4. Kriterier rörande enkelhet

Vid tillämpning av artikel 26b.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör begreppet balansräkning tolkas som den redovisade balansräkningen för originatorn eller för en enhet som tillhör samma koncern som originatorn.

Ingen dubbel risksäkring (artikel 26b.4 i förordning (EU) 2017/2402)

Säkring utöver det skydd som erhållits genom kreditriskskyddsavtalet

Kriteriet som följer av artikel 26b.4 i förordning (EU) 2017/2402 innebär att det inte är tillåtet med flera kreditriskskydd med avseende på kreditrisken i gruppen av underliggande exponeringar, oavsett om ett sådant ytterligare kreditriskskydd avser skydd mot kreditrisken för en tranch, en del av en tranch eller en underliggande exponering. Detta syftar till att säkerställa att kreditrisken i gruppen av underliggande exponeringar inte säkras mer än en gång.

Vid tillämpningen av artikel 26b.4 i förordning (EU) 2017/2402 bör separat kreditriskskydd som tillhandahålls för separata trancher, separata delar av trancherna eller separata underliggande exponeringar inom ramen för kreditriskskyddsavtalet inte betraktas som en säkring utöver det skydd som erhållits genom kreditriskskyddsavtalet. Utfästelser och garantier (artikel 26b.6 i förordning (EU) 2017/2402)

En enhet i den grupp som originatorn tillhör

Vid tillämpning av artikel 26b.6 i förordning (EU) 2017/2402 bör ”grupp” tolkas som den konsoliderade grupp som enheten tillhör i redovisnings- eller tillsynssyfte.

En enhet som omfattas av gruppbaserad tillsyn

Vid tillämpning av artikel 26b.6 i förordning (EU) 2017/2402 bör ”enhet som omfattas av tillsynen på gruppnivå” tolkas i den mening som avses i artikel 26b.3 i den förordningen.

Kreditgivningskriterier som inte är mindre strikta

Vid tillämpningen av artikel 26b.6 e i förordning (EU) 2017/2402 bör de kreditgivningskriterier som tillämpas på värdepapperiserade exponeringar jämföras med de kreditgivningskriterier som tillämpas på liknande exponeringar vid ursprungstidpunkten för de värdepapperiserade exponeringarna.

Uppfyllande av föregående punkt bör inte förutsätta att originatorn eller den ursprungliga långivaren behöver ha liknande exponeringar på sin balansräkning vid tidpunkten för valet av de värdepapperiserade exponeringarna eller vid den exakta tidpunkten för deras värdepapperisering, och det bör inte heller förutsätta att liknande exponeringar faktiskt initierades vid den tidpunkt då de värdepapperiserade exponeringarna initierades.

Kriteriet om originatorns kännedom

Med avseende på artikel 26b.6 f i förordning (EU) 2017/2402 bör kriteriet om originatorns kännedom anses vara uppfyllt om det grundas på information som originatorn erhållit från någon av följande källor och omständigheter eller från en kombination av dessa källor och omständigheter:

• a. Information om gäldenärer som erhållits då exponeringarna initierades.
• b. Information som erhållits i samband med originatorns förvaltning av exponeringarna eller under dess riskhanteringsförfaranden.
• c. Information som meddelats originatorn av en tredje part.
• d. Offentligt tillgänglig information eller information om eventuella poster i ett eller flera kreditregister för personer med negativ kredithistorik vid tidpunkten för initieringen av en underliggande exponering, endast i den mån som denna information redan beaktats i samband med den information som avses i led a, b eller c ovan, och i enlighet med tillämpliga regulatoriska och tillsynskrav, inbegripet med avseende på kriterier för sund kreditgivning enligt artikel 9 i förordning (EU) 2017/2402. Godtagbarhetskriterier, aktiv portföljförvaltning (artikel 26b.7 i förordning (EU) 2017/2402)

Aktiv portföljförvaltning

Med avseende på artikel 26b.7 i förordning (EU) 2017/2402 bör aktiv portföljförvaltning förstås som portföljförvaltning på vilken något av följande villkor är tillämpliga:

• a. Portföljförvaltningen gör värdepapperiseringens resultat beroende både av resultaten för de underliggande exponeringarna och av resultaten för värdepapperiseringens portföljförvaltning, vilket hindrar investerarna från att modellera kreditrisken för de underliggande exponeringarna utan att ta hänsyn till portföljförvaltarens strategi för portföljförvaltningen.
• b. Portföljförvaltningen görs i spekulativt syfte för att uppnå bättre resultat, ökad avkastning, total ekonomisk avkastning eller andra förmåner av rent finansiell eller ekonomisk natur.

