| Mått modellering | Beskrivning Måttets begränsningar de risker Vid en gap-analys fördelas alla berörda räntekänsliga instrument • Måttet åskådliggör gaprisken endast |
| Resultat- baserat: | mellan räntejusteringstidpunkt förutbestämda löptidskategorier eller förfallodag, enligt vilka är deras antingen Gaprisk • linjärt. Det baseras på antagandet att alla |
| • Gap-analys: justerings- | avtalsmässiga analysen löptidskategori. beräknas eller Analysen nettopositionerna baserade åskådliggör på beteendemässiga (”gapen”) förändringen för antaganden. av varje räntenetto Vid till (endast parallell risk) positioner löptidskategori samtidigt. inom förfaller en särskild eller justeras |
| gap | följd av en förskjutning i avkastningskurvan genom att multiplicera • Det kan inte mäta bas- och varje nettoposition med motsvarande ränteförändring. optionsrisk. |
| Ovillkorade kassaflöden (det antas kassaflödenas att | Den modifierade durationen åskådliggör det finansiella instrumentets relativa förändrade nettonuvärdet till följd av en marginell procentenhet. parallellförskjutning Den modifierade av durationen avkastningskurvan för eget kapital med en mäter ett • Måttet kan endast användas vid |
| timing är Ekonomiskt oberoende av det värde: specifika • Durations-räntescenariot) analys: modifierad duration/ PV01 av eget kapital | instituts exponering mot gaprisk utanför handelslagret. PV01 av eget marginella förskjutningar av kapital fås genom modifierad duration för eget kapital och mäter avkastningskurvan. Vid förekomst av den absoluta förändringen av eget kapital till följd av en konvexitet kan måttet undervärdera parallellförskjutning av avkastningskurvan med en baspunkt (0,01 %). Gaprisk effekten av större ränterörelser. (endast • Måttet kan endast användas vid Utgångspunkten är allokeringen av alla kassaflöden för parallell risk) parallellförskjutningar av räntekänsliga instrument till olika löptidskategorier. En lämplig avkastningskurvan. avkastningskurva väljs för varje typ av instrument. Den modifierade • Det kan inte mäta optionsrisk och durationen för varje instrument beräknas utifrån förändringen av fångar i bästa fall upp basrisk dess nettonuvärde till följd av en parallellförskjutning av partiellt. avkastningskurvan med en procentenhet. Den modifierade durationen för eget kapital fastställs genom att man räknar den modifierade durationen för tillgångar multiplicerat med tillgångar |
| Kassaflödes-Mått modellering | Uppfånga-Beskrivning Måttets begränsningar de risker dividerat med eget kapital minus den modifierade durationen för skulder multiplicerat med skulder dividerat med eget kapital. PV01 av eget kapital fås genom att multiplicera den modifierade durationen för eget kapital med det egna kapitalets värde (dvs. tillgångar – skulder) och dividera med 10 000 för att få ett baspunktsvärde. Ett instruments partiella modifierade duration för en specifik löptidskategori beräknas som den modifierade duration som beskrivs • Måttet kan endast användas vid |
| • Partiellt | ovan, utan endast förutom det att segment inte hela av avkastningskurvan avkastningskurvan förskjuts som motsvarar parallellt, Gaprisk marginella ränteförändringar. Vid |
| modifierad duration/ partiellt PV01 | löptidskategorin. Dessa partiella mått visar marknadsvärdets (parallell och förekomst av konvexitet kan måttet känslighet utanför handelslagret vid en marginell icke-parallell undervärdera effekten av större parallellförskjutning löptidssegment. En förskjutning av en avkastningskurva av olika storleksordning i särskilda kan risk) • ränterörelser. Måttet kan inte mäta bas- och tillämpas för varje löptidskategoris partiella mått, så att effekten av optionsrisken. avkastningskurvans ändrade form kan beräknas för hela portföljen. Förändring av räntenetto är ett resultatbaserat mått och mäter |
