5. Kriterier rörande standardisering

Vid tillämpning av artikel 26c.1 i förordning (EU) 2017/2402 bör de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 29.5 i den förordningen och de behöriga myndigheter som avses i artikel 29.2–29.4 i den förordningen ha ett nära samarbete i enlighet med artikel 36 i samma förordning, om det rör sig om olika myndigheter.

Lämplig minskning av ränte- och valutarisker (artikel 26c.2 i förordning (EU) 2017/2402)

Derivat

Vid tillämpning av artikel 26c.2 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 gäller att exponeringar i gruppen av underliggande exponeringar som endast innehåller en derivatkomponent vars enda syfte är att direkt säkra ränterisken eller valutarisken för respektive underliggande exponering, som inte i sig är derivat, bör inte anses vara förbjudna.

Allmänt accepterade normer i den internationella finansvärlden

Vid tillämpning av artikel 26c.2 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör allmänt accepterade normer i den internationella finansvärlden omfatta internationella svapphandlareföreningens (ISDA) normer eller liknande etablerade dokumentationsnormer på nationell nivå.

Referensräntebetalningar (artikel 26c.3 i förordning (EU) 2017/2402)

Referensräntesatser

Vid tillämpning av artikel 26c.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör de räntor som betraktas som lämpliga referensgrunder för referensräntebetalningar inkludera samtliga följande:

• a. Interbankräntor inklusive Libor, Euribor och andra erkända referensräntor.
• b. Andra etablerade referensräntor, exempelvis kort euroränta (€STR), Reformed Sterling Overnight Index Average (Sonia), Secured Overnight Financing Rate Data (Sofr) och Tokyo Overnight Average Rate (Tona).
• c. Räntor som bestäms av penningpolitiska myndigheter, inklusive dagslåneräntor och centralbankernas diskonteringsräntor.
• d. Sektorsräntor som speglar en långivares finansieringskostnader, inklusive standardvariabla räntor och internräntor som direkt speglar marknadens finansieringskostnader för en bank eller delmängd institut, i den utsträckning som medför att tillräckliga data tillhandahålls till investerare för att de ska kunna bedöma hur sektorsräntorna förhåller sig till andra marknadsräntor.

Komplicerade formler eller derivat

Vid tillämpning av artikel 26c.3 i förordning (EU) 2017/2402 bör räntetak eller räntegolv inte anses utgöra en komplicerad formel eller ett derivat.

Krav efter underrättelse om verkställighet (artikel 26c.4 i förordning (EU) 2017/2402)

Belopp som kvarhålls i specialföretaget för värdepapperisering

Vid tillämpning av artikel 26c.4 andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör det kontantbelopp som är att anse som kvarhållet i specialföretaget för värdepapperisering fastställas i enlighet med transaktionsdokumentationen.

Vid tillämpning av artikel 26c.4 i förordning (EU) 2017/2402 bör det vara tillåtet att kvarhålla de kontanta medlen i specialföretaget för värdepapperisering genom en reservfond för framtida användning, så länge användningen av reservfonden är begränsad till de ändamål som anges i artikel 26c.4 andra stycket i den förordningen, inbegripet återbetalning till investerarna under ordnade former.

Fördelning av förluster och amortering av trancher (artikel 26c.5 i förordning (EU) 2017/2402)

Utlösande faktorer

Vid tillämpning av artikel 26c.5 i förordning (EU) 2017/2402 kan parterna i transaktionen, utöver den miniminivå av utlösande faktorer som krävs, komma överens om att inkludera andra utlösande faktorer kopplade till resultaten. Om en händelse inträffar som aktiverar en sådan resultatrelaterad utlösande faktor bör amorteringen av värdepapperiseringstrancherna återgå till sekventiella betalningar i prioritetsordning, oavsett om andra utlösande faktorer är tillämpliga eller inte.

Återgång till icke-sekventiell amortering

Vid tillämpning av artikel 26c.5 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 gäller att när väl amorteringen återgått till sekventiell betalning till följd av att en resultatrelaterad utlösande faktor har aktiverats, bör en påföljande återföring tillbaka till icke-sekventiell amortering inte tillåtas i enlighet med transaktionsdokumentationen. Transaktionsdokumentation (artikel 26c.7 i förordning (EU) 2017/2402)

Förvaltningsstandarder

Vid tillämpning av artikel 26c.7 d i förordning (EU) 2017/2402 bör förvaltningsstandarder förstås som de standarder avseende förvaltning som specificeras i transaktionsdokumentationen och som måste uppfyllas under värdepapperiseringstransaktionens hela löptid.

