7. Allmänna principer vid identifiering av en undergrupp av sektorexponeringar

När den berörda myndigheten identifierar en undergrupp av sektorexponeringar i enlighet med avsnitten 4–6 bör den säkerställa rätt balans mellan hanteringen av de makrotillsynsrisker eller systemrisker som härrör från den berörda undergruppen och de oavsiktliga konsekvenserna av att en systemriskbuffert tillämpas på denna undergrupp.

För att underlätta en korrekt identifiering av de undergrupper av sektorexponeringar som systemriskbufferten kan tillämpas på, och i synnerhet för att undvika överlappningar och dubbelräkning av risker, bör de berörda myndigheterna samarbeta med behöriga myndigheter, om de inte är samma myndigheter.

7.1. Obefogad interaktion med andra makrotillsynsåtgärder

Vid tillämpning av punkt 32 bör de berörda myndigheterna särskilt

• a. se till att de risker som hanteras genom tillämpning av en sektoriell systemriskbuffert som fastställs i enlighet med dessa riktlinjer är tydligt och noggrant definierade,
• b. när de planerar att införa en sektoriell systemriskbuffert ta hänsyn till och närmare fastställa interaktionen med andra aktiva makrotillsynsåtgärder för att undvika att systemriskbufferten aktiveras på ett obefogat sätt för risker som redan har åtgärdats genom dessa makrotillsynsåtgärder,
• c. undvika obefogad interaktion som kan uppstå mellan systemriskbuffertar om samma systemrisker är föremål för flera sektoriella och/eller bredare systemriskbuffertar eller om samma element används för att identifiera en undergrupp av sektorexponering i systemriskbuffertar som omfattar flera sektorer.

7.2. Ömsesidighet

Vid fastställandet av en lämplig undergrupp av sektorexponeringar för vilka de berörda myndigheterna får tillämpa en systemriskbuffert bör de ta hänsyn till följande:

• a. En alltför detaljerad tillämpning av den sektoriella systemriskbufferten kommer att avskräcka andra myndigheter från att tillämpa ömsesidiga åtgärder i enlighet med artikel 134 i direktiv 2013/36/EU, om institutens genomförande av åtgärden och de berörda myndigheternas efterföljande övervakning sannolikt kommer att medföra höga kostnader.
• b. Det kan finnas dataluckor till följd av icke-harmoniserade definitioner mellan jurisdiktioner, vilket kan leda till utmaningar i fråga om ömsesidigt tillämpande av åtgärden, vilket i sin tur kan påverka åtgärdens effektivitet. För att minska sådana luckor bör berörda myndigheter använda redan befintliga datakällor.

För att underlätta så mycket som möjligt för de myndigheter som tillämpar ömsesidiga åtgärder bör de berörda myndigheterna i den aktiverande medlemsstaten sträva efter att tillhandahålla all information (inklusive definitioner och relevanta beräkningar) som de anser vara relevant och inte tillgänglig för andra medlemsstater, så att de myndigheter som tillämpar ömsesidiga åtgärder på ett tillfredsställande sätt kan bedöma om de ska tillämpa ett ömsesidigt systemriskbuffertvärde.

De berörda myndigheterna bör ta hänsyn till ESRB:s rekommendation 2015/2 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder och, i förekommande fall, tillämpa ömsesidiga systemriskbuffertåtgärder som har införts i andra medlemsstater.

7.3. Offentliggörande

De berörda myndigheterna bör sträva efter att offentliggöra alla regler eller allmänna riktlinjer, inbegripet de väsentlighetströsklar som avses i avsnitt 5 i dessa riktlinjer, i tillämpliga fall, som har utfärdats för att genomföra bestämmelserna i dessa riktlinjer, förutsatt att offentliggörandet av sådan information inte äventyrar det finansiella systemets stabilitet.