Riktlinje 2: Metod för stresstester av insättningsgarantisystem

2.1 För att säkerställa en övergripande strategi bör stresstester planeras över ett medellångt perspektiv. Varje stresstestövning bör följa ett antal viktiga steg, vilket beskrivs i underavsnitt 2.

2.2 För att garantera efterlevnad med artikel 4.11 i direktiv 2014/49/EU bör utsedda myndigheter säkerställa att insättningsgarantisystem erhåller och använder endast den information som krävs för att genomföra testerna av deras system för att utföra dessa stresstester, och informationen får inte lagras längre än vad som är nödvändigt för det syftet. För att garantera efterlevnad med artikel 4.9 i ovannämnda direktiv och i synnerhet om testet omfattar behandling av data som tillhör insättares konton bör utsedda myndigheter säkerställa att insättningsgarantisystemen skyddar konfidentiella uppgifter, behandlar data som tillhör insättares konton i enlighet med direktiv 95/46/EG P3F⁴ P och skyddar dessa data fullt ut, bland annat genom att tillämpa anonymiseringsmetoder på lämpligt sätt.

Planering av stresstester

2.3 Över en period på högst 3 år bör insättningsgarantisystemen utarbeta ett stresstestprogram som inkluderar övningar som omfattar alla kärntester som definieras i riktlinje 3. Under alla omständigheter är en stresstestcykel slutförd när alla kärntester har utförts minst en gång (sedan riktlinjernas verkställighet eller antagandet av den senaste cykeln).

2.4 Programmet bör fastställa den uppskattade tidsramen för planerade övningar och bestämma det planerade tillämpningsområdet för varje övning vad gäller format och antaganden. Programmet kan antingen omfatta en eller flera stresstestcykler.

2.5 Programmet bör aktualiseras med jämna mellanrum med beaktande av resultaten från tidigare stresstester (t.ex. resultat som framhäver behovet av en grundligare bedömning), faktiska ingripanden i insättningsgarantisystem eller lagstiftningens utveckling (t.ex. kortare tidsfrister för återbetalningar).

2.6 I sådana fall där ett verkligt ingripande skedde under stresstestcykeln som möjliggjorde för ett insättningsgarantisystem att bedöma motståndskraften relaterat till vissa eller alla kärntester och/eller indikatorer under programmet, bör insättningsgarantisystemet överväga att ändra programmet för att beakta att det verklighetsbaserade testet kommer att ersätta det ursprungligen planerade testet. I dylika fall kan insättningsgarantisystemet fokusera på rapportering och korrigerande åtgärder i stället för att genomföra alla viktiga steg som beskrivs nedan.

Viktiga steg i en stresstestövning

2.7 Insättningsgarantisystemen bör slutföra följande faser när de genomför en stresstestövning.

Planeringsfas

2.8 Insättningsgarantisystemen bör, bland sin interna personal, tillsätta en styrgrupp eller en styransvarig (nedan kallad styrgrupp ) som ansvarar för att planera och koordinera de olika uppgifter som ingår i en stresstestövning. I detta syfte avses med intern personal den personal som är anställd av eller underleverantör till insättningsgarantisystemet och personal från en annan offentlig myndighet som anförtrotts de funktioner som insättningsgarantisystemet tillhandahåller genom direktivet om insättningsgarantisystem och direktivet om återhämtning och resolution av banker. Utan att ingå i styrgruppen kan externa deltagare och observatörer delta i stresstesternas olika faser. Den verkställande ledningen bör säkerställa att styrgruppen får all nödvändig information och fullt stöd från insättningsgarantisystemets övriga personal.

2.9 Före varje övning bör styrgruppen fastställa tidsramen för att utföra testet och fastställa vilka interna och/eller externa deltagare och observatörer som är inblandade.

2.10 På grundval av stresstestprogrammet bör styrgruppen i närmare detalj fastställa testets fokus, format, indikatorer som ska mätas och antaganden som utgör underlag för övningen (t.ex. belopp för att finansiera insättningsgarantisystemens ingripande, nivå för utbetalningar vid likvidation eller kreditinstitut som ska omfattas av kvalitetskontroller för SCV-filer). 2.11 Insättningsgarantisystemen kan använda antaganden från tidigare fall av ingripanden och bedöma hur insättningsgarantisystemen presterade. De kan också simulera hur deras system skulle reagera under de aktuella förhållandena om systemet konfronterades med en liknande situation.

