+Riktlinjer om kreditgivning och övervakning (EBA/GL/2020/06)
---+1. Efterlevnad och rapporteringsskyldigheter
------+Riktlinjernas status
---------+1. Detta dokument innehåller riktlinjer som har utfärdats enligt artikel 16 i förordning (EU) nr …
---------+2. I riktlinjerna anges Europeiska bankmyndighetens (EBA) syn på lämplig tillsynspraxis inom det …
------+Rapporteringskrav
---------+3. Enligt artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska de behöriga myndigheterna meddela EBA att …
---------+4. Anmälningarna kommer att offentliggöras på EBA:s webbplats i enlighet med artikel 16.3 i …
---+2. Syfte, tillämpningsområde och definitioner
------+Syfte
---------+5. I dessa riktlinjer anges interna styrningsformer, processer och mekanismer, enligt vad som …
------+Tillämpningsområde
---------+6. Riktlinjerna gäller institut som omfattas av definitionen i artikel 4.1.3 i förordning (EU) nr …
---------+7. Riktlinjerna gäller institutens interna styrning och förfaranden i samband med …
---------+8. Avsnitten 4 och 8 gäller all kreditrisk som institut tar, med undantag för räntebärande …
---------+9. Avsnitten 5 och 6 gäller för lån till konsumenter, mikroföretag och småföretag samt medelstora …
---------+10. De behöriga myndigheterna får överväga att tillämpa avsnitten 6 och 7 på kreditgivare som …
---------+11. När en egendom, i samband med fastighetsutlåning, används för flera olika ändamål, t.ex. som …
---------+12. De behöriga myndigheterna bör se till att instituten tillämpar dessa riktlinjer på individuell …
------+Adressater
---------+13. Dessa riktlinjer riktar sig till behöriga myndigheter så som de definieras i artikel 4.2 i …
------+Definitioner
---------+14. Begrepp som används och definieras i förordning (EU) nr 575/2013, direktiv 2013/36/EU, direktiv …
---------+15. Dessutom gäller följande definitioner i dessa riktlinjer: en kreditkommitté eller …
------+Proportionalitet
---------+16. För att säkerställa en proportionerlig tillämpning av dessa riktlinjer bör följande kriterier …
---------+17. När det gäller utlåning till konsumenter bör instituten och kreditgivarna se till att …
---+3. Genomförande
------+Tillämpningsdatum
---------+18. Riktlinjerna gäller från och med den 30 juni 2021.
---------+19. Avsnitten 5 och 6 gäller lån och förskott som beviljats efter den 30 juni 2021. Avsnitt 5 …
---------+20. Avsnitt 7 gäller all värdering, övervakning och omvärdering av säkerheter i form av fast …
---------+21. Avsnitt 8 gäller alla kreditfaciliteter som har beviljats efter 30 juni 2021.
------+Övergångsbestämmelser
---------+22. Även om dessa specifika bestämmelser i riktlinjerna omfattas av följande övergångsbestämmelser …
------+Upphävande
---------+23. Följande riktlinjer ska upphävas med verkan från den dag då dessa riktlinjer ska börja …
---+4. Intern styrning för kreditgivning och övervakning
------+24. Utöver bestämmelserna i EBA:s riktlinjer om intern styrning bör instituten tillämpa ytterligare …
------+4.1 Kreditriskstyrning och kreditriskkultur
---------+25. Ledningsorganet, enligt vad som avses i EBA:s riktlinjer om intern styrning, bör när det gäller …
---------+26. Instituten bör utveckla en kreditriskkultur som en del av den övergripande riskkulturen genom …
---------+27. Kreditriskkulturen bör omfatta lämpliga ”signaler uppifrån” och se till att kredit beviljas …
---------+28. Instituten bör se till att en kreditriskkultur effektivt införs på alla nivåer inom institutet …
---------+29. Instituten bör anta policyer och förfaranden för att övervaka att all personal som deltar i …
------+4.2 Kreditriskaptit, kreditriskstrategi och kreditriskgränser
---------+30. Kreditriskaptiten, kreditriskstrategin och den övergripande kreditriskpolicyn bör anpassas till …
---------+31. Kreditriskaptiten bör införas med stöd av lämpliga kreditriskmått och -limiter. Dessa mått och …
---------+32. Instituten bör se till att kreditriskaptiten och tillhörande mått och limiter sprids nedåt på …
---------+33. Vid hantering av koncentrationsrisk bör instituten fastställa kvantitativa interna …
------+4.3 Policyer och förfaranden för kreditrisk
---------+34. Instituten bör i sina policyer och förfaranden för kreditrisk fastställa kriterierna för …
---------+35. Policyer och förfaranden för kreditrisk bör ha som syfte att främja en proaktiv strategi för …
---------+36. Policyer och förfaranden för kreditrisk bör omfatta alla utlåningsverksamheter …
---------+37. Policyer och förfaranden för kreditrisk bör omfatta särskilda policyer och förfaranden för …
---------+38. Policyer och förfaranden för kreditrisk bör innehålla följande uppgifter: a. Policyer …
---------+39. Inom ramverket för sina kreditriskpolicyer och kreditriskförfaranden och med utgångspunkt i …
---------+40. För de kreditprodukter som erbjuds konsumenter bör instituten se till att kriterierna för …
---------+41. I sina policyer och förfaranden för kreditrisk som berör kreditbeslut enligt punkt 38 a och …
---------+42. Instituten bör se till att policyerna och förfarandena för kreditrisk är utformade för att …
---------+43. Instituten bör regelbundet se över policyer och förfarandena för kreditrisk, och för detta …
---------+44. Instituten bör också i sina policyer ange hur de identifierar, bedömer och hanterar de risker …
---------+45. Instituten bör ha interna processer för att säkerställa att den information som erhållits för …
---------+46. Instituten bör ha policyer och förfaranden som ser till att utbetalningen av lån görs i …
---------+47. Som en del av sina policyer och förfaranden bör instituten ha fastställt en övergripande …
---------+48. Omfattningen och införandet av ett instituts definition av en transaktion som medför en hög …
---------+49. Instituten bör fastställa sin riskaptit och strategi för transaktioner som medför en hög …
