvättolja; [Den högkokande destillationsfraktionen från högtemperaturförkolning av bituminöst kol, som ytterligare raffineras för att avlägsna överskott av kristallina salter. Består främst av kreosotolja från vilken några av de normala polycykliska aromatiska salter som ingår i destillat av stenkolstjära har avlägsnats. Kristallfri vid ungefär 5 °C (41 °F).]	648-100-00-9	274-565-9	70321-79-8	M
▼C1
Kreosot	648-101-00-4	232-287-5	8001-58-9	►M5 — ◄
▼M14
Extraktionsåterstoder (kol), kreosotolja, sura; Tvättolja, extraktionsåterstod; [Komplex blandning av kolväten från den basbefriade fraktionen från destillation av stenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 250 °C till 280 °C (482 °F–536 °F). Består främst av bifenyl och isomera difenylnaftalener.]	648-102-00-X	310-189-4	122384-77-4	M
▼C1
Antracenolja, antracenpasta (Antracenrikt fast ämne, erhållet genom kristallisation och centrifugering av antracenolja. Består främst av antracen, karbazol och fenantren.)	648-103-00-5	292-603-2	90640-81-6	J, M
Antracenolja, med lågt innehåll av antracen (Oljeåterstoder efter avlägsnande, genom en kristallisationsprocess, av ett antracenrikt fast ämne [antracenpasta] från antracenolja. Består främst av 2, 3 eller 4 aromatringar.)	648-104-00-0	292-604-8	90640-82-7	J, M
Återstoder (stenkolstjära), antracenoljedestillations- (Återstoder från fraktionerad destillation av råantracen, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 340 °C och 400 °C. Består främst av tri- och polycykliska, aromatiska och heterocykliska kolväten.)	648-105-00-6	295-505-8	92061-92-2	J, M
Antracenolja, antracenpasta, antracenfraktion (Komplex blandning av kolväten från destillation av antracen, erhållen genom kristallisation av antracenolja från bituminös högtemperaturtjära, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 330 °C och 350 °C. Består främst av antracen, karbazol och fenantren.)	648-106-00-1	295-275-9	91995-15-2	J, M
Antracenolja, antracenpasta, karbazolfraktion (Komplex blandning av kolväten från destillation av antracen, erhållen genom kristallisation av antracenolja från bituminös högtemperaturtjära, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 350 °C och 360 °C. Består främst av antracen, karbazol och fenantren.)	648-107-00-7	295-276-4	91995-16-3	J, M
Antracenolja, antracenpasta, lätt destillationsfraktion (Komplex blandning av kolväten från destillation av antracen, erhållen genom kristallisation av antracenolja från bituminös lågtemperaturtjära, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 290 °C och 340 °C. Består främst av tricykliska aromater och derivat.)	648-108-00-2	295-278-5	91995-17-4	J, M
Tjäroljor, kol-, lågtemperatur- (Destillat från lågtemperaturstenkolstjära. Består främst av kolväten, fenolföreningar och aromatiska kvävebaser, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 160 °C och 340 °C.)	648-109-00-8	309-889-2	101316-87-4	J, M
▼M14
Extraktionsåterstoder (kol), lågtemperaturstenkolstjära, alkaliska; [Återstoder från lågtemperaturstenkolstjära efter alkalisk tvätt med exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid för att avlägsna råstenkolstjärsyror. Består främst av kolväten och aromatiska kvävebaser.]	648-110-00-3	310-191-5	122384-78-5	J, M
▼C1
Fenoler, ammoniaklutsextrakt (Blandningen av fenoler extraherad med isobutylacetat från ammoniakluten kondenserad ur gasen som utvecklas vid lågtemperaturdestillation [under 700 °C] av kol. Består främst av en blandning av mono- och dihydrofenoler.)	648-111-00-9	284-881-9	84988-93-2	J, M
Destillat (stenkolstjära), lättoljor, alkaliska extrakt (Vattenextrakt från karbololja, erhållet genom alkalisk tvätt med exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid. Består främst av alkalisalter av olika fenoliska föreningar.)	648-112-00-4	292-610-0	90640-88-3	J, M
Extrakt, stenkolstjärolja, alkaliska (Extrakt från stenkolstjärolja erhållet genom alkalisk tvätt med exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid. Består främst av alkalisalter av olika fenoliska föreningar.)	648-113-00-X	266-017-2	65996-83-0	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, alkaliska extrakt (Vattenextrakt från naftenolja, erhållet genom alkalisk tvätt med exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid. Består främst av alkaliska salter av olika fenoliska föreningar.)	648-114-00-5	292-611-6	90640-89-4	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), tjärolja alkaliska, karbonatiserade, kalkade (Produkt erhållen genom behandling av alkaliskt extrakt från stenkolstjära med CO2 och CaO. Består främst av CaCO3, Ca(OH)2, Na2CO3 och andra organiska och oorganiska föroreningar.)	648-115-00-0	292-629-4	90641-06-8	J, M
▼M14
Tjärsyror, kol, råa; Råfenoler; [Reaktionsprodukter erhållna genom neutralisering av alkaliskt koltjäreextrakt från stenkolstjära med en sur lösning, exempelvis utspädd svavelsyra eller gasformig koldioxid, för att utvinna fria syror. Består främst av tjärsyror som fenol, kresoler och xylenoler.]	648-116-00-6	266-019-3	65996-85-2	J, M
▼C1
Tjärsyror, brunkol, råa (Surgjort alkaliskt extrakt från brunkolstjärolja. Består främst av fenol och fenolhomologer.)	648-117-00-1	309-888-7	101316-86-3	J, M
Tjärsyror, brunkolsförgasnings- (Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen genom brunkolsförgasning. Består främst av hydroxiaromatiska fenoler, C6-10, och deras homologer.)	648-118-00-7	295-536-7	92062-22-1	J, M
Tjärsyror, destillationsåterstoder (Återstoder från destillation av råfenol från kol. Består främst av fenoler, C8 till och med C10, med mjukpunkt mellan 60 °C och 80 °C.)	648-119-00-2	306-251-5	96690-55-0	J, M
Tjärsyror, metylfenolfraktion (Fraktion av tjärsyror, rik på 3- och 4-metylfenol, erhållen genom destillation av råtjärsyra från lågtemperaturstenkolstjära.)	648-120-00-8	284-892-9	84989-04-8	J, M
Tjärsyror, polyalkylfenolfraktion (Fraktion av tjärsyror, återvunnen vid destillation av råtjärsyra från lågtemperaturstenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 225 °C och 320 °C. Består främst av polyalkylfenoler.)	648-121-00-3	284-893-4	84989-05-9	J, M
Tjärsyror, xylenolfraktion (Fraktion av tjärsyror, rik på 2,4- och 2,5-dimetylfenol, erhållen genom destillation av råtjärsyra från lågtemperaturstenkolstjära.)	648-122-00-9	284-895-5	84989-06-0	J, M
Tjärsyror, etylfenolfraktion (Fraktion av tjärsyror, rik på 3- och 4-etylfenol, erhållen genom destillation av råtjärsyra från lågtemperaturstenkolstjära.)	648-123-00-4	284-891-3	84989-03-7	J, M
Tjärsyror, 3,5-xylenolfraktion (Fraktion av tjärsyror, rik på 3,5-dimetylfenol, erhållen genom destillation av lågtemperaturstenkolstjärsyror.)	648-124-00-X	284-896-0	84989-07-1	J, M
Tjärsyror, återstoder, destillat, första fraktion (Återstoder från destillation i området mellan 235 °C och 355 °C av lätt karbololja.)	648-125-00-5	270-713-1	68477-23-6	J, M
Tjärsyror, kresyliska, återstoder (Återstoder från rå stenkolstjärsyra efter avlägsnande av fenol, kresoler, xylenoler och alla högrekokande fenoler. Svart, fast ämne med ungefärlig smältpunkt 80 °C. Består främst av polyalkylfenoler, hartsgummin och oorganiska salter.)	648-126-00-0	271-418-0	68555-24-8	J, M
Fenoler, C9-11	648-127-00-6	293-435-2	91079-47-9	J, M
Tjärsyror, kresyliska (Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen från brunkol, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 200 °C och 230 °C. Består främst av fenoler och pyridinbaser.)	648-128-00-1	295-540-9	92062-26-5	J, M
Tjärsyror, brunkols-, C2-alkylfenolfraktion (Destillat från syrabehandling av alkaliskt tvättat brunkolstjärdestillat, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 200 °C och 230 °C. Består främst av m- och p-etylfenol samt kresoler och xylenoler.)	648-129-00-7	302-662-9	94114-29-1	J, M
Extraktionsoljor (kol), naftenoljor (Vattenextrakt från sur tvätt av alkalitvättad naftalenolja. Består främst av sura salter av olika aromatiska kvävebaser, inbegripet pyridin, kinolin och deras alkylderivat.)	648-130-00-2	292-623-1	90641-00-2	J, M
Tjärbaser, kinolinderivat	648-131-00-8	271-020-7	68513-87-1	J, M
Tjärbaser, kol-, kinolinderivatfraktion	648-132-00-3	274-560-1	70321-67-4	J, M
Tjärbaser, kol-, destillationsåterstoder (Destillationsåterstoder efter destillation av neutraliserad, syraextraherad bashaltiga tjärfraktion erhållen vid destillation av stenkolstjära. Består främst av anilin, kollidiner, kinolinderivat och toluidiner.)	648-133-00-9	295-544-0	92062-29-8	J, M
Kolväteoljor, aromatiska, blandade med polyeten och polypropen, pyrolsyserade, lätt oljefraktion (Olja erhållen genom värmebehandling av en polyeten-/polypropenblandning med koltjärebeck eller aromatiska oljor. Består främst av bensen och dess homologer, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 70 °C och 120 °C.)	648-134-00-4	309-745-9	100801-63-6	J, M
Kolväteoljor, aromatiska, blandade med polyeten, pyrolyserade, lätt oljefraktion (Olja erhållen genom värmebehandling av polyeten med koltjärebeck eller aromatiska oljor. Består främst av bensen och dess homologer, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 70 °C och 120 °C.)	648-135-00-X	309-748-5	100801-65-8	J, M
Kolväteoljor, aromatiska, blandade med polystyren, pyrolyserade, lätt oljefraktion (Olja erhållen genom värmebehandling av polystyren med koltjärebeck eller aromatiska oljor. Består främst av bensen och dess homologer, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 70 °C och 210 °C.)	648-136-00-5	309-749-0	100801-66-9	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), tjärolja alkaliska, naftalendestillationsåterstoder (Återstoder erhållna från kemisk olja extraherad efter avlägsnande av naftalen genom destillation. Består främst av aromatiska kolväten med 2 till 4 kondenserade aromatringar samt aromatiska kvävebaser.)	648-137-00-0	277-567-8	736665-18-6	J, M
▼M14
Kreosotolja, lågkokande destillat; Tvättolja; [Den lågkokande destillationsfraktionen från högtemperaturförkolning av bituminöst kol, som ytterligare raffineras för att avlägsna överskott av kristallina salter. Består främst av kreosotolja från vilken några av de normala polycykliska aromatiska salter som ingår i destillat av stenkolstjära har avlägsnats. Kristallfri vid ungefär 38 °C.]	648-138-00-6	274-566-4	70321-80-1	M
▼C1
Tjärsyror, kresyliska, natriumsalter, frätande lösningar	648-139-00-1	272-361-4	68815-21-4	J, M
Extraktionsoljor (kol), tjärbas- (Extrakt från alkaliska extraktionsåterstoder från stenkolstjära erhållen genom sur tvätt, exempelvis med utspädd svavelsyra, efter destillation för att avlägsna naftalen. Består främst av sura salter av olika aromatiska kvävebaser, bland andra pyridin, kinolin och deras alkylderivat.)	648-140-00-7	266-020-9	65996-86-3	J, M
Tjärbaser, stenkols-, råa (Reaktionsprodukt erhållen genom neutralisering av extraktionsolja från stenkolstjärbas med en alkalisk lösning, exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid, för att utvinna de fria baserna. Består främst av organiska baser som akridin, fenantridin, pyridin, kinolin och deras alkylderivat.)	648-141-00-2	266-018-8	65996-84-1	J, M
Återstoder (kol), extraktion med flytande lösningsmedel (Sammanhängande pulver, bestående av kolmineraliska ämnen och oupplöst kol, efter extraktion av kol med flytande lösningsmedel.)	648-142-00-8	302-681-2	94114-46-2	M
Kolvätskor, lösning från extraktion med flytande lösningsmedel (Produkt erhållen genom filtrering av kolmineraliska ämnen och oupplöst kol från kolextraktionslösning framställd genom uppslutning av kol i flytande lösningsmedel. Svart, högviskös och högkomplex vätskeblandning, bestående främst av aromatiska och delvis hydrerade aromatiska kolväten, aromatiska kväveföreningar, aromatiska svavelföreningar, fenoliska och andrea aromatiska syreföreningar och deras alkylderivat.)	648-143-00-3	302-682-8	94114-47-3	M
Kolvätskor, extraktion med flytande lösningsmedel (Praktiskt taget lösningsmedelsfri produkt erhållen genom destillation av filtrerad kolextraktionslösning framställd genom uppslutning av kol i flytande lösningsmedel. Svart, halvfast ämne, bestående främst av en sammansatt blandning av ringkondenserade aromatiska kolväten, aromatiska kväveföreningar, aromatiska svavelföreningar, fenoliska och andra aromatiska syreföreningar och deras alkylderivat.)	648-144-00-9	302-683-3	94114-48-4	M
Lättolja (kol), koksugns- (Flyktig, organisk vätska extraherad från gasen som utvecklas vid torrdestillation av kol vid hög temperatur [över 700 °C]. Består främst av bensen, toluen och xylener. Kan innehålla andra mindre kolvätekomponenter.)	648-147-00-5	266-012-5	65996-78-3	J
Destillat (kol), extraktion med flytande lösningsmedel, primära (Flytande produkt från kondensering av ångar avgivna under uppslutning av kol i flytande lösningsmedel, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C och 300 °C. Består främst av delvis hydrerade ringkondenserade aromatiska kolväten samt aromatiska föreningar innehållande kväve, syre och svavel och deras alkylderivat med kolantal främst i området C4 till C14.)	648-148-00-0	302-688-0	94114-52-0	J
Destillat (kol), extraktion med flytande lösningsmedel, hydrokrackade (Destillat erhållet genom hydrerkrackning av kolextrakt eller lösning framställd vid extraktion med flytande lösningsmedel eller superkritisk gasextraktionsprocess, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C till 300 °C. Består främst av aromatiska, hydrerade aromatiska och nafteniska föreningar, deras alkylderivat och alkaner, främst C4 till C14. Även kväve-, svavel- och syrehaltiga aromatiska och hydrerade aromatiska och hydrerade aromatiska föreningar är närvarande.)	648-149-00-6	302-689-6	94114-53-1	J
Nafta (kol), extraktion med flytande lösningsmedel, hydrokrackad (Fraktion av destillat från hydrerkrackning av kolextrakt eller lösning framställd vid extraktion med flytande lösningsmedel eller superkritisk gasextraktionsprocess, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C och 180 °C. Består främst av aromatiska, hydrerade aromatiska och nafteniska föreningar, deras alkylderivat och alkaner, främst C4 till C9. Även kväve-, svavel- och syrehaltiga aromatiska och hydrerade aromatiska föreningar är närvarande.)	684-150-00-1	302-690-1	94114-54-2	J
Bensin, kol, lösningsmedelsextraktion, hydrokrackad nafta (Motorbränsle framställt genom reformering av den raffinerade naftafraktionen från produkterna vid hydrerkrackning av kolextrakt eller lösningen från extraktion med flytande lösningsmedel eller superkritiska extraktionsprocesser, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C och 180 °C. Består främst av aromatiska och nafteniska kolväten, deras alkylderivat och alkylkolväten, C4 till C9.)	648-151-00-7	302-691-7	94114-55-3	J
Destillat (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackat, mellanfraktion (Destillat erhållet genom hydrerkrackning av kolextrakt eller lösningen från extraktion med flytande lösningsmedel eller superkritiska extraktionsprocesser, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 180 °C och 300 °C. Består främst av bicykliska aromatiska, hydrerade aromatiska och nafteniska föreningar, deras alkylderivat och alkaner, främst C9 till C14. Även kväve-, svavel- och syrehaltiga föreningar är närvarande.)	648-152-00-2	302-692-2	94114-56-4	J
Destillat (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackat, hydrerat, mellanfraktion (Destillat från hydrering av ett hydrerkrackat mellandestillat av kolextrakt eller lösningen från extraktion med flytande lösningsmedel eller superkritiska extraktionsprocesser, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 180 °C och 280 °C. Består främst av hydrerade bicykliska aromatiska kolföreningar och deras alkylderivat, främst C9 till C14.)	648-153-00-8	302-693-8	94114-57-5	J
Lättolja (kol), halvförkoksningssprocess (Flyktig organisk vätska kondenserad från gasen utvecklad vid destruktiv destillation vid låg temperatur [under 700 °C] av kol. Består främst av C6-10-kolväten.)	648-156-00-4	292-635-7	90641-11-5	J
Extrakt (petroleum), lätt naftendestillatlösningsmedel	649-001-00-3	265-102-1	64742-03-6	►M5 — ◄
Extrakt (petroleum), tungt paraffindestillatlösningsmedel	649-002-00-9	265-103-7	64742-04-7	►M5 — ◄
Extrakt (petroleum), lätt paraffindestillatlösningsmedel	649-003-00-4	265-104-2	64742-05-8	►M5 — ◄
Extrakt (petroleum), tungt naftendestillatlösningsmedel	649-004-00-X	265-111-0	64742-11-6	►M5 — ◄
Extrakt (petroleum), lätt vakuumgasoljelösningsmedel	649-005-00-5	295-341-7	91995-78-7	►M5 — ◄
Kolväten, C26-55, aromatiska	649-006-00-0	307-753-7	97722-04-8	►M5 — ◄
Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn (Sammansatta återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består av kolväten, främst högre än C20, med kokpunkt över ungefär 350 °C. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-008-00-1	265-045-2	64741-45-3
Gasoljor (petroleum), tunga vakuum- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoden från atmosfärisk destillation av råolja. Består av kolväten, främst C20 till C50, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 350 °C och 600 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-009-00-7	265-058-3	64741-57-7
Destillat (petroleum), tunga katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Består av kolväten, främst C15 till C35, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 260 °C till 500 °C. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-010-00-2	265-063-0	64741-61-3
Oljor (petroleum), klarade, katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Består av kolväten, främst högre än C20, med kokpunkt över ungefär 350 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-011-00-8	265-064-6	64741-62-4
Återstoder (petroleum), hydrokrackade (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från destillation av produkter från en hydrerkrackningsprocess. Består av kolväten, främst högre än C20, med kokpunkt över ungefär 350 °C.)	649-012-00-3	265-076-1	64741-75-9
Återstoder (petroleum), termiskt krackade (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från destillation av produkter från en termisk krackningsprocess. Består främst av omättade kolväten, främst högre än C20, med kokpunkt över ungefär 350 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-013-00-9	265-081-9	64741-80-6
Destillat (petroleum), tunga termiskt krackade (Komplex blandning av kolväten från destillation av produkter från en termisk krackningsprocess. Består främst av omättade kolväten, främst C15 till C36, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 260 °C och 480 °C. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-014-00-4	265-082-4	64741-81-7
Gasoljor (petroleum), vätebehandlade vakuum- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C13 till C50, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 230 °C och 600 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-015-00-X	265-162-9	64742-59-2
Återstoder (petroleum), väteavsvavlade, atmosfäriskt torn (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av återstoder från ett atmosfäriskt torn med väte i närvaro av katalysator, under förhållanden för att primärt avlägsna organiska svavelföreningar. Består av kolväten, främst högre än C20, med kokpunkt över ungefär 350 °C. Denna ström innehåller förmodlingen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondeserade aromatringar.)	649-016-00-5	265-181-2	64742-78-5
Gasoljor (petroleum) väteavsvavlade, tunga vakuum- (Komplex blandning av kolväten från en katalytisk väteavsvavlingsprocess. Består av kolväten, främst C20 till C50, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 350 °C och 600 °C. Denna ström innhåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-017-00-0	265-189-6	64742-86-5
Återstoder (petroleum), ångkrackade (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion vid destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess (inbegripet ångkrackning för etenframställning). Består främst av omättade kolväten, främst högre än C14, med kokpunkt över ungefär 260 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-018-00-6	265-193-8	64742-90-1
Återstoder (petroleum), atmosfäriska (Sammansatta återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består av kolväten, främst högre än C11, med kokpunkt över ungefär 200 °C. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-019-00-1	269-777-3	68333-22-2
Oljor (petroleum), klarade, väteavsvavlade, katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av katalytiskt krackade, klarade oljor med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfid, vilken avlägsnas. Består av kolväten, främst högre än C20, med kokpunkt över ungefär 350 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-020-00-7	269-782-0	68333-26-6
Destillat (petroleum), väteavsvavlade intermediära, katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av intermediära katalytiskt krackade destillat med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfid, vilken avlägsnas. Består av kolväten, främst C11 til C30, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 450 °C. Den innehåller en relativt stor del tricykliska aromatiska kolväten.)	649-021-00-2	269-783-6	68333-27-7
Destillat (petroleum), väteavsvavlade tunga, katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av tunga katalytiskt krackade destillat med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfid, vilken avlägsnas. Består av kolväten, främst C15 till C35, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 260 °C och 500 °C. Denna ström innehåller förmodlingen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-022-00-8	269-784-1	68333-28-8
Eldningsolja, återstoder straight-run gasoljor, högsvavlig	649-023-00-3	270-674-0	68476-32-4
Eldningsolja, återstods- (Flytande produkt från olika raffinaderiströmmar, vanligen återstoder. Komplex sammansättning som varierar med råoljekällan.)	649-024-00-9	270-675-6	68476-33-5
Destillationsåterstoder (petroleum), fraktioneringskolonnsåterstoder från katalytisk reformering (Sammansatt återstod från destillation av kolonnåterstoder från katalytisk reformering. Kokpunkt över ungefär 399 °C.)	649-025-00-4	270-792-2	68478-13-7
Återstoder (petroleum), tung cokergasolja och vakuumgasolja (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från destillation av tung cokergasolja och vakuumgasolja. Består främst av kolväten, främst högre än C13, med kokpunkt över ungefär 230 °C.)	649-026-00-X	270-796-4	68478-17-1
Återstoder (petroleum), tunga coker- och lätta vakuum- (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från destillation av tung cokergasolja och lätt vakuumgasolja. Består främst av kolväten, främst högre än C13, med kokpunkt över ungefär 230 °C.)	649-027-00-5	270-983-0	68512-61-8
Återstoder (petroleum), lätta vakuum- (Sammansatta återstoder från vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består främst av kolväten, främst högre än C13, med kokpunkt över ungefär 230 °C.)	649-028-00-0	270-984-6	68512-62-9
Återstoder (petroleum), ångkrackade lätta (Sammansatt återstod från destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess. Består främst av aromatiska och omättade kolväten, högre än C7, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 101 °C och 555 °C.)	649-029-00-6	271-013-9	68513-69-9
Eldningsolja 6 (Eldningsolja med minimiviskositet 197 10-6 m2.s-1 vid 37,7 °C och maximiviskositet 197 10-5 m2.s-1 vid 37,7 °C.)	649-030-00-1	271-384-7	68553-00-4
Återstoder (petroleum), toppningsanläggnings-, lågsvavliga (Lågsvavliga sammansatt blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från toppningsanläggningsdestillation av råolja. Den utgör återstoden efter det att straight-run-bensinfraktionen, fotogenfraktionen och gasoljefraktionen avlägsnats.)	649-031-00-7	271-763-7	68607-30-7
Gasoljor (petroleum), tunga atmosfäriska (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C7 till C35, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 121 °C och 510 °C.)	649-032-00-2	272-184-2	68783-08-4
Återstoder (petroleum), cokerskrubber, innehåller kondenserade aromater (En mycket sammansatt blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från destillation av vakuumåterstoder och produkterna från en termisk krackningsprocess. Består främst av kolväten, främst högre än C20, med kokpunkt över ungefär 350 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-033-00-8	272-187-9	68783-13-1
Destillat (petroleum), petroleumåterstoder vakuum- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja.)	649-034-00-3	273-263-4	68955-27-1
Återstoder (petroleum), ångkrackade, hartshaltiga (Sammansatta återstoder från destillation av ångkrackade petroleumåterstoder.)	649-035-00-9	273-272-3	68955-36-2
Destillat (petroleum), intermediära vakuum- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk detillation av råolja. Består av kolväten, främst från C14 till C42, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 250 °C och 545 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-036-00-4	274-683-0	70592-76-6
Destillat (petroleum), lätta vakuum- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består främst av kolväten från C11 till C35, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 250 °C och 545 °C.)	649-037-00-X	247-684-6	70592-77-7
Destillat (petroleum), vakuum- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består av kolväten, främst från C15 till C50, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 270 °C och 600 °C. Denna ström innehåller förmodligen 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-038-00-5	274-684-1	70592-78-8
Gasoljor (petroleum), väteavsvavlade tunga coker vakuum- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom väteavsvavling av tunga cokerdestillatråmaterial. Består främst av kolväten, främst C18 till C44, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 304 °C och 548 °C. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-039-00-0	285-555-9	85117-03-9
Återstoder (petroleum), ångkrackade, destillat (Komplex blandning av kolväten erhållen under framställning av raffinerad råoljetjära genom destillation av ångkrackad tjära. Består främst av aromatiska och andra kolväten samt organiska svavelföreningar.)	649-040-00-6	292-657-7	90669-75-3
Återstoder (petroleum), vakuum-, lätta (Sammansatta återstoder från vakuumdestillation av återstoder från atmosfärisk destillation av råolja. Består främst av kolväten, främst högre än C24, med kokpunkt över ungefär 390 °C.)	649-041-00-1	292-658-2	90669-76-4
Eldningsolja, tung, högsvavlig (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består främst av alifatiska, aromatiska och cykloalifatiska kolväten, främst högre än C25, med kokpunkt över ungefär 400 °C.)	649-042-00-7	295-396-7	92045-14-2
Återstoder (petroleum), katalytisk krackning- (Komplex blandning av kolväten, erhållen som återstodsfraktion vid destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Består främst av kolväten, främst högre än C11, med kokpunkt över ungefär 200 °C.)	649-043-00-2	295-511-0	92061-97-7
Destillat (petroleum), intermediära katalytiskt krackade, termiskt nedbrutna (Komplex blandning av kolväten, erhållen vid destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess och som använts som värmeöverföringsvätska. Består främst av kolväten med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 220 °C och 450 °C. Denna ström innehåller förmodligen organiska svavelföreningar.)	649-044-00-8	295-990-6	92201-59-7
Återstodsoljor (petroleum) (Komplex blandning av kolväten, svavelföreningar och metallhaltiga organiska föreningar erhållen som återstoder från fraktionerings- och krackningsprocesser i raffinaderi. Ger en färdig olja med viskositet över 2 10-6 m2.s-1 vid 100 °C.)	649-045-00-3	298-754-0	93821-66-0
Återstoder, ångkrackade, termiskt behandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling och destillation av rå, ångkrackad nafta. Består främst av omättade kolväten med kokpunkt över ungefär 180 °C.)	649-046-00-9	308-733-0	98219-64-8
Destillat (petroleum), väteavsvavlade fullrange mellanfraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av petroleumråmaterial med väte. Består främst av kolväten, främst C9 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 400 °C.)	649-047-00-4	309-863-0	101316-57-8
Återstoder (petroleum), katalytisk reformer-fraktioneringskolonn- (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från destillation av produkterna från en katalytisk reformeringsprocess. Består främst av aromatiska kolväten, främst C10 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall från 160 °C och 400 °C. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-048-00-X	265-069-3	64741-67-9
Petroleum (Komplex blandning av kolväten. Består främst av alifatiska, alicykliska och aromatiska kolväten. Den kan också innehålla små mängder av kväve-, syre- och svavelföreningar. Denna kategori omfattar såväl lätt, medeltung och tung petroleum som oljor extraherade ur tjärsand. Kolvätehaltiga material som kräver större kemiska förändringar för utvinning eller omvandling till råvara för råoljeraffinaderi, som rå skifferolja, förbättrad skifferolja och flytande kolbränslen ingår inte i denna definition.)	649-049-00-5	232-298-5	8002-05-9
▼M5 —————
▼M14 —————
▼M5 —————
▼C1
Footsoil (petroleum), syrabehandlad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av footsoil med svavelsyra. Består främst av grenade kolväten, främst C20 till C50.)	649-175-00-0	300-225-7	93924-31-3	L
Footsoil, (petroleum), lerbehandlad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av footsoil med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består främst av grenade kolväten, främst C20 till C50.)	649-176-00-6	300-226-2	93924-32-4	L
▼M5 —————
▼C1
Footsoil (petroleum), kolbehandlad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av footsoil med aktivit kol för avlägsna spårbeståndsdelar och förorenigar. Består främst av mättade raka kolväten, främst högre än C12.)	649-211-00-5	308-126-0	97862-76-5	L
Destillat (petroleum), sweetened medeltunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att avsvavla ett petroleumdestillat för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C9 till C20, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 345 °C.)	649-212-00-0	265-088-7	64741-86-2	N
Gasoljor (petroleum), lösningsmedelsraffinerade (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från lösningsmedelsextraktionen. Består främst av alifatiska kolväten, främst C11 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 400 °C.)	649-213-00-6	265-092-9	64741-90-8	N
Destillat (petroleum), lösningsmedelraffinerade medeltunga (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från lösningsmedelsextraktionen. Består främst av alifatiska kolväten, främst C9 till C20, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 345 °C.)	649-214-00-1	265-093-4	64741-91-9	N
Gasoljor (petroleum), syrabehandlade (Komplex blandning av kolväten som raffinat från svavelsyrabehandling. Består av kolväten, främst C13 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall melan 230 °C och 400 °C.)	649-215-00-7	265-112-6	64742-12-7	N
Destillat (petroleum), syrabehandlade medeltunga (Komplex behandling av kolväten erhållen som raffinat från svavelsyrabehandling. Består av kolväten, främt C11 till C20, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 345 °C.)	649-216-00-2	265-113-1	64742-13-8	N
Destillat (petroleum), syrabehandlade lätta (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från svavelsyrabehandling. Består av kolväten, främst C9 till C16, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 290 °C.)	649-217-00-8	265-114-7	64742-14-9	N
Gasoljor (petroleum), kemiskt neutraliserade (Komplex blandning av kolväten framställd genom en behandlingsprocess för att avlägsna surt material. Består av kolväten, främst C13 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 230 °C och 400 °C.)	649-218-00-3	265-129-9	64742-29-6	N
Gasoljor (petroleum), kemiskt neutraliserade medeltunga (Komplex blandning av kolväten fråmställd genom en behandlingsprocess för att avlägsna surt material. Består av kolväten, främst C11 till C20, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 345 °C.)	649-219-00-9	265-130-4	64742-30-9	N
Destillat (petroleum), lerbehandlade medeltunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med naturlig eller modiferad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C9 till C20, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 345 °C.)	649-220-00-4	265-139-3	64742-38-7	N
Destillat (petroleum), vätebehandlade medeltunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C11 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 400 °C.)	649-221-00-X	265-148-2	64742-46-7	N
Gaser (petroleum), väteavsvavlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av ett petroleumråmaterial med väte för att omvandla organiskt svavel till svavelväte, vilket avlägsnas. Består främst av kolväten, C13 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 230 °C och 400 °C.)	649-222-00-5	265-182-8	64742-79-6	N
Destillat (petroleum), väteavsvavlade medeltunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av ett petroleumråmaterial med väte för att omvandla organiskt svavel till svavelväte, vilket avlägsnas. Består främst av kolväten, främst C11 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 400 °C.)	649-223-00-0	265-183-3	64742-80-9	N
Destillat (petroleum), katalytisk reformer fraktioneringskolonnåterstoder, högkokande (Komplex blandning av kolväten från destillation av återstoder från katalytisk reformer-fraktioneringskolonn, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 343 °C och 399 °C.)	649-228-00-8	270-719-4	68477-29-2	N
Destillat (petroleum), katalytisk reformer fraktioneringskolonnsåterstoder, intermediärt kokande (Komplex blandning av kolväten från destillation av återstoder från katalytisk reformer-fraktioneringskolonn, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 288 °C och 371 °C.)	649-229-00-3	270-721-5	68477-30-5	N
Destillat (petroleum), katalytisk reformer fraktioneringskolonnsåterstoder, lågkokande (Komplex blandning av kolväten från destillation av återstoder från katalytisk reformer-fraktioneringskolonn, med ungefärlig kokpunkt under 288 °C.)	649-230-00-9	270-722-0	68477-31-6	N
Destillat (petroleum), högraffinerade medeltunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla en petroleumfraktion i flera av följande steg: Filtrering, centrifugering, atmosfärisk destillation, vakuumdestillation, syrabehandling, neutralisering och lerbehandling. Består främst av kolväten, främst C10 till C20.)	649-231-00-4	292-615-8	90640-93-0	N
Destillat (petroleum), katalytisk reformer-, tungt aromatiskt koncentrat (Komplex blandning av kolväten från destillation av en katalytiskt reformerad petroleumfraktion. Består främst av aromatiska kolväten, främst C10 till C16, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 200 °C och 300 °C.)	649-232-00-X	295-294-2	91995-34-5	N
Gasoljor, paraffiniska (Destillat erhållet vid omdestillation av en sammansatt blandning av kolväten, erhållen genom destillation av spillvattnet från kraftig katalytisk vätebehandling av paraffiner, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 190 °C och 330 °C.)	649-233-00-5	300-227-8	93924-33-5	N
Nafta (petroleum), lösningsmedelsraffinerade väteavsvavlade tunga	649-234-00-0	307-035-3	97488-96-5	N
Kolväten, C16–20-, vätebehandlat medeltungt destillat, lätta destillat (Komplex blandning av kolväten erhållen som förfraktion från vakuumdestillation av utlopp från behandling av ett medeltungt destillat med väte. Består främst av kolväten, C16 till C20, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 290 °C och 350 °C. Bildar en färdig olja med viskositeten 2 10-6 m2.s-1 vid 100 °C.)	649-235-00-6	307-659-6	97675-85-9	N
Kolväten12–20-, vätebehandlade paraffiniska, lätta destillat (Komplex blandning av kolväten erhållen som förfraktion från vakuumdestillation av utlopp från behandling av tunga paraffiner med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C12 till C20, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 230 °C och 350 °C. Bildar en färdig olja med viskositeten 2 10-6 m2.s-1 vid 100 °C.)	649-236-00-1	307-660-1	97675-86-0	N
Kolväten, C11-17-, lösningsmedelsextraherade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktion av aromater från ett lätt naftendestillat med viskositeten 2,2 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Består främst av kolväten, främst C11 till C17, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 200 °C och 300 °C.)	649-237-00-7	307-757-9	97722-08-2	N
Gasoljor, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen vid omdestillation av utloppen från behandling av paraffiner med väte i värvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C17 till C27, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 330 °C och 340 °C.)	649-238-00-2	308-128-1	97862-78-7	N
Destillat (petroleum), lätta paraffiniska, kolbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumoljefraktion med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av kolväten, främst C12 till C28.)	649-239-00-8	309-667-5	100683-97-4	N