Förvaltningsförfaranden

Vid tillämpning av artikel 26c.7 c i förordning (EU) 2017/2402 bör förvaltningsförfarandena förstås som de faktiska förfaranden som är nödvändiga för att säkerställa överensstämmelse med förvaltningsstandarderna. Förfarandena får anpassas under hela värdepapperiseringstransaktionens löptid så länge förvaltningsstandarderna fortsätter att uppfyllas.

Motparter i transaktioner

Vid tillämpning av artikel 26c.7 b i förordning (EU) 2017/2402 bör trustförvaltaren och tredjepartskontrollanten alltid vara åtskilda från serviceföretaget, investeraren och originatorn. Tredjepartskontrollanten bör dessutom uppfylla de krav som anges i punkt 73.

Serviceföretagets sakkunskaper och förvaltningskrav (artikel 26c.8 i förordning (EU) 2017/2402)

Kriterier för att fastställa serviceföretagets sakkunskaper

Följande två villkor bör vara uppfyllda för att ett serviceföretag ska anses ha sakkunskaper när det gäller att förvalta exponeringar som till sin art liknar dem som värdepapperiserats i enlighet med artikel 26c.8 i förordning (EU) 2017/2402:

• a. Medlemmarna i serviceföretagets ledningsorgan samt den högre personal, förutom medlemmarna i ledningsorganet, som är ansvarig för att förvalta exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna bör ha adekvat kunskap och kompetens när det gäller att förvalta exponeringar som liknar de värdepapperiserade exponeringarna.
• b. Följande principer gällande sakkunskapernas kvalitet bör beaktas vid fastställandet av sakkunskapsnivån:

Ett serviceföretag bör anses ha de sakkunskaper som krävs om något av följande villkor gäller:

• a. Verksamheten vid enheten, eller vid den konsoliderade grupp som enheten tillhör för redovisnings- eller tillsynssyften, har i minst fem år inkluderat förvaltning av exponeringar som till sin art liknar de värdepapperiserade exponeringarna.
• b. Samtliga följande villkor uppfylls om villkoret i led a ovan inte uppfylls:

För att styrka yrkeserfarenhetens längd bör de relevanta sakkunskaperna redovisas i tillräcklig detalj och i enlighet med de gällande kraven på konfidentialitet, för att göra det möjligt för investerarna att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402.

Exponeringar av liknande art

Vid tillämpningen av artikel 26c.8 i förordning (EU) 2017/2402 bör tolkningen av begreppet ”exponeringar av liknande art” stämma överens med definitionen i punkt 37.

Väldokumenterade och adekvata riktlinjer, förfaranden och kontroller för riskhantering

Vid tillämpning av artikel 26c.8 i förordning (EU) 2017/2402 bör serviceföretaget anses ha ”väldokumenterade och adekvata riktlinjer, förfaranden och kontroller för riskhantering avseende förvaltning av exponeringar” om något av följande villkor är uppfyllt:

• a. Serviceföretaget är en enhet som omfattas av reglering, tillsyn och kapitallagstiftning inom unionen, och dess godkännanden eller tillstånd anses vara relevanta för förvaltningen.
• b. Serviceföretaget är en enhet som inte omfattas av reglering, tillsyn och kapitallagstiftning inom unionen, och ett bevis på att väldokumenterade och adekvata riktlinjer och kontroller för riskhantering tillhandahålls, vilket även inkluderar ett bevis på iakttagande av god marknadspraxis och rapporteringskapacitet. Beviset bör styrkas genom en lämplig granskning av tredje part, t.ex. av ett kreditvärderingsinstitut eller en extern revisor.

Snabb lösning av konflikter mellan investerare (artikel 26c.10 i förordning (EU) 2017/2402)

Tydliga bestämmelser som gör det lättare att snabbt lösa konflikter mellan olika kategorier av investerare

Vid tillämpning av artikel 26c.10 i förordning (EU) 2017/2402 bör de bestämmelser i transaktionsdokumentationen som ”gör det lättare att snabbt lösa konflikter mellan olika kategorier av investerare” vid värdepapperiseringstransaktioner med fler än en investerare innehålla samtliga följande delar:

• a. En metod för att sammankalla möten eller anordna konferenssamtal.
• b. Maximal tidsfrist för att anordna ett möte eller ett konferenssamtal.
• c. Erforderlig beslutsförhet.
• d. Tröskelvärden för lägsta antalet röster för att bekräfta ett beslut, med tydlig åtskillnad mellan de lägsta antalen för varje typ av beslut.
• e. I tillämpliga fall, en plats för mötena, vilken bör vara belägen inom unionen.

Vid tillämpning av artikel 26c.10 i förordning (EU) 2017/2402, och i de fall där det finns obligatoriska lagstadgade bestämmelser i den tillämpliga jurisdiktionen som anger hur tvister mellan investerare måste lösas, kan transaktionsdokumentationen hänvisa till sådana bestämmelser.