8.5. Sammanfattning av resultat, betygsättning och tillsynsåtgärder

De behöriga myndigheterna bör genom stresstester fastställa lämpligheten i institutets kapitalbas (kvantitet och sammansättning) i ansträngda lägen och om de tillsynsåtgärder, inklusive P2G, P2G-LR, reviderad kapitalplanering och andra åtgärder, är nödvändiga för att hantera potentiella brister. För att bedöma kapitaltäckningen i stressituationer bör de behöriga myndigheterna beakta:

• a. användningen av de kvalitativa resultaten (t.ex. brister som konstaterats i riskhanteringen och kontrollen av institutens egna stresstester och tillsynsstresstester),
• b. användningen av de kvantitativa resultaten av institutens stresstester, om ICAAP anses vara tillförlitligt, och av stresstester för tillsynsändamål, i enlighet med artikel 100 i direktiv 2013/36/EU, enligt vad som anges i avdelning 11, och inbegripet till exempel
• i. att föreskriva specifika ”förankringsscenarier”/antaganden som ska införas av institut,
• ii. utförande av systemomfattande stresstester med hjälp av konsekventa metoder och scenarier som drivs antingen av instituten eller av tillsynsmyndigheterna.

De behöriga myndigheterna bör i tillämpliga fall bedöma de kvantitativa resultaten av stresstester vad gäller institutets egna medels tillräcklighet och kvalitet och avgöra om kapitalbasens kvantitet och kvalitet är tillräcklig för att täcka tillämpliga kapitalkrav, och i synnerhet:

• a. SKK inklusive dess kombinerade buffertkrav enligt baslinjescenariot över en framtidsorienterad tidshorisont på minst två år,
• b. TSCR enligt de negativa scenarierna med en framåtblickande tidshorisont på minst 2 år.

De behöriga myndigheterna bör fastställa P2G och P2G-LR, och om fastställandet leder till ett positivt värde bör de fastställa P2G eller P2G-LR för att hantera tillsynsfarhågor om institutets känslighet för de negativa scenarier som används vid tillsynsmyndigheternas stresstester. P2G bör inte användas för att täcka risker eller riskdelar som redan omfattas av P2R i enlighet med avsnitt 7.2. På motsvarande sätt bör inte P2G-LR användas för att täcka de aspekter av risken för alltför låg bruttosoliditet som redan täcks av P2R-LR i enlighet med avsnitt 7.3.

P2G-nivån bör skydda mot en potentiell överträdelse av TSCR i ett negativt scenario. På motsvarande sätt bör P2G-LR-nivån skydda mot överträdelser av TSLRR i ett negativt scenario. Om de kvantitativa resultaten av tillsynsmyndigheternas stresstester tyder på att institutet inte förväntas bryta mot TSCR enligt scenariot med negativa stresstester, kan de behöriga myndigheterna besluta att inte fastställa P2G. På samma sätt kan de behöriga myndigheterna besluta att inte fastställa P2G-LR om TSLRR inte förväntas överträdas under det negativa stresstestscenariot.

De behöriga myndigheterna bör avgöra och fastställa P2G och P2G-LR på grundval av resultaten av det negativa scenariot i de relevanta stresstesterna för tillsyn, inbegripet de EU-omfattande stresstester som utförs av EBA eller andra relevanta stresstester för hela tillsynen som utförs på systemomfattande basis under en framåtblickande tidshorisont på minst två år.

På grundval av fastställandet av en proportionerlig metod för institut som inte omfattas av kategori 1 och dotterföretag till gränsöverskridande koncerner kan de behöriga myndigheterna för att fastställa och uppdatera P2G och P2G-LR beakta resultaten av förenklade former av stresstester under tillsyn (t.ex. genom att använda föreskrivna ”förankringsscenarier”, känslighetsanalys, stresstester enligt metoden uppifrån och ned som utförs av utsedda myndigheter och effekter på portföljnivå från stresstester på konsoliderad nivå), tidigare stresstester under tillsyn eller institutens egna stresstester i enlighet med punkt 340. De förenklade formerna av stresstester under tillsyn kan utföras på individuell basis snarare än som en del av den systemomfattande övningen.