| Kassaflöden delvis eller helt beroende av räntescenario (det antas att kassaflödenas timing för instrument för optioner, med Resultat- baserat: Fokus på | förändringen av räntenetto under en särskild tidsperiod (normalt 1– Gaprisk 5 år) till följd av en plötslig eller gradvis ränterörelse. (parallell och Utgångspunkten är tilldelningen av alla kassaflöden för räntekänsliga icke-instrument till (detaljerade) löptidskategorier (eller användningen av enskilda sofistikerade positioners system). exakta räntejusteringstidpunkter i mer parallell), basrisk förutsatt och, att • Resultatets känslighet mot |
| inbäddade, räntenetto: uttryckliga och, sofistikerade i mer optioner • förändring av | Grundscenariot för beräkningarna speglar institutets aktuella alla modelleringsantaganden och affärsplan prissättning för och att räntejusteringstidpunkter. planera framtida affärstransaktioners Räntorna som volym, används kassaflöden modelleras beroende på • beteendemässiga Komplexitet antaganden |
| metoder, för räntenetto | för att beräkna framtida kassaflöden i grundscenariot utgår från scenario, terminsräntor, lämpliga spreads eller marknadens förväntade räntor |
| instrument där löptiden beror på kundbeteende modelleras | även för olika instrument. optionsrisk Vid bedömning av den möjliga utsträckningen vad gäller förändringar av räntenetto använder bankerna antaganden och modeller för att förutsäga räntornas förlopp, avvecklingen av |
| Kassaflödes-Mått modellering beroende av räntescenariot) | Uppfånga-Beskrivning Måttets begränsningar de risker befintliga tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, samt deras potentiella ersättning. Resultatbaserade mått kan indelas enligt sofistikeringen vad gäller beräkningen av framtida kassaflöden: enkla avvecklingsmodeller utgår ifrån att befintliga tillgångar och skulder förfaller utan ersättning; modeller för konstant balansräkning utgår ifrån att tillgångar och skulder som förfaller ersätts av identiska instrument; de mest komplexa kassaflödesmodeller återspeglar företagens reaktion på olika räntemiljöer i storleken och sammansättningen av verksamheten utanför handelslagret. Alla resultatbaserade mått kan användas i ett scenario eller en stokastisk analys. Resultatrisk (EaR) är ett exempel på det sistnämnda, som mäter den maximala förändringen av räntenetto på en bestämd konfidensnivå. Förändring av ekonomiskt värde av eget kapital är nettonuvärdet av Gaprisk • Resultatets känslighet mot |
| Ekonomiskt värde: Fokus på ekonomiskt värde kapital av eget | alla kassaflöden som härrör från tillgångar, skulder och poster (parallell och modelleringsantaganden och utanför balansräkningen utanför handelslagret till följd av icke- beteendemässiga antaganden förändrade räntor, under antagandet att alla positioner utanför parallell), • Stokastiska mått, som använder handelslagret avvecklas. basrisk och, fördelningsantaganden, kan Ränterisken kan bedömas genom förändring av ekonomiskt värde av förutsatt alla att eventuellt och icke-linjäritet. inte fånga upp svarsrisker |
| • förändring | eget fördelning kapital av (ΔEVE) förändringen för specifika av ekonomiskt ränteriskscenarier värde av eller eget genom kapital kassaflöden modelleras • Monte Carlo-simuleringar för |
| av eko-nomiskt värde av eget kapital | (ΔEVE) med Monte Carlo -simuleringar eller historiska simuleringar. beroende på fullständig omvärdering är Ekonomiskt riskvärde (EVaR) är ett exempel på det sistnämnda, som scenario, anspråksfulla i beräkningshänseende mäter den maximala förändringen av eget kapital på en bestämd även och kan vara svårtolkade (”black-konfidensnivå. optionsrisk box”). • Komplexitet |