5.3. Riskkultur och uppförande

De behöriga myndigheterna bör göra en väsentlighetsbedömning av institutets affärsområden för att fastställa de viktigaste områden som affärsmodellsanalysen ska fokusera på. Vid denna bedömning bör de behöriga myndigheterna beakta:

• a. affärsområdenas relevans när det gäller att generera vinster/förluster, inklusive geografiska områden, dotterföretag/filialer och produktområden som är mest väsentliga baserat på deras bidrag till de totala intäkterna/kostnaderna i resultaträkningen, risk (t.ex. baserat på det totala riskvägda exponeringsbeloppet eller andra riskmått) och/eller organisatoriska eller lagstadgade prioriteringar (dvs. särskilda skyldigheter för banker i den offentliga sektorn att erbjuda särskilda produkter),
• b. tidigare resultat från tillsyn, inklusive resultat från inspektioner på plats, om dessa resultat indikerar affärsområden som kräver ytterligare utredning, samt resultat och iakttagelser från interna eller externa revisionsrapporter, huruvida internrevisionsfunktionen har identifierat specifika problem som rör hållbarheten eller lönsamheten inom vissa affärsområden,
• c. resultat av tematiska översyner – om en sektorövergripande analys har avslöjat gemensamma underliggande problem som föranleder ytterligare institutspecifik analys,
• d. betydelsen av strategiska planer, om det finns affärsområden som institutet vill öka avsevärt eller minska,
• e. jämförelser, om ett affärsområdes resultat avviker i förhållande till jämförelsegruppens resultat (extremvärden), om sådana uppgifter finns tillgängliga för de behöriga myndigheterna. För att identifiera relevanta jämförelsegrupper för affärsmodellsanalysen bör de behöriga myndigheterna beakta de konkurrerande produkt-/affärsområden som är inriktade på samma typ av vinst/kunder, regleringssystemen och de geopolitiska riskerna med platsen för verksamheten samt andra faktorer som är lämpliga för den sektor där institutet är verksamt.

De behöriga myndigheterna bör göra en analys av kvantitativa egenskaper hos institutets nuvarande affärsmodell för att bedöma dess förmåga att generera godtagbara vinster på kort, medellång och lång sikt, med hänsyn till institutets riskaptit och dess finansierings- och kapitalstrukturer. Följande områden bör omfattas av de behöriga myndigheternas analys:

• a. Faktorer som påverkar lönsamheten, inbegripet trender, genom att bedöma de underliggande inslagen i institutets intjäningskapacitet, efter undantagsposter och engångshändelser, uppdelning av inkomstflöden, uppdelning av kostnader och kostnadsfördelning, avsättningar för nedskrivningar och nyckeltal (t.ex. räntenettomarginal, kostnads-/intäktskvot, nedskrivning av lån och riskkostnad). Denna bedömning kan kompletteras med en analys av de relevanta riskjusterade lönsamhetsmåtten (t.ex. avkastning på allokerat kapital eller riskjusterad kapitalavkastning) om dessa är tillgängliga och bedöms som tillförlitliga.
• b. Balansräkningen, inklusive trender, genom att bedöma sammansättningen av tillgångar och skulder, finansieringsstruktur, förändringar av det totala riskvägda exponeringsbeloppet och kapitalbasen, nyckelkvoter (t.ex. avkastning på eget kapital/tillgångar, kärnprimärkapital, finansieringsunderskott), samt koncentrationer i resultaträkningen och balansräkningen i relation till kunder, sektorer och geografiska områden.
• c. Riskaptit och toleransnivåer, genom att bedöma de formella limiter som institutet har infört för varje risktyp och efterlevnaden av dem för att förstå vilka risker institutet är berett att ta för att främja sitt ekonomiska resultat och säkerställa sin operativa motståndskraft. Detta bör också omfatta toleransnivån för IKT-störningar.

De behöriga myndigheterna bör göra en analys av kvalitativa inslag i institutets nuvarande affärsmodell för att förstå framgångsfaktorer och centrala beroendeförhållanden. Följande områden bör omfattas av de behöriga myndigheternas analys:

• a. Affärsklimatet, genom att med framåtblickande syn bedöma den miljö där institutet är verksamt, baserat på dess huvudsakliga eller väsentliga geografiska exponeringar och affärsexponeringar. Som en del av denna bedömning bör de behöriga myndigheterna utveckla en förståelse av de viktigaste makroekonomiska variablerna, marknadstrenderna, konkurrenslandskapet och annan relevant utveckling (t.ex. regleringsändringar och lagändringar).
• b. Viktiga interna och externa beroendeförhållanden, genom att bedöma de huvudsakliga exogena och endogena faktorer som kan påverka affärsmodellens framgång, med beaktande av relaterade system för styrning och internkontroll.
• c. Franchise och områden med konkurrensfördelar, genom att bedöma institutets anseende och hur starka relationer institutet har till sina kunder, leverantörer och partner, samt om det finns områden där institutet har en konkurrensfördel i förhållande till jämförelsegrupper.
• d. IKT-stöd, genom att bedöma nivån och lämpligheten av anpassningen mellan IKT och verksamheten när det gäller strategi, mål, verksamhet, resurser och funktioner, och genom att överväga om några IKT-relaterade problem skulle kunna påverka institutets affärsstrategi och mål.

De behöriga myndigheterna bör komplettera analysen genom att göra en framåtblickande analys (både kvantitativ och kvalitativ) av institutets ekonomiska prognoser och strategiska plan för att förstå de underliggande antagandena och beroendeförhållandena, rimligheten och riskerna med dess affärsstrategi. Följande områden bör omfattas av de behöriga myndigheternas analys:

• a. Övergripande strategi- och framgångsfaktorer, genom att bedöma de viktigaste kvantitativa och kvalitativa förvaltningsmålen och skillnaden mellan den planerade affärsmodellen efter genomförandet och den nuvarande modellen.
• b. Prognostiserat finansiellt resultat, genom att bedöma om de antaganden som institutet gör i sin strategi och sina prognoser är rimliga och konsekventa.
• c. Genomförandekapacitet, genom att bedöma ledningens resultat när det gäller att genomföra tidigare strategier och leverera enligt prognos samt institutets övergripande förmåga att utnyttja konkurrensfördelar och framgångsfaktorer i sin verksamhet och att generera avkastning på ett effektivt sätt. Som en del av denna bedömning bör de behöriga myndigheterna beakta följande:
• i. Huruvida ramen för kostnadsfördelning är lämplig när det gäller huruvida den är tillräcklig för att återspegla affärsområdenas och affärsenheternas lönsamhet.
• ii. Ramverket för internprissättning, med avseende på adekvat fastställande av nettoresultatkomponenten för varje affärsområde eller -enhet, produkt och kund,
• iii. Ramverket för prissättning av lån, i termer av lämplig styrning av processen för prissättning av lån, prissättningsmetod, lämplig hänsyn till alla komponenter i prissättningen av lån samt övervakning och rapportering av lönsamhet av produktprissättningsbeslut i efterhand.
• iv. Ramverket för intäktsdelning mellan institut som är etablerade i unionen och som ingår i tredjelandsgrupper och andra enheter i denna grupp som är etablerade utanför unionen och som inte konsolideras av moderföretaget inom EU, när det gäller rättvis fördelning av vinst och förlust mellan enheter eller affärsområden som deltar i transaktionernas livscykel, och av adekvat styrning.