4.8 Tillämpning av program för stresstestning

Som en del av IKU och ILU bör instituten se till att de har tillräckligt med kapital- och likviditetsresurser för att kunna täcka risker som instituten är, eller kan bli, utsatta för, och de bör även säkerställa att dessa resurser tilldelas på lämpligt sätt bland institutets enheter under konjunkturcykeln. Denna bedömning bör återspeglas i de kapital- och likviditetsplaner som instituten ska skicka in till de behöriga myndigheterna som en del av sin IKU- och ILU-information och som en del av gruppriskbedömningen och likviditetsprofilerna.

Instituten bör dessutom genom stresstester utvärdera hur tillförlitliga deras kapitalplaner är under stressförhållanden för att se till att de uppfyller de tillämpliga kapitalkraven. I utvärderingar av tillförlitligheten hos kapitalplaner under stressade förhållanden bör man beakta scenariots allvarlighetsgrad och sannolikheten för att det inträffar. Instituten bör även testa hur tillförlitliga deras likviditetsplaner är, för att se till att de kan täcka skulder i tid under stressförhållanden. Instituten bör bedöma nivån av överförbarhet för kapital- och likviditetsresurser under stressade förhållanden och beakta möjliga hinder, inklusive rättsliga, organisatoriska och operativa hinder. Instituten bör i tillämpliga fall medge att vissa delar av kapitalkraven samt likviditetsbuffertarna får användas under stressade förhållanden (t.ex. delar av de kombinerade buffertkrav som specificeras i kapitel 4 avdelning VII i direktiv 2013/36/EU).

Utöver dessa riktlinjers allmänna krav om institutens program för stresstestning bör stresstester som används för IKU- och ILU-ändamål uppfylla följande särskilda krav:

• a) Instituten bör täcka alla väsentliga riskkategorier (och underkategorier) som de exponeras för i fråga om tillgångar och skulder både i och utanför balansräkningen i samband med samtliga väsentliga portföljer eller sektorer/geografiska platser, inklusive relevanta strukturerade enheter.
• b) En rad scenarier bör övervägas som åtminstone omfattar ett allvarligt, men rimligt, negativt ekonomiskt scenario, t.ex. en allvarlig ekonomisk nedgång och/eller en marknadsomfattande och idiosynkratisk chock för likviditet.
• c) IKU- och ILU-stresstestning bör utföras med hjälp av övergripande institutomfattande stresstestning och bör återspegla alla enheter för vilka IKU och ILU krävs.
• d) IKU- och ILU-stresstester bör täcka samma framåtsyftande period som institutets IKU respektive ILU och bör uppdateras minst lika regelbundet som IKU och ILU. IKU-stresstester bör täcka en period på minst två år.

IKU- och ILU-stresstester bör överensstämma med institutets riskaptit och övergripande strategi (dvs. inklusive affärsstrategin). Instituten bör visa en tydlig koppling mellan sin riskaptit, sin affärsstrategi och sina IKU- och ILU-stresstester. Instituten bör i synnerhet bedöma sina kapital- och likviditetsplaner samt eventuell intern kapitalplanering, inklusive finansieringsbuffertar, som är förenlig med institutens angivna riskaptit och strategi, och övergripande interna kapitalbehov, samt återställa sina likviditetspositioner efter att ha använt likviditetsbuffertar för att täcka sina skulder under en stressperiod.

I sina IKU-stresstest bör instituten dessutom bedöma sin förmåga att följa tillämpliga rättsliga och reglerande kapitalkrav (t.ex. totala kapitalkrav för översyns- och utvärderingsprocessen) under stressade förhållanden.

När instituten utför solvensstresstest för IKU-ändamål bör de även överväga scenariernas inverkan på institutets bruttosoliditetsgrad samt kvalificerade skulder som innehas i enlighet med minimikraven för kvalificerade skulder.

Stresstestning inom ramen för den tillsyn som utförs i enlighet med artikel 100 i direktiv 2013/36/EU eller scenarier eller antaganden som föreskrivs för ett institut till följd av tillsynsrelaterade utmaningar för och bedömningar av instituts egna stresstest bör inte ses som ett sätt att ersätta institutens skyldigheter att utföra stresstest som en del av deras processer för IKU och ILU.

4.8.2 Ledningsåtgärder

Instituten bör identifiera trovärdiga ledningsåtgärder som hanterar stresstestresultat och som syftar till att säkerställa institutens ihållande solvens under stresscenariot.

Instituten bör överväga ett stort antal ledningsåtgärder (inklusive inom beredskapsplanerna för likviditet) mot en rad rimliga stressförhållanden, med fokus på minst ett allvarligt, men rimligt, scenario.

För att bedöma möjliga reaktioner på en stressituation bör instituten identifiera vilka trovärdiga åtgärder som är mest relevanta och när de måste vidtas. Instituten bör ta hänsyn till att vissa ledningsåtgärder måste vidtas omedelbart, medan andra är beroende av om särskilda händelser inträffar, och i det sistnämnda fallet bör tydligt definierade utlösande händelser som kräver åtgärder identifieras på förhand. Ledningsåtgärderna bör överensstämma med angivna strategier och riktlinjer, t.ex. angivna utdelningsriktlinjer⁷ . Instituten bör vara försiktiga när det gäller deras förmåga att vidta mildrande ledningsåtgärder och erkänna stresscenariernas möjliga inverkan på andra marknader.

⁷ Se till exempel artikel 141 i kapitalkravsdirektivet (högsta utdelningsbara belopp).

Instituten bör förklara stressens kvalitativa och kvantitativa inverkan före och efter mildrande ledningsåtgärder. Inverkan före ledningsåtgärderna bör inbegripa antaganden om strategi, tillväxt och motsvarande intäkter, men inte ledningsåtgärder som inte skulle vara tillgängliga vid en stresshändelse, t.ex. avveckling av ett verksamhetsområde eller anskaffning av kapital.

Godtagbara ledningsåtgärder kommer att omfattas av vägledning och omdömen från behöriga myndigheter och kan inbegripa följande:

• a) Översyn av intern riskaptit och interna riskgränser.
• b) Översyn av användningen av riskreducerande metoder.
• c) Översyn av riktlinjer, t.ex. riktlinjer om likviditet och finansiering eller kapitalkrav.
• d) Minskning av utdelningar till aktieägare.
• e) Förändringar i den övergripande strategin, affärsplanen och riskaptiten.
• f) Anskaffning av kapital eller finansiering.

Förväntade ledningsåtgärder som skiljer sig åt i fråga om scenario och som är anpassade till scenariots allvarlighetsgrad bör dokumenteras. Instituten bör ta hänsyn till minskad effektivitet som en konsekvens av extremt allvarliga stressituationer. I den IKU- och ILU-information som instituten måste tillhandahålla de behöriga myndigheterna bör de även ge information om ledningsåtgärder som redan har vidtagits på grundval av stresstestresultaten.