6.1 Allmänna överväganden

De behöriga myndigheterna bör bedöma och betygsätta de kapitalrisker som identifieras som väsentliga för värdepappersföretaget. För att fastställa bedömningens omfattning bör de behöriga myndigheterna först identifiera källorna till de kapitalrisker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för. De behöriga myndigheterna bör i detta sammanhang utnyttja informationen från bedömningen av andra ÖUP-delar, från jämförelsen mellan värdepappersföretaget och jämförelsegruppen och från alla andra tillsynsaktiviteter. Bedömningen av kapitalriskerna bör göras på ett proportionerligt sätt, dvs. genom en justering av analysens detaljnivå med beaktande av värdepappersföretagets art, storlek och komplexitet.

Syftet med denna avdelning är att fastställa en gemensam metod för bedömning av enskilda risker och riskhantering och kontroller. Den gör inte anspråk på att vara uttömmande och ger de behöriga myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till andra kriterier som anses vara relevanta baserat på deras erfarenhet och värdepappersföretagets särskilda egenskaper.

Denna avdelning ger behöriga myndigheter vägledning för bedömning av risker och kostnader i samband med en eventuell ordnad avveckling av värdepappersföretaget samt riktlinjer för bedömning och betygsättning av följande kategorier av kapitalrisker i värdepappersföretagens löpande verksamhet:

• a. Kundrisk.
• b. Marknadsrisk.
• c. Företagsrisk.
• d. Andra risker.

Led a–c i punkt 147 är tillämpliga på bedömningen av värdepappersföretag som klassificeras i kategori 1, 2 eller 3, med beaktande av omfattningen av dessa värdepappersföretags auktoriserade verksamhet. När så är lämpligt kan de behöriga myndigheterna beakta led a och c i punkt 147 vid bedömningen av små och icke-komplexa värdepappersföretag som uppfyller kriterierna i artikel 12 i förordning (EU) 2019/2033, med beaktande av relevansen av vissa underkategorier som förtecknas under ovannämnda kapitalrisker för dessa värdepappersföretag. De behöriga myndigheterna bör bedöma en ordnad avveckling av ett värdepappersföretag samt andra risker när det gäller alla värdepappersföretag som omfattas av ÖUP.

50

I kapitlet identifieras även en uppsättning underkategorier för varje riskkategori som måste beaktas vid bedömningen av kapitalrisker. Beroende på hur väsentliga dessa underkategorier är för ett visst värdepappersföretag kan de eventuellt bedömas och betygsättas individuellt.

För att avgöra hur väsentliga underkategorierna är ska de senaste tillgängliga uppgifterna, som också kan kompletteras med tillsynsbedömning, ligga till grund för bedömningen.

De behöriga myndigheterna bör också bedöma andra risker som identifierats som väsentliga för ett visst värdepappersföretag men som inte förtecknas ovan. Dessa andra risker, som inte rimligen kan hänföras till någon av de tre kategorier som anges i led a–c i punkt 147, utgör en separat riskkategori. Följande faktorer kan användas i identifieringsprocessen:

• a. Drivkrafter för kapitalbaskrav.
• b. Risker som identifierats i värdepappersföretagets ICARAP eller stresstester, om sådana finns tillgängliga.
• c. Risker som uppstår till följd av värdepappersföretagets affärsmodell (inbegripet risker som identifierats av andra värdepappersföretag som tillämpar en liknande affärsmodell).
• d. Information från övervakningen av nyckelindikatorer.
• e. Slutsatser och iakttagelser från interna eller externa revisionsrapporter.
• f. Rekommendationer och riktlinjer som utfärdats av EBA samt varningar och rekommendationer som utfärdats av makrotillsynsmyndigheter eller Europeiska systemrisknämnden och som är relevanta för företaget.
• g. Rapporter om överträdelser och incidenter till de behöriga myndigheterna.

De behöriga myndigheterna bör även ta hänsyn till ovannämnda faktorer när de planerar tillsynsintensiteten i samband med bedömningen av en bestämd risk.

De behöriga myndigheterna bör kontrollera värdepappersföretagets efterlevnad av de minimikrav som anges i förordning (EU) 2019/2033 när det gäller krav på kundrisk, marknadsrisk och företagsrisk samt krav på fasta omkostnader. Dessa riktlinjer gör det dock möjligt för de behöriga myndigheterna att utvidga bedömningens omfattning utöver dessa krav för att bilda sig en heltäckande bild av kapitalrisker. De behöriga myndigheterna bör särskilt identifiera situationer där vissa risker eller riskelement inte i tillräcklig utsträckning täcks av minimikapitalbaskraven, trots att kraven i förordning (EU) 2019/2033 uppfylls. Till exempel kan eftersläpningen på grund av användningen av rullande medelvärde för vissa K-faktorer plana ut aktivitetstoppar och användning av anknutna ombud i stället för intern personal leder till att kostnaderna underskattas. Denna bedömning bör användas som underlag vid fastställandet av krav på ytterligare kapitalbas enligt avsnitt 7.2.1.

51

Vid genomförandet av de metoder som anges i denna avdelning bör de behöriga myndigheterna använda information från övervakningen av nyckelindikatorer, i enlighet med avdelning 3. De behöriga myndigheterna bör använda andra kvantitativa och kvalitativa indikatorer när så är relevant för denna bedömning.

När de behöriga myndigheterna gör sina bedömningar bör de använda alla tillgängliga informationskällor, inbegripet lagstadgad rapportering, ad hoc-rapportering, värdepappersföretagets interna mått och rapporter (inklusive internrevisionsrapporter, riskhanteringsrapporter, information från ICARAP), rapporter från inspektioner på plats och externa rapporter (inbegripet värdepappersföretagets meddelanden till investerare och kreditvärderingsinstitut). Även om bedömningen ska vara företagsspecifik bör jämförelser med jämförelsegrupper övervägas för att identifiera potentiell exponering mot kapitalrisker. Jämförelsegrupper bör därför fastställas för varje enskild risk och kan skilja sig från de jämförelsegrupper som identifieras för affärsmodellsanalysen eller andra analyser.

För varje riskkategori bör de behöriga myndigheterna bedöma och återspegla följande i riskbetyget:

• a. Inneboende risk (riskexponeringar).
• b. Riskhanterings- och kontrollfunktionernas kvalitet och effektivitet.

De behöriga myndigheterna bör återspegla resultatet av bedömningen av varje riskkategori i en sammanfattning av slutsatserna som ger en förklaring av de viktigaste riskfaktorerna och ett riskbetyg, i enlighet med vad som anges i följande avsnitt.