Destillat (petroleum), intermediära paraffiniska, kolbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av petroleum med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av kolväten, främst C16 till C36.)	649-240-00-3	309-668-0	100683-98-5	N
Destillat (petroleum), intermediära paraffiniska, lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av petroleum med blekjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av kolväten, främst C16 till C36.)	649-241-00-9	309-669-6	100683-99-6	N
Alkander, C12-26, grenade och raka	649-242-00-4	292-454-3	90622-53-0	N
Smörjfetter (Komplex blandning av kolväten, främst C12 till C50, som kan innehålla organiska salter av alkalimetaller, jordalkalimetaller och/eller aluminiumföreningar.)	649-243-00-X	278-011-7	74869-21-9	N
Råparaffin (petroleum) (Komplex blandning av kolväten erhållen från en petroleumfraktion genom lösningsmedelskristallisation (lösningsmedelsavvaxning) eller som destillationsfraktion från en mycket vaxartad olja. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, högre än C20.)	649-244-00-5	265-165-5	64742-61-6	N
Råparaffin (petroleum), syrabehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat vid behandling av en petroleumråparaffinfraktion i en svavelsyrabehandlingsprocess. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, främst högre än C20.)	649-245-00-0	292-659-8	90669-77-5	N
Råparaffin (petroleum), lerbehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av en petroleumråparaffinfraktion med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, främst högre än C20.)	649-246-00-6	292-660-3	90669-78-6	N
Råparaffin (petroleum), vätebehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av råparaffin med väte i värvaro av katalysator. Består av mättade raka och grenade kolväten, främst högre än C20.)	649-247-00-1	295-523-6	92062-09-4	N
Råparaffin (petroleum), lågsmältande (Komplex blandning av kolväten erhållen från en petroleumfraktion genom lösningsmedelsavparaffinering. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, främst högre än C12.)	649-248-00-7	295-524-1	92062-10-7	N
Råparaffin (petroleum), lågsmältande, vätebehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av lågsmältande petroleumråparaffin med väte i närvaro av katalysator. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, främst högre än C12.)	649-249-00-2	295-525-7	92062-11-8	N
Råparaffin (petroleum), lågsmältande, kolbehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av lågsmältande petroleumråparaffin med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, främst högre än C12.)	649-250-00-8	308-155-9	97863-04-2	N
Råparaffin (petroleum), lågsmältande, lerbehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av lågsmältande petroleumråparaffin med bentonit för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, främst högre än C12.)	649-251-00-3	308-156-4	97863-05-3	N
Råparaffin (petroleum), lågsmältande, kiselsyrabehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av lågsmältande petroleumråparaffin med kiselsyra för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av mättade raka och grenade kolväten, främst högre än C12.)	649-252-00-9	308-158-5	97863-06-4	N
Råparaffin (petroleum), kolbehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen vid behandling av petroleumråparaffin med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar.)	649-253-00-4	309-723-9	100684-49-9	N
Petrolatum (Komplex blandning av kolväten utvunnen som ett halvfast ämne vid avvaxning av paraffinåterstodsolja. Består främst av mättade kristalliska och flytande kolväten, främst högre än C25.)	649-254-00-X	232-373-2	8009-03-8	N
Petrolatum (petroleum), oxiderat (Komplex blandning av organiska föreningar, främst högmolekylära karboxylsyror, erhållen genom luftoxidation av vaselin.)	649-255-00-5	265-206-7	64743-01-7	N
Petrolatum (petroleum), aluminiumoxidbehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av vaselin med Al2O3 för att avlägsna polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av mättade kristallina och flytande kolväten, främst högre än C25.)	649-256-00-0	285-098-5	85029-74-9	N
Petrolatum (petroleum), vätebehandlat (Komplex blandning av kolväten utvunnen som ett halvfast ämne ur avvaxad paraffinåterstodsolja behandlad med väte i närvaro av katalysator. Består främst av mättade mikrokristalliska och flytande kolväten, främst högre än C20.)	649-257-00-6	295-459-9	92045-77-7	N
Petrolatum (petroleum), kolbehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av petroleumvaselin med aktivt kol fär att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av mättade kolväten, främst högre än C20.)	649-258-00-1	308-149-6	97862-97-0	N
Petrolatum (petroleum), kiselsyrabehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av petroleumvaselin med kiselsyra för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av mättade kolväten, främst högre än C20.)	649-259-00-7	308-150-1	97862-98-1	N
Petrolatum (petroleum), lerbehandlat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av petroleumvaselin med blekjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Består främst av mättade kolväten, främst högre än C25.)	649-260-00-2	309-706-6	100684-33-1	N
Kondensat, naturgas- (Komplex blandning av kolväten, separerad från naturgas genom processer som kylning eller absorption. Består främst av mättade alifatiska kolväten, främst C4 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 120 °C.)	649-261-00-8	232-349-1	8006-61-9	P
Nafta (Raffinerade, delvis raffinerade eller oraffinerade petroleumprodukter erhållna genom destillation av naturgas. Består av kolväten, främst C5 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från 100 °C till 200 °C.)	649-262-00-3	232-443-2	8030-30-6	P
Ligroin (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionerad destillation av petroleum. Denna fraktion har ett ungefärligt kokpunktsintervall mellan 20 °C och 135 °C.)	649-263-00-9	232-453-7	8032-32-4	P
Nafta (petroleum), tung straight-run (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 65 °C och 230 °C.)	649-264-00-4	265-041-0	64741-41-9	P
Nafta (petroleum), full-range straight-run (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 220 °C.)	649-265-00-X	265-042-6	64741-42-0	P
Nafta (petroleum), lätt straight-run (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består främst av alifatiska kolväten, främst C4 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 180 °C.)	649-266-00-5	265-046-8	64741-46-4	P
Solventnafta (petroleum), lätt alifatisk (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja eller naturgaskondensat. Består främst av mättade kolväten, främst C5 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 160 °C.)	649-267-00-0	265-192-2	64742-89-8	P
Destillat (petroleum), straight-run lätta (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C2 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 88 °C och 99 °C.)	649-268-00-6	270-077-5	68410-05-9	P
Bensin, ångåtervinnings- (Komplex blandning av kolväten, separerad från gaserna från ångåtervinningssystem genom kylning. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 196 °C.)	649-269-00-1	271-025-4	68514-15-8	P
Bensin, straight-run, toppningsanläggnings- (Komplex blandning av kolväten erhållen från toppningsanläggningen genom destillation av råolja. Ungefärligt kokpunktsintervall mellan 36,1 °C och 193,3 °C.)	649-270-00-7	271-727-0	68606-11-1	P
Nafta (petroleum), ej sweetened (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av naftaströmmen från olika raffinaderiprocesser. Består av kolväten, främst C5 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 0 °C och 230 °C.)	649-271-00-2	272-186-3	68783-12-0	P
Destillat (petroleum), fraktionering av lätt straight-run bensinstabilizertoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av lätt straight-run bensin. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C3 till C6.)	649-272-00-8	272-931-2	68921-08-4	P
Nafta (petroleum), tung straight-run, aromathaltig (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av petroleum. Består främst av kolväten, främst C8 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 130 °C och 210 °C.)	649-273-00-3	309-945-6	101631-20-3	P
Nafta (petroleum), fullrange alkylat- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefiniska kolväten, främst C3 och C5. Består av främst grenade, mättade kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 90 °C och 220 °C.)	649-274-00-9	265-066-7	64741-64-6	P
Nafta (petroleum), tung alkylat- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefiniska kolväten, främst C3 till C5. Består av främst grenade, mättade kolväten, främst C9 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 220 °C.)	649-275-00-4	265-067-2	64741-65-7	P
Nafta (petroleum), lätt alkylat- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefiniska kolväten, främst C3 till C5. Består av främst grenade, mättade kolväten, främst C7 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 90 °C och 160 °C.)	649-276-00-X	265-068-8	64741-66-8	P
Nafta (petroleum), isomeriserings- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk isomerisering av raka paraffinkolväten, C4 till C6. Består främst av mättade kolväten som isobutan, isopentan, 2,2-dimetylbutan, 2-metylpentan en 3-metylpentan.)	649-277-00-5	265-073-5	64741-70-4	P
Nafta (petroleum), lösningsmedelsraffinerad lätt (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Består främst av alifatiska kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokspunktsintervall mellan 35 °C och 190 °C.)	649-278-00-0	265-086-6	64741-84-0	P
Nafta (petroleum), lösningsmedelsraffinerad tung (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Består främst av alifatiska kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 90 °C och 230 °C.)	649-279-00-6	265-095-5	64741-92-0	P
Raffinat (petroleum), katalytisk reformer etylenglykol-vatten-motströmsextrakt (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från UDEX-extraktionsprocessen på den katalytiska reformerströmmen. Består av mättade kolväten, främst C6 till C9.)	649-280-00-1	270-088-5	68410-71-9	P
Raffinat (petroleum), reformer Lurgi-enhetsseparerat (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från en Lurgi-separationsanläggning. Består främst av icke aromatiska kolväten med varierande små mängder aromatiska kolväten, främst C6 till C8.)	649-281-00-7	270-349-3	68425-35-4	P
Nafta (petroleum), fullrange alkylat, butanhaltig (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefiniska kolväten, främst C3 till C5. Består av främst grenade, mättade kolväten, främst C7 till C12, med några butaner, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 200 °C.)	649-282-00-2	271-267-0	68527-27-5	P
Destillat (petroleum), nafta, ångkrackningsutvunna, lösningsmedelsraffinerade lätta vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från lösningsmedelextraktion av ett lätt vätebehandlat destillat från ångkrackad nafta.)	649-283-00-8	295-315-5	91995-53-8	P
Nafta (petroleum), C4–12-, butanalkylat, isooktanrik (Komplex blandning av kolväten erhållen genom alkylering av butaner. Består främst av kolväten, främst C4 till C12, rik på isooktan, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 210 °C.)	649-284-00-3	295-430-0	92045-49-3	P
Kolväten, vätebehandlade lätta naftadestillat, lösningsmedelsraffinerade (Komplex blandning av kolväten erhållen från destillationen av vätebehandlad nafta, följt av lösningsmedelsextraktion och destillation. Består främst av mättade kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 94 °C och 99 °C.)	649-285-00-9	295-436-3	92045-55-1	P
Nafta (petroleum), isomerisering, C6-fraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen från destillation av katalytiskt isomeriserad bensin. Består främst av hexanisomerer med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 60 °C och 66 °C.)	649-286-00-4	295-440-5	92045-58-4	P
Kolväten, C6–7-, naftakrackning, lösningsmedelsraffinerade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom sorption av bensen från en katalytiskt fullt hydrerad bensenrik kolvätenfraktion som erhållits genom destillation från prehydrerad krackad nafta. Består främst av paraffin- och naftenkolväten, främst C6 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 70 °C och 100 °C.)	649-287-00-X	295-446-8	92045-64-2	P
Kolväten, C6-rika, vätebehandlade lätta naftadestillat, lösningsmedelsraffinerade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av vätebehandlad nafta följt av lösningsmedelsextraktion. Består främst av mättade kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 65 °C och 70 °C.)	649-288-00-5	309-871-4	101316-67-0	P
Nafta (petroleum), tung katalystiskt krackad (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 65 °C och 230 °C. Innehåller relativt stor andel omättade kolväten.)	649-289-00-0	265-055-7	64741-54-4	P
Nafta (petroleum), lätt katalytiskt krackad (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 190 °C. Innehåller relativt stor andel omättade kolväten.)	649-290-00-6	265-056-2	64741-55-5	P
Kolväten, C3-11-, katalytisk kracker-destillat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C3 till C11, med ungefärligt kokpunkt 204 °C.)	649-291-00-1	270-686-6	68476-46-0	P
Nafta (petroleum), katalytiskt krackad lätt destillerad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C1 till C5.)	649-292-00-7	272-185-8	68783-09-5	P
Destillat (petroleum), nafta, ångkrackningsutvunna, vätebehandlade lätta aromatiska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av ett lätt destillat från ångkrackad nafta. Består främst av aromatiska kolväten.)	649-293-00-2	295-311-3	91995-50-5	P
Nafta (petroleum), tung katalytiskt krackad, sweetened (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom att avsvavla ett katalytiskt krackat petroleumdestillat för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 60 °C och 200 °C.)	649-294-00-8	295-431-6	92045-50-6	P
Nafta (petroleum), lätt katalytiskt krackad, sweetened (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom att avsvavla ett katalytiskt krackat petroleumdestillat för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 210 °C.)	649-295-00-3	295-441-0	92045-59-5	P
Kolväten, C8–12-, katalytisk krackning, kemiskt neutraliserade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av en fraktion från katalytisk krackning som genomgått alkalisk tvättning. Består främst av kolväten, främst C8 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 130 °C och 210 °C.)	649-296-00-9	295-794-0	92128-94-4	P
Kolväten, C8–12-, katalytisk krackning, destillat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består främst av kolväten, främst C8 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 140 °C och 210 °C.)	649-297-00-4	309-974-4	101794-97-2	P
Kolväten, C8-12-, katalytisk krackning, kemiskt neutraliserade, avsvavlade	649-298-00-X	309-987-5	101896-28-0	P
Nafta (petroleum), lätt katalytiskt reformerad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består främst av kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 190 °C. Innehåller relativt stor andel aromatiska och grenade kolväten. Denna ström kan innehålla 10 volymprocent bensen eller mer.)	649-299-00-5	265-065-1	64741-63-5	P
Nafta (petroleum), tung katalytiskt reformerad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 90 °C och 230 °C.)	649-300-00-9	265-070-9	64741-68-0	P
Destillat (petroleum), katalytiskt reformerade pentanavdrivar- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består främst av alifatiska kolväten, främst C3 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 49 °C och 63 °C.)	649-301-00-4	270-660-4	68475-79-6	P
Kolväten, C2–6-, C6–8-katalytisk reformer-	649-302-00-X	270-687-1	68476-47-1	P
Återstoder (petroleum), C6-8-katalytisk reformer- (Sammansatt återstod från katalytisk reformering av C6-8-satsning. Består av kolväten, främst C2 till C6.)	649-303-00-5	270-794-3	68478-15-9	P
Nafta (petroleum), lätt katalytiskt reformerad, aromatfri (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består främst av kolväten, främst C5 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 120 °C. Innehåller relativt stor andel grenade kolväten med aromatiska komponenter borttagna.)	649-304-00-0	270-993-5	68513-03-1	P
Destillat (petroleum), katalytiskt reformerad straight-run nafta, toppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk reformering av straight-run nafta, följt av fraktionering av det totala utflödet. Består av mättade, alifatiska kolväten, främst C2 till C6.)	649-305-00-6	271-008-1	68513-63-3	P
Petroleumprodukter, hydrofiner-powerformer-reformat (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom en hydrofiner-powerformer-process, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 27 °C och 210 °C.)	649-306-00-1	271-058-4	68514-79-4	P
Nafta (petroleum), full-range reformerad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består av kolväten, främst C5 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 230 °C.)	649-307-00-7	272-895-8	68919-37-9	P
Nafta (petroleum), katalytiskt reformerad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består av kolväten, främst C4 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C och 220 °C. Innehåller relativt stor andel aromatiska och grenade kolväten. Denna ström kan innehålla 10 volymprocent bensen eller mer.)	649-308-00-2	273-271-8	68955-35-1	P
Destillat (petroleum), katalytiskt reformerade vätebehandlade lätta, C8-12-aromatfraktion (Komplex blandning av alkylbensener, erhållen genom katalytisk reformering av petroleumnafta. Består främst av alkylbensener, främst C8 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 160 °C och 180 °C.)	649-309-00-8	285-509-8	85116-58-1	P
Aromatiska kolväten, C8-, från katalytisk reformering	649-310-00-3	295-279-0	91995-18-5	P
Aromatiska kolväten C7-12, C8-rika, (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom separation från den platformatinnehållande fraktionen. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C12 [primärt C8], och kan innehålla icke aromatiska kolväten. Båda kolvätetyperna har ungefärligt kokpunktsintervall mellan 130 °C och 200 °C.)	649-311-00-9	297-401-8	93571-75-6	P
Bensin, C5–11-, högoktanig stabiliserad reformerad (Sammansatt högoktanig blandning av kolväten, erhållen genom katalytisk dehydrering av en övervägande naftenisk nafta. Består främst av aromater och icke-aromater, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 45 °C och 185 °C.)	649-312-00-4	297-458-9	93572-29-3	P
Kolväten, C7–12-, C>9-aromatrika, reformering, tung fraktion (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom separation från den platformatinnehållande fraktionen. Består främst av icke aromatiska kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 120 °C och 210 °C, samt C9 och högre aromatiska kolväten.)	649-313-00-X	297-465-7	93572-35-1	P
Kolväten, C5-11-, icke aromatrika, reformering, lätt fraktion (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom separation från den platformatinnehållande fraktionen. Består främst av icke aromatiska kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 125 °C, samt bensen och toluen.)	649-314-00-5	297-466-2	93572-36-2	P
Footsoil (petroleum), kiselsyrabehandlad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av footsoil med kiselsyra för att avlägsna spårbeståndsdelar och föroreningar. Består främst av mättade raka kolväten, främst högre än C12.)	649-315-00-0	308-127-6	97862-77-6	L
Nafta (petroleum), lätt termiskt krackad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning. Består främst av omättade kolväten, främst C4 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 10 °C och 130 °C.)	649-316-00-6	265-075-6	64741-74-8	P
Nafta (petroleum), tung termiskt krackad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning. Består främst av omättade kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 65 °C och 220 °C.)	649-317-00-1	265-085-0	64741-83-9	P
Destillat (petroleum), tunga aromatiska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning av etan och propan. Denna högrekokande fraktion består främst av aromatiska C5–C7-kolväten med några omättade alifatiska kolväten, främst C5. Denna ström kan innehålla bensen.)	649-318-00-7	267-563-4	67891-79-6	P
Destillat (petroleum), lätta aromatiska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning av etan och propan. Denna lägrekokande fraktion består främst av aromatiska C5–C7-kolväten med några omättade alifatiska kolväten, främst C5. Denna ström kan innehålla bensen.)	649-319-00-2	267-565-5	67891-80-9	P
Destillat (petroleum), nafta- och raffinatpyrolysatutvunna, bensinblandning (Komplex blandning av kolväten erhållen genom pyrolysfraktionering vid 816 °C av nafta och raffinat. Består främst av C9-kolväten, och kokar vid ungefär 204 °C.)	649-320-00-8	270-344-6	68425-29-6	P
Aromatiska kolväten, C6-8-, nafta- och raffinatpyrolysatutvunna (Komplex blandning av kolväten erhållen genom pyrolysfraktionering vid 816 °C av nafta och raffinat. Består främst av aromatiska kolväten, främst C6 till C8, inklusive bensen.)	649-321-00-3	270-658-3	68475-70-7	P
Destillat (petroleum), termiskt krackad nafta och gasolja (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av termiskt krackad nafta och/eller gasolja. Består främst av olefiniska C5-kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 33 °C och 60 °C.)	649-322-00-9	271-631-9	68603-00-9	P
Destillat (petroleum), termiskt krackad nafta och gasolja, C5-dimerhaltiga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktiv destillation av termiskt krackad nafta och/eller gasolja. Består främst av C5-kolväten med några dimeriserade C5-olefiner, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 33 °C och 184 °C.)	649-323-00-4	271-632-4	68603-01-0	P
Destillat (petroleum), termiskt krackad nafta och gasolja, extraktiva (Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktiv destillation av termiskt krackad nafta och/eller gasolja. Består av paraffiniska och olefiniska kolväten, främst isopentener, som 2-metyl-1-buten och 2-metyl-2-buten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 31 °C och 40 °C.)	649-324-00-X	271-634-5	68603-03-2	P
Destillat (petroleum), lätt termiskt krackade, debutaniserade aromatiska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från termisk krackning. Består främst av aromatiska kolväten, främst bensen.)	649-325-00-5	273-266-0	68955-29-3	P
Nafta (petroleum), lätt termiskt krackad, sweetened (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom att avsvavla ett petroleumdestillat från den högtemperaturtermiska krackningen av tunga oljefraktioner för att omvandla merkaptaner. Består främst av aromater, olefiner och mättade kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 20 °C och 100 °C.)	649-326-00-0	295-447-3	92045-65-3	P
Nafta (petroleum), vätebehandlad tung (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C6 till C13, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 65 °C och 230 °C.)	649-327-00-6	265-150-3	64742-48-9	P
Nafta (petroleum), vätebehandlad lätt (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 190 °C.)	649-328-00-1	265-151-9	64742-49-0	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad lätt (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom katalytisk väteavsvavling. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 190 °C.)	649-329-00-7	265-178-6	64742-73-0	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad tung (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom katalytisk väteavsvavling. Består av kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 90 °C och 230 °C.)	649-330-00-2	265-185-4	64742-82-1	P
Destillat (petroleum), vätebehandlade medeltunga, intermediärt kokande (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från en vätebehandling av lätta destillat. Består av kolväten, främst C5 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 127 °C och 188 °C.)	649-331-00-8	270-092-7	68410-96-8	P
Destillat (petroleum), lätt destillat vätebehandlingsprocess-, lågkokande (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från en vätebehandling av lätta destillat. Består av kolväten, främst C6 till C9, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 3 °C och 194 °C.)	649-332-00-3	270-093-2	68410-97-9	P
Destillat (petroleum), vätebehandlad tung nafta, isohexanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från en vätebehandling av tung nafta. Består av kolväten, främst C3 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 49 °C och 68 °C.	649-333-00-9	270-094-8	68410-98-0	P
Solventnafta (petroleum), lätt aromatisk, vätebehandlad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C8 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 135 °C och 210 °C.)	649-334-00-4	270-988-8	68512-78-7	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad termiskt krackad lätt (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av ett väteavsvavlat terminskt krackat destillat. Består främst av kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 23 °C och 195 °C.)	649-335-00-X	285-511-9	85116-60-5	P
Nafta (petroleum), vätebehandlad lätt, cykloalkanhaltig (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av en petroleumfraktion. Består främst av alkaner och cykloalkaner, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 190 °C.)	649-336-00-5	285-512-4	85116-61-6	P
Nafta (petroleum), tung ångkrackad, hydrerad	649-337-00-0	295-432-1	92045-51-7	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad full-range (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk väteavsvavling. Består främst av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C och 250 °C.)	649-338-00-6	295-433-7	92045-52-8	P
Nafta (petroleum), vätebehandlad lätt ångkrackad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion, erhållen genom en pyrolysprocess, med väte i närvaro av katalysator. Består främst av omättade kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 190 °C.)	649-339-00-1	295-438-4	92045-57-3	P
Kolväten, C4-12, naftakrackning, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkten från en nafta-ångkrackningsprocess och efterföljande selektiv katalytisk hydrering av hartsbildare. Består av kolväten, främst C4 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C och 230 °C.)	649-340-00-7	295-443-1	92045-61-9	P
Solventnafta (petroleum), vätebehandlad lätt naftenisk (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består främst av cykloparaffinkolväten, främst C6 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 73 °C och 85 °C.)	649-341-00-2	295-529-9	92062-15-2	P
Nafta (petroleum), lätt ångkrackad, hydrerad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom separering och efterföljande hydrering av produkterna från en ångkracknings-process för tillverkning av eten. Består främst av mättade och omättade paraffiner, cykliska paraffiner och cykliska aromatiska kolväten, från C4 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 50 °C och 200 °C. Andelen bensenkolväten kan variera upp till 30 viktprocent, och strömmen kan också innehålla mindre mängder svavel och oxygenerade föreningar.)	649-342-00-8	296-942-7	93165-55-0	P
Kolväten C6-11, vätebehandlade, avaromatiserade (Komplex blandning av kolväten, erhållen som lösningsmedel som hydreras katalytiskt för att omvandla aromater till naftener.)	649-343-00-3	297-852-0	93763-33-8	P
Kolväten, C9-12, vätebehandlade, avaromatiserade (Komplex blandning av kolväten, erhållen som lösningsmedel som hydreras katalytiskt för att omvandla aromater till naftener.)	649-344-00-9	297-853-6	93763-34-9	P
Mineralterpentin (Färglöst, raffinerat petroleum-destillat, fritt från härsken eller oangenäm lukt, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 149 °C och 205 °C.)	649-345-00-4	232-489-3	8052-41-3	P
Naturgaskondensat (petroleum) (Komplex blandning av kolväten, separerad som vätska från naturgas i en ytseparator genom retrograd kondensering. Består främst av kolväten, mellan C2 och C20. Vätska vid atomsfärisk temperatur och tryck.)	649-346-00-X	265-047-3	64741-47-5	P
Naturgas (petroleum), rå vätskeblandning (Komplex blandning av kolväten, separerad som vätska från naturgas i en gasåtervinningsanläggning genom processer som kylning eller absorption. Består främst av mättade, alifatiska kolväten, mellan C2 och C8.)	649-347-00-5	265-048-9	64741-48-6	P
Nafta (petroleum), lätt hydrokrackad (Komplex blandning av kolväten från destillation av produkter från en hydrerkrackningsprocess. Består främst av mättade kolväten, främst C4 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 180 °C.)	649-348-00-0	265-071-4	64741-69-1	P
Nafta (petroleum), tung hydrokrackad (Komplex blandning av kolväten från destillation av produkter från en hydrerkrackningsprocess. Består främst av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 65 °C och 230 °C.)	649-349-00-6	265-079-8	64741-78-2	P
Nafta (petroleum), sweetened (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom att underkasta avsvavla en petroleumnafta för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C4 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 10 °C och 230 °C.)	649-350-00-1	265-089-2	64741-87-3	P
Nafta (petroleum), syrabehandlad (Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från en svavelsyrabehandlingsprocess. Består av kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 90 °C och 230 °C.)	649-351-00-7	265-115-2	64742-15-0	P
Nafta (petroleum), kemiskt neutraliserad tung (Komplex blandning av kolväten erhållen genom en behandling för att avlägsna sura material. Består av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 65 °C och 230 °C.)	649-352-00-2	265-122-0	64742-22-9	P
Nafta (petroleum), kemiskt neutraliserad lätt (Komplex blandning av kolväten erhållen genom en behandling för att avlägsna sura material. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 190 °C.)	649-353-00-8	265-123-6	64742-23-0	P
Nafta (petroleum), katalytiskt avvaxad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalystisk avvaxning av en petroleumfraktion. Består främst av kolväten, främst C5 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 230 °C.)	649-354-00-3	265-170-2	64742-66-1	P
Nafta (petroleum), lätt ångkrackad (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 190 °C. Denna ström innehåller sannolikt 10 volymprocent eller mer av bensen.)	649-355-00-9	265-187-5	64742-83-2	P
Solventnafta (petroleum), lätt aromatisk (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av aromatiska strömmar. Består främst av aromatiska kolväten, främst C8 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 135 °C och 210 °C.)	649-356-00-4	265-199-0	64742-95-6	P
Aromatiska kolväten, C6-10, syrabehandlade, neutraliserade	649-357-00-X	268-618-5	68131-49-7	P
Destillat (petroleum), C3-5, 2-metyl-2-butenrika (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av kolväten, oftast C3 till C5, främst isopentan och 3-metyl-1-buten. Består av mättade och omättade kolvätten, C3 till C5, främst 2-metyl-2-buten.)	649-358-00-5	270-725-7	68477-34-9	P
Destillat (petroleum), polymeriserade ångkrackade petroleumdestillat, C5-12-fraktion (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av polymeriserade ångkrackade petroleumdestillat. Består främst av kolväten, främst C5 till C12.)	649-359-00-0	270-735-1	68477-50-9	P
Destillat (petroleum), ångkrackade, C5-12-fraktion (Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen genom destillation av produkter från en ångkrackningsprocess. Består av omättade kolväten, främst C5 till C12.)	649-360-00-6	270-736-7	68477-53-2	P
Destillat (petroleum), ångkrackade, C5-10-fraktion, blandade med lätt ångkrackad petroleumnafta-C5-fraktion	649-361-00-1	270-738-8	68477-55-4	P
Extrakt (petroleum), kall syra-, C4-6; (Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen från extraktion med kall syra av mättade och omättade alifatiska kolväten, oftast C3 till C6, främst pentaner och pentener. Består främst av mättade och omättade kolväten, C4 till C6, främst C5.)	649-362-00-7	270-741-4	68477-61-2	P
Destillat (petroleum), pentanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten, erhållen från en katalytiskt krackad gasström. Består av alifatiska kolväten, främst C4 till C6.)	649-363-00-2	270-771-8	68477-894-4	P
Återstoder (petroleum), butanseparationstornsbottenfraktioner (Sammansatta återstoder från destillation av en butanström. Består av alifatiska kolväten, främst C4 till C6.)	649-364-00-8	270-791-7	68478-12-6	P
Återstoder (petroleum), isobutanavdrivartorn (Sammansatta återstoder från atomosfärisk destillation av butan-butenströmmen. Består av alifatiska kolväten, främst C4 till C6.)	649-365-00-3	270-795-9	68478-16-0	P
Nafta (petroleum), full-range coker- (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från en vätskecoker. Består främst av omättade kolväten, främst C4 till C15, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 43 °C och 250 °C.)	649-366-00-9	270-991-4	68513-02-0	P
Nafta (petroleum), ångkrackad medeltung aromatisk (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 130 °C och 220 °C.)	649-367-00-4	271-138-9	68516-20-1	P
Nafta (petroleum), lerbehandlad full-range straight-run (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av full-range straight-run nafta med naturlig eller modifierad lera, oftast i en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 20 °C och 220 °C.)	649-368-00-X	271-262-3	68527-21-9	P
Nafta (petroleum), lerbehandlad lätt straight-run (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av lätt straight-run nafta med naturlig eller modifierad lera, oftast i en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C7 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 93 °C och 180 °C.)	649-369-00-5	271-263-9	68527-22-0	P
Nafta (petroleum), lätt ångkrackad aromatisk (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C9, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 110 °C och 165 °C.)	649-370-00-0	271-264-4	68527-23-1	P
Nafta (petroleum), lätt ångkrackad, befriad från bensen (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess. Består främst av kolväten, främst C4 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 80 °C och 218 °C.)	649-371-00-6	271-266-5	68527-26-4	P
Nafta (petroleum), aromathaltig	649-372-00-1	271-635-0	68603-08-7	P
Bensin, pyrolys-, butanavdrivarbottenfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av propanavdrivarbottenfraktioner. Består av kolväten, främst högre än C5.)	649-373-00-7	271-726-5	68606-10-0	P
Nafta (petroleum), lätt, sweetened (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom att avsvavla ett petroleumdestillat för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C3 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 20 °C till 100 °C.)	649-374-00-2	272-206-0	68783-66-4	P
Naturgaskondensat (Komplex blandning av kolväten separerad och/eller kondenserad från naturgas under transport och uppsamlad vid borrhålet och/eller från produktion, insamlings-, överförings- och distributionspipelines i marken, skrubbers osv. Består främst av kolväten, främst C2 till C8.)	649-375-00-8	272-896-3	68919-39-1	J
Destillat (petroleum), naftaunifiner-stripper- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom strippning av produkterna från naftaunifinern. Består av mättade, alifatiska kolväten, främst C2 till C6.)	649-376-00-3	272-932-8	68921-09-5	P
Nafta (petroleum), katalytiskt reformerad lätt, aromatfri fraktion (Komplex blandning av kolväten som återstår efter avlägsnande av aromatiska föreningar från katalytiskt reformerad lätt nafta i en selektiv absorptionsprocess. Består främst av paraffiniska och cykliska föreningar, främst C5 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 66 °C och 121 °C.)	649-377-00-9	285-510-3	85116-59-2	P
Bensin (Komplex blandning av kolväten, bestående främst av paraffiner, cykloparaffiner, aromatiska och olefiniska kolväten, främst högre än C3 med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C och 260 °C.)	649-378-00-4	289-220-8	86290-81-5	P
Aromatiska kolväten, C7-8, dealkyleringsprodukter, destillationsåterstoder	649-379-00-X	292-698-0	90989-42-7	P
Kolväten, C4–6, pentavdrivare lätta, aromatisk vätebehandling (Komplex blandling av kolväten erhållen som första genomflöde från pentanavdrivarkolonnen före vätebehandling av det aromatiska satsningsmaterialet. Består främst av kolväten, främst C4 till C6, främst pentaner och pentener, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 25 °C och 40 °C.)	649-380-00-5	295-298-4	91995-38-9	P
Destillat (petroleum), värmebehandlad ångkrackad nafta, C5-rika (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av värmebehandlad ångkrackad nafta. Består främst av kolväten, främst C4 till C6, främst C5.)	649-381-00-0	295-302-4	91995-41-4	P
