7. Kriterier som är specifika för värdepapperisering i balansräkningen

Vid tillämpning av artikel 26e.1 första stycket i förordning (EU) 2017/2402 bör kravet på att kreditriskskyddsavtalet ska täcka åtminstone de kredithändelser som anges i det stycket inte hindra parterna från att komma överens om ytterligare kredithändelser eller striktare definitioner av de händelser som avses i del tre avdelning II kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013.

Kreditriskskyddsbetalningar (artikel 26e.2 i förordning (EU) 2017/2402)

I proportion till andelen av det utestående nominella beloppet för den underliggande exponeringen

Vid tillämpning av artikel 26e.2 i förordning (EU) 2017/2402 och om beloppet för den underliggande exponering som omfattas av kreditriskskyddsavtalet är lägre än det utestående teoretiska beloppet för den underliggande exponeringen, bör de mellanliggande och slutliga kreditriskskyddsbetalningarna beräknas i samma proportion (pro rata) med avseende på andelen av det utestående nominella belopp som omfattas av kreditriskskyddsavtalet.

Fastställande av mellanliggande kreditriskskyddsbetalning

Vid tillämpning av artikel 26e.2 andra stycket led b i förordning (EU) 2017/2402 bör ”i tillämpliga fall” förstås som tillämpligt endast om den behöriga myndigheten gett originatorn tillstånd att tillämpa internmetoden för att fastställa det förväntade förlustbeloppet för respektive underliggande exponering för vilken det ”det högsta av”-villkoret bedöms, och om det riskklassificeringssystem som används för den underliggande exponeringen därmed har bedömts av den behöriga myndigheten för användning enligt internmetoden.

Förväntat förlustbelopp

Vid tillämpning av artikel 26e.2 i förordning (EU) 2017/2402 bör det förväntade förlustbeloppet beräknas på nivån för enskilda underliggande exponeringar för vilka en kredithändelse har inträffat. Som ett undantag kan det förväntade förlustbeloppet beräknas på undergruppsnivå för hushållsexponeringar i enlighet med förslaget till tekniska tillsynsstandarder om beräkning av KIRB i enlighet med metoden för förvärvade fordringar, som utarbetats i enlighet med artikel 255.9 i förordning (EU) nr 575/2013. Skulduppgörelser och kreditriskskyddspremier (artikel 26e.3 i förordning (EU) 2017/2402)

Beroende av de presterande värdepapperiserade exponeringarnas utestående nominella belopp vid tidpunkten för betalningen

Vid tillämpning av artikel 26e.3 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402 och om kreditriskskyddsavtalet endast delvis omfattar de presterande värdepapperiserade exponeringarna, bör de kreditriskskyddspremier som ska betalas enligt kreditriskskyddsavtalet struktureras som beroende av den del av det utestående nominella beloppet av de presterande värdepapperiserade exponeringarna som omfattas av kreditriskskyddsavtalet.

Tredjepartskontrollant (artikel 26e.4 i förordning (EU) 2017/2402)

Part som utför kontrollen

uppfylla följande två villkor:

• a. Vederbörande har den erfarenhet och förmåga som krävs för att genomföra kontrollen.
• b. Parten är inte något av följande:

Kontroll på urvalsbasis vid värdepapperiseringar med mellanliggande positioner

Vid tillämpning av artikel 26e.4 tredje stycket i förordning (EU) 2017/2402, och utan att det påverkar investerarnas rätt att begära kontroll av huruvida en viss underliggande exponering är godtagbar, får parterna vid värdepapperiseringar med mellanliggande positioner komma överens om att kontrollen av urvalet ska inledas när avskiljningspunkten (detachment point) för den första förlusttranchen minskar till under en viss procentandel av denna avskiljningspunkt, som fastställs vid transaktionens avslutsdag. Slutligt förlustbelopp

Vid tillämpning av artikel 26e.4 första stycket led e i förordning (EU) 2017/2402 bör ”det slutliga förlustbeloppet” förstås som ”originatorns slutliga förlustberäkning” i enlighet med artikel 26e.3 första stycket i den förordningen, om ingen slutlig kreditriskskyddsbetalning har gjorts för en underliggande exponering som är föremål för en kredithändelse i slutet av den förlängningsperiod som anges i kreditriskskyddsavtalet.

Händelser som ger originatorn rätt att säga upp transaktioner före utgången av löptiden (artikel 26e.5 i förordning (EU) 2017/2402)

Beräkning av den viktade genomsnittliga löptiden för den ursprungliga referensportföljen

Vid tillämpning av artikel 26e.5 första stycket led d i förordning (EU) 2017/2402 bör den viktade genomsnittliga löptiden för den ursprungliga referensportföljen av underliggande exponeringar beräknas genom tidsviktning endast för återbetalningarna av kapitalbelopp och bör inte ta hänsyn till eventuella antaganden om förskottsbetalning eller betalningar som rör avgifter eller ränta som ska betalas av gäldenärerna för de underliggande exponeringarna.