---------+50. Instituten bör fastställa sin riskaptit gällande syndikering av transaktioner som medför en hög …
---------+51. Instituten bör upprätta en sund styrningsstruktur för transaktioner som medför en hög …
---------+52. Instituten bör se till att alla transaktioner som medför en hög skuldsättningsgrad ses över på …
---------+53. Vid användning av teknikbaserad innovation för kreditgivningsändamål bör instituten göra …
---------+54. När instituten använder automatiska modeller för kreditprövning och kreditbeslut bör de förstå …
---------+55. Instituten bör ha lämplig dokumentation gällande modellen som omfattar a. metoder, antaganden …
---------+56. Instituten bör införliva ESG-faktorer och därmed tillhörande risker i sina policyer för …
---------+57. Instituten bör ta hänsyn till de risker som är förknippade med ESG-faktorer på låntagarnas …
---------+58. Institut som tillhandahåller eller planerar att tillhandahålla miljömässigt hållbara …
---------+59. Instituten bör anpassa sina policyer och förfaranden för miljömässigt hållbar utlåning till …
---------+60. Instituten bör ha en lämplig datainfrastruktur såväl som relevanta policyer och förfaranden för …
---------+61. Datainfrastrukturen bör vara detaljerad och tillräckligt ingående för att omfatta specifik …
---------+62. För att utforma och underhålla datainfrastrukturen bör instituten överväga att använda …
------+4.4 Kreditbeslutsfattande
---------+63. Instituten bör upprätta ett tydligt och väldokumenterat ramverk för kreditbeslut som skapar en …
---------+64. Kreditbeslutsfattarnas struktur bör vara i linje med och integreras i kreditriskaptiten …
---------+65. Inom ramverket för kreditbeslutsfattande bör varje beslutsfattares befogenheter och …
---------+66. Vid delegering av befogenheter för kreditbeslutsfattande till personalen, inbegripet …
---------+67. Ramverket för kreditbeslutsfattande bör ta hänsyn till riskperspektivet i beslutsfattandet. Den …
---------+68. Ramverket bör även innehålla detaljer om hur kreditkommittéerna fungerar och deras ledamöters …
---------+69. Om instituten beviljar särskilda vetorätter med anknytning till positiva kreditbeslut till …
---------+70. Instituten bör se till att beslut som fattas av kreditbeslutsfattare är opartiska och objektiva …
---------+71. Oaktat de styrningsstrukturer som införts i institut för att upprätta ramverket för …
------+4.5 Ramverk för kreditriskhantering och intern kontroll
---------+72. I enlighet med EBA:s riktlinjer om intern styrning bör instituten införa ett robust och …
---------+73. Riskhantering och interna kontroller av kreditrisker bör integreras i institutets övergripande …
---------+74. Instituten bör inrätta regelbundna och öppna rapporteringsmekanismer så att ledningsorganet …
---------+75. Instituten bör på ett tydligt och öppet sätt fastställa fördelningen av ansvar och befogenheter …
---------+76. De affärsområden och enheter som ger upphov till kreditrisken bör i första hand ansvara för …
---------+77. Instituten bör ha en riskhanteringsfunktion, i linje med EBA:s riktlinjer om intern styrning …
---------+78. Vid tillämpningen av punkt 75 bör instituten beakta följande områden/uppgifter: a. Utveckling …
------+4.6 Resurser och färdigheter
---------+79. Instituten bör ha tillräckligt med resurser och anställda avsatta till kreditrisktagande och i …
---------+80. Instituten bör se till att de anställda som deltar i kreditgivningen, särskilt när det gäller …
---------+81. Personal som deltar i kreditgivning, inbegripet kreditbeslut, kreditriskhantering och …
------+4.7 Ersättning
---------+82. Som en del av kraven i institutens ersättningspolicy enligt artiklarna 74, 75 och 92 i direktiv …
---------+83. Institutens ersättningspolicy och ersättningspraxis bör särskilt säkerställa att resultat- och …
---+5. Förfaranden för kreditgivning
------+5.1 Information och dokumentation
---------+84. Institut och kreditgivare bör ha tillräcklig, korrekt och aktuell information och uppgifter som …
---------+85. Vid kreditprövningen av konsumenter bör institut och kreditgivare ha tillgång till och använda …
---------+86. Vid kreditprövningen av mikro-, små, medelstora och stora företag bör instituten ha tillgång …
---------+87. Institut och kreditgivare får använda den redan tillgängliga informationen och uppgifter för …
---------+88. Om informationen och uppgifterna inte är lättillgängliga bör instituten och kreditgivarna samla …
---------+89. Om instituten och kreditgivarna har farhågor gällande riktigheten och tillförlitligheten i …
---------+90. Institut och kreditgivare bör ha en korrekt enhetlig syn på kunden som gör det möjligt att …
---------+91. Om låntagaren sannolikt kommer att ställas inför ekonomiska svårigheter när det gäller att …
---------+92. Om ett låneavtal inkluderar garantier från tredje part bör instituten och kreditgivarna ha …
---------+93. Om låntagaren är medlem i en grupp av kunder med inbördes anknytning bör instituten samla in …
---------+94. Institut och kreditgivare bör dokumentera den information och de uppgifter som leder till …
------+5.2 Kreditprövning av låntagaren
---------+95. Instituten bör analysera låntagarens låneansökan för att säkerställa att ansökan är i linje med …
---------+96. Instituten och kreditgivarna bör, i enlighet med relevant konsumentskyddslagstiftning, bedöma …
---------+97. Säkerheter, när det gäller utlåning mot säkerhet, bör inte i sig vara ett avgörande kriterium …
---------+98. Vid bedömningen av låntagarens förmåga att uppfylla skyldigheterna i låneavtalet bör institut …
---------+99. Om låneansökan lämnas in gemensamt av mer än en låntagare bör institut och kreditgivare göra …
---------+100. Om ett låneavtal omfattar någon form av garanti från tredje part bör instituten bedöma nivån …
