Bilaga III – Standardiserade räntechockscenarier

De sex räntechockscenarierna för att mäta ekonomiskt värde av eget kapital med standardextremvärdestestet är:

• (i) Parallellchock upp.
• (ii) Parallellchock ned.
• (iii) Brantnings-chock (korta räntor ned och långa räntor upp).
• (iv) Flacknings-chock (korta räntor upp och långa räntor ned).
• (v) Korträntechock upp.
• (vi) Korträntechock ned.

Instituten bör tillämpa de sex ovanstående räntechockscenarierna för att fånga upp parallell och icke-parallell gaprisk för ekonomiskt värde av eget kapital. Dessa scenarier tillämpas på exponeringar mot ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret separat för varje valuta i vilken institutet har väsentliga positioner¹⁰ .

Chockstorleken för de sex räntechockscenarierna baseras på historiska räntor. Närmare bestämt används, för att fånga upp den lokala räntemiljön och -cykeln, en historisk tidsserie från 2000 till 2015¹¹ för olika löptider för att beräkna de parallella korta och långa chockerna för en bestämd valuta. Avvikelser från ovanstående 16-årsperiod är dock tillåtna om de på ett bättre sätt återspeglar en särskild jurisdiktions avvikande omständigheter.

I tabell 1 visas värdena som beräknats för parallella, korta och långa räntechocker för valda valutor. Chockerna fångar upp de heterogena ekonomiska förhållandena för jurisdiktionerna. Dessa används sedan för att beräkna chockerna för olika löptider på avkastningskurvan för att skapa räntechockscenarierna enligt den metod som förklaras nedan.

Tabell 1. Specificerad storlek för räntechocker

ARS AUD BRL CAD R � CHF shocktype CNY , c EUR GBP HKD IDR INR Parallell 400 300 400 200 100 250 200 250 200 400 400 Kort 500 450 500 300 150 300 250 300 250 500 500 Lång 300 200 300 150 100 150 100 150 100 350 300

JPY KRW MXN RUB SAR SEK SGD TRY USD ZAR Parallell 100 300 400 400 200 200 150 400 200 400 Kort 100 400 500 500 300 300 200 500 300 500 Lång 100 200 300 300 150 150 100 300 150 300

¹⁰ Väsentliga positioner fastställs i avsnitt 4.5 ”Extremvärdestest”.

¹¹ EBA kan överväga en omkalibrering i sinom tid.

För att kalibrera storleken på räntechocker för andra valutor bör följande förfarande tillämpas:

Steg 1: Beräkning av daglig genomsnittlig ränta

Samla in en 16-årig tidsserie med dagliga ”riskfria” räntor för varje valuta för löptiderna 3M, 6M, 1Å, 2Å, 5Å, 7Å, 10Å, 15Å and 20Å. Beräkna sedan den totala genomsnittliga räntan för varje valuta för alla observationer i tidsserien och för alla löptider. Resultatet är ett enskilt 𝑐𝑐 mått per valuta.

𝑐𝑐 Steg 2: Tillämpning av globala chockparametrar

Tillämpa de globala chockparametrarna på den genomsnittliga räntan på varje valuta enligt tabell 2 nedan .

Tabell 𝑐𝑐 2. Baslinje för globala räntechockparametrar

Parallell 60 %

Kort 𝛼𝛼� 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝 85 %

Lång 𝛼𝛼� 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 40 %

𝛼𝛼� 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 Tillämpningen av de globala chockparametrar som anges i tabell 2 på de genomsnittliga räntor som beräknas i steg 1 leder till ändrade räntechocker efter valuta för avkastningskurvans olika segment, dvs. för de parallella, korta och långa chockerna.

Steg 3: Tillämpning av tak och golv

Den föreslagna räntechockkalibreringen kan medföra orealistiskt låga räntechocker för vissa valutor och orealistiskt höga räntechocker för andra. För att garantera ett minimum av försiktighet och likvärdiga förutsättningar inrättas ett golv på 100 baspunkter samt olika tak (som anges med på 500 baspunkter för kortsiktig chock, 400 baspunkter för parallell chock respektive 300 ∆𝑅𝑅 � 𝑗𝑗 ( baspunkter 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )) för långsiktig chock.

