7.3.2.3 Relation of EL BE to specific credit risk adjustments

Om den modell som används för kreditriskjusteringar uppfyller eller kan anpassas till att uppfylla kraven om egna LGD-skattningar som föreskrivs i del tre, avdelning II, kapitel 3, avsnitt 6 i förordning (EU) nr 575/2013 kan instituten använda sig av specifika kreditriskjusteringar som de bästa skattningarna av förväntad förlust.

I fall där specifika kreditriskjusteringar bedöms separat för en enskild exponering eller en enskild gäldenär kan instituten avvika från bästa skattning av förväntad förlust baserad på specifika kreditriskjusteringar om de kan påvisa att detta skulle förbättra precisionen för de bästa skattningarna av förväntad förlust, och att de specifika kreditriskjusteringarna återspeglar eller är anpassade till kraven som föreskrivs i avsnitt 6.3.1 om beräkning av ekonomisk förlust.

För att motivera situationer där de specifika kreditriskjusteringarna överskrider de bästa skattningarna av förväntad förlust i enlighet med artikel 54.2 f i den tekniska standarden för tillsyn för den interna bedömningsmetoden bör instituten säkerställa överensstämmelse av de bästa skattningarna av förväntad förlust med komponenterna för ekonomisk förlust som beskrivs i avsnitt 6.3.1 samt med den definition av fallissemang som anges i artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013. De bör även analysera eventuella skillnader i det avseendet mellan definitioner och metoder som används för att fastställa specifika kreditriskjusteringar. Instituten bör i synnerhet ta hänsyn till möjliga skillnader när det gäller diskonteringsränta, förekomst av säkerheter som inte är godtagbara enligt artikel 181.1 f i förordning (EU) nr 575/2013, skillnader i kostnadshantering och tillämpning av olika definitioner av fallissemang.

7.3.3 Specifika krav för estimering av fallerade LGD-värden

För att ta hänsyn till eventuella negativa förändringar i de ekonomiska förhållandena under den förväntade längden på återvinningsprocesserna som avses i artikel 54.2 a i den tekniska standarden för tillsyn av den interna bedömningsmetoden bör det fallerade LGD-värdet åtminstone återspegla de nedgångsförhållanden där estimaten av fallerade LGD-värden som är rimliga för en ekonomisk nedgång är mer konservativa än det långfristiga genomsnittet av LGD-värden för fallerade exponeringar som avses i punkt 180.

När det gäller artikel 181.1 h i förordning (EU) nr 575/2013 bör det fallerade LGD-värdet om nödvändigt höjas över den nivå som avses i punkt 189, för att säkerställa att skillnaden mellan fallerat LGD-värde och bästa skattning av förväntad förlust täcker eventuella ökningar av förlustgraden som orsakas av eventuella ytterligare oförväntade förluster under återvinningsperioden.

För att säkerställa att det fallerade LGD-värdet är högre än den bästa skattningen av förväntad förlust, eller under exceptionella omständigheter är lika med den bästa skattningen av förväntad förlust för enskilda exponeringar, i enlighet med artikel 54.2 d i den tekniska standarden för tillsyn av den interna bedömningsmetoden, bör instituten analysera och korrigera det fallerade LGD-värdet om den bästa skattningen av förväntad förlust tagits fram med hjälp av specifika kreditriskjusteringar, i enlighet med punkt 186, och är högre än det fallerade LGD-värdet som fåtts fram genom direkt estimering i enlighet med artikel 54.1 a i den tekniska standarden för tillsyn av den interna bedömningsmetoden.

I den mån skälen till att medarbetare baserat på eget omdöme avviker från utdatan från den bästa skattningen av förväntad förlust också är relevanta för fallerade LGD-värden bör en konsekvent avvikelse också tillämpas vid klassificering av fallerade LGD-värden på ett sådant sätt att tillägget till den bästa skattningen av förväntad förlust täcker eventuella ökningar av förlustgraden som orsakas av eventuella ytterligare förväntade förluster under återvinningsperioden, i enlighet med artikel 181.1 h i förordning (EU) nr 575/2013.

Oavsett vilket av de två tillvägagångssätt som avses i punkterna a och b i artikel 54.1 a i den tekniska standarden för tillsyn av den interna bedömningsmetoden som används för att estimera fallerade LGD-värden bör instituten dokumentera följande separat:

• (a) Fördelning av det fallerade LGD-värdet i dess komponenter, dvs. den bästa skattningen av förväntad förlust och tillägget.
• (b) Fördelning av tillägget i följande komponenter:
• (i) Komponenten för nedgångsförhållanden som kalibreras med avseende på nedgångsjusteringen av det långfristiga genomsnittet av LGD-värden som anges i punkt 189.
• (ii) Försiktighetskomponenten som avses i avsnitt 4.4.
• (iii) Komponenter som täcker eventuella ytterligare oförväntade förluster under återvinningsperioden som avses i artikel 181.1 h i förordning (EU) nr 575/2013. Denna komponent bör endast inbegripas under exceptionella omständigheter när de eventuella ytterligare förlusterna inte återspeglas i tillräcklig utsträckning i de komponenter som avses i punkterna i och ii.