---------+101. För att bedöma låntagarens förmåga att uppfylla skyldigheterna i låneavtalet bör instituten …
---------+102. I detta avsnitt anges vidare faktorer som är relevanta för bedömningen av låntagarens …
---------+103. Om så är nödvändigt bör institut och kreditgivare göra rimliga utredningar, särskilt när det …
---------+104. Om lånetiden sträcker sig längre än låntagarens förväntade pensionsålder bör instituten och …
---------+105. Instituten och kreditgivarna bör se till att låntagarens förmåga att uppfylla skyldigheterna i …
---------+106. Vid bedömningen av låntagarens förmåga att uppfylla skyldigheterna i låneavtalet bör …
---------+107. Som en del av kreditprövningen bör instituten och kreditgivarna genomföra känslighetsanalyser …
---------+108. Vid lån i utländsk valuta enligt definitionen i artikel 4.28 i direktiv 2014/17/EU bör …
---------+109. För låneavtal som avser en fast egendom i vilka det uttryckligen anges att den fasta egendomen …
---------+110. När det gäller låneavtal som säkras genom fast egendom, förutom de som omfattas av avsnitt …
---------+111. Om fastigheten fortfarande är under uppförande och är avsedd att efter färdigställande …
---------+112. När det gäller låneavtal som avser en fast egendom där det uttryckligen anges att den fasta …
---------+113. Som en del av kreditprövningen bör instituten genomföra känslighetsanalyser för att återspegla …
---------+114. I detta avsnitt anges vidare de krav för bedömning av låntagarens kreditvärdighet som avses i …
---------+115. Om så är nödvändigt bör institut och kreditgivare göra rimliga utredningar, särskilt när det …
---------+116. Instituten och kreditgivarna bör se till att låntagarens förmåga att uppfylla skyldigheterna i …
---------+117. Som en del av kreditprövningen bör institut och kreditgivare, i förekommande fall, genomföra …
---------+118. Instituten bör bedöma låntagarens nuvarande och framtida förmåga att uppfylla skyldigheterna i …
---------+119. Instituten bör anse att kassaflödet från låntagarens ordinarie affärsverksamhet och eventuella …
---------+120. Vid bedömningen av låntagarens kreditvärdighet bör instituten lägga tonvikt vid hur …
---------+121. Vid utförandet av kreditprövningen bör instituten a. analysera låntagarens finansiella …
---------+122. Instituten bör göra kreditprövningen i förhållande till lånets egenskaper, såsom lånets art …
---------+123. För att bedöma låntagarens förmåga att uppfylla skyldigheterna i låneavtalet bör instituten …
---------+124. Om låntagaren är medlem i en grupp av kunder med inbördes anknytning bör instituten göra …
---------+125. När det gäller utlåningsverksamheter med gränsöverskridande inslag (t.ex. handelsfinansiering …
---------+126. Instituten bör bedöma låntagarens exponering för ESG-faktorer, särskilt miljöfaktorer och …
---------+127. För att identifiera låntagare som är direkt eller indirekt utsatta för ökad risk med …
---------+128. Vid analysen av den finansiella ställningen inom ramen för kreditprövningen enligt ovan, bör …
---------+129. Instituten bör se till att de finansiella prognoser som används i analysen är realistiska och …
---------+130. När instituten beviljar lån till holdingbolag bör de bedöma den finansiella ställningen, både …
---------+131. Vid bedömningen av låntagarnas finansiella ställning bör instituten bedöma hållbarheten i den …
---------+132. Instituten bör bedöma låntagarnas affärsmodell och affärsstrategi, även i förhållande till …
---------+133. Instituten bör bedöma låntagarens kunskap, erfarenhet och förmåga att hantera en …
---------+134. Instituten bör bedöma affärsplanens genomförbarhet och tillhörande finansiella prognoser, i …
---------+135. Instituten bör bedöma hur beroende låntagaren är av viktiga avtal, kunder eller leverantörer …
---------+136. Instituten bör bedöma huruvida låntagaren eventuellt är beroende av en nyckelperson och vid …
---------+137. Instituten bör bedöma eventuella pantsatta säkerheter som används för riskreducering mot de …
---------+138. Instituten bör bedöma eventuella garantier, covenanter, negativa klausuler och …
---------+139. När det är relevant för kreditbeslut bör instituten bedöma låntagarens möjligheter att erhålla …
---------+140. Om ett låneavtal omfattar någon form av garanti från tredje part bör instituten bedöma nivån …
---------+141. Instituten bör bedöma låntagarens nuvarande och framtida förmåga att uppfylla skyldigheterna i …
---------+142. Instituten bör anse att kassaflödet från låntagarens ordinarie affärsverksamhet och eventuella …
---------+143. Vid bedömningen av låntagarens kreditvärdighet bör instituten lägga tonvikt vid hur …
---------+144. Vid utförandet av kreditprövningen bör instituten a. analysera låntagarens finansiella …
---------+145. Instituten bör göra kreditprövningen i förhållande till lånets egenskaper, såsom lånets art …
---------+146. Instituten bör bedöma låntagarens exponering för ESG-faktorer, särskilt miljöfaktorer och …
---------+147. Om låntagaren är medlem i en grupp av kunder med inbördes anknytning bör instituten göra …
---------+148. När det gäller utlåningsverksamheter med gränsöverskridande inslag (t.ex. handelsfinansiering …
---------+149. För att identifiera låntagare som är direkt eller indirekt utsatta för ökade risker med …
---------+150. Vid analysen av den finansiella ställningen inom ramen för kreditprövningen enligt ovan, bör …
---------+151. Instituten bör se till att de prognoser som används i analysen är realistiska och rimliga och …
---------+152. Instituten bör också bedöma låntagarens framtida lönsamhetspotential för att mäta effekterna …
---------+153. Instituten bör göra en bedömning av låntagarens kassaflödescykel för att mäta den tid det tar …
---------+154. Instituten bör, när så är relevant, bedöma dessa finansiella mått gentemot de mått och …
