+103. EBA/GL/2018/09 ska ändras på följande sätt: a. Punkt 8 i riktlinjerna ersätts med följande …

103. EBA/GL/2018/09 ska ändras på följande sätt: a. Punkt 8 i riktlinjerna ersätts med följande …

EBA/GL/2018/09 ska ändras på följande sätt:

  • a. Punkt 8 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Dessa riktlinjer riktar sig till de behöriga myndigheter som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 1093/2010 och som har utsetts till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 29.5 i förordning (EU) 2017/2402, samt till finansinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 1093/2010 som är föremål för reglering och tillsyn i enlighet med förordning (EU) 2017/2402, inbegripet tredje parter som kontrollerar att STS-kriterierna uppfylls även i enlighet med artikel 2.5 sista stycket i förordning (EU) nr 1093/2010. Även de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 29.5 i förordning (EU) 2017/2402 men som inte räknas som behöriga myndigheter enligt artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 uppmanas att följa dessa riktlinjer.”

  • b. Punkt 22 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 20.10 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör exponeringar betraktas som liknande när något av följande villkor uppfylls:

  • a. Exponeringarna tillhör någon av de tillgångskategorier som avses i artikel 1 första stycket led a i–iii eller a v–vii i delegerad förordning (EU) 2019/1851.
  • b. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket led a iv i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och den typ av gäldenär som avses i artikel 2.3 a i den förordningen.
  • c. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket led a viii i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och har liknande egenskaper i fråga om någon av de homogenitetsfaktorer som avses i artikel 2.6 i den förordningen.”
  • c. Punkt 26 i riktlinjerna ersätts med följande: ”Ändringar av sådana kreditgivningsprinciper bör betraktas som väsentliga när de avser någon av följande typer av ändringar av kreditgivningsprinciper:
  • a. Ändringar som påverkar det krav om kreditgivningsprincipernas likhet som specificeras ytterligare i artikel 1 första stycket led b i delegerad förordning (EU) 2019/1851.
  • b. Ändringar som väsentligt påverkar den allmänna kreditrisken för eller det förväntade genomsnittliga resultatet av gruppen av underliggande exponeringar utan att leda till väsentligt annorlunda metoder när det gäller bedömningen av den kreditrisk som förknippas med de underliggande exponeringarna.”
  • d. Punkt 39 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 20.11 i förordning (EU) 2017/2402 bör de omständigheter som anges i led a-c i den punkten förstås som definitioner av nedsatt kreditvärdighet. Andra eventuella omständigheter för nedsatt kreditvärdighet som inte anges i led a–c bör anses vara uteslutna från detta krav.”

  • e. Punkt 44 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 20.11 c i förordning (EU) 2017/2402 bör garantigivare för exponeringar eller gäldenärer med nedsatt kreditvärdighet inte anses ha en 'kreditvärdering eller ett kreditomdöme som tyder på att risken för att avtalsenliga betalningar inte kommer att betalas är betydligt högre än för jämförbara exponeringar, som inte är värdepapperiserade, som originatorn har' när följande två villkor uppfylls:

  • a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna och de jämförbara exponeringarna är likartade.
  • b. På grund av den likhet som anges i led a skulle man rimligen kunna förvänta sig, utifrån indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, att de underliggande exponeringarnas resultat inte i någon betydande grad skulle vara sämre än jämförbara exponeringars resultat under transaktionens löptid eller under en period på högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år.”
  • f. Punkt 45 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Kravet i föregående punkt bör anses ha uppfyllts när något av följande gäller:

  • a. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar som klassificeras som tveksamma, med nedsatt kreditvärdighet, nödlidande eller klassificerade på liknande sätt enligt de relevanta redovisningsprinciperna.
  • b. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare vars kreditkvalitet, baserat på kreditvärderingar eller andra kreditkvalitetströsklar, är betydligt sämre än kreditkvaliteten för jämförbara exponeringar som originatorn initierar i sin normala utlåningsverksamhet och kreditriskstrategi.”
  • g. Punkt 46 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 20.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör ytterligare förskott och inlösen när det gäller en exponering eller en omstrukturering av samma exponering mot en viss låntagare inte anses utlösa ett nytt krav om 'minst en betalning' när det gäller en sådan exponering.”

  • h. En punkt 46 a läggs till efter punkt 46:

”Vid tillämpning av artikel 20.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör den avsedda överföringen av en annan separat exponering mot samma låntagare till specialföretaget för värdepapperisering utlösa ett nytt krav om 'minst en betalning' när det gäller en sådan exponering.”

  • i. Punkt 47 i riktlinjerna ersätts med följande:

”Vid tillämpning av artikel 20.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör den betalning som avses i kravet om att 'minst en betalning' bör ha gjorts vid tidpunkten för överföringen vara en hyres-, kapitalbelopps- eller räntebetalning eller annan typ av normal betalning som anges i det avtal som avser exponeringen.”

  • j. En punkt 50a läggs till efter punkt 50:

”Krav på bibehållande av risk

Vid tillämpningen av artikel 21.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör de behöriga myndigheter som utsetts enligt artikel 29.5 i den förordningen och de behöriga myndigheter som avses i artikel 29.2– 29.4 i den förordningen ha ett nära samarbete i enlighet med artikel 36 i samma förordning, om det rör sig om olika behöriga myndigheter.”