De metoder för portföljförvaltning som inte bör anses utgöra aktiv portföljförvaltning omfattar följande:

• a. Substitution av de underliggande exponeringar som är föremål för tvist eller utredning i tillsynshänseende, om syftet med substitutionen är att bidra till att tvisten får en lösning eller att utredningen läggs ner.
• b. Förvärv av nya underliggande exponeringar under den inledande perioden i syfte att öka värdet på de underliggande exponeringarna så att de överensstämmer med värdet på de värdepapperiserade förpliktelserna.

Tydliga godtagbarhetskriterier

Med avseende på artikel 26b.7 i förordning (EU) 2017/2402 bör godtagbarhetskriterier anses vara ”tydliga” om en domstol eller tribunal kan fastställa att de efterlevs på grundval av rättsliga eller materiella omständigheter eller båda delarna.

Godtagbarhetskriterier som ska vara uppfyllda för exponeringar som lagts till efter det att transaktionen avslutats

Vid tillämpning av artikel 26b.7 i förordning (EU) 2017/2402 bör ”godtagbarhetskriterier som inte är mindre strikta än de som tillämpades vid det ursprungliga urvalet av de underliggande exponeringarna” förstås som att godtagbarhetskriterierna inte är mindre strikta än de godtagbarhetskriterier som tillämpades på de ursprungliga underliggande exponeringarna vid transaktionens avslutande.

De godtagbarhetskriterier som ska tillämpas på de underliggande exponeringarna i enlighet med föregående punkt bör anges i transaktionsdokumentationen och hänvisa till de godtagbarhetskriterier som tillämpas på exponeringsnivå.

Tillåtna borttaganden

I artikel 26b.7 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 förtecknas en uttömmande lista över omständigheter under vilka en underliggande exponering får tas bort från transaktionen.

Homogenitet, de underliggande exponeringarnas förpliktelser, periodiska betalningsflöden, inga överlåtbara värdepapper (artikel 26b.8 i förordning (EU) 2017/2402)

Avtalsmässigt bindande och verkställbara förpliktelser

Vid tillämpning av artikel 26b.8 andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 avser ”förpliktelser som är avtalsmässigt bindande och verkställbara, med full regressrätt mot gäldenärerna och, i tillämpliga fall, garantigivarna” alla förpliktelser i den avtalsmässiga specifikationen för de underliggande exponeringarna som är relevanta för investerare på grund av att de påverkar förpliktelser för gäldenären och, i tillämpliga fall, garantigivaren gällande utbetalningar eller tillhandahållande av säkerhet.

Exponeringar med periodiska betalningsflöden

Vid tillämpning av artikel 26b.8 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör exponeringar med fastställda periodiska betalningsflöden omfatta följande:

• a. Exponeringar som ska betalas som ett engångsbelopp vid revolverande värdepapperiseringar, enligt artikel 26b.12 a i förordning (EU) 2017/2402.
• b. Exponeringar relaterade till kreditkortsfaciliteter.
• c. Exponeringar med avbetalningsbelopp som består av ränta och där kapitalbeloppet återbetalas på förfallodagen, inbegripet amorteringsfria bostadslån.
• d. Exponeringar med avbetalningsbelopp som består av ränta och där en del av kapitalbeloppet återbetalas, om något av följande villkor är uppfyllda:

• e. Exponeringar med tillfälliga betalningsuppskov som avtalats mellan gäldenären och långivaren. Kreditgivningsprinciper, originatorns sakkunskap (artikel 26b.10 i förordning (EU) 2017/2402)

Redovisning av väsentliga ändringar av tidigare kreditgivningsprinciper

Med avseende på artikel 26b.10 första stycket i förordning (EU) 2017/2402, där det anges att ”väsentliga ändringar av tidigare kreditgivningsprinciper ska [...] redovisas fullt ut”, bör detta förstås som de väsentliga ändringar av kreditgivningsprinciper som tillämpas på de exponeringar som läggs till i gruppen av underliggande exponeringar efter det att värdepapperiseringen har avslutats, i samband med påfyllning eller portföljförvaltning så som anges i punkterna 20 och 21.

Ändringar av sådana kreditgivningsprinciper ska anses vara väsentliga när de hänför sig till någon av följande typer av ändringar av kreditgivningsprinciperna:

• a. Förändringar som påverkar kravet på likhet mellan de kreditgivningsprinciper som närmare anges i artikel 1 första stycket led b i delegerad förordning (EU) 2019/1851.
• b. Ändringar som väsentligen påverkar den sammantagna kreditrisken eller det förväntade genomsnittliga resultatet från gruppen av underliggande exponeringar utan att tillvägagångssättet när det gäller bedömningen av den kreditrisk som är förenad med de underliggande exponeringarna skiljer sig åt väsentligen.