---------+155. När instituten beviljar lån till holdingbolag, bör de bedöma den finansiella ställningen, både …
---------+156. Instituten bör bedöma hållbarheten i låntagarens finansiella ställning och den framtida …
---------+157. Denna känslighetsanalys bör ta hänsyn till alla allmänna, tillgångsklasspecifika och …
---------+158. När instituten utför en känslighetsanalys av låntagarens återbetalningsförmåga under negativa …
---------+159. Instituten bör bedöma låntagarnas affärsmodell och affärsstrategi, inklusive i relation till …
---------+160. Instituten bör bedöma låntagarens kunskap, erfarenhet och förmåga att hantera en …
---------+161. Instituten bör bedöma affärsplanens genomförbarhet och tillhörande finansiella prognoser, i …
---------+162. Instituten bör bedöma hur beroende låntagaren är av viktiga avtal, kunder eller leverantörer …
---------+163. Instituten bör bedöma eventuella pantsatta säkerheter mot de krav på säkerheter som anges …
---------+164. Instituten bör bedöma eventuella garantier, covenanter, negativa klausuler och …
---------+165. Instituten bör bedöma låntagarens möjligheter att erhålla tillskott av eget kapital och …
---------+166. Om ett låneavtal omfattar någon form av garanti från tredje part, bör instituten bedöma nivån …
---------+167. Om betalningsströmmarna i transaktionerna som rör syndikerade lån eller projektfinansiering …
---------+168. Vid bedömningen av låntagarnas kreditvärdighet vid lån för kommersiella fastigheter, bör …
---------+169. Instituten bör bedöma och kontrollera låntagarens erfarenhet av den kommersiella fastighetens …
---------+170. Instituten bör göra en bedömning av fastighetens intäktsgenererande kapacitet och en bedömning …
---------+171. Vid bedömningen av låntagarens återbetalningsförmåga bör instituten i förekommande fall bedöma …
---------+172. Vid bedömningen av möjligheterna att återuthyra fastigheten bör instituten redovisa …
---------+173. När amorteringsfria lån tas ut för kommersiell fastighet bör instituten bedöma kassaflödet för …
---------+174. När det gäller känslighetsanalyser som genomförs under ogynnsamma marknadshändelser och …
---------+175. Vid bedömningen av låntagarnas kreditvärdighet vid utlåning till fastighetsutveckling bör …
---------+176. Kreditprövningen bör, i linje med lånets livscykel, omfatta både utvecklingsfasen, inbegripet …
---------+177. Vid bedömningen av utvecklingsfasen bör instituten fastställa att låntagaren a. har en rimlig …
---------+178. Instituten bör se till att kostnadsberäkningen för projektet omfattar medel avsatta för …
---------+179. Instituten bör göra en bedömning av genomförbarheten av all prognostiserad nettobehållning …
---------+180. Instituten bör vid behov genomföra platsbesök, i förekommande fall tillsammans med en person …
---------+181. Förutom att bedöma låntagarens kreditvärdighet bör institut, när det är relevant (t.ex. vid …
---------+182. Vid bedömningen av låntagarnas kreditvärdighet vid transaktioner som medför en hög …
---------+183. Instituten bör göra en omfattande bedömning av låntagarens förmåga att återbetala skulden …
---------+184. Vid bedömningen av låntagarnas kreditvärdighet vid fartygs- och offshorefinansiering, bör …
---------+185. Instituten bör också beakta andra faktorer. Sådana kan till exempel vara utbud och efterfrågan …
---------+186. När det gäller lån till byggande av fartyg bör instituten fastställa att låntagaren a. har en …
---------+187. Vid bedömningen av låntagarnas kreditvärdighet vid projektfinansiering bör institut, utöver de …
---------+188. Instituten bör bedöma den primära källan till återbetalning av lånet, vilket är den intäkt som …
---------+189. Instituten bör i möjligaste mån se till att projektets alla tillgångar samt nuvarande och …
---------+190. Vid bedömningen av projektets utvecklingsfas bör instituten fastställa att låntagaren a. har …
---------+191. Instituten bör se till att kostnadsberäkningen för projektet, som tillhandahålls av …
---------+192. Förutom att bedöma låntagarens kreditvärdighet bör instituten bedöma investerare i projektet …
------+5.3 Kreditbeslut och låneavtal
---------+193. För att genomföra en tillförlitlig och korrekt kreditprövning bör institut och kreditgivare …
---------+194. Kreditprövningen som utförs i enlighet med avsnitt 5.2 bör dokumenteras på ett korrekt sätt …
---------+195. Beslutet att godkänna eller avslå låneansökan (kreditbeslutet) bör fattas av den berörda …
---------+196. Kreditbeslutet bör vara tydligt och väldokumenterat samt omfatta alla villkor och …
---------+197. Kreditbeslutet bör tydligt ange en längsta giltighetsperiod. Om en godkänd transaktion inte …
---------+198. Ingående av kreditavtalet bör inte ske om instituten och kreditgivarna inte har kontrollerat …
---+6. Prissättning
------+199. Prissättningsramverket bör återspegla institutens kreditriskaptit och affärsstrategier …
------+200. Instituten bör överväga att särskilja på sina prissättningsramverk, beroende på typerna av lån …
------+201. Instituten bör fastställa särskilda metoder för prissättning av subventionerade lån, när …
------+202. Instituten bör beakta, och återspegla i prissättningen av lån, alla relevanta kostnader fram …
------+203. När det gäller prissättning och mätning av lönsamhet, inbegripet korssubventionering mellan …
------+204. Instituten bör öppet dokumentera och se över den underliggande ramen för kostnadsfördelningen. …
------+205. Instituten bör införa verktyg för förhandskontroller av transaktioner och genomföra …
---+7. Värdering av fast och lös egendom
------+7.1 Värdering vid utbetalning av krediten
---------+206. Om en kreditfacilitet säkras med en fast eller lös egendom bör instituten se till att …