Extrakt (petroleum), katalytiskt reformerad lätt nafta lösningsmedels- (Komplex blandning av kolväten, erhållen som extraktet från lösningsmedelsextraktion av en katalytiskt reformerad petroleumfraktion. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall från 100 °C till 200 °C.)	649-382-00-6	295-331-2	91995-68-5	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad lätt, avaromatiserad (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av väteavsvavlade och avaromatiserade petroleumfraktioner. Består främst av C7-paraffiner och cykloparaffiner, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 90 °C och 100 °C.)	649-383-00-1	295-434-2	92045-53-9	P
Nafta (petroleum), lätt, C5-rik, sweetened (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att avsvavla en petroleumnafta för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C4 till C5, främst C5, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan - 10 °C och 35 °C.)	649-384-00-7	295-442-6	92045-60-8	P
Kolväten, C8-11, naftakrackning, toluenfraktion (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av prehydrerad krackad nafta. Består främst av kolväten, främst C8 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 130 °C och 205 °C.)	649-385-00-2	295-444-7	92045-62-0	P
Kolväten, C4-11, naftakrackning, aromatfria (Komplex blandning av kolväten, erhållen från prehydrerad krackad nafta efter destillativ separering av bensen- och toluenhaltiga kolvätefraktioner och en högrekokande fraktion. Består främst av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C ocht 205 °C.)	649-386-00-8	295-445-2	92045-63-1	P
Nafta (petroleum), lätt värmebehandlad, ångkrackad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av ångkrackad nafta efter återvinning från en värmebehandlingsprocess. Består främst av kolväten, främst C4 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 0 °C och 80 °C.)	649-387-00-3	296-028-8	92201-97-3	P
Destillat (petroleum), C6-rika (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av en råoljesatsning. Består främst av kolväten, C5 till C7, rik på C6, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 60 °C och 70 °C.)	649-388-00-9	296-903-4	93165-19-6	P
Bensin, pyrolys-, hydrerad (Destillationsfraktion från hydreringen av pyrolsbensin med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 20 °C och 200 °C.)	649-389-00-4	302-639-3	94114-03-1	P
Destillat (petroleum), ångkrackade, C8-12-fraktion, polymeriserade, lätta destillationsfraktioner (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av den polymeriserade C8-12-fraktionen från ångkrackade petroleumdestillat. Består främst av aromatiska kolväten, främst C8 till C12.)	649-390-00-X	305-750-5	95009-23-7	P
Extrakt (petroleum), tunga naftenlösningsmedels-, lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av tunga naftenlösningsmedelspetroleumextrakt med blekjord. Består främst av kolväten, främst C6 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 80 °C och 180 °C.)	649-391-00-5	308-261-5	97926-43-7	P
Nafta (petroleum), lätt, ångkrackad, befriad från bensen, termiskt behandlad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling och destillation av avbensenerad, lätt, ångkrackad petroleumnafta. Består av kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 95 °C till 200 °C.)	649-392-00-0	308-713-1	98219-46-6	P
Nafta (petroleum), lätt, ångkrackad, termiskt behandlad (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling och destillation av lätt, ångkrackad petroleumnafta. Består av kolväten, främst C5 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 35 °C och 80 °C.)	649-393-00-6	308-714-7	98219-47-7	P
Destillat (petroleum), C7-9, C8-rika, väteavsvavlade avaromatiserade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av en lätt petroleumfraktion, väteavsvavlad och avaromatiserad. Består främst av kolväten, främst C7 till C9, främst C8-paraffiner och cykloparaffiner, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 120 °C och 130 °C.)	649-394-00-1	309-862-5	101316-56-7	P
Kolväten, C6-8, hydrerade, sorption-avaromatiserade, toluenraffinering (Komplex blandning av kolväten erhållen genom sorption av toluen från en kolvätenfraktion från krackad bensin behandlad med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C6 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 80 °C och 135 °C.)	649-395-00-7	309-870-9	101316-66-9	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad full-range coker- (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering från väteavsvavlat cokerdestillat. Består främst av kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 23 °C och 196 °C.)	649-396-00-2	309-879-8	101316-76-1	P
Nafta (petroleum), sweetened lätt (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att avsvavla en petroleumnafta för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C5 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 20 °C och 130 °C.)	649-397-00-8	309-976-5	101795-01-1	P
Kolväten, C3-6, C5-rika, ångkrackad nafta (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av ångkrackad nafta. Består främst av kolväten, C3 till C6, främst C5.)	649-398-00-3	310-012-0	102110-14-5	P
Kolväten, C5-rika, bicyklopentadienhaltiga (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess. Består främst av kolväten, C5 och bicyklopentadien, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 30 °C och 170 °C.)	649-399-00-9	310-013-6	102110-15-6	P
Återstoder (petroleum), ångkrackade lätta, aromatiska (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från ångkrackning eller liknande processer, efter avlägsnande av de mycket lätta produkterna, vilket ger en återstod av kolväten från C5 och högre. Består främst av aromatiska kolväten, högre än C5, med kokpunkt över ungefär 40 °C.)	649-400-00-2	310-057-6	102110-55-4	P
Kolväten, C≥5, C5-6-rika	649-401-00-8	270-690-8	68476-50-6	P
Kolväten, C5-rika	649-402-00-3	270-695-5	68476-55-1	P
Aromatiska kolväten, C8-10	649-403-00-9	292-695-4	90989-39-2	P
Destillat (petroleum), lätta katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Består av kolväten, främst C9 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall från 150 °C till 400 °C. Innehåller förhållandevis stor andel bicykliska, aromatiska kolväten.)	649-435-00-3	265-060-4	64741-59-9
Destillat (petroleum), intermediära katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Består av kolväten, främst C11 till C30, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 450 °C. Innehåller förhållandevis stor andel tricykliska, aromatiska kolväten.)	649-436-00-9	265-062-5	64741-60-2
Destillat (petroleum), lätta termiskt krackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från en termisk krackningsprocess. Består främst av omättade kolväten, främst C10 till C22, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 160 °C och 370 °C.)	649-438-00-X	265-084-5	64741-82-8
Destillat (petroleum), väteavsvavlade lätta katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom att behandla lätta, katalytiskt krackade destillat med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfid, som avlägsnas. Består främst av kolväten, främst C9 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 400 °C. Innehåller förhållandevis stor andel bicykliska, aromatiska kolväten.)	649-439-00-5	269-781-5	68333-25-5
Destillat (petroleum), lätt ångkrackad nafta (Komplex blandnings av kolväten från flerstegsdestillation av produkter från en ångkrackningsprocess. Består av kolväten, främst C10 till C18.)	649-440-00-0	270-662-5	68475-80-9
Destillat (petroleum), krackade ångkrackade petroleumdestillat (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av ett krackat ångkrackat destillat och/eller dess fraktioneringsprodukter. Består av kolväten, främst C10 till lågmolekylära polymerer.)	649-441-00-6	270-727-8	68477-38-3
Gasoljor (petroleum), ångkrackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess. Består av kolväten, främst högre än C9, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 400 °C.)	649-442-00-1	271-260-2	68527-18-4
Destillat (petroleum), väteavsvavlade termiskt krackade medeltunga (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av väteavsvavlade, termiska krackerdestillatråmaterial. Består främst av kolväten, främst C11 till C25, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 205 °C och 400 °C.)	649-443-00-7	285-505-6	85116-53-6
Gasoljor (petroleum), termiskt krackade, väteavsvavlade	649-444-00-2	295-411-7	92045-29-9
Återstoder (petroleum), hydrerad ångkrackad nafta (Komplex blandning av kolväten erhållen som återstodsfraktion från destillation av vätebehandlad ångkrackad nafta. Består främst av kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 200 °C och 350 °C.)	649-445-00-8	295-514-7	92062-00-5
Återstoder (petroleum), ångkrackad naftadestillation- (Komplex blandning av kolväten erhållen som kolonnbottenfraktion från ångkrackning av nafta vid hög temperatur. Kokpunktsintervallet är ungefär 147 °C till 300 °C. Den färdiga produkten har viskositeten 18 10-6 m2.s-1 vid 50 °C.)	649-446-00-3	295-517-3	92062-04-9
Destillat (petroleum), lätta katalytiskt krackade, termiskt nedbrutna (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess som använts som värmeöverföringsvätska. Består främst av kolväten med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 190 °C och 340 °C. Denna ström innehåller förmodligen organiska svavelföreningar.)	649-447-00-9	295-991-1	92201-60-0
Återstoder (petroleum), ångkrackad värmebehandlad nafta (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av ångkrackad värmebehandlad nafta, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 150 °C och 350 °C.)	649-448-00-4	297-905-8	93763-85-0
Gasoljor (petroleum), lätta vakuum-, termiskt krackade väteavsvavlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk väteavsvavling av termiskt krackad lätt vakuumpetroleum. Består av kolväten, främst C14 till C20, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 270 °C och 370 °C.)	649-450-00-5	308-278-8	97926-59-5
Destillat (petroleum), väteavsvavlade medeltunga coker- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering från väteavsvavlade coker-destillatråmaterial. Består främst av kolväten, främst C12 till C21, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 200 °C och 360 °C.)	649-451-00-0	309-865-1	101316-59-0
Destillat (petroleum), tunga ångkrackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av ångkrackade tunga återstoder. Består främst av högalkylerade tunga aromatiska kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 250 °C och 400 °C.)	649-452-00-6	309-939-3	101631-14-5
Destillat (petroleum), tunga hydrokrackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från en hydrerkrackningsprocess. Består främst av mättade kolväten, C15 till C39, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 260 °C och 600 °C.)	649-453-00-1	265-077-7	64741-76-0	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade tunga paraffiniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Består främst av mättade kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-454-00-7	265-090-8	64741-88-4	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade lätta paraffiniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Består främst av mättade kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-455-00-2	265-091-3	64741-89-5	L
Återstodsoljor (petroleum), lösningsmedelsavasfalterade (Komplex blandning av kolväten erhållen som den lösningsmedelslösliga fraktionen från C3-C4-lösningsmedelsavasfalteringen av återstoder. Består av kolväten, främst högre än C25, med kokpunkt över ungefär 400 °C.)	649-456-00-8	265-096-0	64741-95-3	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade tunga nafteniska (Komplex blanding av kolväten, erhållen som raffinat från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-457-00-3	265-097-6	64741-96-4	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-458-00-9	265-098-1	64741-97-5	L
Återstodsoljor (petroleum), lösningsmedelsraffinerade (Komplex blandning av kolväten erhållen som den lösningsmedelsolösliga fraktionen från lösningsmedelsraffineringen av återstoder, genom att använda ett polärt organiskt lösningsmedel som fenol eller furfural. Består av kolväten, främst högre än C25, med kokpunkt över ungefär 400 °C.)	649-459-00-4	265-101-6	64742-01-4	L
Destillat (petroleum), lerbehandlade tunga paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis stor andel mättade kolväten.)	649-460-00-X	265-137-2	64742-36-5	L
Destillat (petroleum), lerbehandlade lätta paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis stor andel mättade kolväten.)	649-461-00-5	265-138-8	64742-37-6	L
Återstodsoljor (petroleum), lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av återstodsolja med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst högre än C25, med kokpunkt över ungefär 400 °C.)	649-462-00-0	265-143-5	64742-41-2	L
Destillat (petroleum), lerbehandlade tunga nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-463-00-6	265-146-1	64742-44-5	L
Destillat (petroleum), lerbehandlade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-464-00-1	265-147-7	64742-45-6	L
Destillat (petroleum), vätebehandlade tunga nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-465-00-7	265-155-0	64742-52-5	L
Destillat (petroleum), vätebehandlade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-466-00-2	265-156-6	64742-53-6	L
Destillat (petroleum), vätebehandlade tunga paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis stor andel mättade kolväten.)	649-467-00-8	265-157-1	64742-54-7	L
Destillat (petroleum), vätebehandlade lätta paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis stor andel mättade kolväten.)	649-468-00-3	265-158-7	64742-55-8	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade lätta paraffiniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen vid avlägsnande av normalparaffiner från en petroleumfraktion genom lösningsmedelskristallisation. Består främst av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-469-00-9	265-159-2	64742-56-9	L
Återstodsoljor (petroleum), vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst högre än C25, med kokpunkt över ungefär 400 °C.)	649-470-00-4	265-160-8	64742-57-0	L
Återstodsoljor (petroleum), lösningsmedelsavvaxade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att avlägsna långa, grenade kolväten från återstodsolja genom lösningsmedelskristallisation. Består av kolväten, främst högre än C25, med kokpunkt över ungefär 400 °C.)	649-471-00-X	265-166-0	64742-62-7	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade tunga nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att avlägsna normalparaffiner från en petroleumfraktion genom lösningsmedelskristallisation. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-472-00-5	265-167-6	64742-63-8	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att avlägsna normalparaffiner från en petroleumfraktion genom lösningsmedelskristallisation. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-473-00-0	265-168-1	64742-64-9	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade tunga paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att avlägsna normalparaffiner från en petroleumfraktion genom lösningsmedelskristallisation. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-474-00-6	265-169-7	64742-65-0	L
Naftenoljor (petroleum), katalytiskt avvaxade tunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom en katalytisk avvaxningsprocess. Består främst av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-475-00-1	265-172-3	64742-68-3	L
Naftenoljor (petroleum), katalytiskt avvaxade lätta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom en katalytisk avvaxningsprocess. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-476-00-7	265-173-9	64742-69-4	L
Paraffinoljor (petroleum), katalytiskt avvaxade tunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom en katalytisk avvaxningsprocess. Består främst av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-477-00-2	265-174-4	64742-70-7	L
Paraffinoljor (petroleum), katalytiskt avvaxade lätta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom en katalytisk avvaxningsprocess. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-478-00-8	265-176-5	64742-71-8	L
Naftenoljor (petroleum), komplexa avvaxade tunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att avlägsna raka paraffinkolväten som ett fast ämne vid behandling med ett reagens som urea. Består av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 cSt [mm2/s] vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-479-00-3	265-179-1	64742-75-2	L
Naftenoljor (petroleum), komplexa avvaxade lätta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom en katalytisk avvaxningsprocess. Består av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-480-00-9	265-180-7	64742-76-3	L
Smörjoljor (petroleum), C20-50, vätebehandlade neutrala oljebaserade, högviskösa (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla lätt vakuumgasolja, tung vakuumgasolja och lösningsmedelsavasfalterad återstodsolja med väte i närvaro av katalysator i en tvåstegsprocess med avvaxning mellan de båda stegen. Består främst av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet ungefär 112 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis stor andel mättade kolväten.)	649-481-00-4	276-736-3	72623-85-9	L
Smörjoljor (petroleum), C15-30, vätebehandlade neutrala oljebaserade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla lätt vakuumgasolja, tung vakuumgasolja och lösningsmedelsavasfalterad återstosolja med väte i närvaro av katalysator i en tvåstegsprocess med avvaxning mellan de båda stegen. Består främst av kolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet ungefär 15 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis stor andel mättade kolväten.)	649-482-00-X	276-737-9	72623-86-0	L
Smörjoljor (petroleum), C20-50, vätebehandlade neutrala oljebaserade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla lätt vakuumgasolja, tung vakuumgasolja och lösningsmedelsavasfalterad återstodsolja med väte i närvaro av katalysator i en tvåstegsprocess med avvaxning mellan de båda stegen. Består främst av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet ungefär 32 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis stor andel mättade kolväten.)	649-483-00-5	276-738-4	72623-87-1	L
Smörjoljor (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsextraktion och avvaxningsprocesser. Består främst av mättade kolväten, C15 till C50.)	649-484-00-0	278-012-2	74869-22-0	L
Destillat (petroleum), komplexa avvaxade tunga paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom avvaxning av ett tungt paraffindestillat. Består främst av kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-485-00-6	292-613-7	90640-91-8	L
Destillat (petroleum), komplexa avvaxade lätta paraffiniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom avvaxning av ett lätt paraffindestillat. Består främst av kolväten, främst C12 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mindre än 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Innehåller förhållandevis få normalparaffiner.)	649-486-00-1	292-614-2	90640-92-9	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade tunga paraffiniska, lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten genom att behandla ett avvaxat tungt paraffindestillat med naturlig eller modifierad lera, i antigen en kontakt- eller en perkoleringsprocess. Består av kolväten, främst C20 till C50.)	649-487-00-7	292-616-3	90640-94-1	L
Kolväten, C20-50, lösningsmedelsavvaxade tunga paraffiniska, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla ett avvaxat tungt paraffindestillat med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C20 till C50.)	649-488-00-2	292-617-9	90640-95-2	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade lätta paraffiniska, lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla ett avvaxat lätt paraffindestillat med natrulig eller modifierad lera, i antigen en kontakt- eller en perkoleringsprocess. Består främst av kolväten, främst C15 till C30.)	649-489-00-8	292-618-4	90640-96-3	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade lätta paraffiniska, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla ett avvaxat lätt paraffindestillat med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C15 till C30.)	649-490-00-3	292-620-5	90640-97-4	L
Återstodsoljor (petroleum), vätebehandlade, lösningsmedelsavvaxade	649-491-00-9	292-656-1	90669-74-2	L
Återstodsoljor (petroleum), katalytiskt avvaxade	649-492-00-4	294-843-3	91770-57-9	L
Destillat (petroleum), avvaxade tunga paraffiniska, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom intensiv vätebehandling av ett avvaxat destillat i närvaro av katalysator. Består främst av mättade kolväten, främst C25 till C39, och bildar en färdig olja med viskositet ungefär 44 10-6 m2.s-1 vid 50 °C.)	649-493-00-X	295-300-3	91995-39-0	L
Destillat (petroleum), avvaxade lätta paraffiniska, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom intensiv vätebehandling av ett avvaxat destillat i närvaro av katalysator. Består främst av mättade kolväten, främst C21 till C29, och bildar en färdig olja med viskositet ungefär 13 10-6 m2.s-1 vid 50 °C.)	649-494-00-5	295-301-9	91995-40-3	L
Destillat (petroleum), hydrokrackade lösningsmedelsraffinerade, avvaxade (Komplex blandning av flytande kolväten erhållen genom omkristallisering av avvaxade, hydrerkrackade, lösningsmedelsraffinerade petroleumdestillat.)	649-495-00-0	295-306-6	91995-45-8	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade lätta nafteniska, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator och avlägsna aromatiska kolväten genom lösningsmedelsextraktion. Består främst av naftenkolväten, främst C15 till C30, och bildar en färdig olja med viskositet mellan 13 och 15 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-496-00-6	295-316-0	91995-54-9	L
Smörjoljor (petroleum) C17-35, lösningsmedelsextraherade, avvaxade, vätebehandlade	649-497-00-1	295-423-2	92045-42-6	L
Smörjoljor (petroleum), hydrokrackade icke aromatiska lösningsmedelsavparaffinerade	649-498-00-7	295-424-8	92045-43-7	L
Återstodsoljor (petroleum), hydorkrackade syrabehandlade lösningsmedelsavvaxade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att med lösningsmedel avlägsna paraffiner från återstoder från destillationen av syrabehandlade, hydrerkrackade tunga paraffiner, med kokpunkt över ungefär 380 °C.)	649-499-00-2	295-499-7	92061-86-4	L
Paraffinoljor (petroleum), lösningsmedelsraffinerade avvaxade tunga (Komplex blandning av kolväten erhållen från svavelhaltig paraffinråolja. Består främst av en lösningsmedelsraffinerad avparaffinerad smörjolja med viskositet 65 10-6 m2.s-1 vid 50 °C.)	649-500-00-6	295-810-6	92129-09-4	L
Smörjoljor (petroleum), basoljor, paraffiniska (Komplex blandning av kolväten, erhållen vid raffinering av råolja. Består främst av aromater, naftener och paraffiner, och bildar en färdig olja med viskositet 23 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-501-00-1	297-474-6	93572-43-1	L
Kolväten, hydrokrackade paraffiniska destillationsåterstoder, lösningsmedelsavvaxade	649-502-00-7	297-857-8	93763-38-3	L
Kolväten, C20-50, återstodsoljehydrering, vakuumdestillat	649-503-00-2	300-257-1	93924-61-9	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade vätebehandlade tunga, hydrerade	649-504-00-8	305-588-5	94733-08-1	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade hydrokrackade lätta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsavaromatisering av återstoder från hydrerkrackad petroleum. Består främst av kolväten, främst C18 till C27, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 370 °C och 450 °C.)	649-505-00-3	305-589-0	94733-09-2	L
Smörjoljor (petroleum), C18-40, lösningsmedelsavvaxade hydrokrackade destillatbaserade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom lösningsmedelsavparaffinering av destillationsåterstoder från hydrerkrackad petroleum. Består främst av kolväten, främst C18 till C40, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 370 °C och 550 °C.)	649-506-00-9	305-594-8	94733-15-0	L
Smörjoljor (petroleum), C18–40, lösningsmedelsavvaxade hydrerade raffinatbaserade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom lösningsmedelsavparaffinering av det hydrerade raffinatet från lösningsmedelsextraktion av ett hydrerkrackat petroleumdestillat. Består främst av kolväten, främst C18 till C40, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 370 °C till 550 °C.)	649-507-00-4	305-595-3	94733-16-1	L
Kolväten, C13-30, aromatrika, lösningsmedelsextraherade nafteniska destillat	649-508-00-X	305-971-7	95371-04-3	L
Kolväten, C16-32, aromatrika, lösningsmedelsextraherade nafteniska destillat	649-509-00-5	305-972-2	95371-05-4	L
Kolväten, C37-68, avvaxade avasfalterade vätebehandlade vakuumdestillationsåterstoder	649-510-00-0	305-974-3	95371-07-6	L
Kolväten, C37-65, vätebehandlade avasfalterade vakuumdestillationsåterstoder	649-511-00-6	305-975-9	95371-08-7	L
Destillat (petroleum), hydrokrackade lösningsmedelsraffinerade lätta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsbehandling av ett destillat från hydrerkrackade petroleumdestillat. Består främst av kolväten, främst C18 till C27, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 370 °C och 450 °C.)	649-512-00-1	307-010-7	97488-73-8	L
Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade hydrerade tunga (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av ett hydrerat petroleumdestillat. Består främst av kolväten, främst C19 till C40, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 390 °C och 550 °C.)	649-513-00-7	307-011-2	97488-74-9	L
Smörjoljor (petroleum) C18-27, hydrokrackade lösningsmedelavvaxade	649-514-00-2	307-034-8	97488-95-4	L
Kolväten, C17-30, vätebehandlade lösningsmedelsavasfalterade atmosfäriska destillationsåterstoder, lätta destillat (Komplex blandning av kolväten, erhållen som första genomflöde från vakuumdestillationen av utflödet från behandlingen av lösningsmedelsavasfalterad korta återstoder med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C17 till C30, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 300 °C och 400 °C. Bildar en färdig olja med viskositet 4 10-6 m2.s-1 vid ungefär 100 °C.)	649-515-00-8	307-661-7	97675-87-1	L
Kolväten, C17-40, vätebehandlade lösningsmedelsavasfalterade destillationsåterstoder, lätta vakuumdestillat (Komplex blandning av kolväten, erhållen som första genomflöde från vakuumdestillationen av utflödet från den katalytiska vätebehandlingen av lösningsmedelsavasfalterade korta återstoder, med viskositet 8 10-6 m2.s-1 vid ungefär 100 °C. Består främst av kolväten, främst C17 till C40, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 300 °C och 500 °C.)	649-516-00-3	307-755-8	97722-06-0	L
Kolväten, C13-27, lösningsmedelsextraherade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktion av aromater från ett lätt naftendestillat med viskositet 9,5 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Består av kolväten, främst C13 till C27, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 240 °C och 400 °C.)	649-517-00-9	307-758-4	97722-09-3	L
Kolväten, C14-29, lösningsmedelsextraherade lätta nafteniska (Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktion av aromater från ett lätt naftendestillat med viskositet 16 10-6 m2.s-1 vid 40 °C. Består av kolväten, främst C14 och C29, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 250 °C och 425 °C.)	649-518-00-4	307-760-5	97722-10-6	L
Kolväten, C27–42, avaromatiserade	649-519-00-X	308-131-8	97862-81-2	L
Kolväten, C17-30, vätebehandlade destillat, lätta destillationsfraktioner	649-520-00-5	308-132-3	97862-82-3	L
Kolväten, C27-45, nafteniska vakuumdestillations-	649-521-00-0	308-133-9	97862-83-4	L
Kolväten, C27-45, avaromatiserade	649-522-00-6	308-287-7	97926-68-6	L
Kolväten, C20-58, vätebehandlade	649-523-00-1	308-289-8	97926-70-0	L
Kolväten, C27-42, nafteniska	649-524-00-7	308-290-3	97926-71-1	L
Återstodsoljor (petroleum), kolbehandlade lösningsmedelsavvaxade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av lösningsmedelsavvaxade petroleumåterstodsoljor med aktivt kol för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar.)	649-525-00-2	309-710-8	100684-37-5	L
Återstodsoljor (petroleum), lerbehandlade lösningsmedelsavvaxade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av lösningsmedelsavvaxade petroleumåterstodsoljor med blekjord för att avlägnsa spår av polära föreningar samt föroreningar.)	649-526-00-8	309-711-3	100684-38-6	L
Smörjoljor (petroleum) C25, lösningsmedelsextraherade, avasfalterade, avvaxade, hydrerade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsextraktion och hydrering av vakuumdestillationsåterstoder. Består främst av kolväten, främst högre än C25, och bildar en färdig olja med viskositet i området 32 10-6 m2.s-1 till 37 10-6 m2.s-1 vid 100 °C.)	649-527-00-3	309-874-0	101316-69-2	L
Smörjoljor (petroleum), C17-32, lösningsmedelsextraherade, avvaxade, hydrerade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsextraktion och hydrering av atmosfäriska destillationsåterstoder. Består främst av kolväten, främst C17 till C32, och bildar en färdig olja med viskositet i området 17 10-6 m2.s-1 till 23 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-528-00-9	309-875-6	101316-70-5	L
Smörjoljor (petroleum), C20-35, lösningsmedelsextraherade, avvaxade, hydrerade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsextraktion och hydrering av atmosfäriska destillationsåterstoder. Består främst av kolväten, främst C20 till C35, och bildar en färdig olja med viskositet i området 37 10-6 m2.s-1 till 44 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-529-00-4	309-876-1	101316-71-6	L
Smörjoljor (petroleum), C24-50, lösningsmedelsextraherade, avvaxade, hydrerade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsextraktion och hydrering av atmosfäriska destillationsåterstoder. Består främst av kolväten, främst C24 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet i området 16 10-6 m2.s-1 till 75 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-530-00-X	309-877-7	101316-72-7	L
Extrakt (petroleum), tungt naftendestillat lösningsmedels-, aromatkoncentrat (Aromatkoncentrat erhållet genom att tillsätta vatten till lösningsmedelsextrakt av tungt naftalendestillat och extraktionslösningsmedel.)	649-531-00-5	272-175-3	68783-00-6	L
Extrakt (petroleum), lösningsmedelsraffinerat tungt paraffindestillat lösningsmedels- (Komplex blandning av kolväten, erhållen som extrakt från omextraktionen av lösningsmedelsraffinerat, tungt paraffindestillat. Består av mättade och omättade kolväten, främst C20 till C50.)	649-532-00-0	272-180-0	68783-04-0	L
Extrakt (petroleum), tunga paraffindestillat, lösningsmedelsavasfalterade (Komplex blandning av kolväten, erhållen som extrakt från lösningsmedelsextraktion av tungt paraffindestillat.)	649-533-00-6	272-342-0	68814-89-1	L
Extrakt (petroleum), tungt naftendestillat lösningsmedels-, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla ett tungt naftendestillatlösningsmedelsextrakt med väte i närvaro av katalysator. Består främst av aromatiska kolväten, främst C20 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-534-00-1	292-631-5	90641-07-9	L
Extrakt (petroleum), tungt paraffindestillat lösningsmedels-, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla ett tungt paraffindestillatlösningsmedelsextrakt med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C21 till C33, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 350 °C och 480 °C.)	649-535-00-7	292-632-0	90641-08-0	L
Extrakt (petroleum), lätt paraffindestillat lösningsmedels-, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla ett lätt paraffindestillatlösningsmedelsextrakt med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C17 till C26, med ungefärligt kokpunktsintervall mellan 280 °C och 400 °C.)	649-536-00-2	292-633-6	90641-09-1	L
Extrakt (petroleum), vätebehandlat lätt paraffindestillat lösningsmedels- (Komplex blandning av kolväten, erhållen som extrakt från lösningsmedelsextraktion av ett intermediärt paraffintoppfraktionslösningsmedelsdestillat, som behandlats med väte i närvaro av katalysator. Består främst av aromatiska kolväten, främst C16 till C36.)	649-537-00-8	295-335-4	91995-73-2	L
Extrakt (petroleum), lätt naftendestillat lösningsmedels-, väteavsvavlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla extraktet från en lösningsmedelsextraktionsprocess med väte i närvaro av katalysator, under förhållanden primärt för att avlägsna svavelföreningar. Består främst av aromatiska kolväten, främst C15 till C30. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-538-00-3	295-338-0	91995-75-4	L
Extrakt (petroleum), lätt paraffindestillat lösningsmedels-, syrabehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen som en fraktion vid destillation av ett extrakt från lösningsmedelsextraktion av lätta paraffintoppfraktionspetroleumdestillat som svavelsyraraffinerats. Består främst av aromatiska kolväten, främst C16 till C32.)	649-539-00-9	295-339-6	91995-76-5	L
Extrakt (petroleum), lätt paraffindestillat lösningsmedels-, väteavsvavlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsextraktion av ett lätt paraffindestillat och behandlat med väte för att omvandla organiskt svavel till svavelväte, som avlägsnas. Består främst av kolväten, främst C15 till C40, och bildar en färdig olja med viskositet högre än 10-5 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-540-00-4	295-340-1	91995-77-6	L
Extrakt (petroleum), lätt vakuumgasolja, lösningsmedels-, vätebehandlade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom lösningsmedelsextraktion av lätt vakuumgasolja och behandlad med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C13 till C30.)	649-541-00-X	295-342-2	91995-79-8	L
Extrakt (petroleum), tungt paraffindestillat lösningsmedels-, lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt- eller en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C20 till C50. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer av aromatiska kolväten, bestående av 4 till 6 kondenserade aromatringar.)	649-542-00-5	296-437-1	92704-08-0	L
Extrakt (petroleum), tungt naftendestillat lösningsmedels-, väteavsvavlade (Komplex blandning av kolväten erhållen från ett petroleumråmaterial genom behandling med väte för att omvandla organiskt svavel till svavelväte, som avlägsnas. Består främst av kolväten, främst C15 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-543-00-0	297-827-4	93763-10-1	L
Extrakt (petroleum), lösningsmedelsavvaxade tunga paraffindestillatlösningsmedels-, väteavsvavlade (Komplex blandning av kolväten erhållen från ett lösningsmedelsavvaxat råmaterial genom behandling med väte för att omvandla organiskt svavel till svavelväte, som avlägsnas. Består främst av kolväten, främst C15 till C50, och bildar en färdig olja med viskositet minst 19 10-6 m2.s-1 vid 40 °C.)	649-544-00-6	297-829-5	93763-11-2	L
Extrakt (petroleum), lätt paraffindestillat lösningsmedels-, kolbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen som en fraktion från destillation av ett extrakt utvunnet genom lösningsmedelsextraktion av lätt paraffintoppfraktionspetroleumdestillat behandlat med aktivt kol för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består främst av aromatiska kolväten, främst C16 till C32.)	649-545-00-1	309-672-2	100684-02-4	L
Extrakt (petroleum), lätt paraffindestillat lösningsmedels-, lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen som en fraktion från destillation av ett extrakt utvunnet genom lösningsmedelsextraktion av lätt paraffintoppfraktionspetroleumdestillat behandlat med blekjord för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består främst av aromatiska kolväten, främst C16 till C32.)	649-546-00-7	309-673-8	100684-03-5	L
Extrakt (petroleum), lätt vakuumgasolja lösningsmedels-, kolbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsextraktion av lätt vakuumpetroleumgasolja behandlad med aktivt kol för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består främst av aromatiska kolväten, främst C13 till C30.)	649-547-00-2	309-674-3	100684-04-6	L
Extrakt (petroleum), lätt vakuumgasolja lösningsmedels-, lerbehandlade (Komplex blandning av kolväten erhållen genom lösningsmedelsextraktion av lätt vakuumpetroleumgasolja behandlad med blekjord för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består främst av aromatiska kolväten, främst C13 till C30.)	649-548-00-8	309-675-9	100684-05-7	L
Footsoil (petroleum) (Komplex blandning av kolväten erhållen som oljefraktionen från en lösningsmedelsavfettnings- eller vaxsvettningsprocess. Består främst av grenade kolväten, främst C20 till C50.)	649-549-00-3	265-171-8	64742-67-2	L
Footsoil (petroleum), vätebehandlad	649-550-00-9	295-394-6	92045-12-0	L
▼M73
Eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer, utom sådana som anges på annan plats i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008. [Syntetiska glasaktiga (silikat) fibrer, slumpvis ordnade vars totala innehåll av oxider av alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller (Na2O+K2O+CaO+ MgO+BaO) är lika med eller understiger 18 viktprocent]	650-017-00-8	—	—	A, R
▼C1