De behöriga myndigheterna bör avgöra och fastställa P2G och P2G-LR i enlighet med den längst tillsynsintensiteten som framgår av tabell 1 i avsnitt 2.4. I synnerhet bör den lägsta frekvens med vilken P2G och P2G-LR bestäms och fastställs vara frekvensen för kapitaltäckningsbedömningen enligt den intensitet som beskrivs i avsnitt 2.4 tabell 1.

Trots vad som sägs i föregående punkt gäller att de behöriga myndigheterna:

• a. bör bedöma om de befintliga P2G- och P2G-LR-nivåerna fortfarande är lämpliga när resultaten av nya tillsynsstresstester finns tillgängliga, och vid behov revidera dem,
• b. får fastställa P2G och P2G-LR endast vartannat år i stället för årligen, även för institut i ÖUP-kategori 1. Under det år som följer på året för fastställande av P2G bör de behöriga myndigheterna dock bedöma om P2G och P2G-LR fortfarande är relevanta eller behöver uppdateras, på grundval av all relevant information, inklusive resultat av tidigare stresstest inom ramen för tillsynen, tillsammans med ytterligare känslighetsanalyser (dvs. förenklade former av tillsynsstresstest).

När de behöriga myndigheterna kaliberar P2G bör de säkerställa att det fastställs på en nivå som är lämplig för att täcka åtminstone den förväntade maximala stresseffekten, som bör beräknas på grundval av förändringarna i kärnprimärkapitalrelation (dvs. med beaktande av både rörelserna i kärnprimärkapital och TREA) under det värsta stressåret och med beaktande av nivån på tillämpliga kapitalkrav. Den maximala påkänningseffekten för att fastställa P2G bör förstås som skillnaden mellan den lägsta kärnprimärkapitalrelationen i det negativa scenariot under stresstestets horisont och den faktiska kärnprimärkapitalrelationen vid startpunkten.

När P2G-LR kalibreras bör den maximala stresseffekten beräknas baserat på förändringarna i primärkapitalet under det värsta stressåret, och med beaktande av de tillämpliga kapitalkraven för bruttosoliditetsgraden. Den maximala stresseffekten vid fastställandet av P2G-LR bör förstås som skillnaden mellan den lägsta bruttosoliditetsgraden i det negativa scenariot under stresstestets tidshorisont och den faktiska bruttosoliditetsgraden vid startpunkten.

De behöriga myndigheterna bör erhålla den P2G-utgångspunkt som är specifik för varje institut genom kompensationselement som redan täcker risker som återspeglas i den maximala stresseffekten. De behöriga myndigheterna bör i synnerhet kompensera för de relevanta åtgärderna, särskilt kapitalkonserveringsbufferten, i enlighet med punkt 354. När de behöriga myndigheterna fastställer utgångspunkterna P2G och P2G-LR kan de dessutom, när så är relevant, överväga andra justeringar av den maximala stresseffekten i samband med antagandet av den statiska balansräkningen eller skillnaden i tidshorisont mellan stresstestet och tidpunkten för startpunkten.

När de behöriga myndigheterna fastställer P2G- och P2G-LR bör de säkerställa en lämplig koppling mellan sina respektive utgångspunkter och deras slutliga värden. För detta ändamål kan de välja att använda en indelningsmetod med intervall för att klassificera institut i enlighet med utgångspunkterna för P2G- och P2G-LR, baserat på de relevanta tillsynsstresstester som anges i punkt 344 eller baserat på andra metoder som anges i punkt 345. De behöriga myndigheterna kan därför tilldela varje intervall ett fast spann av P2G- eller P2G-LR-nivåer och fastställa de slutliga P2G- och P2G-LR-nivåerna inom spannet för det tilldelade intervallet eller, i undantagsfall, utanför spannet för det relevanta intervallet, på grundval av de institutspecifika övervägandena. De behöriga myndigheterna bör sträva efter att undvika tröskeleffekter mellan intervallen, till exempel genom att tillåta partiell överlappning mellan P2G- eller P2G-LR-nivåerna för angränsande intervall, och de bör säkerställa att de slutliga P2G- och P2G-LR-nivåerna är institutspecifika.

