6.5 Bedömning av företagsrisker

De behöriga myndigheterna bör bedöma företagsrisk med beaktande av olika riskfaktorer såsom operativa risker med beaktande av det dagliga handelsflödet, koncentrationsrisk på grund av stora exponeringar och exponering för fallissemang hos handelspartner. I sin bedömning bör behöriga myndigheter även beakta källor till risker för värdepappersföretaget, såsom väsentliga förändringar i tillgångarnas bokförda värde, kunders eller motparters fallissemang, positioner i finansiella instrument, utländska valutor och råvaror samt skyldigheter gentemot förmånsbestämda pensionssystem i enlighet med artikel 29 i direktiv (EU) 2019/2034. I förekommande fall bör de också beakta andra faktorer som kan utgöra en risk för värdepappersföretaget.

Vid bedömningen av företagsrisk bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till omfattningen, arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet.

6.5.2 Bedömning av inneboende företagsrisk

Genom bedömningen av inneboende risk för företag bör de behöriga myndigheterna fastställa de viktigaste drivkrafterna och utvärdera betydelsen av den tillsynsrelaterade inverkan som denna risk har för värdepappersföretaget. Bedömningen av den inneboende företagsrisken bör struktureras kring följande huvudsteg:

• a. Preliminär bedömning.
• b. Bedömning av arten och omfattningen av den investeringsverksamhet som medför en risk för värdepappersföretaget.
• c. Bedömning av system och processer för dessa verksamheter.

De behöriga myndigheterna bör bedöma både aktuell och framtida företagsrisk.

I förekommande fall bör de behöriga myndigheterna också göra en mer detaljerad bedömning, eventuellt på enskild kundnivå.

67 Preliminär bedömning

För att fastställa omfattningen av bedömningen av företagsrisk bör de behöriga myndigheterna först identifiera källorna till den företagsrisk som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för.

De behöriga myndigheterna bör åtminstone beakta följande:

• a. Affärsmodell och riskaptit.
• b. Vikten av K-faktorbeloppet för företagsrisk jämfört med det totala K-faktorbeloppet.
• c. Prognoser för K-faktorbeloppet för företagsrisk, om sådana finns.
• d. Kostnaden för företagets driftsförluster kontra intäkter.

De behöriga myndigheterna bör göra en preliminär analys med hänsyn till förändringen över tid för att få en uppfattning om värdepappersföretagets huvudsakliga företagsriskfaktorer.

Dagligt handelsflöde

De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om graden av operativ risk i samband med handel för egen räkning. Denna risk kan uppstå till följd av systemfel eller mänskliga fel på grund av komplexiteten i processer, förfaranden och it-system (inbegripet användning av ny teknik), i den mån de kan leda till fel, förseningar, felaktig specificering eller säkerhetsöverträdelser.

De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på dessa inneboende riskkällor:

• a. De genomförda transaktionernas volym, exponering, antal och komplexitet.
• b. Otillgängliga eller otillförlitliga it-system.
• c. Typer av finansmarknadsinfrastrukturer som används för att behandla transaktioner: rösttelefoni, elektroniska plattformar (MTF-plattform, OTF-plattform).
• d. Algoritmisk handel.

Koncentrationsrisk

De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om graden av koncentrationsrisk som värdepappersföretaget är exponerat för. Mer konkret innebär detta att de behöriga myndigheterna särskilt bör bedöma risken för att värdepappersföretaget kommer att drabbas av betydande förluster till följd av en koncentration av exponeringar mot en liten grupp av motparter eller mot starkt korrelerade finansiella tillgångar.

68

De behöriga myndigheterna bör göra denna bedömning med hänsyn till olika kategorier av koncentrationsrisker, bland annat

• a. koncentration under ett enda namn (inbegripet en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt definitionen för stora exponeringar),
• b. sektoriell koncentration,
• c. geografisk koncentration,
• d. produktkoncentration,
• e. koncentration av säkerhet och garantier.

De behöriga myndigheterna bör särskilt uppmärksamma dolda källor till koncentrationsrisk som kan uppstå under stressade förhållanden, när graden av korrelation kan öka jämfört med under normala förhållanden och när ytterligare exponering kan uppstå ur poster utanför balansräkningen.

För koncerner bör de behöriga myndigheterna beakta den koncentrationsrisk som kan uppstå vid konsolidering, och som eventuellt inte syns på individuell nivå.

Motpartsrisk för handelstransaktioner

De behöriga myndigheterna bör bedöma den motpartsrisk som värdepappersföretag utsätts för till följd av exponeringar mot transaktioner med finansiella instrument.

För denna bedömning bör de behöriga myndigheterna i förekommande fall inrikta sig på följande inneboende riskkällor:

• a. Motparternas kvalitet och relevant kreditvärderingsjustering.
• b. Komplexiteten i de finansiella instrument som ligger till grund för de berörda transaktionerna.
• c. Korrelationsrisken som uppstår till följd av positiv korrelation mellan motpartsrisken och kreditriskexponeringen.
• d. Exponeringen för motparts- och avvecklingsrisker uttryckt både i aktuella marknadsvärden och nominella belopp, jämfört med samlad kreditexponering och kapitalbas.
• e. Andelen transaktioner som utförs via finansmarknadsinfrastrukturer och som betalas mot ett lösenpris.
• f. Andelen relevanta transaktioner till centrala motparter och effektiviteten hos deras mekanismer för förlustskydd, såsom marginalsäkerheter och obeståndsfondsbidrag.
• g. Förekomsten, betydelsen, effektiviteten och verkställbarhet av avtal om nettning (slutavräkning).

