4.4 Mätning

Instituten bör införa robusta interna mätsystem som fångar upp alla komponenter och källor avseende ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret som är relevanta för institutets affärsmodell.

Instituten bör mäta sin exponering mot ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret i fråga om potentiella förändringar av både det ekonomiska värdet och resultat. Instituten bör använda kompletterande faktorer för båda strategier för att fånga upp ränteriskens komplexa karaktär på kort och lång sikt. Framför allt bör instituten mäta och övervaka i) den totala effekten av viktiga modelleringsantaganden på mätningen av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret både vad gäller ekonomiska värdemått och resultatmått, och ii) ränterisken som följer av verksamhet utanför handelslagret från deras räntederivat utanför handelslagret när det är tillämpligt för affärsmodellen.

Om räntepåslag och övriga spreadkomponenter är uteslutna från ekonomiska värdemått bör instituten i) använda en transparent metod för att identifiera den riskfria räntan vid inrättandet av varje instrument, och ii) använda en metod som tillämpas konsekvent på alla räntekänsliga instrument och alla affärsenheter.

När de beräknar resultatmått bör instituten inkludera räntepåslag.

Instituten bör betrakta exponeringar som har förfallit (efter avsättningar) som räntekänsliga instrument som speglar förväntade kassaflöden och deras timing.

När de mäter sin exponering mot ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret bör instituten inte enbart förlita sig på beräkningen och resultaten från extremvärdestesten som beskrivs i avsnitt 4.5 eller något ytterligare extremvärdestest som utvecklats av den behöriga myndigheten, utan bör i stället utveckla och använda sina egna antaganden och beräkningsmetoder. Extremvärdestesten bör dock fullt ut införlivas i det interna systemet för hantering av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret och bör användas som kompletterande verktyg för att mäta sådan ränterisk.

4.4.2 Metoder för mätning av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret

Instituten bör inte förlita sig på en enda riskmätning utan i stället använda en rad olika kvantitativa verktyg och modeller som motsvarar deras specifika riskexponering. Instituten bör därför överväga att tillämpa de metoder som finns förtecknade i bilaga I, men begränsas inte till enbart dessa, för att säkerställa att ränteriskens olika aspekter fångas upp på ett tillfredsställande sätt.

Instituten bör fullt ut förstå varje kvantitativt verktygs och modells begränsningar och ta hänsyn till dessa begränsningar i ränteriskhanteringsprocessen för verksamhet utanför handelslagret. När instituten bedömer sin ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret bör de vara medvetna om de risker som kan uppstå som en följd av redovisningen av transaktionerna som följer av verksamhet utanför handelslagret.

Instituten bör identifiera och mäta alla komponenter som avser ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. För att identifiera olika komponenter av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret bör instituten åtminstone överväga de strategier som visas i tabell 1.

Tabell 1: Identifiering av ränteriskens delkomponenter utanför handelslagret

Gap-analys

Gaprisk

a) Beteendemässiga antaganden för kundkonton med inbäddad kundoptionalitet

b) Beteendemässiga antaganden för kundkonton utan specifika räntejusteringstidpunkter

c) Antaganden för eget kapital i verksamhetsplaneringen