Redovisning av samtliga ändringar av kreditgivningsprinciper ska omfatta en förklaring av syftet med sådana ändringar.

När det gäller kundfordringar som inte har initierats i form av ett lån bör hänvisningen till kreditgivningsprinciper i artikel 26b.10 första stycket i förordning (EU) 2017/2402 förstås som en hänvisning till de kreditprinciper som säljaren tillämpar på kortfristiga krediter av samma typ som ligger till grund för de värdepapperiserade exponeringarna i samband med betalningsmål som avtalats med dess kunder i samband med försäljningen av dess produkter och tjänster.

Bostadslån

I enlighet med artikel 26b.10 andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 ska gruppen av underliggande exponeringar inte omfatta bostadslån som marknadsförts och tecknats på premissen att lånesökanden, eller i tillämpliga fall intermediärerna, fått kännedom om att de lämnade uppgifterna eventuellt inte kontrolleras av långivaren.

Bostadslån som tecknats men inte marknadsförts på premissen att lånesökanden eller intermediärerna fått kännedom om att de uppgifter som lämnats eventuellt inte kontrolleras av långivaren, eller att lånesökanden eller intermediärerna får kännedom om detta efter att lånet tecknats, bör inte omfattas av detta krav.

Med avseende på artikel 26b.10 andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör ”uppgifterna” som tillhandahålls endast anses omfatta relevant information. Uppgifternas relevans bör baseras på huruvida uppgifterna utgör en relevant parameter för kreditgivning, t.ex. uppgifter som anses vara relevanta för att bedöma en låntagares kreditvärdighet, för att bedöma tillgången till säkerhet och för att minska risken för bedrägerier.

Relevanta uppgifter för allmänna icke-inkomstgenererande bostadslån omfattar vanligtvis inkomst, och relevanta uppgifter för inkomstgenererande bostadslån omfattar vanligtvis hyresintäkter. Uppgifter som inte är användbara som parametrar för kreditgivning, till exempel mobiltelefonnummer, bör inte betraktas som relevanta uppgifter.

Likvärdiga krav i tredjeländer

Vid tillämpning av artikel 26b.10 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör bedömningen av kreditvärdigheten för låntagare i tredjeländer baseras på följande principer där så är tillämpligt, i enlighet med direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EG:

• a. Innan ett kreditavtal ingås, på grundval av tillräcklig information, bedömer långivaren låntagarens kreditvärdighet utifrån tillräcklig information, som i lämpliga fall erhålls från låntagaren och i nödvändiga fall genom en sökning i den relevanta databasen.
• b. Om parterna kommer överens om att ändra det totala kreditbeloppet efter att kreditavtalet ingåtts bör långivaren uppdatera sin finansiella information om låntagaren och bedöma låntagarens kreditvärdighet innan någon betydande ökning av det totala kreditbeloppet görs.
• c. Långivaren bör göra en grundlig bedömning av låntagarens kreditvärdighet innan ett kreditavtal ingås och ta vederbörlig hänsyn till faktorer som är relevanta för att kontrollera sannolikheten att låntagaren uppfyller sina skyldigheter enligt kreditavtalet.
• d. De förfaranden och uppgifter som bedömningen baseras på bör dokumenteras och bevaras.
• e. Bedömningen av kreditvärdigheten bör inte främst förlita sig på att bostadsfastighetens värde överskrider kreditbeloppet eller på ett antagande om att bostadsfastigheten kommer att öka i värde, såvida inte kreditavtalets syfte är att uppföra eller renovera bostadsfastigheten.
• f. Långivaren bör inte kunna annullera eller ändra kreditavtalet till nackdel för låntagaren efter att det ingåtts med anledning av att bedömningen av kreditvärdigheten inte genomfördes korrekt.
• g. Långivaren bör göra krediten tillgänglig för låntagaren endast i de fall där resultatet av kreditvärdighetsbedömningen anger att de skyldigheter som kreditavtalet innebär sannolikt kommer att uppfyllas på det sätt som krävs enligt avtalet.
• h. Innan någon betydande ökning av det totala kreditbeloppet beviljas efter att kreditavtalet ingåtts, bör en ny bedömning göras av låntagarens kreditvärdighet på grundval av uppdaterade uppgifter, såvida inte sådan ytterligare kredit har angetts och inkluderats i den ursprungliga kreditvärdighetsbedömningen.

