9.4. Tillsynsmyndighetens reaktion på en situation där TSCR eller OCR inte uppfylls

För att få en heltäckande uppfattning om riskprofilen när det gäller institutets likviditet och finansiering och hur de är sammankopplade, bör de behöriga myndigheterna även granska systemet för styrning och riskhantering som ligger till grund för institutets likviditets- och finansieringsrisk. De behöriga myndigheterna bör i det sammanhanget utvärdera:

• a. likviditetsrisk och finansieringsstrategi samt aptit för likviditets- och finansieringsrisk,
• b. organisation, policyer och rutiner,
• c. identifiering, mätning, hantering, uppföljning och rapportering av risker,
• d. institutets likviditets-/finansieringsspecifika stresstester,
• e. ramen för intern kontroll av hantering av likviditetsrisk och finansieringsrisk,
• f. institutets beredskapsplaner och återhämtningsplaner för likviditet,
• g. institutets finansieringsplaner.

Strategi och riskaptit för likviditets- och finansieringsrisk

De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har en sund, tydligt formulerad, dokumenterad och kommunicerad strategi och aptit för likviditets- och finansieringsrisker, godkänd av ledningsorganet. Vid denna bedömning bör de behöriga myndigheterna bland annat ta hänsyn till ledningsorganets roll när det gäller att fastställa, godkänna och se över strategin och aptiten för likviditets- och finansieringsrisker (inbegripet dess viktigaste underliggande antaganden), ledningsorganets korrekta genomförande av denna strategi samt dess lämplighet för institutet med tanke på dess affärsmodell, övergripande risktolerans, roll i det finansiella systemet, finansiella ställning och finansieringskapacitet.

Organisation, policyer och rutiner

De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har en lämplig organisatorisk ram och lämpliga styrformer för hantering av likviditets- och finansieringsrisk, inbegripet en robust ILAAP-ram i enlighet med avdelning 5 punkt 91 i dessa riktlinjer. Vidare bör de bedöma om institutet har infört lämpliga mät- och kontrollfunktioner, med tillräckliga personalresurser och tekniska resurser för att utveckla och genomföra dessa funktioner och utföra de övervakningsuppgifter som krävs. Kontrollen och övervakningen av likviditetsrisker för system och processer bör skötas av en oberoende funktion.

De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har lämpliga policyer och rutiner för hantering av likviditets- och finansieringsrisk och om dessa är förenliga med institutets aptit för likviditetsrisk. Detta inbegriper en bedömning av huruvida institutets policyer och rutiner är lämpligt definierade, formaliserade och effektivt kommunicerade inom hela institutet. Ledningsorganet bör godkänna och regelbundet se över policyer och rutiner, och detta bör genomföras av den verkställande ledningen.

De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutets metod för att bevara marknadstillträdet på sina betydande finansieringsmarknader är tillräcklig, inbegripet alla tester av marknadstillträde som har gjorts, institutets metod för att upprätthålla en kontinuerlig närvaro på marknaderna (för specifika små institut eller specialiserade affärsmodeller är det inte relevant att testa tillträdet till marknaderna), institutets metod för att utveckla starka relationer med finansiärer och eventuella bevis på att institutet skulle fortsätta att ha fortlöpande marknadstillträde under stressade förhållanden.

Identifiering, mätning, hantering, övervakning och rapportering av risker

De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har ett lämpligt system och ett lämpligt it-system för att identifiera och mäta likviditets- och finansieringsrisker, med hänsyn till institutets storlek och komplexitet, riskaptit och risktagningsförmåga. De bör ta hänsyn till följande faktorer:

• a. Om institutet har infört lämpliga metoder för att planera sitt kassaflöde över lämpliga tidsspann, såväl under normala förhållanden som vid stress, samt för samtliga väsentliga riskfaktorer.
• b. Om institutet använder lämpliga antaganden och metoder som granskas regelbundet och som tar hänsyn till att det finns ett samband mellan olika risker (kreditrisk, marknadsrisk, ränterisk i bankboken etc.) som uppstår i poster både i och utanför balansräkningen.
• c. Om institutet är medvetet om sin förmåga att få tillgång till finansiella instrument där de finns, med hänsyn till eventuella rättsliga, regleringsmässiga och operativa restriktioner för användningen av dessa, t.ex. tillgångar som inte är tillgängliga på grund av inteckning med olika tidshorisonter.

De behöriga myndigheterna bör bedöma om instituten har en lämplig rapporteringsram för likviditets- och finansieringsrisk som har godkänts av den verkställande ledningen. De bör ta hänsyn till kvaliteten på de informationssystem och interna informationsflöden som används för att generera rapportering och huruvida rapporteringen är begriplig för målgruppen, korrekt och användbar (t.ex. i rätt tid, inte alltför komplex, med rätt omfattning). Rapporteringen bör regelbundet göras till lämpliga mottagare (t.ex. ledningsorganet, den verkställande ledningen eller en riskhanteringskommitté).

De behöriga myndigheterna bör bedöma hur lämplig processen för att mäta intradagslikviditetsrisken är, framför allt för de institut som deltar i betalnings-, avvecklings- och clearingsystem. De bör ta hänsyn till om institutet på lämpligt sätt övervakar och kontrollerar kassaflöden och tillgängliga likvida resurser för att uppfylla kraven på intradagslikviditet och prognoser när kassaflöden kommer att uppstå under dagen, och om institutet utför lämpliga specifika stresstester för intradagstransaktioner, även med beaktande av affärsutveckling (t.ex. möjligheten till direktbetalningar).

De behöriga myndigheterna bör bedöma om institutet har en lämplig uppsättning likviditets- och finansieringsindikatorer. De bör beakta:

• a. Huruvida indikatorerna på ett adekvat sätt återspeglar institutets profil för likviditetsrisk, inbegripet graden av diversifiering av tillgångarna i likviditetsbufferten och överensstämmelsen mellan valutadenomineringen av deras likvida tillgångar och fördelningen per valuta av deras likviditetsutflöden.
• b. Huruvida indikatorerna på ett adekvat sätt täcker centrala aspekter av likviditetsrisk i samband med potentiella s.k. ”cliff risks”, t.ex. koncentrationen av utflödenas löptider (även med beaktande av eventuella förtida tillbakadraganden av skulder) samt centralbankernas stödprogram.
• c. Huruvida indikatorerna gör det möjligt att identifiera institutets strukturella sårbarheter i fråga om finansiering, inklusive eventuella koncentrationer till vissa marknader, valutor, motparter och löptider.
• d. Huruvida indikatorerna ger en inblick i institutets möjligheter att behålla finansiering (oberoende av vad som antas i likviditetstäckningskvoten eller den stabila nettofinansieringskvoten), inbegripet en uppdelning i homogena kategorier i enlighet med deras riskegenskaper och andelen insättningar som inte omfattas av ett system för insättningsgaranti eller insättningsförsäkring.

Instituten bör kunna visa att indikatorerna är tillräckligt dokumenterade, granskas regelbundet, används som underlag för att fastställa institutets risktolerans, ingår i ledningens rapportering och används för att fastställa operativa limiter.