2.12 Insättningsgarantisystem bör tillsätta de nödvändiga resurserna för testet vad gäller stödpersonal, budget och infrastruktur. Medan övningen pågår bör det granskas kontinuerligt huruvida dessa medel är tillräckliga.

2.13 Insättningsgarantisystem bör vidta åtgärder för att säkerställa objektiviteten vid definitionen av antaganden för stresstestet, testets utförande och utarbetandet av opartiska slutsatser. Insättningsgarantisystem uppmanas att rapportera om sådana arrangemang i rapporteringsmallen. Sådana åtgärder bör dokumenteras av systemet, samtidigt som man säkerställer att objektivitetskraven tillämpas på alla testdeltagare och observatörer och i alla steg. I samband med dessa åtgärder bör insättningsgarantisystemen tydligt avgränsa styrgruppen från övriga deltagare och observatörer som också deltar i övningen inom insättningsgarantisystemen. Insättningsgarantisystem bör också rapportera om faktorer som insättningsgarantisystemen beaktade när de vidtog sådana arrangemang, såsom insättningsgarantisystemets särskilda struktur/styrning, kostnader, intressekonflikter, mervärde, nationella bestämmelser om tystnadsplikt och tillsyn av insättningsgarantisystem.

2.14 De arrangemangen kan ge möjligheter för externa observatörer att delta i processen. Observatörerna kan vara de utsedda myndigheterna, såvida de inte själva förvaltar systemen, andra offentliga myndigheter, konsultfirmor eller andra insättningsgarantisystem. Observatörerna bör försöka kontrollera att processen leds på ett objektivt sätt och, i tveksamma fall, uttrycka sin oro till styrgruppen. Observatörerna bör ha tillgång till relevant information som rör alla steg i processen. All information som delas i detta sammanhang bör omfattas av stränga sekretesskrav. Kravet att upprätta separation eller alternativt involvera observatörer bör anses vara uppfyllt med avseende på testerna av SCV-filer.

2.15 Styrgruppen bör kontakta de interna och externa deltagarna och observatörer som kommer att vara inblandade i de olika övningsstegen och säkerställa ömsesidig förståelse för vilken roll alla som deltar i testet förväntas spela.

Genomförandefas

2.16 Då övningen genomförs bör styrgruppen begära och inhämta den information som behövs av testdeltagarna för att bedöma resultatet av insättningsgarantisystemen med avseende på de testområden och indikatorer som avses i riktlinjerna 3 och 4.

2.17 Övningar kan genomföras i olika format, inbegripet rollspel där interna och externa deltagare simulerar de åtgärder de skulle vidta och de beslut de skulle fatta i ett visst kärntest enligt definitionen i riktlinje 3, alternativt utbyten i back office (t.ex. där styrgruppen begär SCV-filer av ett institut och bedömer informationens riktighet). Insättningsgarantisystem bör rapportera om vilken typ av format som valts för varje övning i rapporteringsmallen, med hjälp av följande kategorier:

• • Skrivbordsbaserade översyner, som omfattar översyner (av kvaliteten) av befintliga förfaranden och arrangemang, till exempel för att beskriva och gå igenom processerna för en (fiktiv) utbetalningshändelse från början till slut för att bedöma ett antal områden.
• • Inspektioner på plats, till exempel besök hos insättningsgarantisystem eller deras tjänsteleverantörer hos kreditinstitut för att bedöma kvaliteten på deras SCV-filer. Dessa besök kan utföras och specificeras genom den tillämpliga nationella ramen.
• • Simuleringar, till exempel en end-to-end-simulering av ett visst kärntest, eller simuleringar av delar av processen, såsom överföring av en betalningsinstruktionsfil från hemstatens till värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem eller överföring av ett belopp av förhandsfinansiering, och utnyttjande av en kreditram.
• • Verkliga fall som inträffade under stresstestcykeln och som möjliggjorde en bedömning av insättningsgarantisystemens kapacitet som ingår i dessa riktlinjer.
• • Och andra typer av övningar, som endast ska användas när testet inte passar in i någon av ovanstående kategorier och bör förklaras av insättningsgarantisystemet vid rapportering.