---------+207. Instituten bör se till att egendomen värderas i enlighet med tillämpliga internationella …
---------+208. I förekommande fall bör instituten ta hänsyn till ESG-faktorer som påverkar säkerhetens värde …
---------+209. Vid ursprungstidpunkten bör instituten se till att värdet av alla säkerheter i form av fast …
---------+210. Genom undantag från punkt 209 får värdet, vid värdering av bostadsfastigheter på välutvecklade …
---------+211. När institut använder sig av externa värderingsmän bör de upprätta en panel (en förteckning) …
---------+212. Instituten bör se till att värderingsmännen ger en opartisk, tydlig, transparent och objektiv …
---------+213. I slutet av värderingsprocessen bör instituten se till att de för varje säkerhet har erhållit …
---------+214. Instituten bör kritiskt granska den värdering de får från värderingsmannen, särskilt med fokus …
---------+215. Vid utbetalning av krediten bör instituten se till att värdet av alla säkerheter i form av lös …
---------+216. I förekommande fall bör instituten i sina policyer och förfaranden fastställa metoder för …
---------+217. När institut använder externa värderingsmän bör de upprätta en panel (en förteckning) av …
---------+218. När det gäller säkerheter i form av lös egendom som är föremål för individuell värdering av en …
---------+219. När det gäller lös egendom som är föremål för en värdering utifrån statistiska modeller bör …
---------+220. Instituten bör ha lämpliga it-processer, it-system och it-möjligheter samt tillräckliga och …
------+7.2 Övervakning och omvärdering
---------+221. Vid övervakning av fastighetsvärdena enligt artikel 208.3 i förordning (EU) nr 575/2013 bör …
---------+222. Instituten bör fastställa lämpliga frekvenser för övervakning av säkerhetens värde, med …
---------+223. Instituten bör se till att alla index och statistiska modeller som används för att övervaka …
---------+224. Instituten bör ha policyer och förfaranden för omvärdering av säkerheter i form av fast …
---------+225. När villkoren för översyn i enlighet med artikel 208.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 är …
---------+226. Om villkoren för översyn i enlighet med artikel 208.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 inte är …
---------+227. Vid övervakning av säkerheter i form av lös egendom kan instituten förlita sig på lämpliga …
---------+228. Instituten bör i sina policyer och förfaranden fastställa metoder för användningen av en …
---------+229. Institutens policyer och förfaranden bör, i förekommande fall, omfatta kriterier för …
---------+230. Instituten bör ha lämpliga it-processer, it-system, it-möjligheter och tillräckliga uppgifter …
------+7.3 Kriterier för värderingsmän
---------+231. Instituten bör se till att den värderingsman som utför värderingen eller omvärderingen a. är …
---------+232. Instituten bör se till att värderingsmannens avgift eller lön och värderingens resultat inte …
---------+233. Instituten bör bedöma värderingsföretagens prestationer, särskilt riktigheten i de värderingar …
---------+234. För att förhindra eventuella intressekonflikter bör instituten vidta rimliga åtgärder, t.ex. …
---------+235. Instituten bör säkerställa en lämplig rotation av värderingsmän och definiera antalet …
------+7.4 Kriterier för avancerade statistiska modeller för värdering
---------+236. Instituten bör i sina policyer och förfaranden fastställa kriterierna för användning av …
---------+237. Instituten bör se till att de avancerade statistiska modeller som används a. är egendoms- och …
---------+238. När instituten använder dessa avancerade statistiska modeller är de ytterst ansvariga för …
---------+239. Instituten bör ha lämpliga it-processer, it-system och it-möjligheter samt tillräckliga och …
---+8. Övervakningsramverk
------+8.1 Allmänna bestämmelser för ramverket för övervakning av kreditrisk
---------+240. Instituten bör ha ett robust och effektivt övervakningsramverk som stöds av en lämplig …
---------+241. Ramverket för övervakning bör göra det möjligt för instituten att hantera och övervaka sina …
---------+242. Instituten bör se till att ramverket för övervakning av kreditrisk är väl definierat och …
---------+243. Instituten bör vid utformningen och implementeringen av sitt ramverk för övervakning av …
---------+244. Övervakningsprocessen bör grundas på uppföljningsåtgärder som ska stödja och leda till …
---------+245. Ramverket för övervakning av kreditrisker bör omfatta följande: a. Låntagares …
---------+246. Ramverket för övervakning och datainfrastrukturen bör möjliggöra för instituten att följa …
---------+247. Instituten bör se till att ramverket för övervakning av kreditrisker och datainfrastrukturen …
---------+248. Som en del av övervakningen och rapporteringen av kreditrisker bör instituten identifiera de …
---------+249. Vid övervakning av kreditrisk bör instituten ha lämpliga metoder och lämplig praxis som gör …
---------+250. Instituten bör se till att operativa mått för kreditriskstyrning är lämpliga för deras …
------+8.2 Övervakning av kreditexponeringar och låntagare
---------+251. Som en del av övervakningen av kreditexponeringar och låntagare bör instituten övervaka alla …
---------+252. Instituten bör också övervaka huruvida låntagaren och säkerheterna ligger i linje med de …
---------+253. Instituten bör kontinuerligt övervaka och bedöma kvaliteten på kreditexponeringarna och …
---------+254. Den pågående övervakningen bör baseras på intern information om kreditfaciliteterna och …
---------+255. Dessutom bör instituten också övervaka koncentrationer gentemot de värden som anges i …
---------+256. Institut som ägnar sig åt syndikering av transaktioner som medför en hög skuldsättningsgrad …
------+8.3 Regelbunden kreditöversyn av låntagare
