6.2 Information om riskmätning, bedömning och aggregering

När det gäller de metoder för riskmätning, bedömning och aggregering som används inom ramen för IKU bör de behöriga myndigheterna säkerställa att de får följande uppgifter från instituten:

• a. En allmän beskrivning av de viktigaste delarna av metoderna och modellerna för kvantifiering/mätning, däribland vilka mätvärden, antaganden och parametrar som används (t.ex. konfidensintervall, innehavsperioder etc.) för alla riskkategorier och underkategorier av risker som används för godkännande av metoder och modeller av institutets verkställande ledning.
• b. En specifikation av faktiska data som används med en förklaring av hur använd data avspeglar omfattningen av gruppens enheter som omfattas av IKU, däribland längden på tidsserierna.
• c. En beskrivning av de viktigaste skillnaderna mellan de metoder och modeller som används för kvantifiering/mätning inom ramverket för IKU och dem som används för beräkningen av det lägsta kapitalbaskravet för risker som omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 (om ett institut använder avancerade modeller som har godkänts av de behöriga myndigheterna). En sådan beskrivning ska tillhandahållas för var och en av riskerna och innehålla information om den varierande användningen av övergångsbestämmelserna för Basel I-golv (artikel 500 i förordning (EU) nr 575/2013), olika antaganden avseende riskparametrar, konfidensintervall etc.
• d. En beskrivning av metoden för aggregering av de interna kapitalberäkningarna för enheterna och de riskkategorier som omfattas, inklusive hanteringen av spridningsfördelar av intra- och interrisk och/eller koncentrationer, som omfattas av institutets metoder.

6.2.2 Operativ dokumentation

För att styrka genomförandet av metoderna för riskmätning, bedömning och aggregering inom ramen för IKU bör de behöriga myndigheterna säkerställa att de får följande uppgifter från instituten:

• a. Interna kapitalberäkningar som täcker alla riskkategorier och tillhörande underkategorier, uppdelade efter varje riskkategori och underkategori som omfattas av IKU. Om instituten hävdar att vissa riskkategorier eller underkategorier som omfattas av IKU kan hanteras bättre genom kvalitativa riskreducerande åtgärder i stället för en allokering av internt kapital ska detta förklaras därefter.
• b. Resultaten av de interna kapitalberäkningarna enligt ovanstående för alla betydande riskkategorier och underkategorier av risker som omfattas av IKU och för var och en av riskerna. Om vissa underkategorier av risker identifieras som betydande, och om de beräkningsmetoder som tillämpas inte har möjliggjort någon intern kapitalberäkning på den noggrannhetsnivå som krävs, och om sådana beräkningar av detta skäl har införlivats som en del av den interna kapitalberäkningen för en motsvarande riskkategori, ska instituten förklara hur sådana underkategorier har tagits med i beräkningarna (t.ex. om en viss underkategori har identifierats som betydande, och om institutet inte kan tillhandahålla någon intern kapitalberäkning för en sådan risk och i stället införlivar täckningen av denna risk i kapitalberäkningen för den huvudsakliga riskkategorin, ska den behöriga myndigheten i sådana fall säkerställa att institutet förklarar hur denna risk har fångats upp under den huvudsakliga riskkategorin).
• c. Resultaten av aggregeringen av de interna kapitalberäkningarna för enheterna och riskkategorierna, utöver den information för var och en av riskerna som anges ovan, innefattat effekterna av intra- och inter-risk diversifieringsfördelar och/eller koncentrationer där dessa aspekter behandlas inom ramverket för de tillämpade metoderna.