2.2. Scoring in the SREP

De behöriga myndigheterna bör meddela resultaten av ÖUP-bedömningen till institutet i enlighet med avdelning 9 och informera institutet om eventuella åtgärder som krävs för att efterleva de tillsynsåtgärder som genomförs på grundval av dessa resultat.

De behöriga myndigheterna bör tillämpa ett enhetligt betygssystem för att underlätta kommunikationen mellan behöriga myndigheter och tillsynskollegier, främja jämförbarhet och lika villkor mellan institut och prioritera tillsynsresurser och tillsynsåtgärder i bedömningen av ÖUP-delarna. De bör sammanfatta resultaten av sina bedömningar genom att tilldela riskbetyg, betyg för ÖUP-delar och ett samlat ÖUP-betyg.

När de behöriga myndigheterna tilldelar riskbetyg, betyg för ÖUP-delar och det samlade ÖUP-betyget bör de, vid sidan av användande av tillsynsmässigt omdöme, beakta de överväganden som anges i tabellerna i slutet av varje relevant avsnitt och avdelning i dessa riktlinjer. Dessa överväganden fungerar som utgångspunkt för betygssättningen, men de bör inte tolkas som en formell checklista som ska fyllas i för varje del, och de bör inte heller betraktas som en rangordning av de olika delarna. Riktlinjerna är i stället avsedda att vägleda de behöriga myndigheterna vid betygssättningen genom att ta hänsyn till samspelet och relevansen hos de olika delarna i den specifika dimensionen av det institut som bedöms.

Riskbetyget syftar till att fånga upp sannolikheten för att riskerna för kapital, likviditet och finansiering kommer att ha en betydande inverkan på institutet. ÖUP-betyget och det samlade ÖUP-betyget visar hur stora riskerna för institutets bärkraft är. Särskilt det samlade ÖUP-betyget bör spegla tillsynsmyndighetens uppfattning om institutets övergripande bärkraft enligt avdelning 9. Figur 1. Översikt över ramverket för betygssättning

Övergripande ÖUP-betyg

affärsmodell och Betyg strategi för institutomfattande Betyg styrning kontroller för intern och tillräckligt Betyg kapital för likviditet Betyg och för tillräcklig finansiering

Betygen är följande: 1 (låg risk), 2 (medelhög till låg risk), 3 (medelhög till hög risk) och 4 (hög risk – detta utgör den sämsta tänkbara bedömningen). Ett ytterligare betyg ”F” finns endast för det samlade ÖUP-betyget, såsom förklaras i punkt 39. De behöriga myndigheterna kan införa mer detaljerad betygsättning för sina interna ändamål, t.ex. resursplanering, förutsatt att det allmänna betygsramverket i dessa riktlinjer följs.

De behöriga myndigheterna bör se över betygen efter slutförandet av ÖUP-bedömningarna, som lägst med den frekvens som anges i ÖUP-uppdragsmodellen i avsnitt 2.4. Betygen bör också ses över utan onödigt dröjsmål på grundval av väsentliga nya iakttagelser eller omständigheter.

2.2.1. Riskbetyg

Riskbetyg tilldelas för att sammanfatta riskerna för kapital (enligt avdelning 6). Dessa betyg representerar sannolikheten för att en risk kommer att ha en betydande effekt på institutet (t.ex. potentiell förlust), efter att ha beaktat kvaliteten på riskkontrollerna för att minska denna påverkan (dvs. kvarstående risk), men innan hänsyn tas till institutets förmåga att minska risken med hjälp av tillgängligt kapital eller tillgängliga likviditetsresurser.

De behöriga myndigheterna bör fastställa riskbetyget genom en bedömning av ett instituts inneboende risknivå, samtidigt som de vederbörligen beaktar om institutets ramverk för riskhantering och kontroller är tillräcklig. I synnerhet kan ett lämpligt ramverk för riskhantering och kontroller minska konsekvenserna av en specifik risk, medan ett svagt ramverk kan förstärka dem. Bedömningen av den inneboende risken och huruvida styrningen och kontrollerna är tillräckliga bör göras med hänvisning till de överväganden som anges i tabell 6 för kreditrisk och motpartsrisk, i tabell 8 för marknadsrisk, i tabell 10 för operativ risk, i tabell 12 för ränte- och kreditspreadrisk utanför handelslagret (IRRBB och CSRBB) och i tabell 17 för likviditet och finansiering.

Vid bedömningen av kapitalrisker bör de behöriga myndigheterna också beakta relevanta underkategorier (t.ex. koncentrationsrisk eller landrisk som en del av bedömningen av kreditrisk och motpartsrisk, i enlighet med avdelning 6). Beroende på hur väsentliga dessa underkategorier är för ett visst institut kan de behöriga myndigheterna besluta att bedöma och betygsätta dem individuellt.

De behöriga myndigheterna kan använda olika metoder för att tillämpa riskbetyget, de kan betygsätta ”risk” och ”riskhantering och kontroller” separat (vilket leder till ett mellanliggande och ett slutligt betyg) eller betygsätta dem tillsammans. De behöriga myndigheterna kan också aggregera alla kapitalrisker till ett samlat betyg.

2.2.2. Betyg för ÖUP-delar och samlat ÖUP-betyg

I slutet av den samlade ÖUP-bedömningen bör de behöriga myndigheterna bilda sig en heltäckande översikt över institutets riskprofil och bärkraft på grundval av de fyra ÖUP-delarna:

• a. Affärsmodell och strategi enligt avdelning 4,
• b. Intern styrning och institutomfattande kontroller enligt avdelning 5.
• c. Kapitaltäckning enligt avdelning 7.
• d. Likviditets- och finansieringstillräcklighet enligt avdelning 8.

Kapital-, likviditet- och finansieringstillräcklighet är tillsynsmyndighetens uppfattning om kapaciteten hos institutets kapital- och likviditetsresurser för att minska eller täcka risker för kapital och likviditet och finansiering, enligt vad som anges i avdelningarna 6 och 8, och/eller andra element för vilka ytterligare kapitalbas har fastställts i enlighet med avdelning 7.

Det slutliga betyget är ett samlat ÖUP-betyg. Detta inbegriper de fyra betygen för ÖUP-delarna ovan samt tillsynsbedömningen. De behöriga myndigheterna bör se till att det samlade ÖUP-betyget ger en indikation på institutets övergripande bärkraft, inbegripet om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera i den mening som avses i artikel 32 i direktiv 2014/59/EU och med beaktande av EBA:s riktlinjer om ”fallerar eller sannolikt kommer att fallera”⁸ . När resultatet av den samlade ÖUP-bedömningen tyder på att ett institut ska anses fallera eller sannolikt komma att fallera bör de behöriga myndigheterna tillämpa betyget ”F” och följa det förfarande för samarbete med resolutionsmyndigheter som anges i artikel 32 i direktiv 2014/59/EU.

⁸ EBA:s riktlinjer om tolkningen av de omständigheter under vilka ett institut ska anses fallera eller sannolikt komma att fallera enligt artikel 32.6 i direktiv 2014/59/EU (EBA/GL/2015/07).