Tillägg 3

Post 29 – Mutagena ämnen: kategori 1A

Tillägg 4

Post 29 – Mutagena ämnen: kategori 1B

Ämnen	Indexnummer	EG-nummer	CAS-nummer	Kommentarer
▼M14
O-isobutyl-N-etoxikarbonyltiokarbamat	006-094-00-X	434-350-4	103122-66-3
O-hexyl-N-etoxikarbonyltiokarbamat	006-102-00-1	432-750-3	—
▼C1
Hexametylfosforsyratriamid	015-106-00-2	211-653-8	680-31-9
▼M14
Blandning av: dimetyl-(2-(hydroximetylkarbamoyl)etyl)fosfonat; dietyl-(2-(hydroximetylkarbamoyl)etyl)fosfonat; metyletyl-(2-(hydroximetylkarbamoyl)etyl) fosfonat	015-196-00-3	435-960-3	—
▼M82
Dimetylpropylfosfonat	015-208-00-7	242-555-3	18755-43-6
▼C1
Dietylsulfat	016-027-00-6	200-589-6	64-67-5
Krom(VI)trioxid	024-001-00-0	215-607-8	1333-82-0	►M21 — ◄
Kaliumdikromat	024-002-00-6	231-906-6	7778-50-9	►M21 — ◄
Ammoniumdikromat	024-003-00-1	232-143-1	7789-09-5	►M21 — ◄
▼M14
Natriumdikromat	024-004-00-7	234-190-3	10588-01-9
▼M14 —————
▼C1
Kromyldiklorid; kromdioxidklorid	024-005-00-2	239-056-8	14977-61-8
Kaliumkromat	024-006-00-8	232-140-5	7789-00-6
Natriumkromat	024-018-00-3	231-889-5	7775-11-3	►M21 — ◄
Kadmiumfluorid	048-006-00-2	232-222-0	7790-79-6	►M21 — ◄
Kadmiumklorid	048-008-00-3	233-296-7	10108-64-2	►M21 — ◄
Kadmiumsulfat	048-009-00-9	233-331-6	10124-36-4	►M21 — ◄
▼M49
Kadmiumkarbonat	048-012-00-5	208-168-9	513-78-0
Kadmiumhydroxid; kadmiumdihydroxid	048-013-00-0	244-168-5	21041-95-2
Kadmiumnitrat; kadmiumdinitrat	048-014-00-6	233-710-6	10325-94-7
▼C1
Butan [innehållande ≥ 0,1 % butadien (203-450-8)] [1]	601-004-01-8	203-448-7 [1]	106-97-8 [1]	C ►M21 — ◄
Isobutan [innehållande ≥ 0,1 % butadien (203-450-8)] [2]	601-004-01-8	20-857-2 [2]	75-28-5 [2]	C ►M21 — ◄
1,3-butadien; buta-1,3-dien	601-013-00-X	203-450-8	106-99-0	D
Benzene	601-020-00-8	200-753-7	71-43-2	►M21 — ◄
Benz[a]pyren	601-032-00-3	200-028-5	50-32-8
1,2-dibrom-3-klorpropan	602-021-00-6	202-479-3	96-12-8
Etylenoxid	603-023-00-X	200-849-9	75-21-8
Propylenoxid; 1,2-epoxipropan; metyloxiran	603-055-00-4	200-879-2	75-56-9	►M21 — ◄
2,2'-bioxiran; 1,2:3,4-diepoxibutan	603-060-00-1	215-979-1	1464-53-5
▼M69
2,2-bis(brommetyl)propan-1,3-diol	603-240-00-X	221-967-7	3296-90-0
▼M14
2-Klor-6-fluorfenol	604-082-00-4	433-890-8	2040-90-6
▼C1
Metyl-akrylamidiometoxiacetat (innehållande ≥ 0,1 % akrylamid)	607-190-00-X	401-890-7	77402-03-0
Metylakrylamidoglykolat (innehållande ≥ 0,1 % akrylamid)	607-210-00-7	403-230-3	77402-05-2
▼M45
3,7-Dimetylokta-2,6-diennitril	608-067-00-3	225-918-0	5146-66-7
▼C1
2-nitrotoluen	609-065-00-5	201-853-3	88-72-2	►M21 — ◄
4,4'-oxidianilin [1] och dess salter p-aminofenyleter [1]	612-199-00-7	202-977-0 [1]	101-80-4 [1]	►M21 — ◄
▼M14
(2-Kloroetyl)(3-hydroxipropyl)ammoniumklorid	612-246-00-1	429-740-6	40722-80-3
▼C1
Aziridin	613-001-00-1	205-793-9	151-56-4
Karbendazim (ISO) metylbenzimidazol-2-ylkarbamat	613-048-00-8	234-232-0	10605-21-7
Benomyl (ISO) metyl-1-(butylkarbamoyl)benzimida-zol-2-ylkarbamat	613-049-00-3	241-775-7	17804-35-2
▼M14
Kolkicin	614-005-00-6	200-598-5	64-86-8
▼C1
Triglycidylisocyanurat; TGIC	615-021-00-6	219-514-3	2451-62-9
Akrylamid	616-003-00-0	201-173-7	79-06-1
1,3,5-tris-[(2S och 2R)-2,3-epoxipropyl]-1,3,5-triazin-2,4,6-(1H,3H,5H)-trion	616-091-00-0	423-400-0	59653-74-6	►M21 — ◄
▼M14
N-[6,9-dihydro-9-[[2-hydroxi-1-(hydroximetyl)etoxi]metyl]-6-oxo-1H-purin-2-yl]acetamid	616-148-00-X	424-550-1	84245-12-5
▼M69
N-(hydroximetyl)akrylamid; metylolakrylamid; NMA	616-230-00–5	213-103-2	924-42-5
▼M14
Tjäroljor, brunkols-; Lättolja; [Destillat från brunkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 80 °C till 250 °C (176 °F–482 °F). Består främst av alifatiska och aromatiska kolväten och monobasiska fenoler.]	648-002-00-6	302-674-4	94114-40-6	J
Bensenförfraktioner (kol); Lättolja, omdestillat, lågkokande; [Destillat från koksugnslättolja med ungefärligt destillationsintervall under 100 °C (212 °F). Sammansatt främst av alifatiska C4- till C6-kolväten.]	648-003-00-1	266-023-5	65996-88-5	J
Destillat (stenkolstjära), bensenfraktion, bensen-, toluen- och xylenrika; Lättolja, omdestillat, lågkokande; [Återstod från destillation av råbensen för avlägsnande av bensenförfraktioner. Består främst av bensen, toluen och xylener, med ungefärligt kokpunktsintervall från 75 °C till 200 °C (167 °F–392 °F).]	648-004-00-7	309-984-9	101896-26-8	J
Aromatiska kolväten C6-10, C8-rika; Lättolja, omdestillat, lågkokande	648-005-00-2	292-697-5	90989-41-6	J
Solventnafta (kol), lätt; Lättolja, omdestillat, lågkokande	648-006-00-8	287-498-5	85536-17-0	J
Solventnafta (kol), xylen-styrenfraktion; Lättolja, omdestillat, intermediärt kokande	648-007-00-3	287-502-5	85536-20-5	J
Solventnafta (kol), kumaron-styrenhaltig; Lättolja, omdestillat, intermediärt kokande	648-008-00-9	287-500-4	85536-19-2	J
Solventnafta (kol), destillationsåterstoder; Lättolja, omdestillat, högkokande; [Återstod efter destillation av återvunnen nafta. Består främst av naftalen och kondensationsprodukter av inden och styren.]	648-009-00-4	292-636-2	90641-12-6	J
Aromatiska kolväten, C8-; Lättolja, omdestillat, högkokande	648-010-00-X	292-694-9	90989-38-1	J
Aromatiska kolväten, C8-9, biprodukter från polymerisation av kolvätehartser; Lättolja, omdestillat, högkokande; [Komplex blandning av kolväten, erhållen efter avdunstning av lösningsmedel i vakuum från polymeriserat kolväteharts. Består främst av aromatiska kolväten, i synnerhet C8 till C9, med ungefärligt kokpunktsintervall från 120 °C till 215 °C (248 °F–419 °F).]	648-012-00-0	295-281-1	91995-20-9	J
Aromatiska kolväten, C9-12, bensendestillation; Lättolja, omdestillat, högkokande	648-013-00-6	295-551-9	92062-36-7	J
Extraktionsåterstoder (kol), alkalisk bensenfraktion, syraextrakt; Lättolja, extraktionsåterstoder, lågkokande; [Omdestillat från destillat, befriat från tjärsyror och tjärbaser, från högtemperaturtjära från bituminösa kol, med ungefärligt kokpunktsintervall från 90 °C till 160 °C (194 °F–320 °F. Består främst av bensen, toluen och xylener.]	648-014-00-1	295-323-9	91995-61-8	J
Extraktionsåterstoder (stenkolstjära), alkaliska, bensenfraktion, syraextrakt; Lättolja, extraktionsåterstoder, lågkokande; [Komplex blandning av kolväten, erhållen efter omdestillation av högtemperaturstenkolstjära (tjärsyra- och tjärbasfri). Består främst av osubstituerade och substituerade monocykliska aromatiska kolväten med kokpunktsintervall från 85 °C till 195 °C (185 °F–383 °F).]	648-015-00-7	309-868-8	101316-63-6	J
Extraktionsåterstoder (kol), sura, bensenfraktion; Lättolja, extraktionsåterstoder, lågkokande; [Sur slambiprodukt från svavelsyraraffinering av råa högtemperaturkol. Består främst av svavelsyra och organiska föreningar.]	648-016-00-2	298-725-2	93821-38-6	J
Extraktionsåterstoder (kol), lättolja, alkaliska, destillationstoppfraktioner; Lättolja, extraktionsåterstoder, lågkokande; [Första fraktionen från destillation av aromatiska kolväten, kumaron-, naftalen- och indenrika förfraktionskolonnbottenfraktioner eller tvättad karbololja, med kokpunkt avsevärt under 145 °C (293 °F). Består främst av alifatiska och aromatiska C7- och C8-kolväten.]	648-017-00-8	292-625-2	90641-02-4	J
Extraktionsåterstoder (kol), alkaliska, lättolje-, syraextrakt, indenfraktion; Lättolja, extraktionsåterstoder, intermediärt kokande	648-018-00-3	309-867-2	101316-62-5	J
Extraktionsåterstoder (kol), alkaliska, lättolje-, naftaindenfraktion; Lättolja, extraktionsåterstoder, högkokande; [Destillat från aromatiska kolväten, kumaron-, naftalen- och indenrika förfraktionskolonnbottenfraktioner eller tvättad karbololja, med ungefärligt kokpunktsintervall från 155 °C till 180 °C (311 °F–356 °F). Består främst av inden, indan och trimetylbensener.]	648-019-00-9	292-626-8	90641-03-5	J
Solventnafta (kol); [Destillat från antingen högtemperaturstenkolstjära, koksugnslättolja eller alkaliska extraktionsåterstoder av stenkolstjärolja, med ungefärligt destillationsintervall från 130 °C till 210 °C (266 °F–410 °F). Består främst av inden och andra polycykliska ringsystem innehållande en enda aromatisk ring. Kan innehålla fenolföreningar och aromatiska kvävebaser.]; Lättolja, extraktionsåterstoder, högkokande	648-020-00-4	266-013-0	65996-79-4	J
Destillat (stenkolstjära), lättoljor, neutral fraktion; Lättolja, extraktionsåterstoder, högkokande; [Destillat från fraktionerad destillation av högtemperaturstenkolstjära. Består främst av alkylsubstituerade, monocykliska, aromatiska kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall från 135 °C till 210 °C (275 °F–410 °F). Kan också innehålla omättade kolväten som inden och kumaron.]	648-021-00-X	309-971-8	101794-90-5	J
Destillat (stenkolstjära), lättoljor, syraextrakt; Lättolja, extraktionsåterstoder, högkokande; [Olja bestående av en komplex blandning av aromatiska kolväten, främst inden, naftalen, kumaron, fenol samt o-, m- och p-kresol, med kokpunktsintervall från 140 °C till 215 °C (284 °F–419 °F).]	648-022-00-5	292-609-5	90640-87-2	J
Destillat (stenkolstjära), lättoljor; Karbololja; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av stenkolstjära. Består främst av aromater och andra kolväten, fenolföreningar och aromatiska kväveföreningar; ungefärligt destillationsinstervall från 150 °C till 210 °C (302 °F–410 °F).]	648-023-00-0	283-483-2	84650-03-3	J
Tjäroljor, stenkols-; Karbololja; [Destillat från högtemperaturstenkolstjära med ungefärligt destillationsintervall från 130 °C till 250 °C (266 °F–410 °F). Består främst av naftalen, alkylnaftalener, fenolföreningar och aromatiska kvävebaser.]	648-024-00-6	266-016-7	65996-82-9	J
Extraktionsåterstoder (kol), lättolja, alkaliska, syraextrakt; Karbololja, extraktionsåterstod; [Olja uppkommen vid syratvätt av alkalitvättad karbololja, för att avlägsna mindre mängder av basiska föreningar (tjärbaser). Består främst av inden, indan och alkylbensener.]	648-026-00-7	292-624-7	90641-01-3	J
Extraktionsåterstoder (kol), tjärolja, alkaliska; Karbololja, extraktionsåterstod; [Återstoder från stenkolstjärolja vid alkalisk tvätt, exempelvis med vattenlösning av natriumhydroxid, efter avlägsnande av råstenkolstjärsyror. Består främst av naftalener och aromatiska kvävebaser.]	648-027-00-2	266-021-4	65996-87-4	J
Extraktionsoljor (kol), lättoljor; Syraextrakt; [Vattenfasen från sur tvättning av alkalitvättad karbololja. Består främst av sura salter av olika aromatiska kvävebaser, bl.a. pyridin, kinolin och deras alkylderivat.]	648-028-00-8	292-622-6	90640-99-6	J
Pyridin, alkylderivat; Råtjärbaser; [Komplex blandning av polyalkylerade pyridiner, erhållen genom destillation av stenkolstjära eller som högkokande destillat (kokpunkt över 150 °C) från reaktion mellan ammoniak och acetaldehyd, formaldehyd eller paraformaldehyd.]	648-029-00-3	269-929-9	68391-11-7	J
Tjärbaser, kol-, pikolinfraktion; Destillerade baser; [Pyridinbaser, med ungefärligt kokpunktsintervall från 125 °C till 160 °C (257 °F–320 °F), erhållna genom destillation av neutraliserat syraextrakt från den bashaltiga tjärfraktionen erhållen genom destillation av bituminös stenkolstjära. Består främst av lutidiner och pikoliner.]	648-030-00-9	295-548-2	92062-33-4	J
Tjärbaser, kol-, lutidinfraktion; Destillerade baser	648-031-00-4	293-766-2	91082-52-9	J
Extraktionsoljor (kol), tjärbaser, kollidinfraktion; Destillerade baser; [Extrakt erhållet vid sur extraktion av baser från aromatiska oljor från rå koltjära, neutralisation, och destillation av baserna. Består främst av kollidiner, anilin, toluidiner, lutidiner och xylidiner.]	648-032-00-X	273-077-3	68937-63-3	J
Tjärbaser, kol-, kollidinfraktion; Destillerade baser; [Destillationsfraktion, med ungefärligt kokpunktsintervall från 181 °C till 186 °C(356 °F–367 °F), från råbaser erhållna från den neutraliserade, syraextraherade, bashaltiga tjärfraktion som erhålls genom destillation av bituminös stenkolstjära. Består främst av anilin och kollidiner.]	648-033-00-5	295-543-5	92062-28-7	J
Tjärbaser, kol-, anilinfraktion; Destillerade baser; [Destillationsfraktion, med ungefärligt kokpunktsintervall från 180 °C till 200 °C (356 °F–392 °F), erhållen från råbaserna genom avlägsnande av fenoler och baser från den karboliserade oljan från destillation av stenkolstjära. Består främst av anilin, kollidiner, lutidiner och toluidiner.]	648-034-00-0	295-541-4	92062-27-6	J
Tjärbaser, kol-, toluidinfraktion; Destillerade baser	648-035-00-6	293-767-8	91082-53-0	J
Destillat (petroleum), pyrolysolja från alken-alkyntillverkning, blandade med högtemperaturstenkolstjära, indenfraktion; Omdestillat; [Komplex blandning av kolväten erhållen som omdestillat från fraktionerad destillation av högtemperaturtjära från bituminösa kol, samt återstodsoljor från pyrolytisk tillverkning av alkener och alkyner från råoljeprodukter eller naturgas. Består främst av inden; ungefärligt kokpunktsintervall från 160 °C till 190 °C (320 °F–374 °F).]	648-036-00-1	295-292-1	91995-31-2	J
Destillat (kol), stenkolstjärepyrolysåterstodsoljor, naftalenoljor; Omdestillat; [Omdestillat erhållet från fraktionerad destillation av högtemperaturtjära från bituminösa kol och pyrolysåterstodsoljor, med ungefärligt kokpunktsintervall från 190 °C till 270 °C (374 °F–518 °F). Består främst av substituerade, bicykliska aromater.]	648-037-00-7	295-295-8	91995-35-6	J
Extraktionsåterstoder (kol), stenkolstjära och pyrolysåterstodsoljor, naftalenolja, omdestillat; Omdestillat; [Omdestillat erhållet från fraktionerad destillation av metylnaftalenolja, befriad från fenoler och baser, erhållen från högtemperaturtjära från bituminösa kol och pyrolysåterstodsoljor, med ungefärligt kokpunktsintervall från 220 °C till 230 °C (428 °F–446 °F). Består främst av osubstituerade och substituerade bicykliska aromatiska kolväten.]	648-038-00-2	295-329-1	91995-66-3	J
Extraktionsoljor (kol), stenkolstjärepyrolysåterstodsoljor, naftalenolja; Omdestillat; [Neutral olja erhållen genom avlägsnande av fenoler och baser från oljan erhållen vid destillation av högtemperaturtjära och pyrolysåterstodsoljor, med ungefärligt kokpunktsintervall från 225 °C till 255 °C (437 °F–491 °F). Består främst av substituerade, bicykliska aromatiska kolväten.]	648-039-00-8	310-170-0	122070-79-5	J
Extraktionsoljor (kol), stenkolstjärepyrolysåterstodsoljor, naftalenolja, destillationsåterstoder; Omdestillat; [Återstoder från destillation av metylnaftalenolja (från bituminös stenkolstjära och pyrolysåtersodsoljor), befriad från fenoler och baser, med ungefärligt kokpunktsintervall från 240 °C till 260 °C (464 °F–500 °F). Består främst av substituerade, bicykliska aromatiska och heterocykliska kolväten.]	648-040-00-3	310-171-6	122070-80-8	J
▼M26
Beck, koltjäre-, högtemperaturs- (Återstoder från destillation av högtemperaturstenkolstjära. Svart, fast ämne med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 30 °C och 180 °C [86 °F–356 °F]. Består främst av en sammansatt blandning av tre eller flera kondenserade aromatringar.)	648-055-00-5	266-028-2	65996-93-2
▼M14
Destillat (kol), koksugnslättolja, naftalenfraktion; Naftalenolja; [Komplex blandning av kolväten erhållen vid prefraktionering (kontinuerlig destillation) av koksugnslättolja. Består främst av naftalen, kumaron och inden, och kokar vid högre temperatur än 148 °C (298 °F).]	648-084-00-3	285-076-5	85029-51-2	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor; Naftalenolja; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av stenkolstjära. Består främst av aromater och andra kolväten, fenolföreningar och aromatiska kväveföreningar; ungefärligt destillationsintervall från 200 °C till 250 °C (392 °F–482 °F).]	648-085-00-9	283-484-8	84650-04-4	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, med lågt naftaleninnehåll; Naftalenolja, omdestillat; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom kristallisation av naftalenolja. Består främst av naftalen, alkylnaftalener och fenolföreningar.]	648-086-00-4	284-898-1	84989-09-3	J, M
Destillat (stenkolstjära), moderlut från naftalenoljekristallisation; Naftalenolja, omdestillat; [Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen som filtrat från kristallisation av naftalenfraktionen ur stenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 200 °C till 230 °C (392 °F–446 °F). Består främst av naftalen, tionaftalen och alkylnaftalener.]	648-087-00-X	295-310-8	91995-49-2	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), naftalenolja, alkaliska; Naftalenolja, extraktionsåterstod; [Komplex blandning av kolväten erhållen vid alkalisk tvättning av naftalenolja för avlägsnande av fenolföreningar (tjärsyror). Består främst av naftalen och alkylnaftalener.]	648-088-00-5	310-166-9	121620-47-1	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), naftalenolja, alkaliska, med lågt innehåll av naftalen; Naftalenolja, extraktionsåterstod; [Komplex blandning av kolväten erhållen som återstoder efter avlägsnande av naftalen från alkalitvättad naftalenolja genom kristallisation. Består främst av naftalen och alkylnaftalener.]	648-089-00-0	310-167-4	121620-48-2	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, naftalenfria, alkaliska extrakt; Naftalenolja, extraktionsåterstod; [Olja som återstår efter avlägsnande av fenolföreningar (tjärsyror) från avtappad naftalenolja genom alkalisk tvätt. Består främst av naftalen och alkylnaftalener.]	648-090-00-6	292-612-1	90640-90-7	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), naftalenolja, alkaliska, destillationstoppfraktioner; Naftalenolja, extraktionsåterstod; [Destillat från alkalitvättad naftalenolja med ungefärligt destillationsintervall från 180 °C till 220 °C (356 °F–428 °F). Består främst av naftalen, alkylbensener, inden och indan.]	648-091-00-1	292-627-3	90641-04-6	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, metylnaftalenfraktion; Metylnaftalenolja; [Destillat från fraktionerad destillation av högtemperaturstenkolstjära. Består främst av substituerade, bicykliska aromatiska kolväten och aromatiska kvävebaser, med ungefärligt kokpunktsintervall från 225 °C till 255 °C (437 °F–491 °F).]	648-092-00-7	309-985-4	101896-27-9	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, indol-metylnaftalenfraktion; Metylnaftalenolja; [Destillat från fraktionerad destillation av högtemperaturstenkolstjära. Består främst av indol och metylnaftalen, med ungefärligt kokpunktsintervall från 235 °C till 255 °C (455 °F–491 °F).]	648-093-00-2	309-972-3	101794-91-6	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, syraextrakt; Metylnaftalenolja, extraktionsåterstod; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom avlägsnande av baser från den metylnaftalenfraktion som erhålls vid destillation av stenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 230 °C till 255 °C (446 °F–491 °F). Består främst av 1(2)- metylnaftalen, naftalen, dimetylnaftalen och bifenyl.]	648-094-00-8	295-309-2	91995-48-1	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), naftalenolja, alkaliska, destillationsåterstoder; Metylnaftalenolja, extraktionsåterstod; [Återstoder från destillation av alkalitvättad naftalenolja, med ungefärligt destillationsintervall från 220 °C till 300 °C (428 °F–572 °F). Består främst av naftalen, alkylnaftalener och aromatiska kvävebaser.]	648-095-00-3	292-628-9	90641-05-7	J, M
Extraktionsoljor (kol), sura, tjärbasfria; Metylnaftalenolja, extraktionsåterstod; [Extraktionsoljor, med ungefärligt kokpunktsintervall från 220 °C till 265 °C (428 °F–509 °F), från alkaliska återstoder från extraktion av stenkolstjära, erhållna genom sur tvätt med exempelvis utspädd svavelsyra, efter destillation för att avlägsna tjärbaser. Består främst av alkylnaftalener.]	648-096-00-9	284-901-6	84989-12-8	J, M
Destillat (stenkolstjära), bensenfraktion, destillationsåterstoder; Tvättolja; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av råbensen (högtemperaturstenkolstjära). Kan vara vätska med ungefärligt destillationsintervall från 150 °C till 300 °C (302 °F–572 °F) eller halvfast eller fast ämne med smältpunkt upp till 70 °C (158 °F). Består främst av naftalen och alkylnaftalener.]	648-097-00-4	310-165-3	121620-46-0	J, M
Antracenolja, antracenpasta; Antracenoljefraktion; [Antracenrikt fast ämne, erhållet genom kristallisation och centrifugering av antracenolja. Består främst av antracen, karbazol och fenantren.]	648-103-00-5	292-603-2	90640-81-6	J, M
Antracenolja, med lågt innehåll av antracen; Antracenoljefraktion; [Oljeåterstoder efter avlägsnande, genom en kristallisationsprocess, av ett antracenrikt fast ämne (antracenpasta) från antracenolja. Består främst av två, tre eller fyra aromatiska ringar.]	648-104-00-0	292-604-8	90640-82-7	J, M
Återstoder (stenkolstjära), antracenoljedestillations- Antracenoljefraktion; [Återstoder från fraktionerad destillation av råantracen, med ungefärligt kokpunktsintervall från 340 °C till 400 °C (644 °F–752 °F). Består främst av tri- och polycykliska, aromatiska och heterocykliska kolväten.]	648-105-00-6	295-505-8	92061-92-2	J, M
Antracenolja, antracenpasta, antracenfraktion; Antracenoljefraktion; [Komplex blandning av kolväten från destillation av antracen, erhållen genom kristallisation av antracenolja från bituminös högtemperaturtjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 330 °C till 350 °C (626 °F–662 °F). Består främst av antracen, karbazol och fenantren.]	648-106-00-1	295-275-9	91995-15-2	J, M
Antracenolja, antracenpasta, karbazolfraktion; Antracenoljefraktion; [Komplex blandning av kolväten från destillation av antracen, erhållen genom kristallisation av antracenolja från högtemperaturtjära från bituminösa kol, med ungefärligt kokpunktsintervall från 350 °C till 360 °C (662 °F–680 °F). Består främst av antracen, karbazol och fenantren.]	648-107-00-7	295-276-4	91995-16-3	J, M
Antracenolja, antracenpasta, lätt destillationsfraktion; Antracenoljefraktion; [Komplex blandning av kolväten från destillation av antracen, erhållen genom kristallisation av antracenolja från bituminös högtemperaturtjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 290 °C till 340 °C (554 °F–644 °F). Består främst av tricykliska aromater och dihydroderivat av dessa.]	648-108-00-2	295-278-5	91995-17-4	J, M
Tjäroljor, kol-, lågtemperatur-; Tjärolja, högkokande; [Destillat från lågtemperaturstenkolstjära. Består främst av kolväten, fenolföreningar och aromatiska kvävebaser, med ungefärligt kokpunktsintervall från 160 °C till 340 °C (320 °F–644 °F).]	648-109-00-8	309-889-2	101316-87-4	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), lågtemperaturstenkolstjära, alkaliska; [Återstoder från lågtemperaturstenkolstjära efter alkalisk tvätt med exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid för att avlägsna råstenkolstjärsyror. Består främst av kolväten och aromatiska kvävebaser.]	648-110-00-3	310-191-5	122384-78-5	J, M
Fenoler, ammoniaklutsextrakt; Alkaliskt extrakt; [Blandning av fenoler extraherad med isobutylacetat från ammoniaklut som kondenserats ur den gas som utvecklas vid lågtemperaturdestillation (under 700 °C (1 292 °F)) av kol. Består främst av en blandning av mono- och dihydrofenoler.]	648-111-00-9	284-881-9	84988-93-2	J, M
Destillat (stenkolstjära), lättoljor, alkaliska extrakt; Alkaliskt extrakt; [Vattenextrakt från karbololja, erhållet genom alkalisk tvätt med exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid. Består främst av alkalisalter av olika fenolföreningar.]	648-112-00-4	292-610-0	90640-88-3	J, M
Extrakt, stenkolstjärolja, alkaliska; Alkaliskt extrakt; [Extrakt från stenkolstjärolja erhållet genom alkalisk tvätt med exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid. Består främst av alkalisalter av olika fenolföreningar.]	648-113-00-X	266-017-2	65996-83-0	J, M
Destillat (stenkolstjära), naftalenoljor, alkaliska extrakt; Alkaliskt extrakt; [Vattenextrakt från naftalenolja, erhållet genom alkalisk tvätt med exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid. Består främst av alkalisalter av olika fenolföreningar.]	648-114-00-5	292-611-6	90640-89-4	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), tjärolja, alkaliska, karbonatiserade, kalkade; Råfenoler; [Produkt erhållen genom behandling av alkaliskt extrakt från stenkolstjära med CO2 och CaO. Består främst av CaCO3, Ca(OH)2, Na2CO3 och andra organiska och oorganiska föroreningar.]	648-115-00-0	292-629-4	90641-06-8	J, M
Tjärsyror, kol, råa; Råfenoler; [Reaktionsprodukter erhållna genom neutralisering av alkaliskt koltjäreextrakt från stenkolstjära med en sur lösning, exempelvis utspädd svavelsyra eller gasformig koldioxid, för att utvinna fria syror. Består främst av tjärsyror som fenol, kresoler och xylenoler.]	648-116-00-6	266-019-3	65996-85-2	J, M
Tjärsyror, brunkol, råa; Råfenoler; [Surgjort alkaliskt extrakt från destillat av brunkolstjära. Består främst av fenol och fenolhomologer.]	648-117-00-1	309-888-7	101316-86-3	J, M
Tjärsyror, brunkolsförgasnings-; Råfenoler; [Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen genom förgasning av brunkol. Består främst av hydroxiaromatiska fenoler, C6-10, och deras homologer.]	648-118-00-7	295-536-7	92062-22-1	J, M
Tjärsyror, destillationsåterstoder; Destillerade fenoler; [Återstoder från destillation av råfenol från kol. Består främst av fenoler, C8 till och med C10, med mjukpunkt från 60 °C till 80 °C (140 °F–176 °F.]	648-119-00-2	306-251-5	96690-55-0	J, M
Tjärsyror, metylfenolfraktion; Destillerade fenoler; [Tjärsyrefraktion, rik på 3- och 4-metylfenol, erhållen genom destillation av råtjärsyra från lågtemperaturstenkolstjära.]	648-120-00-8	284-892-9	84989-04-8	J, M
Tjärsyror, polyalkylfenolfraktion; Destillerade fenoler; [Tjärsyrefraktion, återvunnen vid destillation av råtjärsyra från lågtemperaturstenkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 225 °C till 320 °C (437 °F–608 °F). Består främst av polyalkylfenoler.]	648-121-00-3	284-893-4	84989-05-9	J, M
Tjärsyror, xylenolfraktion; Destillerade fenoler; [Tjärsyrefraktion, rik på 2,4- och 2,5-dimetylfenol, erhållen genom destillation av råtjärsyra från lågtemperaturstenkolstjära.]	648-122-00-9	284-895-5	84989-06-0	J, M
Tjärsyror, etylfenolfraktion; Destillerade fenoler; [Tjärsyrefraktion, rik på 3- och 4-etylfenol, erhållen genom destillation av råtjärsyra från lågtemperaturstenkolstjära.]	648-123-00-4	284-891-3	84989-03-7	J, M
Tjärsyror, 3,5-xylenolfraktion; Destillerade fenoler; [Tjärsyrefraktion, rik på 3,5-dimetylfenol, erhållen genom destillation av lågtemperaturstenkolstjärsyror.]	648-124-00-X	284-896-0	84989-07-1	J, M
Tjärsyror, återstoder, destillat, första fraktion; Destillerade fenoler; [Återstoder från destillation i området från 235 °C till 355 °C (481 °F–697 °F) av lätt karbololja.]	648-125-00-5	270-713-1	68477-23-6	J, M
Tjärsyror, kresyliska, återstoder; Destillerade fenoler; [Återstoder från råstenkolstjärsyror efter avlägsnande av fenol, kresoler, xylenoler och alla högrekokande fenoler. Svart, fast ämne med ungefärlig smältpunkt på 80 °C (176 °F). Består främst av polyalkylfenoler, hartsgummin och oorganiska salter.]	648-126-00-0	271-418-0	68555-24-8	J, M
Fenoler, C9-11; Destillerade fenoler	648-127-00-6	293-435-2	91079-47-9	J, M
Tjärsyror, kresyliska; Destillerade fenoler; [Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen från brunkol, med ungefärligt kokpunktsintervall från 200 °C till 230 °C (392 °F–446 °F). Består främst av fenoler och pyridinbaser.]	648-128-00-1	295-540-9	92062-26-5	J, M
Tjärsyror, brunkols-, C2-alkylfenolfraktion; Destillerade fenoler; [Destillat från syrabehandling av alkaliskt tvättat destillat av brunkolstjära, med ungefärligt kokpunktsintervall från 200 °C till 230 °C (392 °F–446 °F). Består främst av m- och p-etylfenol samt kresoler och xylenoler.]	648-129-00-7	302-662-9	94114-29-1	J, M
Extraktionsoljor (kol), naftalenoljor; Syraextrakt; [Vattenextrakt från sur tvätt av alkalitvättad naftalenolja. Består främst av sura salter av olika aromatiska kvävebaser, bl.a. pyridin, kinolin och deras alkylderivat.]	648-130-00-2	292-623-1	90641-00-2	J, M
Tjärbaser, kinolinderivat; Destillerade baser	648-131-00-8	271-020-7	68513-87-1	J, M
Tjärbaser, kol-, kinolinderivatfraktion; Destillerade baser	648-132-00-3	274-560-1	70321-67-4	J, M
Tjärbaser, kol-, destillationsåterstoder; Destillerade baser; [Återstoder efter destillation av den neutraliserade, syraextraherade bashaltiga tjärfraktion som erhålls vid destillation av stenkolstjära. Består främst av anilin, kollidiner, kinolinderivat och toluidiner.]	648-133-00-9	295-544-0	92062-29-8	J, M
Kolväteoljor, aromatiska, blandade med polyeten och polypropen, pyrolyserade, lätt oljefraktion; Värmebehandlade produkter; [Olja erhållen genom värmebehandling av en polyeten-/polypropenblandning med koltjärebeck eller aromatiska oljor. Består främst av bensen och dess homologer, med ungefärligt kokpunktsintervall från 70 °C till 120 °C (158 °F–248 °F).]	648-134-00-4	309-745-9	100801-63-6	J, M
Kolväteoljor, aromatiska, blandade med polyeten, pyrolyserade, lätt oljefraktion; Värmebehandlade produkter; [Olja erhållen genom värmebehandling av polyeten med koltjärebeck eller aromatiska oljor. Består främst av bensen och dess homologer, med ungefärligt kokpunktsintervall från 70 °C till 120 °C (158 °F–248 °F).]	648-135-00-X	309-748-5	100801-65-8	J, M
Kolväteoljor, aromatiska, blandade med polystyren, pyrolyserade, lätt oljefraktion; Värmebehandlade produkter; [Olja erhållen genom värmebehandling av polystyren med koltjärebeck eller aromatiska oljor. Består främst av bensen och dess homologer, med ungefärligt kokpunktsintervall från 70 °C till 210 °C (158 °F–410 °F).]	648-136-00-5	309-749-0	100801-66-9	J, M
Extraktionsåterstoder (kol), tjärolja alkaliska, naftalendestillationsåterstoder; Naftalendestillationsåterstod; [Återstoder från kemisk olja extraherad efter avlägsnande av naftalen genom destillation. Består främst av aromatiska kolväten med två till fyra kondenserade aromatringar samt aromatiska kvävebaser.]	648-137-00-0	277-567-8	73665-18-6	J, M
Tjärsyror, kresyliska, natriumsalter, frätande lösningar; Alkaliskt extrakt	648-139-00-1	272-361-4	68815-21-4	J, M
Extraktionsoljor (kol), tjärbas-; Syraextrakt; [Extrakt från alkaliska extraktionsåterstoder från stenkolstjära, erhållet genom sur tvätt, exempelvis med utspädd svavelsyra, efter destillation för att avlägsna naftalen. Består främst av sura salter av olika aromatiska kvävebaser, bl.a. pyridin, kinolin och deras alkylderivat.]	648-140-00-7	266-020-9	65996-86-3	J, M
Tjärbaser, stenkols-, råa; Råtjärbaser; [Reaktionsprodukt erhållen genom neutralisering av extraktionsolja från stenkolstjärbas med en alkalisk lösning, exempelvis vattenlösning av natriumhydroxid, för att utvinna de fria baserna. Består främst av organiska baser som akridin, fenantridin, pyridin, kinolin och deras alkylderivat.]	648-141-00-2	266-018-8	65996-84-1	J, M
Lättolja (kol), koksugns-; Råbensen; [Flyktig, organisk vätska extraherad från den gas som utvecklas vid torrdestillation av kol vid hög temperatur (över 700 °C (1 292 °F)). Består främst av bensen, toluen och xylener. Kan innehålla låga halter av andra kolväten.]	648-147-00-5	266-012-5	65996-78-3	J
Destillat (kol), extraktion med flytande lösningsmedel, primära; [Flytande produkt från kondensering av ångor avgivna under uppslutning av kol i flytande lösningsmedel, med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 300 °C (86 °F–572 °F). Består främst av delvis hydrogenerade ringkondenserade aromatiska kolväten samt aromatiska föreningar innehållande kväve, syre och svavel och deras alkylderivat, främst C4 till C14.]	648-148-00-0	302-688-0	94114-52-0	J
Destillat (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackade; [Destillat erhållet genom hydrokrackning av kolextrakt eller lösning framställd genom lösningsmedelsextraktion eller superkritisk extraktion med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 300 °C (86 °F–572 °F). Består främst av aromatiska, hydrogenerade aromatiska och nafteniska föreningar, deras alkylderivat och alkaner, främst C4 till C14. Även kväve-, svavel- och syrehaltiga aromatiska och hydrogenerade aromatiska föreningar ingår.]	648-149-00-6	302-689-6	94114-53-1	J
Nafta (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackad; [Fraktion av destillat från hydrokrackning av kolextrakt eller lösning framställd genom lösningsmedelsextraktion eller superkritisk extraktion, med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 180 °C. Består främst av aromatiska, hydrogenerade aromatiska och nafteniska föreningar, deras alkylderivat och alkaner, främst C4 till C9. Även kväve-, svavel- och syrehaltiga aromatiska och hydrogenerade aromatiska föreningar ingår.]	648-150-00-1	302-690-1	94114-54-2	J
Destillat (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackat, mellanfraktion; [Destillat erhållet genom hydrokrackning av kolextrakt eller lösning framställd genom lösningsmedelsextraktion eller superkritisk extraktion, med ungefärligt kokpunktsintervall från 180 °C till 300 °C (356 °F–572 °F). Består främst av bicykliska aromatiska, hydrogenerade aromatiska och nafteniska föreningar, deras alkylderivat och alkaner, främst C9 till C14. Även kväve-, svavel- och syrehaltiga föreningar ingår.]	648-152-00-2	302-692-2	94114-56-4	J
Destillat (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackat, hydrerat, mellanfraktion; [Destillat från hydrogenering av ett hydrokrackat mellandestillat av kolextrakt eller lösning framställd genom lösningsmedelsextraktion eller superkritisk extraktion, med ungefärligt kokpunktsintervall från 180 °C till 280 °C (356 °F–536 °F). Består främst av hydrogenerade bicykliska aromatiska kolföreningar och deras alkylderivat, främst C9 till C14.]	648-153-00-8	302-693-8	94114-57-5	J
Lättolja (kol), halvförkoksningssprocess; Färskolja; [Flyktig organisk vätska kondenserad från den gas som utvecklas vid destruktiv destillation av kol vid låg temperatur (under 700 °C (1 292 °F)). Består främst av C6-10-kolväten.]	648-156-00-4	292-635-7	90641-11-5	J
▼C1
Gaser (petroleum), katalytiskt krackade naftapropanavdrivartopp-fraktioner, C3-rika, syrafria (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av katalytiskt krackade kolväten och behandlade för att avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, C2 till C4, främst C3.)	649-062-00-6	270-755-0	68477-73-6	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytisk kracker- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från katalytisk krackning. Består främst av alifatiska kolväten, främst C1 till C6.)	649-063-00-1	270-756-6	68477-74-7	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytisk kracker-, C1-5-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från katalytisk krackning. Består av alifatiska kolväten, C1 till C6, främst C1 till C5.)	649-064-00-7	270-757-1	68477-75-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt polymeriserad nafta, stabilizertoppfraktion, C2-4-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktioneringsstabilisering av katalytiskt polymeriserad nafta. Består av alifatiska kolväten, C2 till C6, främst C2 till C4.)	649-065-00-2	270-758-7	68477-76-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytisk reformer-, C1-4-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från katalytisk reformering. Består av kolväten, C1 till C6, främst C1 till C4.)	649-066-00-8	270-760-8	68477-79-2	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C3-5-olefiner och paraffiner, alkyleringsmatnings- (Komplex blandning av olefin- och paraffinkolväten, C3 till C5, använd som råvara för alkylering. Omgivningstemperaturen är normalt över dessa blandningars kritiska temperatur.)	649-067-00-3	270-765-5	68477-83-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C4-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från en katalytisk fraktioneringsprocess. Består av alifatiska kolväten, C3 till C5, främst C4.)	649-068-00-9	270-767-6	68477-85-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), etanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av gas- och bensinfraktionen från katalytisk krackning. Består främst av etan och eten.)	649-069-00-4	270-768-1	68477-86-1	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), isobutanavdrivartornstoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom atmosfärisk destillation av en butan-butenström. Består av alifatiska kolväten, främst C3 till C4.)	649-070-00-X	270-769-7	68477-87-2	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), torra propanavdrivar-, propenrika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från gas- och bensinfraktionen från katalytisk krackning. Består främst av propen med något etan och propan.)	649-071-00-5	270-772-3	68477-90-7	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), propanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från gas- och bensinfraktionen från katalytisk krackning. Består av alifatiska kolväten, främst C2 till C4.)	649-072-00-0	270-773-9	68477-91-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), gasåtervinningsanläggnings-, propanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av diverse kolväteströmmar. Består främst av kolväten, C1 till C4, främst propan.)	649-073-00-6	270-777-0	68477-94-1	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), Girbatolenhetsmatnings- (Komplex blandning av kolväten, använd till matning av Girbatolenhet för avlägsnande av vätesulfid. Består av alifatiska kolväten, främst C2 till C4.)	649-074-00-1	270-778-6	68477-95-2	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), isomeriserad naftafraktionerar-, C4-rika, vätesulfidfria	649-075-00-7	270-782-8	68477-99-6	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt krackad klarad olja och termiskt krackade vakuumåterstoder, fraktionering, återflödesbehållare (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av katalytiskt krackad klarad olja och termiskt krackade vakuumåterstoder. Består främst av kolväten, främst C1 till C6.)	649-076-00-2	270-802-5	68478-21-7	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt krackad nafta-stabiliseringsabsorber (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom stabilisering av katalytiskt krackad nafta. Består främst av kolväten, främst C1 till C6.)	649-077-00-8	270-803-0	68478-22-8	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytisk kracker-, katalytisk reformer- och väteavsvavlad, kombinerad fraktionator- (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av produkterna från katalytisk krackning, katalytisk reformering och väteavsvavling, behandlad för att avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, främst C1 till C5.)	649-078-00-3	270-804-6	68478-24-0	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt reformerad nafta-fraktioneringsstabilizer- (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktioneringsstabilisering av katalytiskt reformerad nafta. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-079-00-9	270-806-7	68478-26-2	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), saturatgasanläggning, blandad ström, C4-rik (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktioneringssabilisering av straight-run nafta, destillationsslutgas och katalytiskt reformerad naftastabilizerslutgas. Består av kolväten, C3 till C6, främst butan och isobutan.)	649-080-00-4	270-813-5	68478-32-0	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), saturatgasåtervinningsanläggnings-, C1-2-rik (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av destillatslutgas, straight-run nafta, katalytiskt reformerad naftastabilizerslutgas. Består främst av kolväten, C1 till C5, främst metan och etan.)	649-081-00-X	270-814-0	68478-33-1	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), vakuumåterstoder termisk kracker- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom termisk krackning av vakuumåterstoder. Består av kolväten, främst C1 till C5.)	649-082-00-5	270-815-6	68478-34-2	►M21 — ◄ K
