3. Parametrisering av standardiserade räntechockscenarier

För varje valuta c med den angivna storleken på de parallella, korta och långa ögonblickliga chockerna för den ”riskfria” räntan bör följande parametriseringar av de sex räntechockscenarierna tillämpas:

• (i) Parallellchock för valuta c: En konstant chock upp eller ned inom alla löptidskategorier:
• (ii) Korträntechock för valuta c: ∆𝑅𝑅 Chock 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝 upp , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 eller 𝑘𝑘 )= ned ± 𝑅𝑅 � 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝 som är , 𝑐𝑐 som störst vid den kortaste

löptidens mittpunkt. Denna chock, genom den formgivande skalären −𝑡𝑡 k , där , minskar mot noll vid löptiden för den längsta punkten på durationen¹³ . Där 𝑥𝑥 t k är mittpunkten (tidsmässigt) på den k :a löptidskategorin och t k 𝑆𝑆 är 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑜𝑜𝑡𝑡 mittpunkten ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) = 𝑒𝑒 (tidsmässigt) 𝑥𝑥 = 4 på den sista löptidskategorin ):

𝐾𝐾 k

• (iii) Långräntechock ∆𝑅𝑅 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 för , 𝑐𝑐 ( valuta 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )= c ± : Denna 𝑅𝑅� 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 , 𝑐𝑐 chock ∙ 𝑆𝑆 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 används ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )= endast ± 𝑅𝑅� 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 vid , rotationschocker. 𝑐𝑐 ∙𝑒𝑒 𝑥𝑥 Chocken är som störst vid den längsta löptidens mittpunkt och är kopplad till den korta skalfaktorn som :

𝑆𝑆 𝑙𝑙𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) = 1 − 𝑆𝑆 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑜𝑜𝑡𝑡 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) k

• (iv) Rotationschocker ∆𝑅𝑅 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 för 𝑘𝑘 )= valuta ± 𝑅𝑅� 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 c : Inblandning , 𝑐𝑐 ∙ 𝑆𝑆 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 av )= rotationer ± 𝑅𝑅� 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 , 𝑐𝑐 i ∙� räntornas 1 −𝑒𝑒 𝑥𝑥 � duration (dvs. för

brantning och flackning ), enligt vilket både de långa och korta räntorna chockas och förskjutningen av räntorna vid varje löptids mittpunkt fås genom att tillämpa följande formler på dessa chocker:

∆𝑅𝑅 𝑠𝑠𝑜𝑜𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑙𝑙𝑝𝑝𝑝𝑝 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) = − 0.65 ∙ ∣ ∆𝑅𝑅 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) ∣ +0.9 ∙ ∣ ∆𝑅𝑅 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) ∣ Exempel: ∆𝑅𝑅 𝑓𝑓𝑝𝑝𝑝𝑝𝑜𝑜𝑜𝑜𝑝𝑝𝑙𝑙𝑝𝑝𝑝𝑝 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )= +0.8 ∙ ∣ ∆𝑅𝑅 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) ∣ − 0.6 ∙ ∣ ∆𝑅𝑅 𝑝𝑝𝑜𝑜𝑙𝑙𝑙𝑙 , 𝑐𝑐 ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 ) ∣ .

Korträntechock : Anta att banken använder tidsintervaller och k = 25 år (mittpunkten (tidsmässigt) på den längsta löptidskategorin ), där är mittpunkten (tidsmässigt) för löptidskategori k. För med t k = 3,5 år 𝐾𝐾 skulle =19 skalärjusteringen för den korta chocken vara 𝐾𝐾 𝑡𝑡 𝑘𝑘 som följer: 𝑘𝑘 = −3 10 .⁵ = 0,417. Banker multiplicerar detta med värdet för korträntechocken för att få det belopp som⁴ ska adderas till eller subtraheras från avkastningskurvan på den löptidspunkten. 𝑆𝑆 𝑠𝑠ℎ𝑜𝑜𝑝𝑝𝑜𝑜 Om ( 𝑡𝑡 𝑘𝑘 )= korträntechocken 𝑒𝑒 är +250 baspunkter skulle avkastningskurvan vid t k = 3,5 år

vara 104,2 baspunkter.

Brantning: Anta samma punkt på avkastningskurvan som ovan, t k = 3,5 år. Om det absoluta värdet för korträntechocken är 250 baspunkter och det absoluta värdet för långräntechocken är 100 baspunkter (som för euron) skulle förändringen av avkastningskurvan vid t k = 3,5 år vara summan av korträntechockens effekt plus långräntechockens effekt i baspunkter: .

250 bps ∙ 0.417+0.9 ∙ 100 bps ∙ (1 − 0.417)= − 15.3 bps Flackning: Motsvarande förändring av avkastningskurvan för chockerna i exemplet ovan vid t k = 3,5 år skulle vara: .

+ 0.8 ∙ 250 bps ∙ 0.417 − 0.6 ∙ 100 bps ∙ (1 − 0.417)= 48.4 bps

¹³ Värdet för i nämnaren för funktionen −𝑡𝑡 k styr hastigheten med vilken chocken minskar. 𝑥𝑥 𝑥𝑥 𝑒𝑒 44

1. Översikt

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

3. Relaterade standarder

• EBA - Published by the European Banking Authority at https://www.eba.europa.eu/