69 Väsentliga förändringar av tillgångarnas bokförda värde

De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om de risker som värdepappersföretaget löper på grund av väsentliga förändringar i tillgångarnas bokförda värde. Denna risk kan leda till förluster om det värde till vilket tillgångarna bokförs inte korrekt återspeglar deras verkliga marknadsvärde.

De behöriga myndigheterna bör fokusera på tillgångar vars värde har uppskattats med hjälp av modeller och proxyvariabler i stället för indata som direkt härleds från marknaden.

Kreditrisk (kunders eller motparters fallissemang)

Kreditrisk kan uppstå genom att bevilja lån för att göra det möjligt för en kund att utföra en transaktion, direkta lån till personal, intradagskreditrisk på grund av övertrassering, garantier och villkorade kreditexponeringar, innehav till förfall eller illikvida obligationspositioner, marginallån till kunder, upplupna/obetalda avgifter och provisioner, direkta kreditexponeringar mot deras förvaltade fonder via lån, såddinvesteringar och garantier.

De behöriga myndigheterna bör fokusera på dessa inneboende riskkällor om relevanta uppgifter finns tillgängliga:

• a. Kreditriskens natur i värdepappersföretaget med beaktande av typerna av motparter och exponeringar.
• b. Exponeringar utanför balansräkningen, särskilt ställda eller erhållna garantier.
• c. Nedskrivningsrisk.

De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om graden av risk för nedskrivning eller avskrivning av tillgångar utanför handelslagret som inte fångas upp av K-faktorer såsom K-TCD. Denna risk kan uppstå till följd av omvärderingar när till exempel en motparts sannolikhet för fallissemang ökar avsevärt eller ett dotterbolags värde har minskat sedan förvärvet.

De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall inrikta sig på dessa inneboende riskkällor:

• a. Förändringar i motparternas kreditvärdighet.
• b. Transaktionernas komplexitet och hög hävstångseffekt (särskilt lånefinansierat uppköp, LBO).
• c. Exceptionella händelser som utlöser omvärdering.

Positioner i finansiella instrument, utländska valutor och råvaror

De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om de risker som värdepappersföretaget löper på grund av exponeringen mot finansiella instrument,

70 utländska valutor och råvaror. Dessa riskkällor kan leda till förluster vid negativa rörelser på finansmarknaden, valutamarknaden och råvarumarknaderna.

De behöriga myndigheterna bör fokusera på arten av de finansiella instrument som innehas av värdepappersföretaget, värdepappersföretagets totala exponering mot valutamarknaden (även med beaktande av t.ex. korrelationen mellan de valutor i vilka värdepappersföretaget har en exponering) och på exponeringen mot specifika råvaror.

Risker i samband med ersättningar till anställda och pensionsrisker

De behöriga myndigheterna bör bilda sig en uppfattning om riskerna som uppstår av värdepappersföretagets ersättnings- och pensionsplan. Denna risk kan leda till förluster om betalningarna är alltför stora i förhållande till företagets inkomst, vilket även skulle äventyra företagets lönsamhet och solvens.

De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall fokusera på den risk som uppstår till följd av en strukturell klyfta mellan tillgångar och skulder relaterade till ersättningar till anställda.

6.5.3 Bedömning av hantering och kontroll av företagsrisker

För att uppnå en heltäckande förståelse av värdepappersföretagets riskprofil bör de behöriga myndigheterna se över den ram för styrning och riskhantering som minskar den risk som följer av handelsflöde, koncentration och motpartsfallissemang. I detta syfte bör de behöriga myndigheterna bedöma följande faktorer samtidigt som de tar hänsyn till omfattningen, arten och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet:

• a. Huruvida värdepappersföretaget har en sund, tydligt formulerad och dokumenterad riskstrategi för handelsflöde, koncentration och motpartsfallissemang som godkänts av ledningsorganet.
• b. Huruvida värdepappersföretagets strategi återspeglar värdepappersföretagets aptit för dessa risker på ett korrekt sätt och är förenlig med den övergripande riskaptiten.
• c. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig organisatorisk ram för hantering, mätning, övervakning och kontroll av marknadsrisker, med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser.
• d. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig organisatorisk ram för hantering, mätning, övervakning och kontroll av koncentrationsrisker och motpartsrisker, med tillräckliga (både kvalitativa och kvantitativa) mänskliga och tekniska resurser.
• e. Huruvida värdepappersföretaget har en lämplig ram för att identifiera, förstå och mäta företagsrisker, i linje med värdepappersföretagets storlek och komplexitet, och att denna ram uppfyller relevanta minimikrav i

71 enlighet med relevant EU-lagstiftning och nationell genomförandelagstiftning.

• f. Huruvida värdepappersföretaget har en stark och omfattande kontrollram och sunda skyddsåtgärder för att minska företagsriskerna i linje med dess riskhanteringsstrategi och riskaptit.

6.5.4 Sammanfattning av slutsatser och betygsättning

Efter denna bedömning bör de behöriga myndigheterna ha fått en uppfattning om värdepappersföretagets företagsrisk. Denna bedömning bör återspeglas i en sammanfattning av slutsatserna, vilken ska åtföljas av ett riskbetyg grundat på de överväganden som anges i tabell 7. Om de behöriga myndigheterna, på grundval av väsentligheten hos vissa riskfaktorer, beslutar sig för att bedöma och betygsätta dem individuellt, bör den vägledning som ges i denna tabell i möjligaste mån tillämpas på motsvarande sätt.

De behöriga myndigheterna bör beakta alla dessa faktorer parallellt och inte isolerat, och förstå drivkrafterna bakom företagsrisk.

Tabell 7. Tillsynsöverväganden vid betygsättning av företagsrisk

Tillsynsmyndighetens Överväganden i samband med gäller adekvat Riskbetyg uppfattning inneboende risk riskhantering och