Kolväten, C3-4-rika, petroleumdestillat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation och kondensation av råolja. Består av kolväten, C3 till C5, främst C3 till C4.)	649-083-00-0	270-990-9	68512-91-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), straight-run naftahexanavdrivaravgaser, brett destillationsområde (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av full-range straight-run nafta. Består av kolväten, främst C2 till C6.)	649-084-00-6	271-000-8	68513-15-5	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), hydrokrackningspropanavdrivaravgaser, kolväterika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från hydrerkrackning. Består främst av kolväten, främst C1 till C4. Kan också innehålla små mängder väte och vätesulfid.)	649-085-00-1	271-001-3	68513-16-6	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), lätt straightrun naftastabilizer, avgaser (Komplex blandning av kolväten erhållen vid stabilisering av lätt straight-run nafta. Består av mättade, alifatiska kolväten, främst C2 till C6.)	649-086-00-7	271-002-9	68513-17-7	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), alkyleringsseparationstorns-, C4-rika (Sammansatta återstoder från destillation av strömmar från olika raffinaderiprocesser. Består av kolväten C4 till C5, främst butan, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 11,7 °C till 27,8 °C.)	649-087-00-2	271-010-2	68513-66-6	►M21 — ◄ K
Kolväten, C1-4 (Komplex blandning av kolväten erhållen genom termiska kracknings- och absorberprocesser samt vid destillation av råolja. Består av kolväten, främst C1 till C4, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 164 °C till - 0,5 °C.)	649-088-00-8	271-032-2	68514-31-8	►M21 — ◄ K
▼M14
Kolväten, C1-4-, sweetened; Petroleumgas; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av kolvätgaser i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C1 till C4, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 164 °C till – 0,5 °C (– 263 °F–31 °F).]	649-089-00-3	271-038-5	68514-36-3	K
▼C1
Kolväten, C1-3- (Komplex blandning av kolväten, främst C1 till C3, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 164 °C till - 42 °C.)	649-090-00-9	271-259-7	68527-16-2	►M21 — ◄ K
Kolväten, C1-4-, butanavdrivarfraktion	649-091-00-4	271-261-8	68527-19-5	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C1-5, våta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av råolja och/eller krackning av torngasolja. Består av kolväten, främst C1 till C5.)	649-092-00-X	271-624-0	68602-83-5	►M21 — ◄ K
Kolväten, C2-4-	649-093-00-5	271-734-9	68606-25-7	►M21 — ◄ K
Kolväten, C3-	649-094-00-0	271-735-4	68606-26-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), alkyleringsmatnings- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk krackning av gasolja. Består av kolväten, främst C3 till C4.)	649-095-00-6	271-737-5	68606-27-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), propanavdrivarbottenfraktion, fraktioneringsavgaser (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av propanavdrivarbottenfraktioner. Består främst av butan, isobutan och butadien.)	649-096-00-1	271-742-2	68606-34-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), raffinaderiblandnings- (Komplex blandning från varierande raffinaderiprocesser. Består av väte, vätesulfid och kolväten, främst C1 till C5.)	649-097-00-7	272-183-7	68783-07-3	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackade (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Består främst av kolväten, främst C3 till C5.)	649-098-00-2	272-203-4	68783-64-2	►M21 — ◄ K
Kolväten, C2-4, sweetened (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla ett petroleumdestillat i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller för att avlägsna sura föroreningar. Består främst av mättade och omättade kolväten, främst C2 till C4, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 51 °C till - 34 °C.)	649-099-00-8	272-205-5	68783-65-3	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), råoljefraktionering, avgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av råolja. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-100-00-1	272-871-7	68918-99-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), hexanavdrivaravgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av kombinerade naftaströmmar. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-101-00-7	272-872-2	68919-00-6	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), lätta straightrun bensin, fraktioneringsstabilizeravgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av lätt straight-run bensin. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-102-00-2	272-878-5	68919-05-1	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), naftaunifineravsvavling, stripperavgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen i en naftaunifineravsvavlings-process och strippad från naftaprodukten. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C4.)	649-103-00-8	272-879-0	68919-06-2	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), straight-run nafta, katalytiskt reformering, avgaser (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom katalytiskt reformering av straight-run nafta och fraktionering av det totala utflödet. Består av metan, etan och propan.)	649-104-00-3	272-882-7	68919-09-5	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), fluidiserad katalytisk kracker-separationstorn, toppfraktioner (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av råvaran till C3-C4-separationstornet. Består främst av C3-kolväten.)	649-105-00-9	272-893-7	68919-20-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), straight-run stabilizeravgaser (Komplex blandning av kolväten från fraktionering av vätskan från det första tornet vid destillation av råolja. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C4.)	649-106-00-4	272-883-2	68919-10-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackad nafta-butanavdrivar- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av katalytiskt krackad nafta. Består av kolväten, främst C1 till C4.)	649-107-00-X	273-169-3	68952-76-1	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt krackat destillat och naftastabilizer- (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering av katalytiskt krackad nafta och destillat. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-108-00-5	273-170-9	68952-77-2	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), termiskt krackat destillat, gasolja och naftaabsorber (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom separation av termiskt krackade destillat, nafta och gasolja. Består främst av kolväten, främst C1 till C6.)	649-109-00-0	273-175-6	68952-81-8	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), termiskt krackad kolvätefraktioneringsstabilizer, petroleumförkoksning (Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktioneringsstabilisering av termiskt krackade kolväten från petroleumförkoksning. Består av kolväten, främst C1 till C6.)	649-110-00-6	273-176-1	68952-82-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), lätta ångkrackade, butadienkoncentrat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från en termisk krackningsprocess. Består av kolväten, främst C4.)	649-111-00-1	273-265-5	68955-28-2	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), straight-run nafta katalytisk reformer-stabilizertoppfraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk reformering av straight-run nafta och fraktionering av det totala utflödet. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C2 till C4.)	649-112-00-7	273-270-2	68955-34-0	►M21 — ◄ K
Kolväten, C4-	649-113-00-2	289-339-5	87741-01-3	►M21 — ◄ K
Alkaner, C1-4-, C3-rika	649-114-00-8	292-456-4	90622-55-2	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), ångkracker, C3-rika (Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av propen med något propan och ungefärligt kokpunktsintervall från - 70 °C till 0 °C.)	649-115-00-3	295-404-9	92045-22-2	►M21 — ◄ K
Kolväten, C4-, ångkrackerdestillat (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av C4-kolväten, främst 1-buten och 2-buten, och innehåller även butan och isobutan, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 12 °C till + 5 °C.)	649-116-00-9	295-405-4	92045-23-3	►M21 — ◄ K
Petroleumgaser, flytande, sweetened, C4-fraktion (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla en flytande petroleumgasblandning i en sweeteningprocess för att oxidera merkaptaner eller för att avlägsna sura föroreningar. Består främst av mättade och omättade C4-kolväten.)	649-117-00-4	295-463-0	92045-80-2	►M21 — ◄ K ►M21 — ◄
▼M14
Kolväten, C4-, 1,3-butadien- och isobutenfria; Petroleumgas	649-118-00-X	306-004-1	95465-89-7	K
▼M14
Raffinat (petroleum), ångkrackad C4-fraktion, extraktion med kopparammoniumacetat, C3-5- och omättade C3-5-, butadienfria; Petroleumgas	649-119-00-5	307-769-4	97722-19-5	K
▼C1
Gaser (petroleum), aminsystemsatsnings- (Satsningsgas till aminsystemet för avlägsnande av vätesulfid. Består av väte. Kolmonoxid, koldioxid, vätesulfid och alifatiska kolväten, C1 till C5, kan också ingå.)	649-120-00-0	270-746-1	68477-65-6	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), bensenanläggningsväteavsvavlingsavgaser (Avgaser från bensenanläggning. Består främst av väte. Kolmonoxid samt kolväten, främst C1 till C6, inbegripet bensen, kan också ingå.)	649-121-00-6	270-747-7	68477-66-7	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), bensenanläggningsåtercirkulations-, väterika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att recirkulera gaserna från bensenanläggningen. Består främst av väte med olika små mängder av kolmonoxid och kolväten, C1 till C6.)	649-122-00-1	270-748-2	68477-67-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), blandningsolje-, väte- och kväverika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av en blandningsolja. Består främst av väte och kväve med olika små mängder av kolmonoxid, koldioxid och alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-123-00-7	270-749-8	68477-68-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt reformerade naftastrippertoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten från stabiliseringen av katalytiskt reformerad nafta. Består av väte och mättade, alifatiska kolväten, främst C1 till C4.)	649-124-00-2	270-759-2	68477-77-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C6-8-katalytisk reformer-återcirkulerings- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering av C6-C8-satsning, och återcirkulerad för att bevara väte. Består främst av väte. Kan också innehålla varierande små mängder av kolmonoxid, koldioxid, kväve och kolväten, främst C1 till C6.)	649-125-00-8	270-761-3	68477-80-5	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C6-8-katalytisk reformer- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering av C6-C8-satsning. Består av kolväten, C1 till C5, och väte.)	649-126-00-3	270-762-9	68477-81-6	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C6-8-katalytisk reformer-återcirkulerings-, väterika	649-127-00-9	270-763-4	68477-82-7	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C2-returströms- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktion av väte ur en gasström som främst består av väte med små mängder av kväve, kolmonoxid, metan, etan och eten. Består främst av kolväten, som metan, etan och eten, med små mängder väte, kväve och kolmonoxid.)	649-128-00-4	270-766-0	68477-84-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), torra sura, gaskoncentreringsenhetsavgaser (Komplex blandning av torra gaser från en gaskoncentreringsenhet. Består av väte, vätesulfid och kolväten, främst C1 till C3.)	649-129-00-X	270-774-4	68477-92-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), gaskoncentreringsreabsorber, destillations- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från blandade gasströmmar i en gaskoncentreringsreabsorber. Består främst av väte, kolmonoxid, koldioxid, kväve, vätesulfid och kolväten, C1 till C3.)	649-130-00-5	270-776-5	68477-93-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), väteabsorberavgaser (Komplex blandning erhållen genom att absorbera väte från en väterik ström. Består av väte, kolmonoxid, kväve och metan med små mängder C2-kolväten.)	649-131-00-0	270-779-1	68477-96-3	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), väterika (Komplex blandning separerad som gas från kolvätegaser vid avkylning. Består främst av väte med olika små mängder kolmonoxid, kväve, metan och C2-kolväten.)	649-132-00-6	270-780-7	68477-97-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), vätebehandlade, blandningsoljeåtercirkulerings-, väte- och kväverika (Komplex blandning erhållen från återcirkulad vätebehandlad blandningsolja. Består främst av väte och kväve, med olika små mängder kolmonoxid, koldioxid och kolväten, främst C1 till C5.)	649-133-00-1	270-781-2	68477-98-5	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), återcirkulerings-, väterika (Komplex blandning erhållen från återcirkulade reaktorgaser. Består främst av väte och kväve, med olika små mängder kolmonoxid, koldioxid, kväve, vätesulfid och mättade alifatiska kolväten, C1 till C5.)	649-134-00-7	270-783-3	68478-00-2	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformer-, väterika (Komplex blandning erhållen från reformerarna. Består främst av väte med olika små mängder kolmonoxid och alifatiska kolväten, C1 till C5.)	649-135-00-2	270-784-9	68478-01-3	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformer-vätebehandlings- (Komplex blandning erhållen från reformeringsvätebehandling. Består främst av väte, metan och etan med olika små mängder vätesulfid och alifatiska kolväten, C3 till C5.)	649-136-00-8	270-785-4	68478-02-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformer-vätebehandlings-, väte- och metanrika (Komplex blandning erhållen från reformeringsvätebehandling. Består främst av väte och metan med olika små mängder kolmonoxid, koldioxid, kväve och mättade alifatiska kolväten, C2 till C5.)	649-137-00-3	270-787-5	68478-03-5	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformer-vätebehandlings-, väterika (Komplex blandning erhållen från reformeringsvätebehandling. Består främst av väte med olika små mängder kolmonoxid och alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-138-00-9	270-788-0	68478-04-6	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), termisk krackningdestillations- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning. Består av väte, vätesulfid, kolmonoxid, koldioxid och kolväten, främst C1 till C6.)	649-139-00-4	270-789-6	68478-05-7	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytisk krackningrefraktioneringsabsorber- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom refraktionering av produkter från katalytisk krackning. Består av väte och kolväten, främst C1 till C3.)	649-140-00-X	270-805-1	68478-25-1	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt reformerad naftaavskiljar- (Komplex blandning av kolväten erhållen vid katalytisk reformering av straight-run nafta. Består av väte och kolväten, främst C1 till C6.)	649-141-00-5	270-807-2	68478-27-3	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt reformerad naftastabilizer- (Komplex blandning av kolväten erhållen vid stabilisering av katalytiskt reformad nafta. Består av väte och kolväten, främst C1 till C6.)	649-142-00-0	270-808-8	68478-28-4	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), krackat destillat vätebehandlarseparator- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom att behandla krackade destillat med väte i närvaro av katalysator. Består av väte och mättade, alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-143-00-6	270-809-3	68478-29-5	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), väteavsvavlad straight-run naftaseparator- (Komplex blandning av kolväten erhållen vid väteavsvavling av straight-run nafta. Består av väte och mättade, alifatiska kolväten, främst C1 till C6.)	649-144-00-1	270-810-9	68478-30-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt reformerad straight-run naftastabilizer-toppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen vid katalytisk reformering av straight-run nafta, följt av fraktionering av det totala utflödet. Består av väte, metan, etan och propan.)	649-145-00-7	270-999-8	68513-14-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformerutlopps-, högtrycksflashkammaravgaser (Komplex blandning erhållen genom högtrycksflashning av utloppet från reformeringsreaktorn. Består främst av väte med olika små mängder metan, etan och propan.)	649-146-00-2	271-003-4	68513-18-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), reformerutflödeslågtrycksflashkammaravgaser (Komplex blandning erhållen genom lågtrycksflashning av utloppet från reformeringsreaktorn. Består främst av väte med olika små mängder metan, etan och propan.)	649-147-00-8	271-005-5	68513-19-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), oljeraffinaderigas, destillationsavgaser (Komplex blandning separerad vid destillation av en gasström innehållande väte, kolmonoxid, koldioxid och kolväten, C1 till C6, eller erhållen genom krackning av etan och propan. Består av kolväten, främst C1 till C2, väte, kväve och kolmonoxid.)	649-148-00-3	271-258-1	68527-15-1	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), bensenenhet vätebehandlare pentanavdrivartoppfraktioner (Komplex blandning erhållen genom behandling av råvaran till bensenenheten med väte i närvaro av katalysator, följt av depentanisering. Består främst av väte, etan och propan, med olika små mängder kväve, kolmonoxid, koldioxid och kolväten, främst C1 till C6. Kan innehålla spårmängder av bensen.)	649-149-00-9	271-623-5	68602-82-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), sekundära absorberavgaser, fluidiserad katalytisk kracker-toppfraktioner fraktionerings- (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av toppfraktionsprodukten från katalytisk krackning i fluidiserad katalytisk kracker. Består av väte, kväve och kolväten, främst C1 till C3.)	649-150-00-4	271-625-6	68602-84-6	►M21 — ◄ K
▼M14
Petroleumprodukter, raffinaderigaser; Raffinaderigas; [Komplex blandning som främst består av väte med olika små mängder metan, etan och propan.]	649-151-00-X	271-750-6	68607-11-4	K
▼C1
Gaser (petroleum), hydrokrackning lågtrycksseparator- (Komplex blandning erhållen genom vätske-ång-separationen av utloppet från hydrerkrackningsprocessreaktorn. Består främst av väte och mättade kolväten, främst C1 till C3.)	649-152-00-5	272-182-1	68783-06-2	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), raffinaderi (Komplex blandning erhållen från olika petroleumraffineringsoperationer. Består av väte och kolväten, främst C1 till C3.)	649-153-00-0	272-338-9	68814-67-5	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), platformerprodukter separatoravgaser (Komplex blandning erhållen från kemisk reformering av naften till aromater. Består av väte och mättade alifatiska kolväten, främst C2 till C4.)	649-154-00-6	272-343-6	68814-90-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), vätebehandlade sura fotogenpentanavdrivarstabilisatoravgaser (Komplex blandning erhållen från pentanavdrivarstabilisering av vätebehandlad fotogen. Består främst av väte, metan, etan och propan med olika små mängder kväve, vätesulfid, kolmonoxid och kolväten, främst C4 till C5.)	649-155-00-1	272-775-5	68911-58-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), vätebehandlade sura fotogen flashkammar- (Komplex blandning erhållen från flashkammaren i enheten där sur fotogen behandlas med väte i närvaro av katalysator. Består främst av väte och metan med olika små mängder kväve, kolmonoxid och kolväten, främst C2 till C5.)	649-156-00-7	272-776-0	68911-59-1	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), destillat unifiner avsvavlingsstripper, avgaser (Komplex blandning strippad från vätskeprodukten från unifineravsvavlingsprocessen. Består av vätesulfid, metan, etan och propan.)	649-157-00-2	272-873-8	68919-01-7	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), fluidiserad katalytisk kracker, fraktioneringsavgaser (Komplex blandning erhållen från fraktionering av toppfraktionsprodukten från fluidiserad katalytisk kracker. Består av väte, vätesulfid, kväve och kolväten, främst C1 till C5.)	649-158-00-8	272-874-3	68919-02-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), fluidiserad katalytisk kracker skrubber, sekundära absorberavgaser (Komplex blandning erhållen genom att skrubbatoppfraktionen från en fluidiserad katalytisk kracker. Består av väte, kväve, metan, etan och propan.)	649-159-00-3	272-875-9	68919-03-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), tungt destillat, vätebehandlaravsvavlare stripperavgaser (Komplex blandning strippad från vätskeprodukter från det tunga destillatet från vätebehandlaravsvavlingsprocessen. Består av väte, svavelväte och mättade alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-160-00-9	272-876-4	68919-04-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), platformerstabilizer, avgaser, fraktionering av lätta produkter (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av de lätta produkterna från platformenhetens platinareaktorer. Består av väte, metan, etan och propan.)	649-161-00-4	272-880-6	68919-07-3	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), preflashtorn, rådestillation (Komplex blandning från det första tornet vid destillation av råolja. Består av kväve och mättade, alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-162-00-X	272-881-1	68919-08-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), tjärstripperavgaser (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av reducerad råolja. Består av väte och kolväten, främst C1 till C4.)	649-163-00-5	272-884-8	68919-11-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), unifiner stripperavgaser (Blandning av väte och metan från fraktionering av produkterna från unifinerenheten.)	649-164-00-0	272-885-3	68919-12-0	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytisk väteavsvavlad naftaseparator- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom väteavsvavling av nafta. Består av väte, metan, etan och propan.)	649-165-00-6	273-173-5	68952-79-4	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), straight-run nafta väteavsvavlar- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom väteavsvavling av nafta. Består av väte och kolväten, främst C1 till C5.)	649-166-00-1	273-174-0	68952-80-7	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), svampabsorptionsfatsavgaser, topproduktfraktionering från fluidiserad katalytisk kracker och gasoljeavsvavlare (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av produkterna från fluidiserad katalytisk kracker och gasoljeavsvavlare. Består av väte och kolväten, främst C1 till C4.)	649-167-00-7	273-269-7	68955-33-9	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), rådestillation och katalytisk krackning (Komplex blandning erhållen genom rådestillation och katalytisk krackning. Består av väte, svavelväte, kväve, kolmonoxid och paraffin- och olefinkolväten, främst C1 till C6.)	649-168-00-2	273-563-5	68989-88-8	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), gasolja dietanolaminskrubberavgaser (Komplex blandning erhållen genom avsvavling av gasoljor med dietanolamin. Består främst av svavelväte, väte och alifatiska kolväten, främst C1 till C5.)	649-169-00-8	295-397-2	92045-15-3	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), gasolja, väteavsvavlingsavgaser (Komplex blandning erhållen genom separering av vätskefasen från hydreringsreaktionen. Består främst av väte, svavelväte och alifatiska kolväten, främst C1 till C3.)	649-170-00-3	295-398-8	92045-16-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), gasoljeväteavsvavlingsutblås- (Komplex blandning av gaser från reformer och från urluftning av hydreringsreaktorn. Består främst av väte och alifatiska kolväten, främst C1 till C4.)	649-171-00-9	295-399-3	92045-17-5	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), hydroingsreaktorsutflödesflashkammaravgaser (Komplex blandning av gaser från flashning av utloppen från hydreringsreaktionen. Består främst av väte och alifatiska kolväten, främst C1 till C6.)	649-172-00-4	295-400-7	92045-18-6	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), naftaångkrackning, högtrycksåterstoder (Komplex blandning erhållen genom blandning av den icke kondenserbara delen av produkten från naftaångkrackning samt återstodsgaser från bearbetning av efterföljande produkter. Består främst av väte samt paraffin och olefinkolväten, främst C1 till C5, vilka kan vara blandade med naturgas.)	649-173-00-X	295-401-2	92045-19-7	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), avgasåterstoder från termisk krackning (Komplex blandning erhållen från viskositetsreduktion i ugn av återstoder. Består främst av svavelväte samt paraffin- och olefinkolväten, främst C1 till C5.)	649-174-00-5	295-402-8	92045-20-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C3-4- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från krackning av råolja. Består av kolväten, C3 till C4, främst propan och propen, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 51 °C till - 1 °C.)	649-177-00-1	268-629-5	68131-75-9	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), fraktioneringsabsorber- katalytiskt krackade destillat och katalytiskt krackad nafta (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytiskt krackade destillat och katalytiskt krackad nafta. Består främst av kolväten, C1 till C4.)	649-178-00-7	269-617-2	68307-98-2	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt polymeriseringsnafta fraktioneringsstabilizer- (Komplex blandning av kolväten från fraktioneringsstabiliseringsprodukter från polymerisering av nafta. Består främst av kolväten, C1 till C4.)	649-179-00-2	269-618-8	68307-99-3	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytiskt reformerad naftafraktioneringsstabilizer, vätesulfidfri (Komplex blandning av kolväten från fraktioneringsstabilisering av katalytiskt reformerad nafta från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-180-00-8	269-619-3	68308-00-9	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), krackade destillat vätebehandlingsstripper- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av termiskt krackade destillat med väte i närvaro av katalysator. Består främst av mättade kolväten, C1 till C6.)	649-181-00-3	269-620-9	68308-01-0	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), straight-rundestillat väteavsvavlar-, vätesulfidfri (Komplex blandning erhållen genom katalytiskt väteavsvavling av straight-run-destillat och från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-182-00-9	269-630-3	68308-10-1	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), katalytisk gaskrackningsabsorber- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning av gasolja. Består främst av kolväten, främst C1 till C5.)	649-183-00-4	269-623-5	68308-03-2	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), gasåtervinningsanläggnings- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkter från olika kolväteströmmar. Består främst av kolväten, främst C1 till C5.)	649-184-00-X	269-624-0	68308-04-3	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), gasåtervinningsanläggnings-, etanavdrivar- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkter från olika kolväteströmmar. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-185-00-5	269-625-6	68308-05-4	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), väteavsvavlad destillat- och väteavsvavlad naftafraktioneringskolonn-, syrafri (Komplex blandning erhållen genom fraktionering av väteavsvavlad nafta och destillatkolväteströmmar samt behandlad för att avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, främst C1 till C5.)	649-186-00-0	269-626-1	68308-06-5	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), väteavsvavlad vakuumgasoljestripper-, vätesulfidfri (Komplex blandning erhållen genom strippningsstabilisering av katalytiskt väteavsvavlad vakuumgasolja, och från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, C1 till C6.)	649-187-00-6	269-627-7	68308-07-6	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), lätt straight-run naftastabilizer-, vätesulfidfri (Komplex blandning erhållen genom fraktioneringsstabilisering av straight-run nafta, och från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, C1 till C5.)	649-188-00-1	269-629-8	68308-09-8	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), propan-propenalkyleringsmatnings-, förbehandlingsetanavdrivar- (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan propan och propen. Består av kolväten, främst C1 till C4.)	649-189-00-7	269-631-9	68308-11-2	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), vakuumgasolje-, vätesulfidfri (Komplex blandning erhållen genom katalytisk väteavsvavling av vakuumgasolja från vilken vätesulfid avlägsnats genom aminbehandling. Består främst av kolväten, främst C1 till C6.)	649-190-00-2	269-632-4	68308-12-3	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackade toppfraktioner (Komplex blandning erhållen genom destillation av produkterna från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C3 till C5, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 48 °C till 32 °C.)	649-191-00-8	270-071-2	68409-99-4	►M21 — ◄ K
Alkaner, C1-2-	649-193-00-9	270-651-5	68475-57-0	►M21 — ◄ K
Alkaner, C2-3-	649-194-00-4	270-652-0	68475-58-1	►M21 — ◄ K
Alkaner, C3-4-	649-195-00-X	270-653-6	68475-59-2	►M21 — ◄ K
Alkaner, C4-5-	649-196-00-5	270-654-1	68475-60-5	►M21 — ◄ K
Bränngaser (Blandning av lätta gaser. Består främst av väte och/eller lågmolekylära kolväten.)	649-197-00-0	270-667-2	68476-26-6	►M21 — ◄ K
Bränngaser, råoljedestillat (Komplex blandning av lätta gaser, erhållen genom destillation av råolja vid katalytisk reformering av nafta. Består av väte och kolväten, främst C1 till C4, med ungefärligt kokpunktsintervall från-217 °C till - 12 °C.)	649-198-00-6	270-670-9	68476-29-9	►M21 — ◄ K
Kolväten, C3-4-	649-199-00-1	270-681-9	68476-40-4	►M21 — ◄ K
Kolväten, C4-5-	649-200-00-5	270-682-4	68476-42-6	►M21 — ◄ K
Kolväten, C2-4-, C3-rika	649-201-00-0	270-689-2	68476-49-3	►M21 — ◄ K
Petroleumgaser, flytande (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C3 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 40 °C till 80 °C.)	649-202-00-6	270-704-2	68476-85-7	►M21 — ◄ K ►M21 — ◄
Petroleumgaser, flytande, sweetened (Komplex blandning av kolväten erhållen genom avsvavling av en flytande petroleumgasblandning för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C3 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall från - 40 °C till 80 °C.)	649-203-00-1	270-705-8	68476-86-8	►M21 — ◄ K ►M21 — ◄
Gaser (petroleum), C3-4-, isobutanrika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av mättade och omättade kolväten, oftast C3 till C6, främst butan och isobutan. Består av mättade och omättade kolväten, C3 till C4, främst isobutan.)	649-204-00-7	270-724-1	68477-33-8	►M21 — ◄ K
Destillat (petroleum), C3-6-, piperylenrika (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av mättade och omättade alifatiska kolväten, oftast C3 till C6. Består av mättade och omättade kolväten, C3 till C6, främst piperylener.)	649-205-00-2	270-726-2	68477-35-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), butanseparationstornstoppfraktioner (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av butanströmmen. Består av alifatiska kolväten, främst C3 till C4.)	649-206-00-8	270-750-3	68477-69-0	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), C2-3- (Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från en katalytisk fraktioneringsprocess. Består främst av etan, eten, propan och propen.)	649-207-00-3	270-751-9	68477-70-3	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackad gasolja propanavdrivarbottenfraktioner, C4-rika, syrafria (Komplex blandning av kolväten erhållen vid fraktionering av en katalytiskt krackad gasoljekolvätenström och behandlad för att avlägsna vätesulfid och andra sura komponenter. Består av kolväten, C3 till C5, främst C4.)	649-208-00-9	270-752-4	68477-71-4	►M21 — ◄ K
Gaser (petroleum), katalytiskt krackad naftabutanavdrivar bottenfraktioner, C3-5-rika (Komplex blandning av kolväten erhållen vid stabilisering av katalytiskt krackad nafta. Består av alifatiska kolväten, främst C3 till C5.)	649-209-00-4	270-754-5	68477-72-5	►M21 — ◄ K
Slutgas (petroleum), isomeriserad nafta fraktioneringsstabilizer- (Komplex blandning av kolväten erhållen ur produkter från fraktioneringsstabilisering av isomeriserad nafta. Består främst av kolväten, främst C1 till C4.)	649-210-00-X	269-628-2	68308-08-7	►M21 — ◄ K
▼M14
Kondensat, naturgas-; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten, separerad från naturgas genom processer som kylning eller absorption. Består främst av mättade alifatiska kolväten, främst C4 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 120 °C (– 4 °F–248 °F).]	649-261-00-8	232-349-1	8006-61-9	P
Nafta; Lågkokande nafta; petroleumeter [Raffinerade, delvis raffinerade eller oraffinerade petroleumprodukter erhållna genom destillation av naturgas. Består av kolväten, främst C5 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från 100 °C till 200 °C (212 °F–392 °F).]	649-262-00-3	232-443-2	8030-30-6	P
Ligroin; Lågkokande nafta; petroleumeter [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionerad destillation av petroleum. Denna fraktion har ett ungefärligt kokpunktsintervall från 20 °C till 135 °C (58 °F–275 °F).]	649-263-00-9	232-453-7	8032-32-4	P
Nafta (petroleum), tung straight-run; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 65 °C till 230 °C (149 °F–446 °F).]	649-264-00-4	265-041-0	64741-41-9	P
Nafta (petroleum), full-range straight-run; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 220 °C (– 4 °F–428 °F).]	649-265-00-X	265-042-6	64741-42-0	P
Nafta (petroleum), lätt straight-run; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består främst av alifatiska kolväten, främst C4 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 180 °C (– 4 °F–356 °F).]	649-266-00-5	265-046-8	64741-46-4	P
Solventnafta (petroleum), lätt alifatisk; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja eller naturgaskondensat. Består främst av mättade kolväten, främst C5 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 160 °C (95 °F–320 °F).]	649-267-00-0	265-192-2	64742-89-8	P
Destillat (petroleum), straight-run lätta; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av råolja. Består av kolväten, främst C2 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 88 °C till 99 °C (– 127 °F–210 °F).]	649-268-00-6	270-077-5	68410-05-9	P
Bensin, ångåtervinnings-; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten, separerad från gaserna från ångåtervinningssystem genom kylning. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 196 °C (– 4 °F–384 °F).]	649-269-00-1	271-025-4	68514-15-8	P
Bensin, straight-run, toppningsanläggnings-; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen från toppningsanläggningen genom destillation av råolja. Ungefärligt kokpunktsintervall från 36,1 °C till 193,3 °C (97 °F–380 °F).]	649-270-00-7	271-727-0	68606-11-1	P
Nafta (petroleum), ej sweetened; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av naftaströmmen från olika raffinaderiprocesser. Består av kolväten, främst C5 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 0 °C till 230 °C (25 °F–446 °F).]	649-271-00-2	272-186-3	68783-12-0	P
Destillat (petroleum), fraktionering av lätt straight-run bensin, stabilisatortoppfraktioner; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av lätt straight-run bensin. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C3 till C6.]	649-272-00-8	272-931-2	68921-08-4	P
