Mål

Även om dessa gemensamma riktlinjer inte omfattar finanssektorövergripande stresstester bör de behöriga myndigheterna, där så är möjligt, samordna arbetet mellan olika finansiella sektorer för att säkerställa en konsekvent strategi för ESG-riskbedömning och underlätta datadelning när så är lämpligt. Bank-, försäkrings- och värdepapperstillsynsmyndigheterna bör samarbeta för att bidra till att identifiera och skapa överföringskanaler (till exempel den roll som försäkringar spelar för säkerheter för banklån), anpassa scenarioantaganden och förhindra kryphål i regelverket.

De behöriga myndigheterna bör i den mån det är möjligt säkerställa att hänsyn tas till sammanlänkningar och spridningseffekter mellan finansiella sektorer i samband med ESG-stresstesterna. De bör överväga hur ESG-relaterade risker kan sprida sig genom det finansiella systemet och förvärra sårbarheter inom bank- och försäkringssektorn, tillgångsförvaltningen och andra finansiella sektorer.

När de behöriga myndigheterna fastställer principerna och gör metodologiska överväganden bör de besluta om stresstestets lämpligaste utformning och egenskaper på grundval av dess avsedda mål.

Tillämpningsområde

De behöriga myndigheterna bör tydligt definiera täckningen i fråga om portföljer, sektorer, geografiska områden och verksamheter för att säkerställa en balanserad och pragmatisk strategi som återspeglar mognadsgraden hos tillgängliga metoder och data.

För gränsöverskridande finansiella grupper bör de behöriga myndigheterna säkerställa att alla relevanta enheter ingår i bedömningen.

På grundval av målet och tidshorisonten bör de behöriga myndigheterna säkerställa att balansen mellan kvantitativ och kvalitativ information är tillräcklig för undersökningens syfte (⁶ ).

Tidshorisont

Valet av tidshorisont bör anpassas till det avsedda syftet med stresstestet:

• ▪ Vid bedömningen av den finansiella motståndskraften mot negativa men möjliga chocker bör en kortsiktig tidshorisont (t.ex. upp till 5 år) tillämpas, i linje med traditionella stresstestmetoder.
• ▪ Vid bedömningen av motståndskraften hos de finansiella enheternas affärsmodell och affärsstrategi bör en långsiktigare tidshorisont antas (minst 10 år, beroende på affärsverksamheten och de finansiella enheternas långsiktiga åtaganden).

Scenarioutformning

De behöriga myndigheterna bör identifiera och välja stresstestscenarier på grundval av målen för testet. De bör överväga att använda scenarier som bygger på den senaste vetenskapliga kunskapen och som utarbetats av allmänt erkända internationella eller regionala organisationer (⁷ ). De uppmuntras också att utnyttja sektoriella och regionala utvecklingsbanor för att sörja för en lämplig uppdelning av makroekonomiska variabler hos de finansiella enheterna samtidigt som scenariernas övergripande interna enhetlighet upprätthålls.

När så är möjligt bör de behöriga myndigheterna beakta sammansatta risker, dvs. de ytterligare effekter som uppstår till följd av samtidiga eller på varandra följande chocker (oavsett om det rör sig om ESG-relaterade eller mer övergripande makroekonomiska chocker). Dessutom bör de, när så är relevant, sträva efter att bedöma andrahandseffekter, dvs. de indirekta och förstärkta konsekvenserna av de inledande ESG-chockerna, antingen genom att införliva dem direkt i scenarierna eller som en kompletterande analys.

I syfte att integrera väsentliga ESG-risker i kortsiktiga stresstester bör de behöriga myndigheterna, när så är möjligt och lämpligt, bygga vidare på den scenarioutformning som används i traditionella stresstester, anpassa den för att återspegla ESG-specifika överföringskanaler och införliva nya variabler som är relevanta för ESG-risker.

När de behöriga myndigheterna utför mer långsiktiga ESG-stresstester bör de beakta flera olika scenarier som omfattar det breda spektrumet av möjliga utfall och allvarlighetsgrader (t.ex. inklusive kritiska brytpunkter). Referensscenariot kan bygga på den finansiella enhetens eget centrala scenario, som kan fungera som riktmärke för att testa effekterna av alternativa, väsentligt olika utvecklingsbanor när det gäller strategins och affärsmodellens motståndskraft (t.ex. via riskjusterade lönsamhetsuppskattningar).

(⁶ ) Med tanke på det antagande som krävs när det gäller fastställande av scenarier och modelleringsfrågor gäller som en allmän princip att ju längre tidshorisonten är, desto större blir beroendet av kvalitativ snarare än kvantitativ information (t.ex. förväntas ingen exakt omräkning av kapital- och solvensmåttet på lång sikt).

(⁷ ) Exempel i fallet klimatrisker: Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), nätverket för miljöanpassning av det finansiella systemet (NGFS), Internationella energiorganet (IEA), FN:s miljöprogram (Unep), Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) eller nationella statliga eller icke-statliga organ.