18. Constant level of risk assumption over the one-year capital horizon

Vid modellering av en konstant risknivå under den ettåriga kapitalhorisonten bör instituten på nytt balansera eller förlänga positionerna i slutet av varje likviditetshorisont, för att säkra samma initiala risknivå som vid likviditetshorisontens början.

När en konstant position antas för ett år, vilket implicerar att ingen likviditetshorisont antas, bör instituten konsekvent tillämpa en momentan chock på alla positioner avseende tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk under den ettåriga kapitalhorisonten (kallas ”antagande om konstant position i ett år”).

Ur modelleringsperspektiv gäller att om en migration eller ett fallissemang har inträffat under likviditetshorisonten, kan den konstanta risknivån avspeglas genom ett byte av positioner till sådana som har riskegenskaper motsvarande ursprungspositionernas i likviditetshorisontens början.

Modellering av en konstant risknivå under den ettåriga kapitalhorisonten kan uppnås t.ex. baserat på den metod som beskrivs nedan. När det gäller beräkningen av förluster under likviditetshorisonten kan ett institut välja att anta att momentana chocker tillämpas på riskklassificeringar (eller spreadar). Detta implicerar i så fall att institutet inte behöver integrera tidseffekten: Positioner behåller sina ursprungliga resterande löptider i slutet av varje likviditetshorisont. Med andra ord åldras positionerna inte. Dessutom behöver ingen hänsyn tas till potentiella ändringar av marknadsförhållandena när portföljen omvärderas i samband med att den balanseras på nytt (särskilt kreditspreadar efter kreditvärdering kan hållas konstanta). Därmed tar mätningar av förluster inom tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk ingen hänsyn till tidpunkten för varje migrations- eller fallissemangshändelse, och vinst och förlust beräknas för dagens datum.

Modellering av positioners åldrande bör inte vara tillåtet vid modellering av tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk, med tanke på den enorma utmaning och de observerade svårigheter som är förknippande med modellering av positioners åldrande i kombination med det betydande regleringsarbitrage detta skulle kunna resultera i. Därmed är det motiverat att i dagsläget föredra en konservativ metod.

19. Hedging