6.3 Omställningsplanering

Instituten bör vara medvetna om sin känslighet för ESG-risker, särskilt miljörelaterade omställningsrisker och fysiska risker, i olika scenarier, inbegripet sådana som innebär högre fysiska risknivåer eller en oordnad omställning. Instituten bör vara medvetna om hur olika scenarier kan påverka deras omställningsplanering.

För att kunna övervaka och hantera de särskilda miljörisker som kan uppstå till följd av anpassningen till klimat- och miljörelaterade regleringsmål i de jurisdiktioner där de är verksamma bör instituten noggrant välja ut scenarier genom att vidta alla följande steg:

• a) Bedöma de potentiella konsekvenserna av EU:s, medlemsstaternas och, i förekommande fall, tredjeländernas mål för omställningsvägar, åtminstone för utvalda sektorer som fastställts på grundval av väsentlighetsbedömningen. I denna process bör instituten ta hänsyn till de sannolika handlingsvägar som härrör från den europeiska gröna given, EU:s klimatlag och de senaste av de rapporter och åtgärder som föreskrivs av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar.
• b) Överväga vetenskapligt baserade och uppdaterade scenarier från de nationella, europeiska eller internationella organisationer som avses i punkt 38.
• c) Ta hänsyn till institutets frivilliga eller lagstadgade mål eller åtaganden med avseende på begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Den geografiska omfattningen och detaljnivån, till exempel när det gäller regionala indelningar, av de scenarier och handlingsvägar som instituten använder bör vara relevanta för deras affärsmodell och exponeringar.

Omfattningen och komplexiteten hos de scenarier som instituten använder bör stå i proportion till deras storlek och komplexitet. Små och icke-komplexa institut och andra institut som inte definieras som stora institut kan använda en förenklad uppsättning huvudparametrar och antaganden som omfattar riskerna, tidshorisonterna och den regionala indelningen av effekterna. Stora institut bör jämföra sina planer (inbegripet slutliga mål och mellanliggande mål) med ett scenario som är förenligt med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med EU:s klimatlag.

Instituten bör säkerställa att scenarier och handlingsvägar som används som en del av deras planer är enhetliga över hela organisationen och alla tidshorisonter, däribland när de utvecklar affärsstrategier och fastställer mål på kort, medellång och lång sikt. Instituten bör dokumentera processen för valet av scenarier och skälen till varje ändring av scenarierna eller användningsområdena. Såväl beslut om att använda olika scenarier för olika ändamål som beslut om att anpassa scenarierna bör vara tydligt motiverade.

6.3.2. Tidshorisonter och delmål

Instituten bör fastställa ett antal olika tidshorisonter som en del av sina planer, vilka bör omfatta planeringsperioder på kort och medellång sikt samt på lång sikt i minst tio år. De strategier som utarbetas för att övervaka och hantera ESG-risker över alla tidshorisonter bör utgå från de principer som anges i punkt 19.

Instituten bör fastställa regelbundna delmål för att övervaka och hantera ESG-risker inom ramen för de kort-, medel- och långsiktiga regleringsmålen i de jurisdiktioner där de är verksamma. Detta inbegriper EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå och att uppnå nettonollutsläpp senast 2050, andra mellanliggande klimatmål som fastställts av EU eller, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning samt mål för andra miljöfaktorer, som restaurering av natur¹⁹ eller avskogning²⁰ .

¹⁹ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869 (EUT L, 2024/1991, 29.7.2024).

²⁰ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 20).

Instituten bör se till att alla målsättningar och mål på kort, medellång och lång sikt samverkar och är väl utformade. Detta inbegriper att säkerställa att långsiktiga mål, som åtaganden om att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser, omsätts i strategier på medellång sikt (t.ex. sektorsspecifika strategier eller tillväxtmål för affärsområden på medellång sikt) och att kortsiktiga finansiella mått eller mål (t.ex. lönsamhetsindikatorer, riskkostnader, nyckelprestationsindikatorer, nyckelriskindikatorer, risklimiter, prissättningsramar) är samstämmiga och förenliga med målen på medellång och lång sikt.

6.3.3. Grund för bedömning av väsentlighet

Institutens process för omställningsplanering bör syfta till att hantera väsentliga ESG-risker, särskilt miljörelaterade omställningsrisker och fysiska risker som identifierats på grundval av en tillförlitlig och regelbundet uppdaterad väsentlighetsbedömning av ESG-risker som utförts i enlighet med avsnitt 4.1. Instituten bör vidta särskilda åtgärder för att övervaka och hantera väsentliga ESG-risker som härrör från exponeringar, portföljer och den ekonomiska verksamhet och produktionskapacitet som finansieras, vilka kan vara särskilt sårbara för processen med att anpassa ekonomin till de tillämpliga rättsliga målen och regleringsmålen för ESG-faktorer.

6.3.4. Mått

Instituten bör använda olika mått, däribland framåtblickande mått, för att stödja fastställandet av mål samt driva på och övervaka genomförandet av sina planer.

När instituten fastställer sina mål bör de använda en uppsättning mått och indikatorer som utgår från de som anges i punkt 81. Instituten bör, med beaktande av sina affärsstrategier och sin riskaptit, fastställa vilka andra riskbaserade och framåtblickande mått och mål de ska införliva i sina planer för att övervaka och hantera ESG-risker. Detta inbegriper att bedöma, beräkna och använda mått för att utvärdera de finansiella konsekvenserna av omställningsplaneringen av institutens verksamhet och riskprofil på kort, medellång och lång sikt, bland annat genom att mäta omställningsplanens inverkan på portföljernas finansiella resultat, inkomstkällor, lönsamhet och risknivå.

Om instituten saknar de uppgifter som behövs för att beräkna måtten och stödja fastställandet av mål bör de följa de steg som beskrivs i punkterna 26, 27 och 29.

Små och icke-komplexa institut och andra institut som inte definieras som stora institut kan använda en mindre uppsättning indikatorer för användningen av mått och fastställandet av mål och i större utsträckning formulera kvalitativa mål.

Instituten bör använda en kombination av mått för att beräkna de klimatrelaterade riskerna, men de bör även vidta åtgärder för att successivt införa mått som stöder riskbedömningen och den strategiska styrningen av institutens exponering mot och hantering av andra miljörisker, till exempel risker i samband med förstörelse av ekosystem och förlust av biologisk mångfald och deras potentiella återverkande inflytande på de klimatrelaterade riskerna, såväl som risker avseende samhällsansvar och bolagsstyrning.