---------+257. Instituten bör också regelbundet genomföra en kreditöversyn av låntagare som minst utgör ett …
---------+258. Granskningsprocessen och -frekvensen bör vara specifik och stå i proportion till låntagarens …
---------+259. I detta syfte bör instituten också, om så är lämpligt, regelbundet uppdatera relevant …
---------+260. Instituten bör genomföra regelbundna granskningar för att bedöma låntagarens risk för …
---------+261. Kreditöversyner av låntagarna bör omfatta en bedömning av befintliga skulder och låntagarnas …
---------+262. Instituten bör bedöma riskerna förknippade med refinansiering av befintliga skulder och …
---------+263. En regelbunden kreditrisköversyn bör ta hänsyn till både den enskilda och den totala …
---------+264. I tillämpliga fall bör instituten även granska borgensmän som ingår i kreditfacilitetsavtalet. …
---------+265. Förutom att övervaka kreditrelaterade och finansiella mätvärden bör instituten ta hänsyn till …
------+8.4 Övervakning av covenanter
---------+266. När så är lämpligt och tillämpligt på särskilda kreditavtal bör instituten övervaka och göra …
---------+267. I förekommande fall bör instituten övervaka låntagarnas efterlevnad av de covenanter som …
---------+268. Instituten bör också övervaka icke-finansiella covenanter inte bara genom att i förekommande …
------+8.5 Användning av tidiga varningsindikatorer/bevakningslistor vid kreditövervakning
---------+269. Som en del av sitt övervakningsramverk bör instituten utveckla, upprätthålla och regelbundet …
---------+270. När det gäller tidiga varningsindikatorer bör utlösande nivåer ha fastställts med avseende på …
---------+271. Ramen för tidiga varningsindikatorer bör innefatta en beskrivning av deras relevans i …
---------+272. Om instituten identifierar en händelse som utlöst tidiga varningsindikatorer på nivån för …
---------+273. När åtgärderna omfattar samverkan med låntagaren bör instituten ta hänsyn till de individuella …
---------+274. Som en del av sin pågående övervakning av kreditrisken bör instituten beakta följande tecken …
---------+275. När en tidig varningsindikator har utlösts för närmare övervakning och ytterligare utredning …
---------+276. Relevanta kreditbeslutsfattare bör, på grundval av ovannämnda analys och annan relevant …
---------+277. Utlösande av tidiga varningsindikatorer bör leda till en ökad granskningsfrekvens, inbegripet …
---+Bilaga 1 – Kriterier för kreditgivning
------+1. Kriterier för kundgodkännande, dvs. typer av kunder, åldersgränser för kunder, kunders …
------+2. Definition av rimlig inkomst
------+3. Minimikrav för säkerheter
------+4. Minimikrav för garantier
------+5. Maximala lånebelopp
------+6. Maximala löptider för lån
------+7. Amorteringskrav (inbegripet räntetyp för lånen)
------+8. Riskbaserade gränsvärden (koncentration, produkttyp osv.)
------+9. Godtagbara gränser för belåningsgrad (vid utlåning mot säkerhet)
------+10. Godtagbara gränser för lånebeloppet i förhållande till inkomst
------+11. Godtagbara gränser för total skuld i förhållande till inkomst
------+12. Godtagbara gränser för kvoten mellan inkomst/totala kreditåtaganden (inklusive bruttoinkomst …
------+13. Godtagbar maximal storlek på lånet i förhållande till återbetalningsförmåga
------+14. Policy för efterlevnad av makrotillsynskrav, när så är relevant Utlåning till mikroföretag …
------+1. Ytterligare uppgifter om geografiska marknader och ekonomiska sektorer
------+2. Kriterier för kundacceptans, dvs. sannolikhet för fallissemang, externa kreditbetyg, kundtyper …
------+3. Minimikrav för intäkter, kassaflöde och finansiella prognoser
------+4. Minimikrav för säkerheter
------+5. Minimikrav för garantier och kreditförstärkningar
------+6. Minimikrav för godtagbara covenanter
------+7. Krav för låntagarens kreditutnyttjande av lånet
------+8. Maximala lånebelopp
------+9. Lämpliga gränser för lån med delvis regressrätt och utan regressrätt
------+10. Maximala löptider för lån
------+11. Amorteringsplaner och -standarder för godtagbarhet och begränsningar av amorteringsfria lån och …
------+12. Riskbaserade gränsvärden (gällande koncentration, produkttyp osv.)
------+13. Godtagbara gränser för belåningsgrad (för utlåning mot säkerhet)
------+14. Godtagbara gränser för täckningsgrad för skuldbetalning
------+15. Godtagbara gränser för räntetäckningsgrad
------+16. Godtagbara gränser för EBITDA
------+17. Godtagbara gränser för bruttosoliditetsgrad
------+18. Godtagbara gränser för skuldsättningsgraden
------+19. Godtagbara gränser för kvot mellan lån/kostnad
------+20. Godtagbara gränser för kvot mellan kassaflöde/skuldtjänst
------+21. Godtagbara gränser för avkastning på eget kapital
------+22. Godtagbara gränser för kapitaliseringstakt (nettorörelseresultat/marknadsvärde)
------+23. Standarder för att hantera och minska risker förknippade med miljörisker
------+24. Policy för efterlevnad av makrotillsynskrav, när så är relevant Lån för kommersiella …
------+1. De särskilda former av kommersiell fastighet som ett institut avser att finansiera (kontor …
------+2. De miniminivåer för eget kapital som låntagaren ska tillhandahålla och marknadsvärdet på den …
------+3. Riskbaserade limiter för utlåning för spekulativa utvecklingsprojekt.
------+4. Standarder för att bedöma de olika etapperna i utvecklingen/konstruktionen av den kommersiella …
------+5. Miniminormer för krav på fullgörande- och betalningsgarantier samt äganderättsförsäkring.
------+6. Minimistandarder för att säkerställa en miniminivå av tillsyn av byggnadsverksamheten genom en …
------+7. Miniminormer för att effektivt bedöma lämpligheten och erfarenheten hos entreprenörer eller …
------+8. Minimistandarder för krav tillämpliga före leasing/försäljning av kommersiell fastighet. …
------+1. Syftet med finansieringen (dvs. byggande av fartyg, inköp, drift).