Kriterier för att fastställa originatorns eller den ursprungliga långivarens sakkunskaper

För att fastställa huruvida en originator eller ursprunglig långivare har sakkunskaper när det gäller att initiera exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna i enlighet med artikel 26b.10 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör följande två villkor uppfyllas:

• a. Medlemmarna i originatorns eller den ursprungliga långivarens ledningsorgan samt den högre personal, förutom medlemmarna i ledningsorganet, som är ansvarig för att hantera initieringen av exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna bör ha lämplig kunskap och kompetens när det gäller att initiera exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.
• b. Följande principer bör beaktas vad gäller sakkunskapernas kvalitet:

En originator eller ursprunglig långivare bör anses ha nödvändiga sakkunskaper om något av följande villkor är uppfyllda:

• a. Enhetens verksamhet, eller verksamheten av den konsoliderade grupp som enheten tillhör i redovisnings- eller tillsynssyfte, har under minst fem år omfattat initiering av exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.
• b. Båda följande villkor uppfylls om villkoret i led a ovan inte uppfylls:

För att styrka yrkeserfarenhetens längd bör de relevanta sakkunskaperna redovisas i tillräcklig detalj och i enlighet med de tillämpliga kraven på konfidentialitet för att göra det möjligt för investerarna att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402.

Exponeringar av liknande art

Vid tillämpning av artikel 26b.10 fjärde stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör exponeringar anses vara av liknande art om något av följande villkor är uppfyllt:

• a. Exponeringarna tillhör någon av de tillgångskategorier som avses i artikel 1 första stycket led a i–iii eller a v–vii i delegerad förordning (EU) 2019/1851.
• b. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket led a iv i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och den typ av gäldenär som avses i artikel 2.3 a i den förordningen.
• c. Exponeringarna tillhör den tillgångskategori som avses i artikel 1 första stycket a viii i delegerad förordning (EU) 2019/1851 och har liknande egenskaper med avseende på någon av de homogenitetsfaktorer som avses i artikel 2.6 i den förordningen.

Inga fallerande exponeringar eller exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet (artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402)

Fallerande exponeringar

Med avseende på artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402 ska fallerande exponeringar tolkas i den mening som avses i artikel 178.1 i förordning (EU) 575/2013, såsom specificeras ytterligare i den delegerade förordningen om väsentlighetströskeln för förfallna kreditförpliktelser som utvecklats i enlighet med artikel 178.6 i nämnda förordning och genom EBA:s riktlinjer om tillämpningen av definitionen av fallissemang i artikel 178.7 i den förordningen.

I de fall där en originator eller ursprunglig långivare inte är ett institut och därför inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 bör originatorn eller den ursprungliga långivaren följa vägledningen i föregående punkt i den mån sådan tillämpning inte anses vara orimligt betungande. Originatorn eller den ursprungliga långivaren bör då tillämpa de fastställda förfarandena och den information som erhållits från gäldenärer om exponeringarnas ursprung, information som erhållits från originatorn under dess förvaltning av exponeringarna eller under dess riskhanteringsförfaranden eller information som meddelats originatorn av en tredje part.

Exponeringar mot en gäldenär eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet

Vid tillämpning av artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402 bör de omständigheter som anges i led a–c i den punkten förstås som definitioner av nedsatt kreditvärdighet. Andra eventuella omständigheter för nedsatt kreditvärdighet som inte anges i led a–c bör anses vara uteslutna från detta krav.

Förbudet mot att inkludera underliggande exponeringar ”mot en gäldenär eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet” i den grupp av underliggande exponeringar som avses i artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402 bör förstås som ett krav på att det vid tidpunkten för urvalet ska finnas regressrätt avseende det fullständiga värdepapperiserade exponeringsbeloppet mot minst en part som inte har nedsatt kreditvärdighet, oavsett om parten är en gäldenär eller garantigivare. Därför bör de underliggande exponeringarna inte omfatta något av följande:

• a. Exponeringar mot en gäldenär med nedsatt kreditvärdighet, om det inte finns någon garantigivare för hela det värdepapperiserade exponeringsbeloppet.
• b. Exponeringar mot en gäldenär med nedsatt kreditvärdighet med en garantigivare med nedsatt kreditvärdighet.

