9.3.2 Förväntat framtida kassaflöde

Kreditinstituten bör på ett välbetänkt sätt uppskatta diskonterade kassaflöden i enlighet med gällande redovisningsstandarder.

Beräkningar av diskonterade kassaflöden bör beakta situationer där

• a) låntagarens kassaflöde från den löpande verksamheten fortgår och kan användas för att återbetala fordran och säkerheter kan utnyttjas på ett sätt som inte påverkar kassaflödet, samt
• b) låntagarens kassaflöde från den löpande verksamheten upphör och säkerheter utnyttjas.

När uppskattningen baseras på antagandet att låntagarens kassaflöde från den löpande verksamheten, inklusive kassaflöde som härrör från säkerheten, kommer att fortgå krävs uppdaterade och tillförlitliga uppgifter om kassaflödet.

När uppskattningen baseras på antagandet att låntagarens kassaflöde från den löpande verksamheten kommer att upphöra bör framtida försäljningsintäkter som härrör från utnyttjandet av säkerheten justeras så att det inkluderar lämpliga kostnader för realisering av säkerheter och diskontering av marknadspriset.

Utöver de kostnader för realisering av säkerheter som anges ovan bör, om lämpligt, en diskontering av marknadspriset tillämpas på den uppdaterade värderingen enligt beskrivningen nedan.

Egendomspriset vid omstruktureringstidpunkten bör beakta aktuella och förväntade marknadsförhållanden.

Även överväganden under tidsperioden fram till försäljning i anknytning till avyttringen av intecknad egendom bör inkluderas, baserat på skuldindrivningsrutiner och erfarenheter från rättsliga processer på nationell nivå samt empiriska belägg, och därefter utfallstestas. Dessa överväganden bör inbegripa alla eventuella verksamhetskostnader eller investeringar som uppkommer innan försäljningstidpunkten.

Utnyttjandet av säkerheter kan inbegripa omstruktureringsstrategier som vidtas i samförstånd eller utan samförstånd (dvs. tvång).

Diskonteringen av kostnad för realisering av säkerheter bör återspegla tillvägagångssättet för säkerhetsutnyttjandet, dvs. huruvida det sker i samförstånd eller utan samförstånd.

Diskonteringen av marknadspriset bör återspegla marknadens likviditet och omstruktureringsstrategin. Den bör inte återspegla de slutliga försäljningsförhållandena såvida den förväntade omstruktureringsstrategin inte inkluderar en forcerad försäljning.

Kreditinstituten bör tillämpa lämpliga diskonteringar av marknadspriset avseende användningen inom IFRS 9, för beräkningen av kapitalbas och i riskkontrollsyften. En nedjustering av marknadspriset får ligga nära noll enbart för höglikvida och ej nödlidande säkerhetstyper som inte påverkas av några väsentliga korrelationsrisker.

Samtliga kreditinstitut bör utarbeta sina egna antaganden om kostnad för realisering av säkerheter och marknadsprisdiskonteringar baserade på observerade empiriska belägg. Om det inte finns tillräckliga empiriska belägg bör diskonteringsantaganden minst baseras på likviditet, tid som har förflutit och värderingens kvalitet samt den tid som gått sedan den senaste värderingen utfördes. Om ett kreditinstitut står inför en fryst egendomsmarknad och endast ett litet antal egendomar har sålts eller försäljningshistoriken måste anses vara otillräcklig, bör en mer konservativ marknadsprisdiskontering tillämpas.