------+2. Typen av finansiering (hypotekslån, finansiering av nybyggnationer, lån utan …
------+3. Grundvillkor för låneavtalet (längsta löptid på grundval av fartygets livslängd, högsta bidrag …
------+4. Minimikrav för de intyg som behövs (klassificering, förorening, säkerhet osv.).
------+5. Minimikrav för godtagbara register/”flaggor”.
------+6. Minimikrav för godtagbara klassificeringssällskap.
---+Bilaga 2 – Information och uppgifter gällande kreditprövningen
------+1. Identifikationsbevis.
------+2. Bevis på hemvist.
------+3. I förekommande fall, information om syftet med lånet.
------+4. I förekommande fall, bevis på uppfyllda urvalskriterier i anknytning till lånet.
------+5. Anställningsbevis, inbegripet typ av anställning, sektor, status (t.ex. heltid, deltid …
------+6. Bevis på inkomst eller andra återbetalningskällor (inbegripet årlig bonus, provision, övertid i …
------+7. Information om finansiella tillgångar och skulder, t.ex. redovisning för sparkonto och …
------+8. Information om andra ekonomiska åtaganden, såsom underhåll av barn, utbildningsavgifter och …
------+9. Information om hushållssammansättning och hushållets medlemmar.
------+10. Bevis på skattestatus.
------+11. I förekommande fall, bevis på livförsäkring hos de namngivna låntagarna.
------+12. I förekommande fall, uppgifter från kreditregister, kreditupplysningsbyråer eller andra …
------+13. Information om säkerheten, om sådan finns.
------+14. Bevis på äganderätten till säkerheten.
------+15. Bevis på säkerhetens värde.
------+16. Bevis på försäkring av säkerheten.
------+17. Information om garantier, andra kreditriskreducerande faktorer och garanter, om sådana finns.
------+18. Hyresavtal eller bevis på potentiella hyresintäkter för lån avseende förvärv för uthyrning, om …
------+19. Tillstånd och kostnadsberäkningar, om tillämpligt, för fastighetsbyggande och förbättringslån. …
------+1. Information om syftet med lånet.
------+2. I förekommande fall, bevis för syftet med lånet.
------+3. Finansiella rapporter och medföljande anmärkningar om enskilda enheter och konsoliderade nivåer …
------+4. Reskontrautdrag/rapporter över åldersfördelningen och förfallostrukturen på utestående …
------+5. Affärsplan både för låntagaren och i förhållande till syftet med lånet.
------+6. Finansiella prognoser (balansräkning, resultat, kassaflöde).
------+7. Bevis på skattestatus och skatteskulder.
------+8. Uppgifter från kreditregister eller kreditupplysningsbyråer, som åtminstone omfattar information …
------+9. Information om låntagarens externa kreditbetyg, i förekommande fall.
------+10. Information om befintliga covenanter och låntagarens efterlevnad av dem, i förekommande fall.
------+11. Information om större rättstvister som involverar låntagaren vid tidpunkten för ansökan.
------+12. Information om säkerheten, om sådan finns.
------+13. Bevis på äganderätt till säkerheten, i förekommande fall.
------+14. Bevis på säkerhetens värde.
------+15. Bevis på försäkring av säkerheten.
------+16. Information om säkerhetens verkställbarhet (när det gäller specialutlåning, en beskrivning av …
------+17. Information om garantier, andra kreditriskreducerande faktorer och garanter, om sådana finns.
------+18. Information om låntagarens ägarstruktur avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av …
------+1. Information om hyresnivåer, vakans och hyrestagare, inklusive kontrakt för den särskilda egendom …
------+2. Information om typen av fastighetsportfölj.
------+3. Bevis på portföljens vakansgrad och omsättningshastighet, per fastighetstyp, ålder på …
------+4. Bevis på hyresnivåer per fastighetstyp, ålder på fastigheten och läge.
------+5. Uppgifter om större hyresgäster per fastighetstyp, ålder på fastigheten och dess läge.
------+6. Information om syftet med den fastighet som är förknippad med lånet, med stöd av en …
------+7. Bevis på värdet av säkerheten och enskilda enheter av säkerheten, i förekommande fall. D. …
------+1. Bevis på erfarenhet av liknande projekt och liknande tillgångstyper, t.ex. kontor, detaljhandel …
------+2. Information om alla pågående projekt som utvecklas av låntagaren.
------+3. Bevis på planering och bygglov.
------+4. Information om byggare, arkitekter, ingenjörer och entreprenörer.
------+5. Bevis på kontrakt med entreprenörer och relevant dokumentation om utvecklingsprojekt, inbegripet …
------+6. Information om motiven för utvecklingsprojektet, med stöd av en platsspecifik översyn av utbud …
------+7. Bevis på kostnadsberäkningar och en tidsplan för utvecklingsprojektet, inbegripet medel avsatta …
------+1. Bevis på erfarenhet av liknande typ av fartyg och inom liknande typ av bransch.
------+2. Bevis på äganderätt till tillgångar med information om fartygen, t.ex. namn …
------+3. Information om försäkring och klassificering av tillgångar utförd av ett klassificeringssällskap …
------+4. Bevis på efterlevnad av säkerhets- och miljöbestämmelser som styr sjöfartsindustrin.
------+5. Information, baserad på marknadsdata, om varje typ av fartyg och branschutsikter, t.ex. …
------+6. Bevis på förpliktelser utanför balansräkningen, såsom åtaganden gällande befraktade fartyg och …
------+1. Information om affärsplanen för projektet.
------+2. Bevis på erfarenhet av liknande projekt.
------+3. Information om låntagarens alla pågående projekt.
------+4. Bevis på planering och bygglov med anknytning till projektet.
------+5. Information om byggare, arkitekter, ingenjörer och entreprenörer.
