4. Allmänna bestämmelser

Institut som tillämpar internmetoden för att göra egna skattningar av LGD-värden i enlighet med artikel 143.2 i förordning (EU) nr 575/2013 får enligt artikel 108.2 i samma förordning använda kreditriskreducering enligt del tre, avdelning II, kapitel 3 i den förordningen. Instituten får använda kreditriskreducering enligt del tre, avdelning II, kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013 om dessa krav anges i del tre, avdelning II, kapitel 3 i samma förordning och är i överensstämmelse med dessa riktlinjer.

Med avseende på artikel 181.1 i förordning (EU) nr 575/2013 ska alla hänvisningar till begreppet ”säkerhet” uppfattas som en hänvisning till ett betalt kreditriskskydd annat än det betalda kreditriskskydd som avses i artikel 166.2 och 166.3 i den förordningen. Detta omfattar i synnerhet andra betalda kreditriskskydd än ramavtal om nettning och nettning inom balansräkningen. De kreditriskreducerande effekterna av ramavtal om nettning och nettning inom balansräkningen avspeglas i exponeringsvärdet. För de typer av exponeringar för vilka instituten har fått tillstånd att använda egna LGD-skattningar får därför instituten godta betalt kreditriskskydd i den mening som avses i artikel 181.1 i förordning (EU) nr 575/2013 endast om detta skydd inte redan har godtagits i exponeringsvärdet i de fall som anges i artikel 166 i den förordningen och i enlighet med punkt 13.

De kreditriskreducerande effekterna av nettning inom balansräkningen bör avspeglas i exponeringsvärdet i enlighet med artikel 166.3 i förordning (EU) nr 575/2013, och de kreditriskreducerande effekterna av ramavtal om nettning bör avspeglas i exponeringsvärdet i enlighet med artikel 166.2 i samma förordning. När hänsyn tas till effekterna av nettning inom balansräkningen och av ramavtal om nettning bör instituten beakta alla krav som gäller för dessa metoder enligt del tre, avdelning II, kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, inbegripet godtagbarhetskriterierna och metoderna för godkännande av de riskreducerande effekterna av sådana instrument.

Vid de typer av exponeringar för vilka instituten har fått tillstånd att använda egna LGD-skattningar bör de ta hänsyn till effekterna av det obetalda kreditriskskyddet i enlighet med artikel 160.5, artikel 161.3, artikel 164.2, artikel 164.3 och artikel 183 i förordning (EU) nr 575/2013.

Instituten får godta kreditförsäkring i enlighet med punkt 14 om de relaterade teknikerna för kreditriskreducering kan klassificeras som obetalt kreditriskskydd enligt definitionen i artikel 4.1.59 i förordning (EU) nr 575/2013. I synnerhet får instituten godta kreditförsäkring i enlighet med artikel 183.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 183.2 eller artikel 183.3 i förordning (EU) nr 575/2013, beroende på om kreditförsäkringen fungerar effektivt som garanti eller om den i stället fungerar som kreditderivat.

Hantering av riskklassificeringar från tredje parter enligt punkterna 62–64 i EBA:s riktlinjer för PD- och LGD-skattning bör med hänsyn till definitionen av kreditriskreducering i enlighet med artikel 4.1.57 i förordning (EU) nr 575/2013 inte ses som en metod för att godta kreditriskreducerande effekter och omfattas inte av dessa riktlinjer. Den lämpliga garantin enligt punkt 62 a i dessa riktlinjer avser i synnerhet en typ av avtalsenligt stöd som tillhandahålls till gäldenären av en tredje part och som därför inte utgör någon kreditriskreducerande metod för användning av ett institut i den mening som avses i artikel 4.1.57 och 4.1.59 i förordning (EU) nr 575/2013.