När de behöriga myndigheterna fastställer de slutliga P2G- och P2G-LR-värdena bör de, i förekommande fall och om de finns tillgängliga, beakta följande faktorer:

• a. Det år då den största stresseffekten inträffar i förhållande till de scenarier som används vid stresstesterna.
• b. Resultatet av ett tillförlitligt stresstest avseende den interna processen för bedömning av kapitalbehov, med beaktande av de specifika scenariedefinitionerna och antagandena, i synnerhet om de anses vara mer relevanta för institutets affärsmodell och riskprofil eller om de interna scenarierna är strängare än tillsynsscenarierna.
• c. Förändringar som inträffar efter brytdatumet för stresstestet och som väsentligt påverkar institutets riskprofil eller kapitalposition (t.ex. försäljning av nödlidande lån). Dessa förändringar kan inbegripa tillfälliga förändringar av riskprofilen, inbegripet strukturella förändringar i institutets verksamhet eller balansräkning.
• d. Relevanta åtgärder för institutets hantering som bedöms som trovärdiga och högst sannolika efter en samlad tillsynsbedömning.
• e. Information om tillsynsbedömningar av lämpligheten i tillsynsstresstest av institutets strategi, finansiella planer och affärsmodell.
• f. Minskad säkerhet om institutets faktiska känslighet för negativa scenarier.
• g. Eventuella överlappningar med P2R eller P2R-LR.
• h. Institutets totala återhämtningskapacitet enligt vad som anges i EBA:s riktlinjer om total återhämtningskapacitet vid återhämtningsplanering⁴³ .
• i. Institutets tillgängliga kapitalbas kvalitet (sammansättning) även under det sämsta året.
• j. Huruvida institutet är föremål för omstrukturering eller rekonstruktion.

⁴³ EBA:s riktlinjer för den totala återhämtningskapaciteten vid återhämtningsplanering (EBA/GL/2023/06) – avsnitt II. Bedömning av den totala återhämtningskapaciteten – ”justerad total återhämtningskapacitet”

Vid fastställandet av P2G bör de behöriga myndigheterna också överväga i vilken utsträckning stresscenarier omfattar alla väsentliga risker som bidrar till P2R i TSCR. De behöriga myndigheterna bör särskilt beakta det faktum att de makroekonomiska scenarierna inte fullt ut fångar upp vissa risker, till exempel uppföranderisk, pensionsrisk eller vissa delar av kreditrisken (t.ex. koncentration i ett enda namn), som kan öka potentiella förluster i samband med de granskade negativa scenarierna.

Dessutom bör de behöriga myndigheterna överväga i vilken utsträckning de befintliga kombinerade buffertkraven och andra tillämpliga åtgärder redan täcker risker som framkommit vid stresstester. I detta avseende bör de behöriga myndigheterna:

• a. kvitta P2G mot kapitalkonserveringsbufferten (CCB), eftersom P2G och kapitalkonserveringsbufferten överlappar varandra,
• b. i undantagsfall kvitta P2G från fall till fall mot den kontracykliska kapitalkonserveringsbufferten (CCyB), även om ingen överlappning i princip förväntas mellan dem, baserat på beaktandet av underliggande risker som täcks av bufferten och beaktas i utformningen av de scenarier som används för stresstesterna, efter kontakter med makrotillsynsorganet,
• c. inte kvitta P2G mot systemriskbuffertarna (buffertar för globala systemviktiga institut/andra systemviktiga institut och systemriskbufferten), eftersom de är avsedda att täcka de risker som ett institut utgör för det finansiella systemet,
• d. inte kvitta P2G-LR mot det buffertkrav för globala systemviktiga institut som anges i artikel 92.1 a i förordning (EU) nr 575/2013,
• e. eventuellt granska P2G som meddelats institutet för att säkerställa att dess kalibrering fortfarande är lämplig om ett institut blir bundet av kapitalgolvet, i enlighet med artikel 104b.4a i direktiv 2013/36/EU.

Om de behöriga myndigheterna fastställer P2G bör de lägga till denna vägledning utöver det samlade kapitalkravet. Om de behöriga myndigheterna fastställer P2G-LR bör de lägga till denna vägledning utöver OLRR. De behöriga myndigheterna bör betrakta SKK och OLRR som två separata kravstaplar. Följaktligen kan den tillgängliga kapitalbasen användas samtidigt för att uppfylla P2G och P2G-LR.