  • k. Punkt 57 i riktlinjerna ersätts med följande:

Vid tillämpning av artikel 21.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör samtliga följande räntor betraktas som lämpliga referensgrunder för referensräntebetalningar:

  • a. Interbankräntor inklusive Libor, Euribor och andra erkända referensräntor.
  • b. Andra etablerade referensräntor, exempelvis kort euroränta (€STR), Reformed Sterling Overnight Index Average (Sonia), Secured Overnight Financing Rate Data (Sofr) och Tokyo Overnight Average Rate (Tona).
  • c. Räntor som bestäms av penningpolitiska myndigheter, inklusive dagslåneräntor och centralbankernas diskonteringsräntor.
  • d. Sektorsräntor som speglar en långivares finansieringskostnader, inbegripet standardvariabla räntor och interna räntor som direkt speglar marknadens finansieringskostnader för en bank eller en delmängd institut, förutsatt att investerarna tillhandahålls tillräckliga data för att de ska kunna bedöma sektorsräntornas relation till andra marknadsräntor.
  • l. En punkt 66a ska läggas till efter punkt 66:

”Vid tillämpning av artikel 21.5 i förordning (EU) 2017/2402, och när betalningen av amorteringen återgår till sekventiell betalning, bör ytterligare återgång till icke-sekventiell amortering inte vara tillåtet i enlighet med transaktionsdokumentationen.”

  • m. Punkt 76 i riktlinjerna ersätts med följande:

Vid tillämpning av artikel 22.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör begreppet ”exponeringar som väsentligen liknar” förstås som att det avser exponeringar som uppfyller följande två villkor:

  • a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna är likartade.
  • b. På grund av den likhet som anges i led a skulle man rimligen kunna förvänta sig, utifrån indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, att exponeringarnas resultat inte kommer att bli väsentligt sämre än de värdepapperiserade exponeringarnas resultat under transaktionens löptid eller under en period på högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år.”
  • n. En punkt 78a läggs till3 efter punkt 78: ”För värdepapperiseringar som innebär emission av flera serier av värdepapper, inbegripet masterfonder, bör en ny kontroll genomföras före emissionen om ett år har gått sedan den senaste kontrollen gjordes.”
  • o. Punkt 79 ersätts med följande punkt:

”Vid tillämpning av artikel 22.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör en lämplig och oberoende part anses vara en part som uppfyller följande två villkor:

  • a. Vederbörande har den erfarenhet och förmåga som krävs för att genomföra kontrollen.
  • b. Parten är inte något av följande:
i.Ett kreditvärderingsinstitut.
ii.En tredje part som kontrollerar att STS-kriterierna är uppfyllda i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2017/2402.
iii.En enhet som är anknuten till originatorn, det medverkande institutet, investeraren eller specialföretaget för värdepapperisering.”
  • p. Punkt 80 ersätts med följande punkter:

”Vid tillämpning av artikel 22.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör kontrollen göras med hjälp av en lämplig statistisk metod och baseras på ett slumpmässigt urval av underliggande exponeringar som härletts från de underliggande exponeringarna i värdepapperiseringen, medan urvalet bör ha en storlek som säkerställer en sannolikhet (konfidensnivå) på minst 95 procent för att man korrekt ska kunna avvisa antagandet om att det inte finns några undantag från kravet i hela gruppen för de underliggande exponeringarna i värdepapperiseringen (dvs. sannolikheten för att det så kallade typ II-felet inträffar, där en hel grupp felaktigt godtas utan undantag, bör vara högst 5 procent).

80a. Antalet underliggande exponeringar i urvalet bör i alla händelser vara minst 50. För värdepapperiseringar där gruppen av underliggande exponeringar består av mindre än 50 underliggande exponeringar bör urvalet bestå av samtliga underliggande exponeringar.

80b. Kontrollen bör utföras i form av en överenskommen rapport om förfarandena.”

  • q. Punkt 83 ersätts med följande punkt:

”Vid tillämpning av artikel 22.3 i förordning (EU) 2017/2402, och i de fall där kassaflödesmodellen för skulder utvecklas av tredje parter, bör originatorn förbli ansvarig för att göra uppgifterna tillgängliga för potentiella investerare.”

  • r. Punkt 84 ersätts med följande punkt: ”Detta krav bör vara tillämpligt endast om informationen på energicertifikaten som avses i första stycket är tillgänglig, eller om informationen om de viktigaste negativa konsekvenserna med avseende på hållbarhetsfaktorer för de tillgångar som finansieras av de underliggande exponeringar som avses i andra stycket är tillgänglig för originatorn och originatorn beslutar att tillämpa det andra stycket, och om respektive information registreras i dess interna databas eller it-system. I de fall där information endast finns tillgänglig för en del av de underliggande exponeringarna bör kravet endast gälla för den del av de underliggande exponeringarna för vilken information finns tillgänglig.”
  • s. En punkt 85 läggs till:

”Efterlevnad av kraven på offentliggörande enligt artikel 7

Vid tillämpning av artikel 22.5 i förordning (EU) 2017/2402 bör de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 29.5 i den förordningen och de behöriga myndigheter som avses i artikel 29.2–29.4 i den förordningen ha ett nära samarbete i enlighet med artikel 36 i samma förordning, om det rör sig om olika myndigheter.”

3 Detta är en uppföljning av förklaringen i feedbackdokumentet på sidan 77 i riktlinjerna om värdepapperiseringar som inte är ABCP, enligt vilken ett klargörande borde ha lämnats i den rättsliga texten till riktlinjerna men har utelämnats i den slutliga texten.

1. Översikt

,

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
  • EBA - Published by the European Banking Authority at https://www.eba.europa.eu/