Nafta (petroleum), tung straight-run, aromathaltig; Lågkokande nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av råpetroleum. Består främst av kolväten, främst C8 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 130 °C till 210 °C (266 °F–410 °F).]	649-273-00-3	309-945-6	101631-20-3	P
Nafta (petroleum), full-range alkylat-; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefinkolväten, främst C3 till C5. Består främst av grenade, mättade kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 90 °C till 220 °C (194 °F–428 °F).]	649-274-00-9	265-066-7	64741-64-6	P
Nafta (petroleum), tung alkylat-; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefinkolväten, främst C3 till C5. Består främst av grenade, mättade kolväten, i synnerhet C9 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 150 °C till 220 °C (302 °F–428 °F).]	649-275-00-4	265-067-2	64741-65-7	P
Nafta (petroleum), lätt alkylat-; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefinkolväten, främst C3 till C5. Består främst av grenade, mättade kolväten, främst C7 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 90 °C till 160 °C (194 °F–320 °F).]	649-276-00-X	265-068-8	64741-66-8	P
Nafta (petroleum), isomeriserings-; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk isomerisering av raka paraffinkolväten, C4 till C6. Består främst av mättade kolväten som isobutan, isopentan, 2,2-dimetylbutan, 2-metylpentan och 3-metylpentan.]	649-277-00-5	265-073-5	64741-70-4	P
Nafta (petroleum), lösningsmedelsraffinerad lätt; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från en lösningsmedelsextraktion. Består främst av alifatiska kolväten, i synnerhet C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 190 °C (95 °F–374 °F).]	649-278-00-0	265-086-6	64741-84-0	P
Nafta (petroleum), lösningsmedelsraffinerad tung; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från en lösningsmedelsextraktion. Består främst av alifatiska kolväten, i synnerhet C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 90 °C till 230 °C (194 °F–446 °F).]	649-279-00-6	265-095-5	64741-92-0	P
Raffinat (petroleum), katalytisk reformer etylenglykol-vatten-motströmsextrakt; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från UDEX-extraktionsprocessen på den katalytiska reformerströmmen. Består av mättade kolväten, främst C6 till C9.]	649-280-00-1	270-088-5	68410-71-9	P
Raffinat (petroleum), reformer Lurgi-enhetsseparerat; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från en Lurgi-separationsanläggning. Består främst av icke aromatiska kolväten med olika små mängder aromatiska kolväten, främst C6 till C8.]	649-281-00-7	270-349-3	68425-35-4	P
Nafta (petroleum), full-range alkylat, butanhaltig; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefinkolväten, främst C3 till C5. Består främst av grenade, mättade kolväten, främst C7 till C12, med mindre mängder butaner, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 200 °C (95 °F–428 °F).]	649-282-00-2	271-267-0	68527-27-5	P
Destillat (petroleum), nafta, ångkrackningsutvunna, lösningsmedelsraffinerade lätta vätebehandlade; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen som raffinat från lösningsmedelextraktion av ett lätt vätebehandlat destillat från ångkrackad nafta.]	649-283-00-8	295-315-5	91995-53-8	P
Nafta (petroleum), C4-12, butanalkylat-, isooktanrik; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom alkylering av butaner. Består främst av kolväten, främst C4 till C12, rik på isooktan, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 210 °C (95 °F–410 °F).]	649-284-00-3	295-430-0	92045-49-3	P
Kolväten, vätebehandlade lätta naftadestillat, lösningsmedelsraffinerade; Lågkokande modifierad nafta; [Blandning av kolväten erhållen genom destillation av vätebehandlad nafta, följt av lösningsmedelsextraktion och destillation. Består främst av mättade kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall från 94 °C till 99 °C (201 °F–210 °F).]	649-285-00-9	295-436-3	92045-55-1	P
Nafta (petroleum), isomerisering, C6-fraktion; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av katalytiskt isomeriserad bensin. Består främst av hexanisomerer med ungefärligt kokpunktsintervall från 60 °C till 66 °C (140 °F–151 °F).]	649-286-00-4	295-440-5	92045-58-4	P
Kolväten, C6-7, naftakrackning, lösningsmedelsraffinerade; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom sorption av bensen från en katalytiskt fullt hydrogenerad bensenrik kolvätefraktion som erhållits genom destillation från prehydrogenerad krackad nafta. Består främst av paraffin- och naftenkolväten, främst C6 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall från 70 °C till 100 °C (158 °F–212 °F).]	649-287-00-X	295-446-8	92045-64-2	P
Kolväten, C6-rika, vätebehandlade lätta naftadestillat, lösningsmedelsraffinerade; Lågkokande modifierad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av vätebehandlad nafta följt av lösningsmedelsextraktion. Består främst av mättade kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall från 65 °C till 70 °C (149 °F–158 °F).]	649-288-00-5	309-871-4	101316-67-0	P
Nafta (petroleum), tung, katalystiskt krackad; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 65 °C till 230 °C (148 °F–446 °F). Innehåller relativt stor andel omättade kolväten.]	649-289-00-0	265-055-7	64741-54-4	P
Nafta (petroleum), lätt, katalytiskt krackad; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 190 °C (– 4 °F–374 °F). Innehåller relativt stor andel omättade kolväten.]	649-290-00-6	265-056-2	64741-55-5	P
Kolväten, C3-11-, katalytisk kracker-destillat; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C3 till C11, med ungefärlig kokpunkt på upp till 204 °C (400 °F).]	649-291-00-1	270-686-6	68476-46-0	P
Nafta (petroleum), katalytiskt krackad, lätt, destillerad; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består av kolväten, främst C1 till C5.]	649-292-00-7	272-185-8	68783-09-5	P
Destillat (petroleum), nafta, ångkrackningsutvunna, vätebehandlade lätta aromatiska; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av ett lätt destillat från ångkrackad nafta. Består främst av aromatiska kolväten.]	649-293-00-2	295-311-3	91995-50-5	P
Nafta (petroleum), tung, katalytiskt krackad, sweetened; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom behandling av ett katalytiskt krackat petroleumdestillat i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 60 °C till 200 °C (140 °F–392 °F).]	649-294-00-8	295-431-6	92045-50-6	P
Nafta (petroleum), lätt, katalytiskt krackad, sweetened; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom behandling av ett katalytiskt krackat petroleumdestillat i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 210 °C (95 °F–410 °F).]	649-295-00-3	295-441-0	92045-59-5	P
Kolväten, C8-12, katalytisk krackning, kemiskt neutraliserade; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av en fraktion från katalytisk krackning som genomgått alkalisk tvättning. Består främst av kolväten, främst C8 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 130 °C till 210 °C (266 °F–410 °F).]	649-296-00-9	295-794-0	92128-94-4	P
Kolväten, C8-12-, katalytisk kracker-destillat; Lågkokande katalytiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk krackning. Består främst av kolväten, främst C8 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 140 °C till 210 °C (284 °F–410 °F).]	649-297-00-4	309-974-4	101794-97-2	P
Kolväten, C8-12-, katalytisk krackning, kemiskt neutraliserade, sweetened; Lågkokande katalytiskt krackad nafta	649-298-00-X	309-987-5	101896-28-0	P
Nafta (petroleum), lätt, katalytiskt reformerad; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består främst av kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 190 °C (95 °F–374 °F). Innehåller relativt stor andel aromatiska och grenade kolväten. Denna ström kan innehålla 10 volymprocent bensen eller mer.]	649-299-00-5	265-065-1	64741-63-5	P
Nafta (petroleum), tung, katalytiskt reformerad; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 90 °C till 230 °C (194 °F–446 °F).]	649-300-00-9	265-070-9	64741-68-0	P
Destillat (petroleum), katalytiskt reformerade pentanavdrivar-; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består främst av alifatiska kolväten, främst C3 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 49 °C till 63 °C (– 57 °F–145 °F).]	649-301-00-4	270-660-4	68475-79-6	P
Kolväten, C2-6-, C6-8-katalytisk reformer-; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta;	649-302-00-X	270-687-1	68476-47-1	P
Återstoder (petroleum), C6-8-katalytisk reformer-; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex återstod från katalytisk reformering av C6-8-satsning. Består av kolväten, främst C2 till C6.]	649-303-00-5	270-794-3	68478-15-9	P
Nafta (petroleum), lätt, katalytiskt reformerad, aromatfri; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består främst av kolväten, främst C5 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 120 °C (95 °F–248 °F). Innehåller relativt stor andel grenade kolväten med aromatiska komponenter borttagna.]	649-304-00-0	270-993-5	68513-03-1	P
Destillat (petroleum), katalytiskt reformerad straight-run nafta, toppfraktioner; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk reformering av straight-run nafta, följt av fraktionering av det totala utflödet. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C2 till C6.]	649-305-00-6	271-008-1	68513-63-3	P
Petroleumprodukter, hydrofiner-powerformer-reformat; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom en hydrofiner-powerformer-process, med ungefärligt kokpunktsintervall från 27 °C till 210 °C (80 °F–410 °F).]	649-306-00-1	271-058-4	68514-79-4	P
Nafta (petroleum), full-range, reformerad; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består av kolväten, främst C5 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 230 °C (95 °F–446 °F).]	649-307-00-7	272-895-8	68919-37-9	P
Nafta (petroleum), katalytiskt reformerad; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från katalytisk reformering. Består av kolväten, främst C4 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 220 °C (90 °F–430 °F). Innehåller relativt stor andel aromatiska och grenade kolväten. Denna ström kan innehålla 10 volymprocent bensen eller mer.]	649-308-00-2	273-271-8	68955-35-1	P
Destillat (petroleum), katalytiskt reformerade vätebehandlade lätta, C8-12-aromatfraktion; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av alkylbensener, erhållen genom katalytisk reformering av petroleumnafta. Består främst av alkylbensener, främst C8 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 160 °C till 180 °C (320 °F–356 °F).]	649-309-00-8	285-509-8	85116-58-1	P
Aromatiska kolväten, C8, från katalytisk reformering; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta	649-310-00-3	295-279-0	91995-18-5	P
Aromatiska kolväten C7-12, C8-rika; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom separation från den platformatinnehållande fraktionen. Består främst av aromatiska kolväten, i synnerhet C7 till C12 (primärt C8), men kan även innehålla icke aromatiska kolväten. Båda kolvätetyperna har ungefärligt kokpunktsintervall från 130 °C till 200 °C (266 °F–392 °F).]	649-311-00-9	297-401-8	93571-75-6	P
Bensin, C5-11-, högoktanig stabiliserad reformerad; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex högoktanig blandning av kolväten, erhållen genom katalytisk dehydrogenering av en övervägande naftenisk nafta. Består främst av aromater och icke-aromater, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 45 °C till 185 °C (113 °F–365 °F).]	649-312-00-4	297-458-9	93572-29-3	P
Kolväten, C7-12, C >9-aromatrika, reformering, tung fraktion; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom separation från den platformatinnehållande fraktionen. Består främst av icke aromatiska kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 120 °C till 210 °C (248 °F–380 °F), samt C9 och högre aromatiska kolväten.]	649-313-00-X	297-465-7	93572-35-1	P
Kolväten, C5-11-, icke aromatrika, reformering, lätt fraktion; Lågkokande katalytiskt reformerad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom separation från den platformatinnehållande fraktionen. Består främst av icke aromatiska kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 125 °C (94 °F–257 °F), samt bensen och toluen.]	649-314-00-5	297-466-2	93572-36-2	P
Nafta (petroleum), lätt, termiskt krackad; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning. Består främst av omättade kolväten, främst C4 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 10 °C till 130 °C (14 °F–266 °F).]	649-316-00-6	265-075-6	64741-74-8	P
Nafta (petroleum), tung, termiskt krackad; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning. Består främst av omättade kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 65 °C till 220 °C (148 °F–428 °F).]	649-317-00-1	265-085-0	64741-83-9	P
Destillat (petroleum), tunga aromatiska; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning av etan och propan. Denna högrekokande fraktion består främst av aromatiska C5-7-kolväten med mindre mängder omättade alifatiska kolväten, främst C5. Denna ström kan innehålla bensen.]	649-318-00-7	267-563-4	67891-79-6	P
Destillat (petroleum), lätta aromatiska; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning av etan och propan. Denna lägrekokande fraktion består främst av aromatiska C5-7-kolväten med mindre mängder omättade alifatiska kolväten, i synnerhet C5. Denna ström kan innehålla bensen.]	649-319-00-2	267-565-5	67891-80-9	P
Destillat (petroleum), erhållna genom pyrolys av nafta och raffinat, bensinblandning; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom pyrolysfraktionering vid 816 °C av nafta och raffinat. Består främst av C9-kolväten och kokar vid ungefär 204 °C.]	649-320-00-8	270-344-6	68425-29-6	P
Aromatiska kolväten, C6-8-, erhållna genom pyrolys av nafta och raffinat; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom pyrolysfraktionering vid 816 °C av nafta och raffinat. Består främst av aromatiska kolväten, främst C6 till C8, bl.a. bensen.]	649-321-00-3	270-658-3	68475-70-7	P
Destillat (petroleum), termiskt krackad nafta och gasolja; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av termiskt krackad nafta och/eller gasolja. Består främst av C5-olefiner, med ungefärligt kokpunktsintervall från 33 °C till 60 °C (91 °F–140 °F).]	649-322-00-9	271-631-9	68603-00-9	P
Destillat (petroleum), termiskt krackad nafta och gasolja, C5-dimerhaltiga; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktiv destillation av termiskt krackad nafta och/eller gasolja. Består främst av C5-kolväten med mindre mängder dimeriserade C5-olefiner, med ungefärligt kokpunktsintervall från 33 °C till 184 °C (91 °F–363 °F).]	649-323-00-4	271-632-4	68603-01-0	P
Destillat (petroleum), termiskt krackad nafta och gasolja, extraktiva; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom extraktiv destillation av termiskt krackad nafta och/eller gasolja. Består av paraffin-och olefinkolväten, främst isopentener, som 2-metyl-1-buten och 2-metyl-2-buten, med ungefärligt kokpunktsintervall från 31 °C till 40 °C (88 °F–104 °F).]	649-324-00-X	271-634-5	68603-03-2	P
Destillat (petroleum), lätta, termiskt krackade, befriade från butan, aromatiska; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkter från termisk krackning. Består främst av aromatiska kolväten, i synnerhet bensen.]	649-325-00-5	273-266-0	68955-29-3	P
Nafta (petroleum), lätt, termiskt krackad, sweetened; Lågkokande termiskt krackad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom behandling av ett petroleumdestillat från högtemperaturtermisk krackning av tunga oljefraktioner i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner. Består främst av aromater, olefiner och mättade kolväten, med ungefärligt kokpunktsintervall från 20 °C till 100 °C (68 °F–212 °F).]	649-326-00-0	295-447-3	92045-65-3	P
Nafta (petroleum), vätebehandlad tung; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C6 till C13, med ungefärligt kokpunktsintervall från 65 °C till 230 °C (149 °F–446 °F).]	649-327-00-6	265-150-3	64742-48-9	P
Nafta (petroleum), vätebehandlad lätt; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 190 °C (– 4 °F–374 °F).]	649-328-00-1	265-151-9	64742-49-0	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad lätt; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk väteavsvavling. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 190 °C (– 4 °F–374 °F).]	649-329-00-7	265-178-6	64742-73-0	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad tung; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk väteavsvavling. Består av kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 90 °C till 230 °C (194 °F–446 °F).]	649-330-00-2	265-185-4	64742-82-1	P
Destillat (petroleum), vätebehandlade medeltunga, intermediärt kokande; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från en vätebehandling av medeltunga destillat. Består av kolväten, främst C5 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 127 °C till 188 °C (262 °F–370 °F).]	649-331-00-8	270-092-7	68410-96-8	P
Destillat (petroleum), lätt destillat vätebehandlingsprocess-, lågkokande; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från en vätebehandling av lätta destillat. Består av kolväten, främst C6 till C9, med ungefärligt kokpunktsintervall från 3 °C till 194 °C (37 °F–382 °F).]	649-332-00-3	270-093-2	68410-97-9	P
Destillat (petroleum), vätebehandlad tung nafta, isohexanavdrivartoppfraktioner; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkterna från en vätebehandling av tung nafta. Består av kolväten, främst C3 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 49 °C till 68 °C (– 57 °F–155 °F).]	649-333-00-9	270-094-8	68410-98-0	P
Solventnafta (petroleum), lätt, aromatisk, vätebehandlad; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består främst av aromatiska kolväten, främst C8 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 135 °C till 210 °C (275 °F–410 °F).]	649-334-00-4	270-988-8	68512-78-7	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad termiskt krackad lätt; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av ett väteavsvavlat termiskt krackat destillat. Består främst av kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 23 °C till 195 °C (73 °F–383 °F).]	649-335-00-X	285-511-9	85116-60-5	P
Nafta (petroleum), vätebehandlad lätt, cykloalkanhaltig; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av en petroleumfraktion. Består främst av alkaner och cykloalkaner, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 190 °C (– 4 °F–374 °F).]	649-336-00-5	285-512-4	85116-61-6	P
Nafta (petroleum), tung, ångkrackad, hydrerad; Lågkokande vätebehandlad nafta	649-337-00-0	295-432-1	92045-51-7	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad, full-range; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk väteavsvavling. Består främst av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 250 °C (86 °F–482 °F).]	649-338-00-6	295-433-7	92045-52-8	P
Nafta (petroleum), vätebehandlad, lätt, ångkrackad; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion, erhållen genom en pyrolysprocess, med väte i närvaro av katalysator. Består främst av omättade kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 190 °C (95 °F–374 °F).]	649-339-00-1	295-438-4	92045-57-3	P
Kolväten, C4-12, naftakrackning, vätebehandlade; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom destillation av produkten från nafta-ångkrackning och efterföljande selektiv katalytisk hydrogenering av hartsbildare. Består av kolväten, främst C4 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 230 °C (86 °F–446 °F.]	649-340-00-7	295-443-1	92045-61-9	P
Solventnafta (petroleum), vätebehandlad, lätt, naftenisk; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumfraktion med väte i närvaro av katalysator. Består främst av cykloparaffiner, främst C6 till C7, med ungefärligt kokpunktsintervall från 73 °C till 85 °C (163 °F–185 °F).]	649-341-00-2	295-529-9	92062-15-2	P
Nafta (petroleum), lätt, ångkrackad, hydrerad; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom separation och efterföljande hydrogenering av produkterna frn en ångkrackningsprocess för tillverkning av eten. Består främst av mättade och omättade paraffiner, cykliska paraffiner och cykliska aromatiska kolväten, från C4 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 50 °C till 200 °C (122 °F–392 °F). Andelen bensenkolväten kan variera upp till 30 viktprocent, och strömmen kan också innehålla mindre mängder svavel och oxygenerade föreningar.]	649-342-00-8	296-942-7	93165-55-0	P
Kolväten, C6-11, vätebehandlade, avaromatiserade; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen som lösningsmedel som hydrogeneras katalytiskt för att omvandla aromater till naftener.]	649-343-00-3	297-852-0	93763-33-8	P
Kolväten, C9-12, vätebehandlade, avaromatiserade; Lågkokande vätebehandlad nafta; [Komplex blandning av kolväten, erhållen som lösningsmedel som hydrogeneras katalytiskt för att omvandla aromater till naftener.]	649-344-00-9	297-853-6	93763-34-9	P
Mineralterpentin; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Färglöst, raffinerat petroleumdestillat, fritt från härsken eller obehaglig lukt, med ungefärligt kokpunktsintervall från 149 °C till 204 °C (300 °F–400 °F).]	649-345-00-4	232-489-3	8052-41-3	P
Naturgaskondensat (petroleum); Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, separerad som vätska från naturgas i en ytseparator genom retrograd kondensering. Består främst av kolväten, från C2 till C20. Vätska vid atmosfärisk temperatur och tryck.]	649-346-00-X	265-047-3	64741-47-5	P
Naturgas (petroleum), rå vätskeblandning; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, separerad som vätska från naturgas i en gasåtervinningsanläggning genom processer som kylning eller absorption. Består främst av mättade, alifatiska kolväten, från C2 till C8.]	649-347-00-5	265-048-9	64741-48-6	P
Nafta (petroleum), lätt, hydrokrackad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten från destillation av produkter från hydrokrackning. Består främst av mättade kolväten, främst C4 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 180 °C (– 4 °F–356 °F).]	649-348-00-0	265-071-4	64741-69-1	P
Nafta (petroleum), tung, hydrokrackad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten från destillation av produkter från hydrokrackning. Består främst av mättade kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 65 °C till 230 °C (148 °F–446 °F).]	649-349-00-6	265-079-8	64741-78-2	P
Nafta (petroleum), sweetened; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumnafta i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C4 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 10 °C till 230 °C (14 °F–446 °F).]	649-350-00-1	265-089-2	64741-87-3	P
Nafta (petroleum), syrabehandlad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen som raffinat från behandling med svavelsyra. Består av kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 90 °C till 230 °C (194 °F–446 °F).]	649-351-00-7	265-115-2	64742-15-0	P
Nafta (petroleum), kemiskt neutraliserad tung; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom en behandling för att avlägsna sura ämnen. Består av kolväten, främst C6 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 65 °C till 230 °C (149 °F–446 °F).]	649-352-00-2	265-122-0	64742-22-9	P
Nafta (petroleum), kemiskt neutraliserad lätt; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom en behandling för att avlägsna sura ämnen. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 190 °C (– 4 °F–374 °F).]	649-353-00-8	265-123-6	64742-23-0	P
Nafta (petroleum), katalytiskt avvaxad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom katalytisk avvaxning av en petroleumfraktion. Består främst av kolväten, främst C5 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 230 °C (95 °F–446 °F).]	649-354-00-3	265-170-2	64742-66-1	P
Nafta (petroleum), lätt, ångkrackad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av omättade kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 190 °C (– 4 °F–374 °F). Denna ström innehåller sannolikt 10 volymprocent eller mer av bensen.]	649-355-00-9	265-187-5	64742-83-2	P
Solventnafta (petroleum), lätt aromatisk; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av aromatiska strömmar. Består främst av aromatiska kolväten, främst C8 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 135 °C till 210 °C (275 °F–410 °F).]	649-356-00-4	265-199-0	64742-95-6	P
Aromatiska kolväten, C6-10, syrabehandlade, neutraliserade; Lågkokande nafta – ospecificerad	649-357-00-X	268-618-5	68131-49-7	P
Destillat (petroleum), C3-5, 2-metyl-2-butenrika; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av kolväten, oftast C3 till C5, främst isopentan och 3-metyl-1-buten. Består av mättade och omättade C3 till C5-kolväten, främst 2-metyl-2-buten.]	649-358-00-5	270-725-7	68477-34-9	P
Destillat (petroleum), polymeriserade ångkrackade petroleumdestillat, C5-12-fraktion; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av polymeriserade ångkrackade petroleumdestillat. Består främst av kolväten, främst C5 till C12.]	649-359-00-0	270-735-1	68477-50-9	P
Destillat (petroleum), ångkrackade, C5-12-fraktion; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består av omättade kolväten, främst C5 till C12.]	649-360-00-6	270-736-7	68477-53-2	P
Destillat (petroleum), ångkrackade, C5-10-fraktion, blandade med lätt, ångkrackad petroleumnafta, C5-fraktion; Lågkokande nafta – ospecificerad	649-361-00-1	270-738-8	68477-55-4	P
Extrakt (petroleum), kall syra-, C4-6; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av organiska föreningar, erhållen genom extraktion med kall syra av mättade och omättade alifatiska kolväten, oftast C3 till C6, främst pentaner och pentener. Består främst av mättade och omättade C4 till C6-kolväten, främst C5.]	649-362-00-7	270-741-4	68477-61-2	P
Destillat (petroleum), pentanavdrivartoppfraktioner; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen från en katalytiskt krackad gasström. Består av alifatiska kolväten, främst C4 till C6.]	649-363-00-2	270-771-8	68477-89-4	P
Återstoder (petroleum), bottenfraktioner från butanseparationstorn; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplexa återstoder från destillation av en butanström. Består av alifatiska kolväten, främst C4 till C6.]	649-364-00-8	270-791-7	68478-12-6	P
Återstoder (petroleum), isobutanavdrivartorn; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplexa återstoder från atmosfärisk destillation av butan-butenströmmen. Består av alifatiska kolväten, främst C4 till C6.]	649-365-00-3	270-795-9	68478-16-0	P
Nafta (petroleum), full-range coker- Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från en vätskecoker. Består främst av omättade kolväten, främst C4 till C15, med ungefärligt kokpunktsintervall från 43 °C till 250 °C (110 °F–500 °F).]	649-366-00-9	270-991-4	68513-02-0	P
Nafta (petroleum), ångkrackad medeltung aromatisk; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 130 °C till 220 °C (266 °F–428 °F).]	649-367-00-4	271-138-9	68516-20-1	P
Nafta (petroleum), lerbehandlad full-range straight-run; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av full-range straight-run nafta med naturlig eller modifierad lera, oftast i en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 220 °C (– 4 °F–429 °F).]	649-368-00-X	271-262-3	68527-21-9	P
Nafta (petroleum), lerbehandlad lätt straight-run; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av lätt straight-run nafta med naturlig eller modifierad lera, oftast i en perkoleringsprocess, för att avlägsna spår av polära föreningar samt föroreningar. Består av kolväten, främst C7 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 93 °C till 180 °C (200 °F–356 °F).]	649-369-00-5	271-263-9	68527-22-0	P
Nafta (petroleum), lätt, ångkrackad aromatisk; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C9, med ungefärligt kokpunktsintervall från 110 °C till 165 °C (230 °F–329 °F).]	649-370-00-0	271-264-4	68527-23-1	P
Nafta (petroleum), lätt, ångkrackad, befriad från bensen; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkter från ångkrackning. Består främst av kolväten, främst C4 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 80 °C till 218 °C (176 °F–424 °F).]	649-371-00-6	271-266-5	68527-26-4	P
Nafta (petroleum), aromathaltig; Lågkokande nafta – ospecificerad	649-372-00-1	271-635-0	68603-08-7	P
Bensin, pyrolys-, butanavdrivarbottenfraktioner; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av propanavdrivarbottenfraktioner. Består av kolväten, främst högre än C5.]	649-373-00-7	271-726-5	68606-10-0	P
Nafta (petroleum), lätt, sweetened; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom behandling av ett petroleumdestillat i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C3 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 20 °C till 100 °C (– 4 °F–212 °F).]	649-374-00-2	272-206-0	68783-66-4	P
Naturgaskondensat; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten separerad och/eller kondenserad från naturgas under transport och uppsamlad vid borrhålet och/eller från produktion, insamlings-, överförings- och distributionspipelines i marken, skrubbers osv. Består främst av kolväten, främst C2 till C8.]	649-375-00-8	272-896-3	68919-39-1	J
Destillat (petroleum), naftaunifiner-stripper-; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom strippning av produkterna från naftaunifinern. Består av mättade alifatiska kolväten, främst C2 till C6.]	649-376-00-3	272-932-8	68921-09-5	P
Nafta (petroleum), katalytiskt reformerad, lätt, aromatfri fraktion; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten som återstår efter avlägsnande av aromatiska föreningar från katalytiskt reformerad lätt nafta i en selektiv absorptionsprocess. Består främst av paraffiner och cykliska kolväten, främst C5 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall från 66 °C till 121 °C (151 °F–250 °F).]	649-377-00-9	285-510-3	85116-59-2	P
Bensin; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, främst bestående av paraffiner, cykloparaffiner, aromatiska kolväten och olefiner, främst högre än C3, med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 260 °C (86 °F–500 °F).]	649-378-00-4	289-220-8	86290-81-5	P
Aromatiska kolväten, C7-8, dealkyleringsprodukter, destillationsåterstoder; Lågkokande nafta – ospecificerad	649-379-00-X	292-698-0	90989-42-7	P
Kolväten, C4-6, pentanavdrivare lätta, aromatisk vätebehandling; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen som första genomflöde från pentanavdrivarkolonnen före vätebehandling av det aromatiska satsningsmaterialet. Består främst av kolväten, främst C4 till C6, främst pentaner och pentener, med ungefärligt kokpunktsintervall från 25 °C till 40 °C (77 °F–104 °F).]	649-380-00-5	295-298-4	91995-38-9	P
Destillat (petroleum), värmebehandlad ångkrackad nafta, C5-rika; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av värmebehandlad ångkrackad nafta. Består främst av C4 till C6-kolväten, främst C5.]	649-381-00-0	295-302-4	91995-41-4	P
Extrakt (petroleum), katalytiskt reformerad lätt nafta, lösningsmedels-; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen som extrakt från lösningsmedelsextraktion av en katalytiskt reformerad petroleumfraktion. Består främst av aromatiska kolväten, främst C7 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall från 100 °C till 200 °C (212 °F–392 °F).]	649-382-00-6	295-331-2	91995-68-5	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad, lätt, avaromatiserad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av väteavsvavlade och avaromatiserade petroleumfraktioner. Består främst av C7-paraffiner och cykloparaffiner, med ungefärligt kokpunktsintervall från 90 °C till 100 °C (194 °F–212 °F).]	649-383-00-1	295-434-2	92045-53-9	P
Nafta (petroleum), lätt, C5-rik, sweetened; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumnafta i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består av kolväten, främst C4 till C5, i synnerhet C5, med ungefärligt kokpunktsintervall från – 10 °C till 35 °C (14 °F–95 °F).]	649-384-00-7	295-442-6	92045-60-8	P
Kolväten, C8-11, naftakrackning, toluenfraktion; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av prehydrogenerad krackad nafta. Består främst av kolväten, främst C8 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 130 °C till 205 °C (266 °F–401 °F).]	649-385-00-2	295-444-7	92045-62-0	P
Kolväten, C4-11, naftakrackning, aromatfria; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen från prehydrogenerad krackad nafta sedan bensen- och toluenhaltiga kolvätefraktioner och en högrekokande fraktion avskilts genom destillation. Består främst av kolväten, främst C4 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 205 °C (86 °F–401 °F).]	649-386-00-8	295-445-2	92045-63-1	P
Nafta (petroleum), lätt, värmebehandlad, ångkrackad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom fraktionering av ångkrackad nafta efter återvinning från en värmebehandlingsprocess. Består främst av kolväten, främst C4 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från 0 °C till 80 °C (32 °F–176 °F).]	649-387-00-3	296-028-8	92201-97-3	P
Destillat (petroleum), C6-rika; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av en råoljesatsning. Består främst av C5 till C7-kolväten, rik på C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från 60 °C till 70 °C (140 °F–158 °F).]	649-388-00-9	296-903-4	93165-19-6	P
Bensin, pyrolys-, hydrogenerad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Destillationsfraktion från hydrogenering av pyrolysbensin med ungefärligt kokpunktsintervall från 20 °C till 200 °C (68 °F–392 °F).]	649-389-00-4	302-639-3	94114-03-1	P
Destillat (petroleum), ångkrackade, C8-12-fraktion, polymeriserade, lätta destillationsfraktioner; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av den polymeriserade C8–C12-fraktionen från ångkrackade petroleumdestillat. Består främst av aromatiska kolväten, främst C8 till C12.]	649-390-00-X	305-750-5	95009-23-7	P
Extrakt (petroleum), tunga naftenlösningsmedels-, lerbehandlade; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av tunga naftenlösningsmedelspetroleumextrakt med blekjord. Består främst av kolväten, främst C6 till C10, med ungefärligt kokpunktsintervall från 80 °C till 180 °C (175 °F–356 °F).]	649-391-00-5	308-261-5	97926-43-7	P
Nafta (petroleum), lätt, ångkrackad, befriad från bensen, värmebehandlad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling och destillation av lätt, ångkrackad petroleumnafta som befriats från bensen. Består främst av kolväten, främst C7 till C12, med ungefärligt kokpunktsintervall från 95 °C till 200 °C (203 °F–392 °F).]	649-392-00-0	308-713-1	98219-46-6	P
Nafta (petroleum), lätt, ångkrackad, värmebehandlad; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling och destillation av lätt, ångkrackad petroleumnafta. Består av kolväten, främst C5 till C6, med ungefärligt kokpunktsintervall från 35 °C till 80 °C (95 °F–176 °F).]	649-393-00-6	308-714-7	98219-47-7	P
Destillat (petroleum), C7-9, C8-rika, väteavsvavlade, avaromatiserade; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av en lätt petroleumfraktion, väteavsvavlad och avaromatiserad. Består främst av kolväten, C7 till C9, främst C8-paraffiner och cykloparaffiner, med ungefärligt kokpunktsintervall från 120 °C till 130 °C (248 °F–266 °F).]	649-394-00-1	309-862-5	101316-56-7	P
Kolväten, C6-8, hydrogenerade, avaromatiserade genom sorption, toluenraffinering; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom sorption av toluen från en kolvätefraktion från krackad bensin behandlad med väte i närvaro av katalysator. Består främst av kolväten, främst C6 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall från 80 °C till 135 °C (176 °F–275 °F).]	649-395-00-7	309-870-9	101316-66-9	P
Nafta (petroleum), väteavsvavlad full-range coker-; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom fraktionering från väteavsvavlat cokerdestillat. Består främst av kolväten, främst C5 till C11, med ungefärligt kokpunktsintervall från 23 °C till 196 °C (73 °F–385 °F).]	649-396-00-2	309-879-8	101316-76-1	P
Nafta (petroleum), sweetened, lätt; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten erhållen genom behandling av en petroleumnafta i en sweeteningprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Består främst av kolväten, främst C5 till C8, med ungefärligt kokpunktsintervall från 20 °C till 130 °C (68 °F–266 °F).]	649-397-00-8	309-976-5	101795-01-1	P
Kolväten, C3-6, C5-rika, ångkrackad nafta; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av ångkrackad nafta. Består främst av C3 till C6-kolväten, främst C5.]	649-398-00-3	310-012-0	102110-14-5	P
Kolväten, C5-rika, dicyklopentadienhaltiga; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från ångkrackning. Består främst av kolväten, C5 och dicyklopentadien, med ungefärligt kokpunktsintervall från 30 °C till 170 °C (86 °F–338 °F).]	649-399-00-9	310-013-6	102110-15-6	P
Återstoder (petroleum), ångkrackade, lätta, aromatiska; Lågkokande nafta – ospecificerad; [Komplex blandning av kolväten, erhållen genom destillation av produkterna från ångkrackning eller liknande processer, efter avlägsnande av de mycket lätta produkterna, vilket ger en återstod av kolväten högre än C5. Består främst av aromatiska kolväten, högre än C5, med kokpunkt över ungefär 40 °C (104 °F).]	649-400-00-2	310-057-6	102110-55-4	P
Kolväten, C≥ 5, C5-6-rika; Lågkokande nafta – ospecificerad	649-401-00-8	270-690-8	68476-50-6	P
Kolväten, C5-rika; Lågkokande nafta – ospecificerad	649-402-00-3	270-695-5	68476-55-1	P
Aromatiska kolväten, C8-10; Lågkokande nafta – ospecificerad	649-403-00-9	292-695-4	90989-39-2	P
▼C1

