+6. Prissättning
---+199. Prissättningsramverket bör återspegla institutens kreditriskaptit och affärsstrategier …
---+200. Instituten bör överväga att särskilja på sina prissättningsramverk, beroende på typerna av lån …
---+201. Instituten bör fastställa särskilda metoder för prissättning av subventionerade lån, när …
---+202. Instituten bör beakta, och återspegla i prissättningen av lån, alla relevanta kostnader fram …
---+203. När det gäller prissättning och mätning av lönsamhet, inbegripet korssubventionering mellan …
---+204. Instituten bör öppet dokumentera och se över den underliggande ramen för kostnadsfördelningen. …
---+205. Instituten bör införa verktyg för förhandskontroller av transaktioner och genomföra …

6. Prissättning

6. Prissättning

1. Översikt

,
Rubrik Reglering
199. Prissättningsramverket bör återspegla institutens kreditriskaptit och affärsstrategier …

Prissättningsramverket bör återspegla institutens kreditriskaptit och affärsstrategier, inbegripet lönsamhet och riskperspektiv. Prissättningen av lån bör också knytas an till låneproduktens egenskaper och beakta konkurrens och rådande marknadsvillkor. Instituten bör också klargöra sitt förhållningssätt i fråga om prissättning efter låntagarens typ och kreditkvalitet, samt låntagarens risknivå (när det gäller individuell prissättning) när så är lämpligt. Instituten bör se till att prissättningsramverket dokumenteras väl och stöds av lämpliga styrningsstrukturer, såsom en prissättningskommitté, som ansvarar för upprätthållandet av det övergripande prissättningsramverket och för individuella prissättningsbeslut när så är relevant.

200. Instituten bör överväga att särskilja på sina prissättningsramverk, beroende på typerna av lån …

Instituten bör överväga att särskilja på sina prissättningsramverk, beroende på typerna av lån och låntagare. När det gäller konsumenter och mikroföretag och småföretag bör prissättningen vara mer portfölj- och produktbaserad, medan prissättningen för medelstora och stora företag bör vara mer transaktions- och lånespecifik.

201. Instituten bör fastställa särskilda metoder för prissättning av subventionerade lån, när …

Instituten bör fastställa särskilda metoder för prissättning av subventionerade lån, när riskbaserade och resultatbaserade överväganden som anges i detta avsnitt inte gäller fullt ut.

202. Instituten bör beakta, och återspegla i prissättningen av lån, alla relevanta kostnader fram …

Instituten bör beakta, och återspegla i prissättningen av lån, alla relevanta kostnader fram till nästa räntejusteringstidpunkt eller förfallodag, däribland följande:

  • a. Kapitalkostnaden (med hänsyn till både lagstadgat och ekonomiskt kapital), som bör bli resultatet av kapitalallokeringen, efter fastställda uppdelningar, t.ex. geografiskt område, affärsområde och produkt.
  • b. Finansieringskostnaden, som bör motsvara lånets viktigaste egenskaper, t.ex. lånets förväntade löptid, med beaktande av inte bara avtalsvillkor utan även beteendeantaganden, såsom risk för förtida betalning.
  • c. Rörelsekostnader och administrativa utgifter, som bör uppstå i samband med kostnadsfördelning.
  • d. Kreditriskkostnader beräknade för olika homogena riskgrupper, med beaktande av tidigare erfarenhet av att redovisa kreditriskförluster och, när så är relevant, med hjälp av modeller för förväntad förlust.
  • e. Övriga faktiska kostnader som kan uppstå i samband med lånet i fråga, inklusive skatterelaterade, när så är relevant.
  • f. Konkurrens och rådande marknadsvillkor, särskilt vad gäller utlåningssegment och för särskilda låneprodukter.
203. När det gäller prissättning och mätning av lönsamhet, inbegripet korssubventionering mellan …

När det gäller prissättning och mätning av lönsamhet, inbegripet korssubventionering mellan lån eller affärsenheter/affärsområden, bör instituten beakta och redovisa riskjusterade prestationsmått på ett sätt som står i proportion till lånets storlek, art och komplexitet och låntagarens riskprofil. Sådana prestationsmått skulle kunna omfatta ekonomiskt mervärde, avkastning på riskjusterat kapital och riskjusterad avkastning på kapital, avkastning på riskvägda tillgångar, avkastning på totala tillgångar och andra mått som är relevanta för lånets egenskaper. Riskjusterade prestationsmått kan också vara beroende av och återspegla institutens strategier och praxis gällande kapitalplanering.

204. Instituten bör öppet dokumentera och se över den underliggande ramen för kostnadsfördelningen. …

Instituten bör öppet dokumentera och se över den underliggande ramen för kostnadsfördelningen. Instituten bör upprätta en rättvis kostnadsfördelning inom organisationen för att säkerställa att affärsområden och i möjligaste mån individuella lån återspeglar den korrekta förväntade avkastning som motsvarar den antagna risken.

205. Instituten bör införa verktyg för förhandskontroller av transaktioner och genomföra …

Instituten bör införa verktyg för förhandskontroller av transaktioner och genomföra regelbunden efterhandsövervakning och därigenom koppla samman transaktionsrisk, prissättning och förväntad övergripande lönsamhet på en lämplig nivå, vilket inbegriper affärsområden och produktgrupper. Alla väsentliga transaktioner där intäkterna understiger kostnaderna bör rapporteras och motiveras på ett korrekt sätt, i enlighet med de policyer och förfaranden som institutet fastställt. Övervakningsprocessen bör bidra till översynen av den totala prissättningens lämplighet ur ett affärs- och riskperspektiv. Vid behov bör instituten vidta åtgärder för att säkerställa efterlevnad av målen och riskaptiten.

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa Krav
  • EBA - Published by the European Banking Authority at https://www.eba.europa.eu/