1 Ledningsorganets roll och ansvarsområden

För att säkerställa att proportionalitetsprincipen tillämpas och att kraven och dessa riktlinjer genomförs på ett lämpligt sätt bör institut och behöriga myndigheter ta hänsyn till alla följande aspekter:

• a. Storleken vad gäller balansomslutningen för institutet och dess dotterföretag som omfattas av konsolidering under tillsyn.
• b. Institutets geografiska närvaro och storleken på dess verksamhet inom varje jurisdiktion.
• c. Institutets rättsliga form, inbegripet huruvida institutet ingår i en koncern och om så är fallet även proportionalitetsbedömningen för koncernen.
• d. Huruvida institutet är ett börsnoterat institut.
• e. Huruvida institutet har rätt att använda interna modeller för beräkning av kapitalbaskraven (t.ex. internmetoden).
• f. Den typ av auktoriserade verksamheter och tjänster som institutet ägnar sig åt (se också exempelvis bilaga 1 till direktiv 2013/36/EU och bilaga 1 till direktiv 2014/65/EU).
• g. Den underliggande affärsmodellen och affärsstrategin. Affärsverksamhetens karaktär och komplexitet samt institutets organisationsstruktur.
• h. Institutets riskstrategi, riskaptit och faktiska riskprofil, med beaktande även av resultaten av ÖuP-kapitalbedömningen och ÖuP-likviditetsbedömningen. EBA Regular Use
• i. Institutets ägar- och finansieringsstruktur.
• j. Typen av kunder (t.ex. detaljhandel, företag, institutioner, mindre företag, offentliga enheter) och produkternas eller avtalens komplexitet.
• k. Verksamhet och distributionskanaler som lagts ut på entreprenad.
• l. Befintliga it-system, inbegripet reservsystem och utläggning på entreprenad inom detta område.
• m. Huruvida institutet omfattas av definitionen för ett litet och icke-komplext institut eller ett stort institut enligt artikel 4.1.145 och 4.1.146 i förordning (EU) nr 575/2013.

I enlighet med artikel 88.1 i direktiv 2013/36/EU måste ledningsorganet ha det yttersta och övergripande ansvaret för institutet. Ledningsorganet definierar, övervakar och är ansvarigt för genomförandet av de styrformer inom institutet som ska säkerställa att det leds på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

Ledningsorganets uppgifter bör vara tydligt definierade med en åtskillnad mellan ledningsfunktionens uppgifter (verkställande) och tillsynsfunktionens uppgifter (icke verkställande). Ledningsorganets ansvarsområden och uppgifter bör beskrivas skriftligt i ett dokument och vederbörligen godkännas av ledningsorganet. Alla ledamöter i styrelseorganet bör ha full kännedom om ledningsorganets struktur och ansvarsområden samt om uppgiftsfördelningen mellan ledningsorganets olika funktioner och dess kommittéer.

Tillsynsfunktionen och ledningsfunktionen inom ledningsorganet bör samverka på ett effektivt sätt. För båda funktionerna gäller att de bör förse varandra med tillräcklig information för att de båda ska kunna fullgöra sina respektive roller. För att makten över ledningsorganet ska kontrolleras och balanseras på ett lämpligt sätt bör dess beslutsfattande inte domineras av en enskild ledamot eller en liten grupp av ledamöter.

Det bör ingå i ledningsorganets ansvarsområden att fastställa, godkänna och övervaka genomförandet av

tillämpliga lagar och förordningar, med beaktande av institutets långsiktiga ekonomiska intressen och solvens, EBA Regular Use

• b. den övergripande riskstrategin, inbegripet institutets riskaptit och dess ramverk för riskhantering och åtgärder för att säkerställa att ledningsorganet ägnar risk- och riskhanteringsfrågorna tillräckligt med tid,
• c. ett tillräckligt och effektivt ramverk för intern styrning och internkontroll enligt definitionen i avdelning V som:

• d. mängden, typerna och fördelningen av både internt kapital och egna medel som krävs för att täcka institutets risker,
• e. mål för institutets likviditetsförvaltning,
• f. en ersättningspolicy som ligger i linje med de ersättningsprinciper som fastställs i

ersättningspolicy enligt artiklarna 74.3 och 75.2 i direktiv 2013/36/EU⁷ ,

• g. mekanismer för att säkerställa att den individuella och kollektiva lämplighetsbedömningen av ledningsorganet utförs på ett effektivt sätt, att ledningsorganets sammansättning och efterträdarplanering är lämpliga och att ledningsorganet utför sina uppgifter på ett effektivt sätt⁸ ,
• h. en process för urval och lämplighetsbedömning av personer med nyckelfunktioner⁹ ,
• i. mekanismer för att säkerställa den interna funktionen hos var och en av de kommittéer som inrättas under ledningsorganet, inbegripet redogörelser för

• j. en riskkultur som ligger i linje med avsnitt 9 i dessa riktlinjer och som omfattar institutets riskmedvetenhet och riskbeteende,
• k. en företagskultur och värderingar som ligger i linje med avsnitt 10 och som främjar ett ansvarstagande och etiskt beteende, inklusive en uppförandekod eller ett liknande dokument,
• l. en policy om intressekonflikter på institutnivå som ligger i linje med avsnitt 11 och en för personal som ligger i linje med avsnitt 12, och
• m. mekanismer för att säkerställa tillförlitligheten hos systemen för redovisning och

efterlevnaden av lagstiftning och relevanta standarder.

⁷ EBA:s riktlinjer för en sund ersättningspolicy

⁸ Se även Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för bedömning av lämpligheten hos ledamöter i ledningsorganet och nyckelfunktionsinnehavarna.

⁹ Se även Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare.

När ledningsorganet fastställer, godkänner och övervakar genomförandet av aspekterna enligt förteckningen i punkt 22 bör ledningsorganet sträva efter att säkerställa en affärsmodell och styrformer, inklusive ett ramverk för riskhantering, som tar hänsyn till alla risker. När instituten beaktar alla risker som de utsätts för bör de ta hänsyn till alla relevanta riskfaktorer, bland annat dem som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Instituten bör beakta att de sistnämnda kan avgöra deras stabilitetsrisker, inbegripet kreditrisker, t.ex. via riskfaktorer som rör övergången till en hållbar ekonomi eller externa händelser i det fysiska klimatet som kan påverka gäldenärer, marknaden, likviditet, operativa risker och även anseenderisker, t.ex. via riskfaktorer som rör samhällsansvar och bolagsstyrning, t.ex. vad gäller utkontraktering¹⁰ . Sådana risker inkluderar t.ex. juridiska risker inom avtals- eller arbetsrätt, risker förknippade med potentiella överträdelser av mänskliga rättigheter eller andra riskfaktorer som rör miljön, samhällsansvar och bolagsstyrning som kan påverka det land där en tjänsteleverantör är belägen och dennes förmåga att tillhandahålla tjänsten på de överenskomna nivåerna.

¹⁰ Se EBA:s rapport om hantering och tillsyn av risker som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, publicerad i enlighet med artikel 98.8 i kapitalkravsdirektivet för att beskriva hur EBA betraktar risker som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, överföringskanaler och rekommendationer för system, processer, mekanismer och strategier som instituten bör genomföra för att identifiera, bedöma och hantera risker som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.

Ledningsorganet måste övervaka processen för offentliggörande av upplysningar och kommunikation med externa intressenter och behöriga myndigheter.

Samtliga ledamöter i ledningsorganet bör vara informerade om institutets verksamhet i allmänhet, dess finansiella situation och dess risksituation, med beaktande av det ekonomiska klimatet, samt om fattade beslut med betydande inverkan på institutets verksamhet.

En ledamot i ledningsorganet får ansvara för en sådan intern kontrollfunktion som avses i avdelning V, avsnitt 19.1, förutsatt att ledamoten inte har några andra mandat som skulle EBA Regular Use

kunna inverka menligt på hans eller hennes uppgifter inom internkontroll eller äventyra den interna kontrollfunktionens oberoende.