Förändringen av den ”riskfria” räntan för chockscenario j och valuta vid löptidskategorins mittpunkt kan definieras på följande sätt: 𝑐𝑐

𝑡𝑡 𝑘𝑘 11F 12

där , �∆𝑅𝑅 för � 𝑗𝑗 j , = 𝑐𝑐 ( { 𝑡𝑡 parallell, 𝑘𝑘 ) � = max kort � 100,min respektive � | ∆𝑅𝑅 lång 𝑗𝑗 , 𝑐𝑐 ( }. 𝑡𝑡 𝑘𝑘 Tillämpa )|, ∆𝑅𝑅 � 𝑗𝑗 �� taken , och golven på de slutliga chocker ∆𝑅𝑅� 𝑗𝑗 uppsättning = som {400,500,300} beräknats av räntechocker i steg 2 och efter runda valuta av till som närmaste visas i tabell 50 baspunkter 1. för att komma till den

Steg 4: Anpassningar för andra valutor som inte visas i tabell 1

Eftersom jurisdiktioner kan ha genomgått stora ekonomiska förändringar inom tidsperioden 2000 till 2015 är förfarandet i stegen 1 till 4 eventuellt inte lämpligt för några av dem. Sådant är framför allt fallet om räntorna under periodens första år avviker avsevärt från senare års räntor. För valutor som inte anges i tabell 1 bestäms den tidsserie som ska användas för att beräkna den genomsnittliga räntan enligt steg 1 i enligt följande princip: Om den genomsnittliga ränta som beräknats enligt steg 1 för perioden 2000 till 2006 är större än 700 baspunkter ska data från de senaste 10 åren (dvs. 2007 till 2016) eller fram till dess att data finns tillgängliga användas; i annat fall ska den fullständiga tidsserien med data från 2000 till 2015 användas. Denna princip gör det möjligt att identifiera miljöer med hög ränta och perioder med väsentliga strukturförändringar innan en finansiell kris uppstår. Denna princip syftar dessutom till att upptäcka de valutor som överskrider taket (700 baspunkter 0,6 = 420 baspunkter > 400 baspunkter) under den beaktade periodens första år och bidrar till att senare observerade räntor beaktas i högre utsträckning. ⋅

I tabell 3 visas resultaten från stegen 1 till 4 för EU-valutor som inte omfattas av tabell 1. Räntechockstorlekar för andra valutor kan fås på liknande sätt genom tillämpning av den metod som beskrivs i detta avsnitt.

Tabell 3. Specificerad storlek för räntechocker för ytterligare EU-valutor R � shocktype , c

BGN CZK DKK HRK HUF PLN RON Parallell 250 200 200 250 300 250 350 Kort 350 250 250 400 450 350 500 Lång 150 100 150 200 200 150 250

För varje valuta c med den angivna storleken på de parallella, korta och långa ögonblickliga chockerna för den ”riskfria” räntan bör följande parametriseringar av de sex räntechockscenarierna tillämpas:

• (i) Parallellchock för valuta c: En konstant chock upp eller ned inom alla löptidskategorier:
• (ii) Korträntechock för valuta c: ∆𝑅𝑅 Chock 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝 upp , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 eller 𝑘𝑘 )= ned ± 𝑅𝑅 � 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝 som är , 𝑐𝑐 som störst vid den kortaste

löptidens mittpunkt. Denna chock, genom den formgivande skalären −𝑡𝑡 k , där , minskar mot noll vid löptiden för den längsta punkten på durationen¹³ . Där 𝑥𝑥 t k är mittpunkten (tidsmässigt) på den k :a löptidskategorin och t k 𝑆𝑆 är 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑜𝑜𝑡𝑡 mittpunkten ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) = 𝑒𝑒 (tidsmässigt) 𝑥𝑥 = 4 på den sista löptidskategorin ):

