Avdelning I – Tillämpning av proportionalitetsprincipen

Proportionalitetsprincipen syftar till att på ett konsekvent sätt matcha styrningsformer med institutets enskilda riskprofil och affärsmodell och beaktar den enskilda position för vilken en bedömning görs så att målet med de lagstadgade kraven verkligen uppnås.

Instituten bör beakta sin storlek, sin interna organisation och sin verksamhets art, omfattning och komplexitet när de utarbetar och genomför de policyer och förfaranden som återges i dessa riktlinjer. Betydande institut bör ha mer sofistikerade policyer och förfaranden, medan små och mindre komplexa institut kan genomföra enklare policyer och förfaranden. Instituten bör notera att ett instituts storlek eller systemvikt inte i sig nödvändigtvis är en indikation på i vilken utsträckning ett institut utsätts för risker. Dessa policyer och förfaranden bör dock säkerställa uppfyllande av de kriterier som specificeras i dessa riktlinjer för bedömning av lämplighet hos ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare och de delar som handlar om att beakta mångfald vid rekrytering av ledamöter till ledningsorganet samt att tillhandahålla tillräckliga resurser för att introducera och utbilda dem.

Alla ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare bör, under alla omständigheter, ha ett tillräckligt gott anseende, vara ärliga och ha integritet, och alla ledamöter i ledningsorganet bör ha ett självständigt tänkande oavsett institutets storlek, interna organisation och dess verksamhets art, omfattning och komplexitet samt den specifika befattningens uppgifter och ansvarsområden, inbegripet medlemskap i ledningsorganets kommittéer.

Vid tillämpningen av proportionalitetsprincipen och för att säkerställa ett korrekt genomförande av styrningskraven i direktiv 2013/36/EU och direktiv 2014/65/EU som anges vidare i riktlinjerna, bör instituten och de behöriga myndigheterna beakta följande kriterier:

• a. Institutets storlek i förhållande till balansomslutningen, de kundtillgångar som innehas eller förvaltas och/eller volymen av de transaktioner som behandlas av institutet eller dess dotterbolag inom ramen för konsolidering under tillsyn.
• b. Institutets juridiska form, inbegripet huruvida institutet är en del av en koncern och, om så är fallet, proportionalitetsbedömningen för koncernen.
• c. Huruvida institutet är börsnoterat eller ej.
• d. Typ av auktoriserad verksamhet och auktoriserade tjänster som institutet utför (se även bilaga I till direktiv 2013/36/EU och bilaga I till direktiv 2014/65/EU).
• e. Institutets geografiska närvaro och verksamhetens storlek i varje jurisdiktion.
• f. Den underliggande affärsmodellen och affärsstrategin, verksamhetens art och komplexitet samt institutets organisationsstruktur.
• g. Institutets riskstrategi, riskaptit och faktiska riskprofil, även med beaktande av resultatet av den årliga kapitaltäckningsbedömningen.
• h. Auktorisation för institut att använda interna modeller för mätning av kapitalkrav, i förekommande fall.
• i. Typ av kunder⁷ .
• j. Arten av och komplexiteten hos de produkter, avtal eller instrument som institutet erbjuder.

⁷ I direktiv 2014/65/EU definieras kund i artikel 4.1.9, professionell kund i artikel 4.1.10 och icke-professionell kund i artikel 4.1.11. I skäl 103 i direktiv 2014/65/EU anges också att en godtagbar motpart bör anses agera som kund, i enlighet med artikel 30 i samma direktiv.