Tillägg 5

Post 30 – Reproduktionstoxiska ämnen: kategori 1A

Ämnen	Indexnummer	EG-nummer	CAS-nummer	Kommentarer
Kolmonoxid	006-001-00-2	211-128-3	630-08-0
Blyhexafluorosilikat	009-014-00-1	247-278-1	25808-74-6
▼M14
Återstoder från elektrolytisk kopparraffinering, avkopprat	028-015-00-8	305-433-1	94551-87-8
Blynickelsilikat; kiselsyra, blynickelsalt	028-050-00-9	—	68130-19-8
▼M61
Metylkvicksilverklorid	080-012-00–0	204-064-2	115-09-3
▼M73
Blyföreningar utom sådana som anges på annan plats i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008	082-001-00-6	—	—	A
▼C1
Blyalkyler	082-002-00-1			A ►M5 — ◄
Blyazid	082-003-00-7	236-542-1	13424-46-9
Blykromat	082-004-00-2	231-846-0	7758-97-6
Blydiacetat	082-005-00-8	206-104-4	301-04-2
Triblybis(ortofosfat)	082-006-00-3	231-205-5	7446-27-7
Blyacetat, basiskt	082-007-00-9	215-630-3	1335-32-6
Blymetansulfonat	082-008-00-4	401-750-5	17570-76-2
Blysulfokromat (Detta ämne identiferas i ”Colour Index” med ”Colour Index Constitution Number, C.I. 77603”.)	082-009-00-X	215-693-7	1344-37-2
Blykromatsulfatmolybdat (Detta ämne identiferas i ”Colour Index” med ”Colour Index Constitution Number C.I. 77605”.)	082-010-00-5	235-759-9	12656-85-8
Blyvätearsenat	082-011-00-0	232-064-2	7784-40-9
▼M45
Bly i pulverform; [partikeldiameter < 1 mm]	082-013-00-1	231-100-4	7439-92-1
Bly i massiv form; [partikeldiameter ≥ 1 mm]	082-014-00-7	231-100-4	7439-92-1
▼C1
1,2-dibrom-3-klorpropan	602-021-00-6	202-479-3	96-12-8
2-brompropan	602-085-00-5	200-855-1	75-26-3	►M5 — ◄
▼M45
Warfarin (ISO); 4-hydroxi-3-(3-oxo-1-fenylbutyl)-2H-kromen-2-on; [1] (S)-4-hydroxi-3-(3-oxo-1-fenylbutyl)-2-bensopyron; [2] (R)-4-hydroxi-3-(3-oxo-1-fenylbutyl)-2-bensopyron; [3]	607-056-00-0	201-377-6 [1] 226-907-3 [2] 226-908-9 [3]	81-81-2 [1] 5543-57-7 [2] 5543-58-8 [3]
▼M45
Brodifakum (ISO); 4-hydroxi-3-[3-(4′-brom-4-bifenylyl)-1,2,3,4-tetrahydro-1-naftyl]kumarin	607-172-00-1	259-980-5	56073-10-0
▼C1
Blystyfnat	609-019-00-4	239-290-0	15245-44-0

