6.3. Fortlöpande övervakning och expertutlåtanden

För att förbättra tillförlitligheten hos sina modeller bör instituten överväga att pröva sin kalibreringsmetod genom att

• a. jämföra sina resultat och antaganden med externa observationer, inklusive tillsynsobservationer, från trovärdiga källor för att bedöma om deras egna antaganden och resultat är konsekventa,
• b. använda känslighetsanalyser för att testa graden av stabilitet och konsekvens i modellernas resultat eller för att identifiera effekten av potentiella icke - linjäriteter som inte ingår i scenarierna,
• c. om en tredjepartsmodell används, kontrollera att de externa leverantörernas valideringsram följer EBA:s riktlinjer för utkontraktering.

För att åtgärda de kvarstående bristerna i sina stresstestmodeller bör instituten överväga att ta hänsyn till effekterna av de faktorer som i detta skede inte kunde integreras på annat sätt (risker som härrör från motparternas värdekedja, brytpunkter, spridningseffekter osv.) genom att försiktigt anpassa sina modellers resultat på grundval av expertutlåtanden.

Mer allmänt bör instituten använda expertutlåtanden när de utför kvantitativa analyser för att kompensera för ofullständiga eller ungefärliga miljödata, avsaknaden av observerade historiska korrelationer och andra begränsningar i modellerna.

Instituten bör se till att de regelbundet övervakar viktig utveckling i sin miljö (bland annat motparternas strategi för att hantera miljörisker) så att de scenarier och modelleringsmetoder som används förblir relevanta. Hur ofta scenarioanalyser utförs bö r anpassas till institutens behov och praxis.

Vid utformningen av scenarioanalysen bör anpassningsbarhet och modularitet beaktas för att möjliggöra fortlöpande förbättringar i takt med att miljön och kunskapen utvecklas. Instituten bör hålla sig à jour med de senaste vetenskapliga rönen.