Påfyllningsperiod eller rullande period

Vid tillämpning av artikel 26e.5 första stycket led d i förordning (EU) 2017/2402 bör den viktade genomsnittliga löptiden vid förekomst av en påfyllningsperiod eller en rullande period vara summan av påfyllningsperioden eller den rullande perioden och den uppskattade viktade genomsnittliga löptiden beräknad i slutet av påfyllningsperioden eller den rullande perioden. För denna uppskattning bör originatorn, för varje värdepapperiserad exponering som förfaller före utgången av påfyllningsperioden eller den rullande perioden, justera den planerade löptiden så att den motsvarar summan av den aktuella löptiden och den längsta tillåtna löptiden för en exponering som får läggas till den värdepapperiserade portföljen under påfyllningsperioden eller den rullande perioden. Justeringar bör göras så många gånger som nödvändigt för detta om den justerade löptiden är kortare än påfyllningsperioden eller den rullande perioden.

Investerare

Vid tillämpning av artikel 26e.5 första stycket led b, när det gäller kreditlänkade obligationer som utfärdats av ett specialföretag för värdepapperisering, bör hänvisningen till investeraren förstås som en hänvisning till specialföretaget för värdepapperisering eller någon tillhandahållare av skydd som har ingått kreditriskskyddsavtalet med originatorn. Syntetisk överskottsmarginal (artikel 26e.7 i förordning (EU) 2017/2402)

Beräkning av förväntad förlust under ett år

Vid tillämpning av artikel 26e.7 i förordning (EU) 2017/2402 bör de lagstadgade förväntade förlustbeloppen på årsbasis för alla underliggande exponeringar beräknas med beaktande av ett antal betalningsperioder som motsvarar ett år, och genom att multiplicera procentandelen som det förväntade förlustbeloppet utgjorde av de värdepapperiserade exponeringarna på transaktionens avslutsdag med det totala utestående portföljsaldot för de presterande värdepapperiserade exponeringarna vid början av den ettårsperioden.

Vid tillämpning av artikel 26e.7 a i förordning (EU) 2017/2402 avser begreppet ”fast syntetisk överskottsmarginal” den del av den syntetiska överskottsmarginalen som originatorn åtar sig att använda som kreditförstärkning för varje period. Detta belopp uttrycks som produkten av en fast procentandel av det utestående presterande portföljsaldot för varje period.

Vid tillämpning av artikel 26e.7 d i förordning (EU) 2017/2402 gäller att för originatorer som inte använder den internmetod som avses i artikel 143 i förordning (EU) nr 575/2013, bör beräkningen av den förväntade förlusten för ett år göras i enlighet med riskavsättningarna enligt det tillämpliga redovisningsramverket. Om den metoden leder till en förlusttäckning som inte är tillräckligt representativ för de förväntade framtida förlusterna inom de värdepapperiserade exponeringarna bör originatorinstitutet i stället modellera förväntade förlustbelopp utifrån andra interna riskparametrar, såsom de som beaktas i dess interna process för bedömning av kapitalbehov (ICAAP), och dessa parametrar bör tydligt anges i transaktionsdokumentationen.

Användning av internmetoden för tillämpningen av led c

Artikel 26e.7 c i förordning (EU) 2017/2402 bör tillämpas om originatorn fastställer kapitalbaskraven med hjälp av den internmetod som avses i artikel 143 i förordning (EU) nr 575/2013 för hela gruppen av underliggande exponeringar.

Betalningsperiod

Vid tillämpning av artikel 26e.7 a bör termen ”betalningsperiod” förstås som den period under vilken den syntetiska överskottsmarginalen fastställs i enlighet med transaktionsdokumentationen.

Krav för regressrätt till säkerhet av hög kvalitet (artikel 26e.10 i förordning (EU) 2017/2402)

Godtagbar säkerhet

Vid tillämpning av artikel 26e.10 första stycket led a i förordning (EU) 2017/2402 bör begreppet ”säkerhet i form av räntebärande värdepapper med en riskvikt på 0 % risk” förstås som säkerhet i form av räntebärande värdepapper som emitterats av enheter som tillskrivs en riskvikt på 0 procent i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013. Löptidskrav för godtagbara säkerheter av hög kvalitet

Artikel 26e.10 första stycket led a i i förordning (EU) 2017/2402 bör förstås som en hänvisning till räntebärande värdepapper som, oavsett ursprunglig löptid, har en återstående löptid på högst tre månader. Om perioden fram till nästa betalningsdag enligt kreditriskskyddsavtalet understiger tre månader bör den återstående löptiden för de räntebärande värdepapperna inte vara längre än den perioden, för att undvika eventuell löptidsobalans mellan den dag då de räntebärande värdepapperna återbetalas och nästa betalningsdag enligt kreditriskskyddsavtalet.

Investeringar i kreditlänkade obligationer

Vid tillämpning av artikel 26e.10 första stycket led b i förordning (EU) 2017/2402 bör kravet avseende säkerhet i form av kontanta medel anses vara uppfyllt om det gäller investeringar i kreditlänkade obligationer som emitterats av originatorn i enlighet med artikel 218 i förordning (EU) nr 575/2013.