Tillägg 6

Post 30 – Reproduktionstoxiska ämnen: kategori 1B

Ämnen	Indexnummer	EG-nummer	CAS-nummer	Kommentarer
▼M14
Dibutyltennväteborat	005-006-00-7	401-040-5	75113-37-0
Borsyra; [1]	005-007-00-2	233-139-2 [1]	10043-35-3 [1]
Borsyra, rå, naturlig, innehållande högst 85 viktprocent H3BO3 beräknat på torrsubstansen; [2]	005-007-00-2	234-343-4 [2]	11113-50-1 [2]
Dibortrioxid; Boroxid	005-008-00-8	215-125-8	1303-86-2
Dinatriumtetraborat, vattenfritt;	005-011-00-4
Natriumborat; borsyra, dinatriumsalt; [1]		215-540-4 [1]	1330-43-4 [1]
Tetrabordinatriumheptoxid, hydrat; [2]		235-541-3 [2]	12267-73-1 [2]
Natriumortoborat; ortoborsyra, natriumsalt; [3]		237-560-2 [3]	13840-56-7 [3]
Dinatriumtetraborat, dekahydrat; Borax	005-011-01-1	215-540-4	1303-96-4
Dinatriumtetraborat, pentahydrat;	005-011-02-9	215-540-4	12179-04-3
Natriumperborat; [1]	005-017-00-7	239-172-9 [1]	15120-21-5 [1]
Natriumperoxometaborat; [2]		231-556-4 [2]	7632-04-4 [2]
Natriumperoxoborat; [innehållande < 0,1 % (w/w) av partiklar med en aerodynamisk diameter under 50 μm]
Natriumperborat; [1]	005-017-01-4	239-172-9 [1]	15120-21-5 [1]
Natriumperoxometaborat; [2]		231-556-4 [2]	7632-04-4 [2]
Natriumperoxoborat; [innehållande ≥ 0,1 % (w/w) av partiklar med en aerodynamisk diameter under 50 μm]
Natriumperoxoborattrihydrat; perborsyra (H3BO2(O2)), natriumsalt, trihydrat; [1]	005-018-00-2	239-172-9 [1]	13517-20-9 [1]
Natriumperoxoborattetrahydrat; perborsyra, natriumsalt, tetrahydrat; [2]		234-390-0 [2]	37244-98-7 [2]
Perborsyra (HBO(O2)), natriumsalt, tetrahydrat; [3]		231-556-4 [3]	10486-00-7 [3]
Natriumperoxoborathexahydrat; [innehållande < 0,1 % (w/w) av partiklar med en aerodynamisk diameter under 50 μm]
Natriumperoxoborattrihydrat; perborsyra (H3BO2(O2)), natriumsalt, trihydrat; [1]	005-018-01-X	239-172-9 [1]	13517-20-9 [1]
Natriumperoxoborattetrahydrat; perborsyra, natriumsalt, tetrahydrat; [2]		234-390-0 [2]	37244-98-7 [2]
Perborsyra (HBO(O2)), natriumsalt, tetrahydrat; [3]		231-556-4 [3]	10486-00-7 [3]
Natriumperoxoborathexahydrat; [innehållande ≥ 0,1 % (w/w) av partiklar med en aerodynamisk diameter under 50 μm]
Perborsyra, natriumsalt; [1]	005-019-00-8	234-390-0 [1]	11138-47-9 [1]
Perborsyra, natriumsalt monohydrat; [2]		234-390-0 [2]	12040-72-1 [2]
Natriumperoxoborattrihydrat; perborsyra (H3BO2(O2)), natriumsalt monohydrat; [3]		231-556-4 [3]	10332-33-9 [3]
Natriumperoxoborat; [innehållande < 0,1 % (w/w) av partiklar med en aerodynamisk diameter under 50 μm]
Perborsyra, natriumsalt; [1]	005-019-01-5	234-390-0 [1]	11138-47-9 [1]
Perborsyra, natriumsalt monohydrat; [2]		234-390-0 [2]	12040-72-1 [2]
Natriumperoxoborattrihydrat; perborsyra (H3BO2(O2)), natriumsalt monohydrat; [3]		231-556-4 [3]	10332-33-9 [3]
Natriumperoxoborat; [innehållande ≥ 0,1 % (w/w) av partiklar med en aerodynamisk diameter under 50 μm]
▼M45
Dinatriumoktaborat, vattenfritt; [1] Dinatriumoktaborattetrahydrat; [2]		005-020-00-3	234-541-0 [1] 234-541-0 [2]		12008-41-2 [1] 12280-03-4 [2]
▼C1
Linuron (ISO) 3-(3,4-diklorfenyl)-1-metoxi-1-metylurea	006-021-00-1	206-356-5	330-55-2	►M5 — ◄
▼M69
Mankozeb (ISO); manganetylenbis(ditiokarbamat) (polymert) komplex med zinksalt	006-076-00–1	—	8018-01-7
▼C1
6-(2-kloretyl)-6-(2-metoxietoxi)-2,5,7,10-tetraoxa-6-silaundekan; etacelasil	014-014-00-X	253-704-7	37894-46-5
Flusilazole (ISO); bis(4-fluorofenyl)-(metyl)-(1H-1,2,4-triazol-1-ylmetyl)-silan	014-017-00-6	—	85509-19-9	►M5 — ◄
En blandning av: 4-[[bis-(4-fluorfenyl)-metylsilyl]metyl]-4H-1,2,4-triazol; 1-[[bis-(4-fluorfenyl)metyl-silyl]metyl]-1H-1,2,4-triazol	014-019-00-7	403-250-2	—	►M5 — ◄
▼M14
(4-Etoxifenyl)(3-(4-fluoro-3-fenoxifenyl)propyl)dimetylsilan	014-036-00-X	405-020-7	105024-66-6
▼M69
Tris(2-metoxietoxi)vinylsilan; 6-(2-metoxietoxi)-6-vinyl-2,5,7,10-tetraoxa-6-silaundekan	014-050-00–6	213-934-0	1067-53-4
▼M14
Tris(2-kloretyl)fosfat	015-102-00-0	204-118-5	115-96-8
Glyfosinatammonium (ISO); Ammonium-2-amino-4-(hydroximetylfosfinyl)-butanoat	015-155-00-X	278-636-5	77182-82-2
▼M26
Trixylylfosfat	015-201-00-9	246-677-8	25155-23-1
▼M82
Difenyl(2,4,6-trimetylbensoyl)fosfinoxid	015-203-00-X	278-355-8	75980-60-8
Bensyl(dietylamino)difenylfosfonium 4-[1,1,1,3,3,3-hexafluor-2-(4-hydroxifenyl)propan-2-yl]fenolat	015-204-00-5	479-100-5	577705-90-9
Bensyltrifenylfosfonium, salt med 4,4’-[2,2,2-trifluor-1-(trifluormetyl)etyliden]bis[fenol] (1:1)	015-205-00-0	278-305-5	75768-65-9
Reaktionsblandning av 4,4’-[2,2,2-trifluor-1-(trifluormetyl)etyliden]difenol och bensyl(dietylamino)difenylfosfonium 4-[1,1,1,3,3,3-hexafluor-2-(4-hydroxifenyl)propan-2-yl]fenolat (1:1)	015-206-00-6	—	—
Reaktionsblandning av 4,4’-[2,2,2-trifluor-1-(trifluormetyl)etyliden]difenol och bensyltrifenylfosfonium, salt med 4,4’-[2,2,2-trifluor-1-(trifluormetyl)etyliden]difenol (1:1)	015-207-00-1	—	—
Dimetylpropylfosfonat	015-208-00-7	242-555-3	18755-43-6
▼C1
Kaliumdikromat	024-002-00-6	231-906-6	7778-50-9	►M5 — ◄
Ammoniumdikromat	024-003-00-1	232-143-1	7789-09-5	►M5 — ◄
▼M14
Natriumdikromat	024-004-00-7	234-190-3	10588-01-9
▼M14 —————
▼C1
Natriumkromat	024-018-00-3	231-889-5	7775-11-3	►M5 — ◄
▼M61
Kobolt	027-001-00–9	231-158-0	7440-48-4
▼M14
Koboltdiklorid	027-004-00-5	231-589-4	7646-79-9
Koboltsulfat	027-005-00-0	233-334-2	10124-43-3
Koboltacetat	027-006-00-6	200-755-8	71-48-7
Koboltnitrat	027-009-00-2	233-402-1	10141-05-6
Koboltkarbonat	027-010-00-8	208-169-4	513-79-1
▼C1
Nickeltetrakarbonyl	028-001-00-1	236-669-2	13463-39-3
▼M14
Nickeldihydroxid; [1]	028-008-00-X	235-008-5 [1]	12054-48-7 [1]
Nickelhydroxid; [2]	028-008-00-X	234-348-1 [2]	11113-74-9 [2]
Nickelsulfat	028-009-00-5	232-104-9	7786-81-4
Nickelkarbonat;	028-010-00-0
Basiskt nickelkarbonat;
Nickel(II)karbonat; kolsyra, nickel(II)salt; [1]		222-068-2 [1]	3333-67-3 [1]
Nickelkarbonat; kolsyra, nickelsalt; [2]		240-408-8 [2]	16337-84-1 [2]
[μ-[Karbonato(2-)-O:O′]]dihydroxitrinickel; [3]		265-748-4 [3]	65405-96-1 [3]
[Karbonato(2-)]tetrahydroxitrinickel; [4]		235-715-9 [4]	12607-70-4 [4]
Nickeldiklorid	028-011-00-6	231-743-0	7718-54-9
Nickel(II)nitrat; nickeldinitrat; [1]	028-012-00-1	236-068-5 [1]	13138-45-9 [1]
Nickelnitrat; salpetersyra, nickelsalt; [2]	028-012-00-1	238-076-4 [2]	14216-75-2 [2]
Återstoder från elektrolytisk kopparraffinering, avkopprat, nickelsulfat	028-014-00-2	295-859-3	92129-57-2
Nickeldiperklorat; Perklorsyra, nickel(II)salt	028-016-00-3	237-124-1	13637-71-3
Nickeldikaliumdisulfat; [1]	028-017-00-9	237-563-9 [1]	13842-46-1 [1]
Diammoniumnickeldisulfat; [2]	028-017-00-9	239-793-2 [2]	15699-18-0 [2]
Nickelsulfamat Nickeltetrafluoroborat,	028-018-00-4	237-396-1	13770-89-3
nickelbis(tetrafluoroborat)	028-019-00-X	238-753-4	14708-14-6
Nickel(II)format; [1]	028-021-00-0	222-101-0 [1]	3349-06-2 [1]
Nickelformat; myrsyra, nickelsalt; [2]		239-946-6 [2]	15843-02-4 [2]
Kopparnickelformat; myrsyra, kopparnickelsalt; [3]		268-755-0 [3]	68134-59-8 [3]
Nickel(II)acetat; [1]	028-022-00-6	206-761-7 [1]	373-02-4 [1]
Nickelacetat; [2]	028-022-00-6	239-086-1 [2]	14998-37-9 [2]
Nickel(II)bensoat	028-024-00-7	209-046-8	553-71-9
Nickelbis(4-cyklohexylbutyrat); cyklohexanbutansyra, nickel(II)salt	028-025-00-2	223-463-2	3906-55-6
Nickel(II)stearat; Nickel(II)oktadekanoat	028-026-00-8	218-744-1	2223-95-2
Nickel(II)laktat; nickeldilaktat	028-027-00-3	—	16039-61-5
Nickel(II)oktanoat	028-028-00-9	225-656-7	4995-91-9
Nickel(II)fluorid; [1]	028-029-00-4	233-071-3 [1]	10028-18-9 [1]
Nickel(II)bromid; [2]		236-665-0 [2]	13462-88-9 [2]
Nickel(II)jodid; [3]		236-666-6 [3]	13462-90-3 [3]
Nickelkaliumfluorid; [4]		- [4]	11132-10-8 [4]
Nickelhexafluorosilikat	028-030-00-X	247-430-7	26043-11-8
Nickelselenat	028-031-00-5	239-125-2	15060-62-5
Nickelditiocyanat	028-046-00-7	237-205-1	13689-92-4
Nickeldikromat	028-047-00-2	239-646-5	15586-38-6
Nickeldiklorat; [1]	028-053-00-5	267-897-0 [1]	67952-43-6 [1]
Nickeldibromat; [2]		238-596-1 [2]	14550-87-9 [2]
Etylsvavelsyra, nickel(II)salt; [3]		275-897-7 [3]	71720-48-4 [3]
Nickel(II)trifluoracetat; [1]	028-054-00-0	240-235-8 [1]	16083-14-0 [1]
Nickel(II)propionat; nickel(II)propanoat; [2]		222-102-6 [2]	3349-08-4 [2]
Nickel(II)bensensulfonat; [3]		254-642-3 [3]	39819-65-3 [3]
Nickel(II)vätecitrat; [4]		242-533-3 [4]	18721-51-2 [4]
Ammoniumnickelcitrat; citronsyra, ammoniumnickelsalt; [5]		242-161-1 [5]	18283-82-4 [5]
Nickelcitrat; citronsyra, nickelsalt; [6]		245-119-0 [6]	22605-92-1 [6]
Nickel(II)-2-etylhexanoat; [7]		224-699-9 [7]	4454-16-4 [7]
Nickel-2-etylhexanoat; 2-etylhexansyra, nickelsalt; [8]		231-480-1 [8]	7580-31-6 [8]
Dimetylhexansyra, nickelsalt; [9]		301-323-2 [9]	93983-68-7 [9]
Nickel(II)isooktanoat; [10]		249-555-2 [10]	29317-63-3 [10]
Nickelisooktanoat; [11]		248-585-3 [11]	27637-46-3 [11]
Nickel(II)isononanoat; [12]		284-349-6 [12]	84852-37-9 [12]
Nickel(II)neononanoat; [13]		300-094-6 [13]	93920-10-6 [13]
Nickel(II)isodekanoat; [14]		287-468-1 [14]	85508-43-6 [14]
Nickel(II)neodekanoat; [15]		287-469-7 [15]	85508-44-7 [15]
Nickelneodekanoat; neodekansyra, nickelsalt; [16]		257-447-1 [16]	51818-56-5 [16]
Nickel(II)neoundekanoat; [17]		300-093-0 [17]	93920-09-3 [17]
Bis(D-glukonato-O1,O2)nickel; [18]		276-205-6 [18]	71957-07-8 [18]
Nickel(II)-3,5-di(tert-butyl-4-hydroxibensoat; [19]		258-051-1 [19]	52625-25-9 [19]
Nickel(II)palmitat; nickel(II)hexadekanoat; [20]		237-138-8 [20]	13654-40-5 [20]
(2-Etylhexanoato-O)(isononanoato-O)nickel; [21]		287-470-2 [21]	85508-45-8 [21]
(Isononanoato-O)(isooktanoato-O)nickel; [22]		287-471-8 [22]	85508-46-9 [22]
(Isooktanoato-O)(neodekanoato-O)nickel; [23]		284-347-5 [23]	84852-35-7 [23]
(2-Etylhexanoato-O)(isodekanoato-O)nickel; [24]		284-351-7 [24]	84852-39-1 [24]
(2-Etylhexanoato-O)(neodekanoato-O)nickel; [25]		285-698-7 [25]	85135-77-9 [25]
(Isodekanoato-O)(isooktanoato-O)nickel; [26]		285-909-2 [26]	85166-19-4 [26]
(Isodekanoato-O)(isononanoato-O)nickel; [27]		284-348-0 [27]	84852-36-8 [27]
(Isononanoato-O)(neodekanoato-O)nickel; [28]		287-592-6 [28]	85551-28-6 [28]
Fettsyror, C6-19-grenade, nickelsalt; [29]		294-302-1 [29]	91697-41-5 [29]
Fettsyror, C8-C18 och C18-omättade, nickelsalt; [30]		283-972-0 [30]	84776-45-4 [30]
2,7-Naftalendisulfonsyra, nickel(II)salt; [31]		- [31]	72319-19-8 [31]
▼M45
Galliumarsenid		031-001-00-4	215-114-8		1303-00-0
▼M73
Ammoniumbromid	035-005-00-7	235-183-8	12124-97-9
▼C1
Kadmiumfluorid	048-006-00-2	232-222-0	7790-79-6	►M5 — ◄
Kadmiumklorid	048-008-00-3	233-296-7	10108-64-2	►M5 — ◄
Kadmiumsulfat	048-009-00-9	233-331-6	10124-36-4	►M5 — ◄
▼M73
Tributyltennföreningar utom sådana som anges på annan plats i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008	050-008-00-3	—	—
▼M69
Diklordioktyltenn	050-021-00–4	222-583-2	3542-36-7
▼M14
Dibutyltenndiklorid; (DBTC)	050-022-00-X	211-670-0	683-18-1
▼M26
2-etylhexyl-10-etyl-4,4-dioktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia-4-tenntetradekanoat	050-027-00-7	239-622-4	15571-58-1
▼M49
Dibutyltenndilaurat; dibutyl[bis(dodekanoyloxi)]stannan	050-030-00-3	201-039-8	77-58-7
▼M69
Dioktyltenndilaurat; [1] dioktyltenndikokosacyloxi-derivat [2]	050-031-00–9	222-883-3 [1] 293-901-5 [2]	3648-18-8 [1] 91648-39-4 [2]
▼M73
Dibutyltennbis(2-etylhexanoat)	050-032-00-4	220-481-2	2781-10-4
Dibutyltenndi(acetat)	050-033-00-X	213-928-8	1067-33-0
▼M82
Dibutyltennmaleat	050-034-00-5	201-077-5	78-04-6
Dibutyltennoxid	050-035-00-0	212-449-1	818-08-6
▼M73
Tellur	052-001-00-0	236-813-4	13494-80-9
Tellurdioxid	052-002-00-6	231-193-1	7446-07-3
Bariumdibortetraoxid	056-005-00-3	237-222-4	13701-59-2
▼M14
Kvicksilver	080-001-00-0	231-106-7	7439-97-6
▼C1
Benz[a]pyren	601-032-00-3	200-028-5	50-32-8
1-Brompropan Propylbromid n-Propylbromid	602-019-00-5	203-445-0	106-94-5
1,2,3-Triklorpropan	602-062-00-X	202-486-1	96-18-4	D
Oktabromdifenyleter	602-094-00-4	251-087-9	32536-52-0
2-metoxietanol; metylglykol	603-011-00-4	203-713-7	109-86-4
2-etoxietanol; etylglykol	603-012-00-X	203-804-1	110-80-5
▼M61
Etylenoxid; oxiran	603-023-00-X	200-849-9	75-21-8
▼C1
1,2-dimetoxietan etylenglykoldimetyleter EGDME	603-031-00-3	203-794-9	110-71-4
▼M45
Tetrahydro-2-furylmetanol; tetrahydrofurfurylalkohol	603-061-00-7	202-625-6	97-99-4
▼C1
2,3-epoxipropan-1-ol; glycidol oxiranmetanol	603-063-00-8	209-128-3	556-52-5	►M5 — ◄
▼M69
7-oxa-3-oxiranylbicyklo[4.1.0]heptan; 1,2-epoxi-4-epoxietylcyklohexan; 4-vinylcyklohexendiepoxid	603-066-00–4	203-437-7	106-87-6
▼C1
2-metoxipropanol	603-106-00-0	216-455-5	1589-47-5
▼M73
2-(2-metoxietoxi)etanol; dietylenglykolmonometyleter	603-107-00-6	203-906-6	111-77-3
▼C1
Bis(2-metoxietyl) eter	603-139-00-0	203-924-4	111-96-6
R-2,3-epoxi-1-propanol	603-143-002	404-660-4	57044-25-4	►M5 — ◄
Trietylenglykoldimetyleter TEGME 2,5,8,11-tetraoxadodekan Triglyme	603-176-00-2	203-977-3	112-49-2
▼M14
2-(2-Aminoetylamino)etanol (AEEA)	603-194-00-0	203-867-5	111-41-1
1,2-Dietoxietan	603-208-00-5	211-076-1	629-14-1
▼M61
Etanol, 2,2’-iminobis-, N-(C13-15 grenade och raka alkyl)-derivat	603-236-00–8	308-208-6	97925-95-6
▼M69
Ipkonazol (ISO); (1RS,2SR,5RS;1RS,2SR,5SR)-2-(4-klorbensyl)-5-isopropyl-1-(1H-1,2,4-triazol-1-ylmetyl)cyklopentanol	603-237-00–3	—	125225-28-7 115850-69-6 115937-89-8
Bis(2-(2-metoxietoxi)etyl)eter; tetraglym	603-238-00–9	205-594-7	143-24-8
▼M82
Reaktionsblandning av 1-(2,3-epoxipropoxi)-2,2-bis ((2,3-epoxipropoxi)metyl)butan och 1-(2,3-epoxipropoxi)-2-((2,3-epoxipropoxi)metyl)-2-hydroximetylbutan	603-244-00-1	—	—
▼C1
4,4'-isobutyletylidendifenol; 2,2-bis (4'-hydroxifenyl)-4-metylpentan	604-024-00-8	401-720-1	6807-17-6
▼M45
Bisfenol A; 4,4′-isopropylidendifenol	604-030-00-0	201-245-8	80-05-7
▼M14
(E)-3-[1-[4-[2-(dimetylamino)etoxi]fenyl]-2-fenylbut-1-enyl]fenol	604-073-00-5	428-010-4	82413-20-5
▼M45
Dodecylfenol, grenad; [1] 2-Dodecylfenol, grenad; [2] 3-Dodecylfenol, grenad; [3] 4-Dodecylfenol, grenad; [4] Derivat av tetrapropenylfenol; [5]	604-092-00-9	310-154-3 [1] - [2] - [3] - [4] - [5]	121158-58-5 [1] - [2] - [3] 210555-94-5 [4] 74499-35-7 [5]
▼M69
6,6’-di-tert-butyl-2,2’-metylendi-p-kresol; [DBMC]	604-095-00–5	204-327-1	119-47-1
▼M73
2,4,6-tri-tert-butylfenol	604-097-00-6	211-989-5	732-26-3
4,4’-sulfonyldifenol; bisfenol S	604-098-00-1	201-250-5	80-09-1
▼M82
4,4’-[2,2,2-Trifluor-1-(trifluormetyl)etyliden]difenol; bisfenol AF	604-099-00-7	216-036-7	1478-61-1
▼M69
2-(4-tert-butylbensyl)propionaldehyd	605-041-00–3	201-289-8	80-54-6
▼M45
Klorfacinon (ISO);2-[(4-klorfenyl)(fenyl)acetyl]-1H-inden-1,3(2H)-dion	606-014-00-9	223-003-0	3691-35-8
▼M14
N-metyl-2-pyrrolidon; 1-Metyl-2-pyrrolidon	606-021-00-7	212-828-1	872-50-4
▼M49
2-metyl-1-(4-metyltiofenyl)-2-morfolinopropan-1-on	606-041-00-6	400-600-6	71868-10-5
▼M61
2-bensyl-2-dimetylamino-4′-morfolinobutyrofenon	606-047-00–9	404-360-3	119313-12-1
▼C1
Tetrahydrotiopyran-3-karboxaldehyd	606-062-00-0	407-330-8	61571-06-0
▼M14
2-Butyryl-3-hydroxi-5-tiocyklohexan-3-yl-cyklohex-2-en-1-on	606-100-00-6	425-150-8	94723-86-1
Cyklisk 3-(1,2-etandiylacetal)estra-5(10),9(11)-dien-3,17-dion	606-131-00-5	427-230-8	5571-36-8
▼C1
2-metoxietylacetat; etylenglykolmonometyleteracetat	607-036-00-1	203-772-9	110-49-6
2-etoxietylacetat; etylenglykolmonoetyleteracetat	607-037-00-7	203-839-2	111-15-9
▼M45
Kumatetralyl (ISO); 4-hydroxi-3-(1,2,3,4-tetrahydro-1-naftyl]kumarin	607-059-00-7	227-424-0	5836-29-3
▼M49
2,3-epoxipropylmetakrylat; glycidylmetakrylat	607-123-00-4	203-441-9	106-91-2
▼M45
Difenakum (ISO); 3-(3-bifenyl-4-yl-1,2,3,4-tetrahydro-1-naftyl)-4-hydroxikumarin	607-157-00-X	259-978-4	56073-07-5
▼C1
2-etylhexyl-3,5-bis(1,1-dimetyletyl)-4-hydroxifenyl]metyl]tio]acetat	607-203-00-9	279-452-8	80387-97-9
Di(2-metoxietyl)ftalat	607-228-00-5	204-212-6	117-82-8
▼M73
2-etylhexansyra och dess salter utom sådana som anges på annan plats i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008	607-230-00-6	–	–
▼C1
2-metoxipropylacetat	607-251-00-0	274-724-2	70657-70-4
Fluazifop-butyl (ISO); butyl (RS)-2-[4-(5-trifluormehyl-2-pyridyloxi)fenoxi]propionat	607-304-00-8	274-125-6	69806-50-4
Vinklozolin (ISO); N-3,5-diklorfenyl-5-metyl-5-vinyl-1,3-oxazolidin-2,4-dion	607-307-00-4	256-599-6	50471-44-8
Metoxiättiksyra	607-312-00-1	210-894-6	625-45-6	►M5 — ◄
Bis(2-etylhexyl) ftalat; di-(2-etylhexyl) ftalat; DEHP	607-317-00-9	204-211-0	117-81-7
Dibutylftalat; DBP	607-318-00-4	201-557-4	84-74-2
(+/-) tetrahydrofurfuryl (R)-2-[4-(6-klorquinoxalin-2-yloxi)fenyloxi]propionat	607-373-00-4	414-200-4	119738-06-6	►M5 — ◄
▼M45
Flokumafen (ISO); reaktionsblandning av cis-4-hydroxi-3-(1,2,3,4-tetrahydro-3-(4-(4-trifluormetylbensyloxi)fenyl)-1-naftyl)kumarin och trans-4-hydroxi-3-(1,2,3,4-tetrahydro-3-(4-(4-trifluormetylbensyloxi)fenyl)-1-naftyl)kumarin	607-375-00-5	421-960-0	90035-08-8
▼M21
1,2-bensendikarboxylsyradipen-tylester, grenad och rak [1]	607-426-00–1	284-032-2 [1]	84777-06-0 [1]
n-pentylisopentylftalat [2]		[2]	[2]
di-n-pentylftalat [3]		205-017-9 [3]	131-18-0 [3]
diisopentylftalat [4]		210-088-4 [4]	605-50-5 [4]
▼C1
Benzylbutylftalat butyl(fenylmetyl)-1,2-benzendikarboxylat	607-430-00-3	201-622-7	85-68-7
1,2-Benzendikarboxylsyra di-C7-11-alkylestrar, grenade och raka	607-480-00-6	271-084-6	68515-42-4
▼M14
1,2-Bensendikarboxylsyra, di-C6-8-grenade alkylestrar, hög halt av C7; ftalsyra, di-C6-8-grenade alkylestrar, hög halt av C7	607-483-00-2	276-158-1	71888-89-6
▼C1
Blandning av: dinatrium-4-(3-etoxikarbonyl-4-(5-(3-etoxikarbonyl-5-hydroxi-1-(4-sulfonatfenyl)pyrazol-4-yl)penta-2,4-dienyliden)-4,5-dihydro-5-oxopyrazol-1-yl)benzensulfonat; trinatrium-4-(3-etoxikarbonyl-4-(5-(3-etoxikarbonyl-5-oxido-1-(4-sulfonatfenyl)pyrazol-4-yl)penta-2,4-dienyliden)-4,5-dihydro-5-oxopyrazol-1-yl)benzensulfonat	607-487-00-4	402-660-9	—
▼M14
Diisobutylftalat	607-623-00-2	201-553-2	84-69-5
Perfluorooktansulfonsyra;	607-624-00-8
▼M26
4-tert-butylbensoesyra	607-698-00-1	202-696-3	98-73-7
▼M14
Heptadekafluorooktan-1-sulfonsyra; [1]		217-179-8 [1]	1763-23-1 [1]
Kaliumperfluorooktansulfonat;
Kaliumheptadekafluorooktan-1-sulfonat; [2]		220-527-1 [2]	2795-39-3 [2]
Dietanolaminperfluorooktansulfonat; heptadekafluorooktansulfonat, förening med 2,2-iminodietanol (1:1); [3]		274-460-8 [3]	70225-14-8 [3]
Ammoniumperfluorooktansulfonat;
Ammoniumheptadekafluorooktansulfonat; [4]		249-415-0 [4]	29081-56-9 [4]
Litiumperfluorooktansulfonat;
Litiumheptadekafluorooktansulfonat; [5]		249-644-6 [5]	29457-72-5 [5]
▼M26
Dihexylftalat		607-702-00-1	201-559-5		84-75-3
Ammoniumpentadekafluoroktanoat		607-703-00-7	223-320-4		3825-26-1
Perfluoroktansyra	607-704-00-2	206-397-9	335-67-1
▼M45
1,2-Bensendikarboxylsyra, dihexylester, grenad och linjär	607-710-00-5	271-093-5	68515-50-4
Bromadiolon (ISO); 3-[3-(4′-brombifenyl-4-yl)-3-hydroxi-1-fenylpropyl]-4-hydroxi-2H-kromen-2-on	607-716-00-8	249-205-9	28772-56-7
Difetialon (ISO); 3-[3-(4′-brombifenyl-4-yl)-1,2,3,4-tetrahydronaftalen-1-yl]-4-hydroxi-2H-1-bensotiopyran-2-on	607-717-00-3	—	104653-34-1
Perfluornonan-1-syra [1] och dess natriumsalter [2] och ammoniumsalter [3]	607-718-00-9	206-801-3 [1] - [2] - [3]	375-95-1 [1] 21049-39-8 [2] 4149-60-4 [3]
Dicyklohexylftalat	607-719-00-4	201-545-9	84-61-7
▼M49
Nonadekafluordekansyra; [1] ammoniumnonadekafluordekanoat; [2] natriumnonadekafluordekanoat [3]	607-720-00-X	206-400-3 [1] 221-470-5 [2] [3]	335-76-2 [1] 3108-42-7 [2] 3830-45-3 [3]
▼M73
Pentakalium-2,2’,2”,2”’,2”-(etan-1,2-diylnitril)pentaacetat	607-734-00-6	404-290-3	7216-95-7
N-karboximetyliminobis(etylennitril)tetraättiksyra	607-735-00-1	200-652-8	67-43-6
Pentanatrium(karboxylatmetyl)iminobis(etylennitril)tetraacetat	607-736-00-7	205-391-3	140-01-2
▼M61
Diisohexylftalat	607-737-00–2	276-090-2	71850-09-4
▼M69
Diisooktylftalat	607-740-00–9	248-523-5	27554-26-3
2-metoxietylakrylat	607-744-00–0	221-499-3	3121-61-7
▼M73
Perfluorheptansyra; tridekafluorheptansyra	607-761-00-3	206-798-9	375-85-9
6-[C12-18-alkyl-(grenad, omättad)-2,5-dioxopyrrolidin-1-yl]hexansyra, natrium- och tris(2-hydroxietyl)ammoniumsalter	607-763-00-4	–	–
6-[(C10–C13)-alkyl-(grenad, omättad)-2,5-dioxopyrrolidin-1-yl]hexansyra	607-764-00-X	–	2156592-54-8
6-[C12-18-alkyl-(grenad, omättad)-2,5-dioxopyrrolidin-1-yl]hexansyra	607-765-00-5	–	–
▼M26
Nitrobensen	609-003-00-7	202-716-0	98-95-3
▼M14
Dinokap (ISO); [(RS)-2,6-dinitro-4-oktylfenylkrotonater och (RS)-2,4-dinitro-6-oktylfenylkrotonater där ”oktyl” är en blandning av 1-metylheptyl-, 1-etylhexyl- och 1-propylpentylgrupper]	609-023-00-6	254-408-0	39300-45-3
▼C1
Binapakryl (ISO)	609-024-00-1	207-612-9	485-31-4
Dinoseb	609-025-00-7	201-861-7	88-85-7
▼M73
Dinoseb, salter och estrar utom sådana som anges på annan plats i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008	609-026-00-2	—	—
▼C1
Dinoterb	609-030-00-4	215-813-8	1420-07-1
Dinoterb, salter och estrar	609-031-00-X
Nitrofen (ISO)	609-040-00-9	217-406-0	1836-75-5
Metylazoximetylacetat	611-004-00-2	209-765-7	592-62-1
2-[2-hydroxi-3-(2-klorfenyl)karbamoyl-1-naftylazo]-7-[2-hydroxi-3-(3-metylfenyl)karbamoyl-1-naftylazo]fluoren-9-on	611-131-00-3	420-580-2	—
Azafenidin	611-140-00-2	—	68049-83-2
▼M14
Kloro-N,N-dimetylformiminiumklorid	612-250-00-3	425-970-6	3724-43-4
7-Metoxi-6-(3-morfolin-4-yl-propoxi)-3H-kinazolin-4-on; [innehållande ≥ 0,5 % formamid (EG-nr 200-842-0)]	612-253-01-7	429-400-7	199327-61-2
▼M45
Triflumizol (ISO); (1E)-N-[4-klor-2-(trifluormetyl)fenyl]-1-(1H-imidazol-1-yl)-2-propoxietanimin	612-289-00-6	—	68694-11-1
▼M82
1,4-Bensendiamin, N,N’-blandade fenyl- och tolylderivat;	612-298-00-5	273-227-8	68953-84-4
▼C1
Tridemorfh (ISO); 2,6-dimetyl-4-tridecylmorfolin	613-020-00-5	246-347-3	24602-86-6
Etylentiourea	613-039-00-9	202-506-9	96-45-7
Karbendazim (ISO) metylbenzimidazol-2-ylkarbamat	613-048-00-8	234-232-0	10605-21-7
Benomyl (ISO) metyl-1-(butylkarbamoyl)benzimidazol-2-ylkarbamat	613-049-00-3	241-775-7	17804-35-2
▼M69
Dimetomorf (ISO); (E,Z)-4-(3-(4-klorfenyl)-3-(3,4-dimetoxifenyl)akryloyl)morfolin	613-102-00–0	404-200-2	110488-70-5
1,2,4-triazol	613-111-00-X	206-022-9	288-88-0
▼C1
Cycloheximid	613-140-00-8	200-636-0	66-81-9
▼M45
Flumioxazin (ISO); 2-[7-fluor-3-oxo-4-(prop-2-yn-1-yl)-3,4-dihydro-2H-1,4-bensoxazin-6-yl]-4,5,6,7-tetrahydro-1H-isoindol-1,3(2H)-dion	613-166-00-X	—	103361-09-7
▼C1
(2RS,3RS)-3-(2-klorfenyl)-2-(4-fluorfenyl)-[(1H-1,2,4-triazol-1-yl)-metyl]oxiran	613-175-00-9	406-850-2	106325-08-0
▼M26
Epoxikonazol (ISO); (2RS,3SR)-3-(2-klorfenyl)-2-(4-fluorfenyl)-[(1H-1,2,4-triazol-1-yl)metyl]oxiran	613-175-00-9	406-850-2	133855-98-8
▼C1
3-etyl-2-metyl-2-(3-metylbutyl)-1,3-oxazolidin	613-191-00-6	421-150-7	143860-04-2
Blandning av: 1,3,5-tris(3-aminometylfenyl)-1,3,5-(1H,3H,5H)-triazin-2,4,6-trion; blandning av oligomerer av 3,5-bis(3-aminometylfenyl)-1-poly[3,5-bis(3-aminometylfenyl)-2,4,6-trioxo-1,3,5-(1H,3H,5H)-triazin-1-yl]-1,3,5-(1H,3H,5H)-triazin-2,4,6-trion	613-199-00-X	421-550-1	—
▼M61
Propikonazol (ISO); (2RS,4RS;2RS,4SR)-1-{[2-(2,4-diklorfenyl)-4-propyl-1,3-dioxolan-2-yl]metyl}-1H-1,2,4-triazol	613-205-00–0	262-104-4	60207-90-1
▼M14
Ketokonazol; 1-[4-[4-[[(2SR,4RS)-2-(2,4-diklorofenyl)-2-(imidazol-1-ylmetyl)-1,3-dioxolan-4-yl]metoxi]fenyl]piperazin-1-yl]etanon	613-283-00-6	265-667-4	65277-42-1
Kalium-1-metyl-3-morfolinokarbonyl-4-[3-(1-metyl-3-morfolinokarbonyl-5-oxo-2-pyrazolin-4-yliden)-1-propenyl]pyrazol-5-olat; [innehållande ≥ 0,5 % N,N-dimetylformamid (EG-nr 200-679-5)]	613-286-01-X	418-260-2	183196-57-8
▼M45
Imidazol	613-319-00-0	206-019-2	288-32-4
▼M49
Triadimenol (ISO); (1RS,2RS;1RS,2SR)-1-(4-klorfenoxi)-3,3-dimetyl-1-(1H-1,2,4-triazol-1-yl)butan-2-ol; α-tert-butyl-β-(4-klorfenoxi)-1H-1,2,4-triazol-1-etanol	613-322-00-7	259-537-6	55219-65-3
Kinolin-8-ol; 8-hydroxikinolin	613-324-00-8	205-711-1	148-24-3
Tiakloprid (ISO); (Z)-3-(6-kloro-3-pyridylmetyl)-1,3-tiazolidin-2-ylidencyanamid; {(2Z)-3-[(6-klorpyridin-3-yl)metyl]-1,3-tiazolidin-2-yliden}cyanamid	613-325-00-3	—	111988-49-9
▼M61
1-vinylimidazol	613-328-00-X	214-012-0	1072-63-5
Halosulfuronmetyl (ISO); metyl-3-klor-5-{[(4,6-dimetoxipyrimidin-2-yl)karbamoyl]sulfamoyl}-1-metyl-1H-pyrazol-4-karboxylat	613-329-00–5	-	100784-20-1
2-metylimidazol	613-330-00–0	211-765-7	693-98-1
▼M69
Zinkpyrition; (T-4)-bis[1-(hydroxi-.kappa.O)pyridin-2(1H)-tionato-.kappa.S]zink	613-333-00–7	236-671-3	13463-41-7
Flurokloridon (ISO); 3-klor-4-(klormetyl)-1-[3-(trifluormetyl)fenyl]pyrrolidin-2-on	613-334-00–2	262-661-3	61213-25-0
3-metylpyrazol	613-339-00-X	215-925-7	1453-58-3
▼M73
Teofyllin; 1,3-dimetyl-3,7-dihydro-1H-purin-2,6-dion	613-342-00-6	200-385-7	58-55-9
▼M82
4-Metylimidazol	613-349-00-4	212-497-3	822-36-6
▼C1
N,N-dimetylformamid	616-001-00-X	200-679-5	68-12-2
N, N-dimetylacetamid	616-011-00-4	204-826-4	127-19-5	►M5 — ◄
Formamid	616-052-00-8	200-842-0	75-12-7
N-metylacetamid	616-053-00-3	201-182-6	79-16-3
N-metylformamid	616-056-00-X	204-624-6	123-39-7	►M5 — ◄
▼M14
N-[6,9-dihydro-9-[[2-hydroxi-1-(hydroximetyl)etoxi]metyl]-6-oxo-1H-purin-2-yl]acetamid	616-148-00-X	424-550-1	84245-12-5
N,N-(dimetylamino)tioacetamidhydroklorid	616-180-00-4	435-470-1	27366-72-9
▼M26
N-etyl-2-pyrrolidon; 1-etylpyrrolidin-2-on	616-208-00-5	220-250-6	2687-91-4
▼M49
Karbetamid (ISO); (R)-1-(etylkarbamoyl)etylkarbanilat; (2R)-1-(etylamino)-1-oxopropan-2-yl-fenylkarbamat	616-223-00-7	240-286-6	16118-49-3
▼M73
N-(2-nitrofenyl)fosfortriamid	616-238-00-9	477-690-9	874819-71-3
Reaktionsblandning av 3-(difluormetyl)-1-metyl-N-[(1RS,4SR,9RS)-1,2,3,4-tetrahydro-9-isopropyl-1,4-metanonaftalen-5-yl]pyrazol-4-karboxamid och 3-(difluormetyl)-1-metyl-N-[(1RS,4SR,9SR)-1,2,3,4-tetrahydro-9-isopropyl-1,4-metanonaftalen-5-yl]pyrazol-4-karboxamid [> 78 % syn-isomerer < 15 % anti-isomerer relativt innehåll]; isopyrazam	616-240-00-X	–	881685-58-1
▼M69
Bis(α,α-dimetylbensyl)peroxid	617-006-00-X	201-279-3	80-43-3
▼M26
Beck, koltjäre-, högtemperaturs- (Återstoder från destillation av högtemperaturstenkolstjära. Svart, fast ämne med ungefärligt mjukpunktsintervall mellan 30 °C och 180 °C [86 °F–356 °F]. Består främst av en sammansatt blandning av tre eller flera kondenserade aromatringar.)	648-055-00-5	266-028-2	65996-93-2
▼M49
Cyprokonazol (ISO); (2RS,3RS;2RS,3SR)-2-(4-klorfenyl)-3-cyklopropyl-1-(1H-1,2,4-triazol-1-yl)butan-2-ol	650-032-00-X	—	94361-06-5
▼M61
Dibutylbis(pentan-2,4-dionat-O,O’)tenn	650-056-00–0	245-152-0	22673-19-4
▼C1

Tillägg 7

Särskilda bestämmelser om märkning av varor som innehåller asbest

Samtliga varor som innehåller asbest eller förpackningar som innehåller sådana varor skall vara försedda med en etikett enligt följande:

Etiketten, som skall vara utformad enligt exemplet nedan, skall vara minst 5 cm hög (H) och 2,5 cm bred.

Etiketten skall bestå av två delar

—

den övre delen (h1 = 40 % H) skall innehålla bokstaven ”a” i vitt mot svart bakgrund,

—

den undre delen (h2 = 60 % H) skall innehålla standardformuleringen i vitt eller svart mot röd bakgrund och vara tydligt läsbar.

Om varan innehåller krokidolit skall orden ”innehåller asbest” i standardformuleringen bytas ut mot ”innehåller krokidolit/blå asbest”.

Medlemsstaterna får medge undantag från bestämmelsen i denna punkt för varor som skall släppas ut på marknaden inom landet. Varorna måste dock märkas med orden ”innehåller asbest”.

Om märkningen sker i form av tryck direkt på varorna är det tillräckligt att en enda färg används som kontrasterar mot bakgrunden.

Text av bilden

h1 = 40 % H

Vitt ”a” mot svart bakgrund

VARNING INNEHÅLLER ASBEST

h2 = 60 % H

Standardlydelse i vitt eller svart mot röd bakgrund

Inandning av asbestdamm är hälsofarligt

Följ skyddsanvisningarna

Etiketten enligt detta tillägg skall fästas enligt följande regler:

Etiketten fästs på var och en av de minsta enheter som tillhandahålls.

Om en vara innehåller asbestbaserade komponenter är det tillräckligt om bara dessa delar är försedda med etikett. Märkning krävs inte om komponenten är för liten eller förpackningen olämplig och det därför är omöjligt att fästa etiketten på komponenten.

Märkning av förpackade varor som innehåller asbest

3.1 Följande skall framgå genom en tydligt läsbar och outplånlig märkning på förpackningen till förpackade varor som innehåller asbest

farosymbolen och relevant varningstext enligt denna bilaga,

skyddsanvisningar, som måste utformas i enlighet med föreskrifterna i detta direktiv, om de är tillämpliga för varan i fråga.

Om ytterligare skyddsanvisningar anges på förpackningen, får dessa inte mildra eller motsäga vad som anges enligt a och b.

3.2 Märkning enligt 3.1 skall utföras genom

—

en etikett som är väl fäst på förpackningen,

—

en etikett som binds fast säkert på förpackningen, eller

—

direkt tryck på förpackningen.

3.3 Varor som innehåller asbest och som bara är inslagna i lös plast eller liknande skall anses som förpackade och märkas enligt 3.2. Om varorna skiljs från sådana förpackningar och släpps ut på marknaden oförpackade, skall varje mindre enhet som tillhandahålls märkas enligt 3.1.

Märkning av oförpackade varor som innehåller asbest

För oförpackade varor som innehåller asbest skall märkning enligt 3.1 ske genom

—

en etikett som är ordentligt fäst på varan,

—

en etikett som binds fast säkert på varan, eller

—

direkt tryck på varan.

Om märkning enligt första stycket inte är praktiskt möjlig, exempelvis på grund av varans litenhet, varans olämpliga egenskaper eller teckniska svårigheter, skall märkning enligt 3.1 ske genom ett särskilt meddelandeblad.

En etikett som är fäst på den bearbetade eller färdiga varan skall åtföljas av de skyddsanvisningar som kan vara tillämpliga för varan i fråga. Följande skyddsanvisningar bör särskilt anges:

—

Bör om möjligt användas utomhus eller på väl ventilerad plats.

—

Använd helst manuella verktyg eller låghastighetsverktyg, som vid behov utrustas med lämplig dammutsugningsanordning. Om höghastighetsverktyg används skall de alltid vara utrustade med en sådan anordning.

—

Fuktas om möjligt före kapning eller borrning.

—

Fukta dammet, samla det i en behållare som försluts väl och omhänderta den på ett säkert sätt.

6.	Märkning av varor avsedda för hushållsbruk som inte omfattas av avsnitt 5 och från vilka fibrer sannolikt kan frigöras vid användning skall vid behov innefatta följande skyddsanvisning: ”Ersätt vid förslitning”.

7.	Varor som innehåller asbest skall vara märkta på det officiella språket eller de officiella språken i den medlemsstat där varan släpps ut på marknaden.

Tillägg 8

Post 43 – Azofärger – Förteckning över aromatiska aminer

Förteckning över aromatiska aminer

	CAS-nummer	Indexnummer	EG-nummer	Ämnen
1	92-67-1	612-072-00-6	202-177-1	Bifenyl-4-ylamin 4-aminobifenyl Xenylamin
2	92-87-5	612-042-00-2	202-199-1	Bensidin
3	95-69-2		202-441-6	4-klor-o-toluidin
4	91-59-8	612-022-00-3	202-080-4	2-naftylamin
5	97-56-3	611-006-00-3	202-591-2	o-aminoazotoluen 4-amino-2',3-dimetylazobensen 4-o-tolylazo-o-toluidin
6	99-55-8		202-765-8	5-nitro-o-toluidin
7	106-47-8	612-137-00-9	203-401-0	4-kloranilin
8	615-05-4		210-406-1	4-metoxi-m-fenylendiamin
9	101-77-9	612-051-00-1	202-974-4	4,4'-metylendianilin 4,4'-diaminodifenylmetan
10	91-94-1	612-068-00-4	202-109-0	3,3'-diklorbenzidin 3,3'-diklorbifenyl-4,4'-ylendiamin
11	119-90-4	612-036-00-X	204-355-4	3,3'-dimetoxibenzidin o-dianisidin
12	119-93-7	612-041-00-7	204-358-0	3,3'-dimetylbenzidin 4,4'-bi-o-toluidin
13	838-88-0	612-085-00-7	212-658-8	4,4'-metylendi-o-toluidin
14	120-71-8		204-419-1	6-metoxi-m-toluidin p-kresidin
15	101-14-4	612-078-00-9	202-918-9	4,4'-metylene-bis-(2-klor-anilin) 2,2'-diklor-4,4'-metylen-dianilin
16	101-80-4		202-977-0	4,4'-oxidianilin
17	139-65-1		205-370-9	4,4'-tiodianilin
18	95-53-4	612-091-00-X	202-429-0	o-toluidin 2-aminotoluen
19	95-80-7	612-099-00-3	202-453-1	►C8 toluen-2,4-diamin ◄
20	137-17-7		205-282-0	2,4,5-trimetylanilin
21	90-04-0	612-035-00-4	201-963-1	o-anisidin 2-metoxianilin
22	60-09-3	611-008-00-4	200-453-6	4-aminoazobensen

Tillägg 9

Post 43 – Azofärger – Förteckning över azofärgämnen

Förteckning över azofärgämnen

CAS-nummer

Indexnummer

EG-nummer

Ämnen

Ej tilldelat

Komponent 1:

CAS-nr 118685-33-9

C39H23ClCrN7O12S.2Na

Komponent 2:

C46H30CrN10O20S2.3Na

611-070-00-2

405-665-4

En blandning av dinatrium-(6-(4-anisidino)-3-sulfonato-2-(3,5-dinitro-2- oxidofenylazo)-1-naftolato)(1-(5-klor- 2-oxidofenylazo)-2- naftolato)kromat(1-)

och trinatriumbis(6-(4-anisidino)-3- sulfonato-2-(3,5-dinitro-2-oxidofenylazo)-1-naftolato)kromat(1-)

▼M21

Tillägg 10

Punkt 43 – Azofärger – Förteckning över analysmetoder

Förteckning över analysmetoder