------+6. Bevis på kontrakt med entreprenörer och relevant dokumentation om utvecklingsprojekt, inbegripet …
------+7. Information om motiven för utvecklingsprojektet, med stöd av en platsspecifik översyn av utbud …
------+8. Bevis på kostnadsberäkningar och en tidsplan, inbegripet medel avsatta för oförutsedda utgifter …
---+Bilaga 3 – Mätvärden för kreditgivning och övervakning
------+1. Lån/inkomstkvot.
------+2. Kvot mellan lånekostnad/inkomst.
------+3. Kvot mellan total skuld/inkomst.
------+4. Kvot mellan skuldbetalning/inkomst.
------+5. Belåningsgrad. B. Utlåning till mikroföretag, små, medelstora och stora företag
------+6. Andel eget kapital (eget kapital dividerat med totala tillgångar).
------+7. (Långfristig) skuldsättningsgrad.
------+8. EBITDA.
------+9. Räntetålighet (nettorörelseresultatet/lånebelopp).
------+10. Räntebärande skuld/EBITDA.
------+11. Företagsvärde (summan av marknadsvärdet på stamaktier, marknadsvärdet på preferensaktier …
------+12. Kapitaliseringstakt (nettorörelseresultat/marknadsvärde).
------+13. Tillgångskvalitet.
------+14. Total täckningsgrad för skuldbetalningar (EBITDA) dividerat med den totala skuldbetalningen.
------+15. Täckningsgrad för kontantskuld (likvida nettotillgångar från den löpande verksamheten dividerat …
------+16. Täckningsgrad (totala omsättningstillgångar dividerat med totala kortfristiga skulder).
------+17. Analys av framtida kassaflöden.
------+18. Avkastning på tillgångar.
------+19. Skuldbetalning.
------+20. Kvot mellan lån/kostnad.
------+21. Räntetäckningsgrad.
------+22. Avkastning på eget kapital (nettoinkomst efter ränta och skatt dividerat med genomsnittligt …
------+23. Avkastning på sysselsatt kapital.
------+24. Nettovinstmarginal.
------+25. Omsättningsutveckling. C. Utlåning för fastighetsutveckling
------+26. Kvot mellan fasta tillgångar/eget kapital.
------+27. Belåningsgrad.
------+28. Egendomarnas belägenhet och kvalitet.
------+29. Kvot mellan lån/kostnad.
------+30. Täckningsgrad för skuldbetalningar för verksamheter rörande kommersiella fastigheter.
------+31. Utveckling av beläggningsgrad. Lönsamhet
------+32. Hyresintäkter i förhållande till räntekostnader från kommersiell fastighet. D. Finansiering som …
------+33. Värdet av förvärvets goodwill.
------+34. Ring-fencing.
------+35. Belåningsgrad.
------+36. Efterlevnad av affärsplan.
------+37. Bruttosoliditetsgrad (total skuld dividerat med EBITDA).
------+38. Återbetalningsförmåga. E. Fartygs- och offshorefinansiering
------+39. Bruttosoliditetsgrad.
------+40. Kreditbetyg.
------+41. Återbetalning från kassaflöde från den löpande verksamheten.
------+42. Återbetalning från borgensman.
------+43. Återbetalning från fartygets försäljning.
------+44. Utestående betalningar.
|
English -
European Union -
Financial Industry -
Riktlinjer om kreditgivning och övervakning (EBA/GL/2020/06)
Riktlinjer om kreditgivning och övervakning (EBA/GL/2020/06) https://www.eba.europa.eu/activities/single-rulebook/regulatory-activities/credit-risk/guidelines-loan-origination-and-monitoring – PDF
1. Översikt
| Rubrik |
Reglering |
|
1. Efterlevnad och rapporteringsskyldigheter
|
1. Efterlevnad och rapporteringsskyldigheter
|
|
2. Syfte, tillämpningsområde och definitioner
|
2. Syfte, tillämpningsområde och definitioner
|
|
3. Genomförande
|
3. Genomförande
|
|
4. Intern styrning för kreditgivning och övervakning
|
4. Intern styrning för kreditgivning och övervakning
|
|
5. Förfaranden för kreditgivning
|
5. Förfaranden för kreditgivning
|
|
6. Prissättning
|
6. Prissättning
|
|
7. Värdering av fast och lös egendom
|
7. Värdering av fast och lös egendom
|
|
8. Övervakningsramverk
|
8. Övervakningsramverk
|
|
Bilaga 1 – Kriterier för kreditgivning
|
I denna bilaga anges en uppsättning kriterier att beakta vid utformningen och dokumentationen av kriterierna för kreditgivning, i enlighet med dessa riktlinjer. Utlåning till konsumenter
|
|
Bilaga 2 – Information och uppgifter gällande kreditprövningen
|
I denna bilaga anges en uppsättning uppgifter, dataposter och underlag att beakta av institut och kreditgivare när de samlar in information för kreditprövning, i enlighet med dessa riktlinjer. När det är relevant och lämpligare, t.ex. vid användning av automatiska modeller vid kreditgivning, får institut och kreditgivare använda andra typer av/källor till information och uppgifter av ekonomisk eller finansiell art som är nödvändiga för bedömningen, i enlighet med tillämplig lagstiftning och särskilt direktiv 2008/48/EG, direktiv 2014/17/EU och förordning (EU) 2016/679. A. Utlåning till konsumenter
|
|
Bilaga 3 – Mätvärden för kreditgivning och övervakning
|
I denna bilaga anges en uppsättning kreditspecifika mätvärden att beakta av institut och kreditgivare när de utför kreditprövningar och kreditriskövervakning, i enlighet med dessa riktlinjer. Om så är relevant och lämpligare får institut och kreditgivare använda andra mätvärden för detta ändamål. A. Utlåning till konsumenter
|
,
1.1 Referenser
1.2 Identifierade krav
1.3 Relaterade standarder
2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
Länkade ärenden
- EBA - Published by the European Banking Authority at https://www.eba.europa.eu/
|