2.18 I genomförandefasen är deltagarna avskilda från styrgruppen och bör företräda de myndigheter, enheter eller till och med interna avdelningar, inbegripet inom insättningsgarantisystemen, som skulle behöva vidta de åtgärder eller fatta de beslut eller tillhandahålla den information som krävs i en verklig situation. Detta kan omfatta interna deltagare (till exempel den interna avdelning som ansvarar för finansieringsfrågor inom insättningsgarantisystemet) eller externa deltagare (till exempel resolutionsmyndigheter som efter samråd med insättningsgarantisystemet skulle fastställa dess bidrag till resolutionen).

Fas för rapportering och korrigerande åtgärder

2.19 Styrgruppen bör behandla och tolka resultaten från testerna i syfte att göra en objektiv bedömning av insättningsgarantisystemets motståndskraft i fullgörandet av dess rättsliga funktioner.

2.20 Styrgruppen bör konsekvent föra register över resultaten över en längre tid genom att använda en standardmall, t.ex. den mall som tagits fram av det europeiska forumet för insättningsgarantigivare (European Forum of Deposit Insurers). Insättningsgarantisystemen bör rapportera resultaten från stresstester till behöriga myndigheter minst en gång om året. 2.21 Stresstester bör utgöra en del av en fortlöpande förbättringsprocess. I enlighet med detta bör insättningsgarantisystemen vidta korrigerande åtgärder om svagheter i ett insättningsgarantisystem identifieras i samband med ett stresstest. Om svagheter som kan hänföras till kreditinstitut har identifierats, t.ex. brister i kvaliteten hos SCV-filer, bör insättningsgarantisystemen vidta korrigerande åtgärder om så behövs via den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen över dessa institut. Insättningssystemen bör då i efterföljande tester försöka säkerställa att svagheterna har åtgärdats.

Samarbete med relevanta administrativa myndigheter

2.22 Insättningsgarantisystemen bör informera utsedda myndigheter fullständigt då stresstester planeras och utförs, om inte insättningsgarantisystemet samtidigt är den utsedda myndigheten. Insättningsgarantisystemen bör därför överlämna sina stresstestprogram till de utsedda myndigheterna inom tre månader efter slutförandet. Detta informationsutbyte kan inleda en konstruktiv dialog och leda till en förbättring av programmet. De utsedda myndigheterna bör lämna synpunkter inom sex månader efter mottagandet av programmet som utvecklats av insättningsgarantisystemet. Alla uppdateringar av material bör omgående rapporteras till de utsedda myndigheterna.

2.23 Därefter bör insättningsgarantisystemen, när de planerar varje övning, informera de utsedda myndigheterna om testets omfattning i fråga om deltagande kreditinstitut, testformat, antaganden och all annan relevant information.

2.24 Innan insättningsgarantisystemen utför ett kärntest som anges i avsnitt 3 bör de dessutom informera de offentliga myndigheter som skulle vara inblandade i den typ av rättslig funktion som testas. Då ett återbetalningsscenario testas bör minst den ”relevanta administrativa myndigheten” som fastställs i artikel 3.1 i direktiv 2014/49/EU såväl som den behöriga myndigheten som avses i artikel 2.1.17 i det direktivet informeras. Då ett resolutionsscenario testas bör den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten informeras.

2.25 Insättningsgarantisystem bör inhämta dessa myndigheters yttrande om antagandena för testet och erbjuda dem att delta i genomförandefasen. Om ett insättningsgarantisystem är avskilt från den utsedda myndigheten kan ett sådant deltagande eller ett sådant samråd anordnas via den utsedda myndigheten.

2.26 Behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheter bör samarbeta med insättningsgarantisystemen, antingen direkt eller via utsedda myndigheter, då scenarier bestäms och tester genomförs.

2.27 Insättningsgarantisystemen bör dela med sig av resultaten från stresstesterna till de utsedda myndigheterna i form av den rapporteringsmall som anges i bilaga 1. De bör också dela med sig av resultatet av stresstesterna, i form av rapporteringsmallen eller i någon annan form, till relevanta myndigheter P4F⁵ P på deras begäran och i enlighet med tillämpliga sekretessbestämmelser.

⁴ Ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

⁵ Inklusive (men inte begränsat till) resolutionsmyndigheter eller nationella behöriga myndigheter.

1. Översikt

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

3. Relaterade standarder

• EBA - Published by the European Banking Authority at https://www.eba.europa.eu/