Såvitt känt av originatorn eller den ursprungliga långivaren

Vid tillämpning av artikel 26b.11 i förordning (EU) 2017/2402 bör kännedomskravet anses vara uppfyllt endast på grundval av information som erhållits från någon av följande kombinationer av källor och omständigheter:

• a. Gäldenärer om exponeringarnas ursprung.
• b. Originatorn under dess förvaltning av exponeringarna eller under dess riskhanteringsförfaranden.
• c. Information som meddelats originatorn av en tredje part.
• d. Offentligt tillgänglig information eller information om eventuella poster i ett eller flera kreditregister om personer med negativ kredithistorik vid emitteringen av en underliggande exponering, endast i den utsträckning denna information redan har beaktats under a, b och c och i enlighet med de tillämpliga reglerings- och tillsynskraven, inbegripet med iakttagande av de sunda kriterier för kreditgivning som anges i artikel 9 i förordning (EU) 2017/2402. Detta gäller med undantag för kundfordringar som inte har emitterats i form av ett lån, med avseende på vilka kriterierna för kreditgivning inte behöver iakttas.

Exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet som har genomgått en process för omstrukturering av skuld

Vid tillämpningen av artikel 26b.11 a i förordning (EU) 2017/2402 bör kravet på att utesluta exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet som har genomgått en process för omstrukturering av skuld med avseende på sina nödlidande exponeringar anses avse både de omstrukturerade exponeringarna från respektive gäldenär eller garantigivare och de av dess exponeringar som inte själva var föremål för omstrukturering. Vid tillämpning av denna punkt bör omstrukturerade exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 26b.11 a i–ii i förordning (EU) 2017/2402 inte medföra att en gäldenär eller garantigivare anges ha nedsatt kreditvärdighet.

Kreditregister

Det krav som avses i artikel 26b.11 b i förordning (EU) 2017/2402 bör förstås som varande begränsat till exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare för vilka båda följande villkor gäller vid tidpunkten för initieringen av den underliggande exponeringen:

• a. Gäldenären eller garantigivaren anges uttryckligen i ett kreditregister som en enhet med en negativ kredithistorik på grund av negativ status eller negativ information som lagras i kreditregistret.
• b. Gäldenären eller garantigivaren finns med i kreditregistret av orsaker som är relevanta för kreditriskbedömningens syften.

Risken för att avtalsenliga betalningar inte kommer att betalas är betydligt högre än för jämförbara exponeringar

Vid tillämpning av artikel 26b.11 c i förordning (EU) 2017/2402 bör garantigivare för exponeringar eller gäldenärer med nedsatt kreditvärdighet inte anses ha en ”kreditvärdering eller ett kreditomdöme som tyder på att risken för att avtalsenliga betalningar inte kommer att betalas är betydligt högre än för jämförbara exponeringar från andra gäldenärer eller garantigivare med nedsatt kreditvärdighet, som inte är värdepapperiserade, som originatorn har”, när båda följande villkor är tillämpliga:

• a. De faktorer som är mest relevanta för att avgöra det förväntade resultatet av de underliggande exponeringarna och de jämförbara exponeringarna är likartade.
• b. På grund av den likhet som anges i led a skulle man rimligen kunna förvänta sig, utifrån indikationer som tidigare resultat eller tillämpliga modeller, att de underliggande exponeringarnas resultat inte i någon betydande grad skulle vara sämre än jämförbara exponeringars resultat under transaktionens löptid eller under en period på högst fyra år om transaktionens löptid överstiger fyra år.

Kravet i föregående punkt bör anses ha uppfyllts när något av följande gäller:

• a. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar som klassificeras som tveksamma, med nedsatt kreditvärdighet, nödlidande eller klassificerade på liknande sätt enligt de relevanta redovisningsprinciperna.
• b. De underliggande exponeringarna omfattar inte exponeringar mot gäldenärer eller garantigivare vars kreditkvalitet, baserat på kreditvärderingar eller andra kreditkvalitetströsklar, är betydligt sämre än kreditkvaliteten för jämförbara exponeringar som originatorn initierar i sin normala utlåningsverksamhet och kreditriskstrategi.

Krav på minst en betalning (artikel 26b.12 i förordning (EU) 2017/2402)

Kriteriets omfattning

Vid tillämpning av artikel 26b.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör ytterligare förskott och inlösen när det gäller en exponering eller en omstrukturering av samma exponering mot en viss låntagare inte anses utlösa ett nytt krav om ”minst en betalning” när det gäller en sådan exponering.

Vid tillämpning av artikel 26b.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör det avsedda valet av en annan separat exponering mot samma låntagare utlösa ett nytt krav om ”minst en betalning” med avseende på en sådan exponering.

Minst en betalning

Vid tillämpning av artikel 26b.12 i förordning (EU) 2017/2402 bör den betalning som avses i kravet om att ”minst en betalning” ska ha gjorts vid tidpunkten för inkluderingen av de underliggande exponeringarna vara en hyres-, kapitalbelopps- eller räntebetalning eller annan typ av normal betalning som anges i det avtal som avser exponeringen.