𝐾𝐾 k

• (iii) Långräntechock ∆𝑅𝑅 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 för , 𝑐𝑐 ( valuta 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )= c ± : Denna 𝑅𝑅� 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 , 𝑐𝑐 chock ∙ 𝑆𝑆 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 används ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )= endast ± 𝑅𝑅� 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 vid , rotationschocker. 𝑐𝑐 ∙𝑒𝑒 𝑥𝑥 Chocken är som störst vid den längsta löptidens mittpunkt och är kopplad till den korta skalfaktorn som :

𝑆𝑆 𝑙𝑙𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) = 1 − 𝑆𝑆 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑜𝑜𝑡𝑡 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) k

• (iv) Rotationschocker ∆𝑅𝑅 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 för 𝑘𝑘 )= valuta ± 𝑅𝑅� 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 c : Inblandning , 𝑐𝑐 ∙ 𝑆𝑆 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 av )= rotationer ± 𝑅𝑅� 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 , 𝑐𝑐 i ∙� räntornas 1 −𝑒𝑒 𝑥𝑥 � duration (dvs. för

brantning och flackning ), enligt vilket både de långa och korta räntorna chockas och förskjutningen av räntorna vid varje löptids mittpunkt fås genom att tillämpa följande formler på dessa chocker:

∆𝑅𝑅 𝑠𝑠𝑜𝑜𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑙𝑙𝑝𝑝𝑝𝑝 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) = − 0.65 ∙ ∣ ∆𝑅𝑅 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) ∣ +0.9 ∙ ∣ ∆𝑅𝑅 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) ∣ Exempel: ∆𝑅𝑅 𝑓𝑓𝑝𝑝𝑝𝑝𝑜𝑜𝑜𝑜𝑝𝑝𝑙𝑙𝑝𝑝𝑝𝑝 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )= +0.8 ∙ ∣ ∆𝑅𝑅 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) ∣ − 0.6 ∙ ∣ ∆𝑅𝑅 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) ∣ .

Korträntechock : Anta att banken använder tidsintervaller och k = 25 år (mittpunkten (tidsmässigt) på den längsta löptidskategorin ), där är mittpunkten (tidsmässigt) för löptidskategori k. För med t k = 3,5 år 𝐾𝐾 skulle =19 skalärjusteringen för den korta chocken vara 𝐾𝐾 𝑡𝑡 𝑘𝑘 som följer: 𝑘𝑘 = −3 10 .⁵ = 0,417. Banker multiplicerar detta med värdet för korträntechocken för att få det belopp som⁴ ska adderas till eller subtraheras från avkastningskurvan på den löptidspunkten. 𝑆𝑆 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 Om ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )= korträntechocken 𝑒𝑒 är +250 baspunkter skulle avkastningskurvan vid t k = 3,5 år

vara 104,2 baspunkter.

Brantning: Anta samma punkt på avkastningskurvan som ovan, t k = 3,5 år. Om det absoluta värdet för korträntechocken är 250 baspunkter och det absoluta värdet för långräntechocken är 100 baspunkter (som för euron) skulle förändringen av avkastningskurvan vid t k = 3,5 år vara summan av korträntechockens effekt plus långräntechockens effekt i baspunkter: .

250 bps ∙ 0.417+0.9 ∙ 100 bps ∙ (1 − 0.417)= − 15.3 bps Flackning: Motsvarande förändring av avkastningskurvan för chockerna i exemplet ovan vid t k = 3,5 år skulle vara: .

+ 0.8 ∙ 250 bps ∙ 0.417 − 0.6 ∙ 100 bps ∙ (1 − 0.417)= 48.4 bps

¹³ Värdet för i nämnaren för funktionen −𝑡𝑡 k styr hastigheten med vilken chocken minskar. 𝑥𝑥 𝑥𝑥 𝑒𝑒 44