|
+2. Kalibrering av övriga valutor |
2. Kalibrering av övriga valutorFör att kalibrera storleken på räntechocker för andra valutor bör följande förfarande tillämpas: Steg 1: Beräkning av daglig genomsnittlig ränta Samla in en 16-årig tidsserie med dagliga ”riskfria” räntor för varje valuta för löptiderna 3M, 6M, 1Å, 2Å, 5Å, 7Å, 10Å, 15Å and 20Å. Beräkna sedan den totala genomsnittliga räntan för varje valuta för alla observationer i tidsserien och för alla löptider. Resultatet är ett enskilt 𝑐𝑐 mått per valuta. 𝑐𝑐 Steg 2: Tillämpning av globala chockparametrar Tillämpa de globala chockparametrarna på den genomsnittliga räntan på varje valuta enligt tabell 2 nedan . Tabell 𝑐𝑐 2. Baslinje för globala räntechockparametrar Parallell 60 % Kort 𝛼𝛼� 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝 85 % Lång 𝛼𝛼� 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 40 % 𝛼𝛼� 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 Tillämpningen av de globala chockparametrar som anges i tabell 2 på de genomsnittliga räntor som beräknas i steg 1 leder till ändrade räntechocker efter valuta för avkastningskurvans olika segment, dvs. för de parallella, korta och långa chockerna. Steg 3: Tillämpning av tak och golv Den föreslagna räntechockkalibreringen kan medföra orealistiskt låga räntechocker för vissa valutor och orealistiskt höga räntechocker för andra. För att garantera ett minimum av försiktighet och likvärdiga förutsättningar inrättas ett golv på 100 baspunkter samt olika tak (som anges med på 500 baspunkter för kortsiktig chock, 400 baspunkter för parallell chock respektive 300 ∆𝑅𝑅 � 𝑗𝑗 ( baspunkter 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )) för långsiktig chock. Förändringen av den ”riskfria” räntan för chockscenario j och valuta vid löptidskategorins mittpunkt kan definieras på följande sätt: 𝑐𝑐 𝑡𝑡 𝑘𝑘 11F 12 där , �∆𝑅𝑅 för � 𝑗𝑗 j , = 𝑐𝑐 ( { 𝑡𝑡 parallell, 𝑘𝑘 ) � = max kort � 100,min respektive � | ∆𝑅𝑅 lång 𝑗𝑗 , 𝑐𝑐 ( }. 𝑡𝑡 𝑘𝑘 Tillämpa )|, ∆𝑅𝑅 � 𝑗𝑗 �� taken , och golven på de slutliga chocker ∆𝑅𝑅� 𝑗𝑗 uppsättning = som {400,500,300} beräknats av räntechocker i steg 2 och efter runda valuta av till som närmaste visas i tabell 50 baspunkter 1. för att komma till den Steg 4: Anpassningar för andra valutor som inte visas i tabell 1 Eftersom jurisdiktioner kan ha genomgått stora ekonomiska förändringar inom tidsperioden 2000 till 2015 är förfarandet i stegen 1 till 4 eventuellt inte lämpligt för några av dem. Sådant är framför allt fallet om räntorna under periodens första år avviker avsevärt från senare års räntor. För valutor som inte anges i tabell 1 bestäms den tidsserie som ska användas för att beräkna den genomsnittliga räntan enligt steg 1 i enligt följande princip: Om den genomsnittliga ränta som beräknats enligt steg 1 för perioden 2000 till 2006 är större än 700 baspunkter ska data från de senaste 10 åren (dvs. 2007 till 2016) eller fram till dess att data finns tillgängliga användas; i annat fall ska den fullständiga tidsserien med data från 2000 till 2015 användas. Denna princip gör det möjligt att identifiera miljöer med hög ränta och perioder med väsentliga strukturförändringar innan en finansiell kris uppstår. Denna princip syftar dessutom till att upptäcka de valutor som överskrider taket (700 baspunkter 0,6 = 420 baspunkter > 400 baspunkter) under den beaktade periodens första år och bidrar till att senare observerade räntor beaktas i högre utsträckning. ⋅ I tabell 3 visas resultaten från stegen 1 till 4 för EU-valutor som inte omfattas av tabell 1. Räntechockstorlekar för andra valutor kan fås på liknande sätt genom tillämpning av den metod som beskrivs i detta avsnitt. Tabell 3. Specificerad storlek för räntechocker för ytterligare EU-valutor R � shocktype , c BGN CZK DKK HRK HUF PLN RON Parallell 250 200 200 250 300 250 350 Kort 350 250 250 400 450 350 500 Lång 150 100 150 200 200 150 250 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|