8.2 Fastställande av kapitalnivån

Vid fastställandet av kapitalnivån bör de behöriga myndigheterna

• (a) på lämpligt sätt identifiera riskerna (och relaterade riskvägda tillgångar) utifrån den affärsplan som granskats enligt avsnitt 7.2.6 och uppskatta kapitalbaskraven (riskbaserade och bruttosoliditetsbaserade) under minst tre år (dvs. den kapitalbas som krävs för att täcka full överensstämmelse med tillsynskraven under de första tre åren, med hänsyn till de förväntade samlade förlusterna under den tidsperioden),
• (b) till startkapitalet lägga till de förväntade ackumulerade förlusterna för de tre första åren,
• (c) välja den högre nivån av a) eller b)²⁰ .

De behöriga myndigheterna bör vara förvissade om att uppskattningen av kapitalbaskraven enligt led a i denna punkt²¹ är det högre²² belopp som härleds från grundscenariot eller det allvarliga men rimliga stresscenariot²³ i den affärsplan som reviderats i enlighet med avsnitt 7.2.6. De behöriga myndigheterna bör se till att det högre belopp som identifierats på detta sätt utgör grunden för beräkningen av det kapital som det ansökande kreditinstitutet förväntas ha tillgång till vid tidpunkten för auktorisationen, vilket specificeras närmare i avsnitt 8.3. Den andel av kapitalet vid auktorisationen som ska betalas innan verksamheten inleds fastställs i enlighet med punkt 123.

²⁰ Figurerna 1, 2 och 3 i bilagan illustrerar följande fall: a) figur 1 är ett exempel på fallet där kapitalbaskraven är högre än startkapitalet och de samlade årliga förlusterna, b) figur 2 är ett exempel på fallet där startkapitalet plus de samlade årliga förlusterna är högre än det uppskattade kapitalbaskravet, c) figur 3 är ett exempel på en förändring i det högre beloppet för startkapitalet och förlusterna och kapitalbaskraven under loppet av de tre år som anses avgöra kapitalet vid auktorisation.

²¹ Och de relaterade förväntade samlade förluster som används för att fastställa beloppet enligt (b) i denna punkt.

²² I vissa fall är det basscenariot i affärsplanen snarare än det negativa stresstestscenariot (vilka båda vederbörligen ska ifrågasättas av den behöriga myndigheten om så krävs) som kan leda till fastställandet av högre kapitalbaskrav (t.ex. på grund av en starkare affärstillväxt) och till följd av högre kapitalkrav överlag (inbegripet beräkningen av förväntade förluster under planeringsperiodens tre år). I så fall skulle det högsta uppskattade kapitalbaskravet inom den första treårsperioden och de ackumulerade förlusterna för de första tre åren enligt grundscenariot avgöra vilken mängd kapital som krävs.

²³ Beaktandet av de förluster som prognostiseras i stresscenariot bör syfta till att säkerställa en lämplig nivå av motståndskraft hos kreditinstitutet under den inledande verksamhetsperioden, inte minst på grund av att krav enligt andra pelaren (P2R) ännu inte har fastställts.

Om den behöriga myndigheten är den samordnande tillsynsmyndigheten bör den bedöma den förväntade effekten av det nyligen auktoriserade kreditinstitutet på kapitalkraven på konsoliderad nivå, utifrån den affärsplan som granskats i enlighet med avsnitt 7.2.6. För detta ändamål bör den behöriga myndigheten förlita sig på den analys av omfattningen av konsolideringen som bedömts i enlighet med punkt 33.

Om en sökande som tillhör en bankgrupp ansöker om kapitalundantag enligt artikel 7 eller 10 i kapitalkravsförordningen kan de behöriga myndigheterna, inom ramen för sitt utrymme för skönsmässig bedömning enligt ovannämnda bestämmelser, på ett strikt och noggrant sätt bedöma om sökanden är berättigad att tillämpa undantaget, med beaktande av särdragen i ansökan om auktorisation.

Om den behöriga myndigheten vid utövandet av sin skönsmässiga bedömning anser sig kunna göra en strikt och noggrann bedömning och konstaterar att de relevanta villkoren i kapitalkravsförordningen är uppfyllda och att undantaget kan beviljas, och ett sådant undantag beviljas vid tidpunkten för auktorisationen, bör kapitalet vid auktorisationen (och den därmed sammanhängande betalningen) fastställas i enlighet med punkterna 116–117 och med beaktande av undantaget.

Om den behöriga myndigheten anser att kapitalundantaget inte kan beviljas vid tidpunkten för auktorisationen bör den behöriga myndigheten fastställa kapitalnivån enligt den metod som anges i punkterna 116–117. I särskilda fall där den behöriga myndigheten bedömer att undantaget inte kan beviljas vid tidpunkten för auktorisationen, men där det finns rimliga skäl att anta att det kan beviljas i ett senare skede, får den behöriga myndigheten vidta åtgärder för att mildra effekten av kapitalnivån vid auktorisationen.