Kategorier av indikatorer för återhämtningsplaner

Instituten bör i återhämtningsplanen inkludera åtminstone följande obligatoriska kategorier av indikatorer för återhämtningsplaner, som beskrivs närmare i riktlinjerna:

• a. Kapitalindikatorer
• b. Likviditetsindikatorer
• c. Lönsamhetsindikatorer
• d. Indikatorer för tillgångskvalitet

Instituten bör dessutom inkludera de två följande kategorierna av indikatorer för återhämtningsplaner, som beskrivs närmare i dessa riktlinjer, såvida de inte på ett tillfredsställande sätt motiverar för de behöriga myndigheterna att dessa kategorier inte är relevanta på grund av institutets juridiska form, riskprofil, storlek och/eller komplexitet (det vill säga en presumtion som kan motbevisas):

• a. Marknadsbaserade indikatorer
• b. Makroekonomiska indikatorer

Instituten bör inkludera specifika indikatorer för återhämtningsplaner enligt förteckningen per kategori i bilaga II till dess riktlinjer, såvida de inte på ett tillfredsställande sätt motiverar för de behöriga myndigheterna att dessa specifika indikatorer inte är relevanta på grund av institutets juridiska form, riskprofil, storlek och/eller komplexitet eller inte kan tillämpas på grund av egenskaperna hos den marknad på vilken institutet verkar (det vill säga en presumtion som kan motbevisas).

När ett institut begär undantag från presumtionen enligt punkt 23 för någon av de indikatorer som specificeras i bilaga II bör den om möjligt ersätta den med en annan indikator i samma kategori som är mer relevant för detta institut. Om det inte är möjligt att byta ut en indikator i bilaga II bör instituten inkludera minst en indikator i var och en av de kategorier som anges i punkt 21 i sina återhämtningsplaner.

Instituten bör inte begränsa sin uppsättning indikatorer till minimiförteckningen i bilaga II, och bör överväga att inkludera andra indikatorer i linje med principerna och beskrivningen av kategorierna i dessa riktlinjer. I detta syfte omfattar bilaga III en icke uttömmande förteckning med exempel på ytterligare indikatorer för återhämtningsplaner fördelade i kategorier.

Ramverket med indikatorer för återhämtningsplaner bör utformas enligt följande:

• a. Den bör anpassas till ett instituts affärsmodell och vara lämplig för dess riskprofil. Den bör identifiera viktiga sårbarheter som mest sannolikt kommer att påverka institutets finansiella situation.
• b. Den bör vara lämplig för varje instituts struktur, storlek och komplexitet. Framför allt bör antalet indikatorer vara tillräckligt för att varna institutet vid försämrade förhållanden på en mängd olika områden. Samtidigt bör indikatorerna vara tillräckligt målinriktade och hanterbara för instituten.
• c. Den bör vara anpassad till den övergripande ramen för riskhantering, de befintliga likviditets- och kapitalindikatorerna för beredskapsplanen samt indikatorerna för kontinuitetsplanen.
• d. Den bör möjliggöra regelbunden övervakning och vara integrerad med institutets styrning och upptrappnings- och beslutsförfaranden.
• e. Den bör innehålla framåtblickande indikatorer.