| Mått odellering | Beskrivning Uppfångade risker Måttets begränsningar Vid en gap-analys fördelas alla berörda räntekänsliga instrument mellan förutbestämda löptidskategorier • Måttet åskådliggör gaprisken |
| Räntenettobaserat: • Gap-analys: justeringsgap • Fokus på räntenetto: förändring av Ovillkorade räntenetto kassaflöden (det antas att kassaflödenas timing är oberoende av det specifika räntescenariot) Ekonomiskt värde: • Durationsanalys: modifierad duration/ P V01 av eget kapital | enligt deras räntejusteringstidpunkt eller förfallodag, endast linjärt. vilka är antingen avtalsmässiga eller baserade på • Det baseras på antagandet att beteendemässiga antaganden. Vid analysen beräknas Gaprisk (endast parallell alla positioner inom en särskild nettopositionerna (”gapen”) för varje löptidskategori. risk) löptidskategori förfaller eller Analysen åskådliggör förändringen av räntenetto till justeras samtidigt. följd av en förskjutning i avkastningskurvan genom att • Det kan inte mäta bas- och multiplicera varje nettoposition med motsvarande optionsrisk. ränteförändring. Den modifierade durationen åskådliggör det finansiella • Måttet kan endast användas vid instrumentets relativa förändrade nettonuvärdet till marginella förskjutningar av följd av en marginell parallellförskjutning av avkastningskurvan. Vid avkastningskurvan med en procentenhet. Den förekomst av konvexitet kan modifierade durationen för eget kapital mäter ett måttet undervärdera effekten av instituts exponering mot gaprisk utanför handelslagret. Gaprisk (endast parallell större ränterörelser. PV01 av eget kapital fås genom modifierad duration för risk) • Måttet kan endast användas vid eget kapital och mäter den absoluta förändringen av parallellförskjutningar av eget kapital till följd av en parallellförskjutning av avkastningskurvan. avkastningskurvan med en baspunkt (0,01 procent). • Det kan inte mäta optionsrisk Utgångspunkten är allokeringen av alla kassaflöden för och fångar i bästa fall upp basrisk räntekänsliga instrument till olika löptidskategorier. En partiellt. |
| Kassaflödesm Mått odellering | Beskrivning Uppfångade risker Måttets begränsningar lämplig avkastningskurva väljs för varje typ av instrument. Den modifierade durationen för varje instrument beräknas utifrån förändringen av dess nettonuvärde till följd av en parallellförskjutning av avkastningskurvan med en procentenhet. Den modifierade durationen för eget kapital fastställs genom att man räknar den modifierade durationen för tillgångar multiplicerat med tillgångar dividerat med eget kapital minus den modifierade durationen för skulder multiplicerat med skulder dividerat med eget kapital. PV01 av eget kapital fås genom att multiplicera den modifierade durationen för eget kapital med det egna kapitalets värde (dvs. tillgångar – skulder) och dividera med 10 000 för att få ett baspunktsvärde. Ett instruments partiella modifierade duration för en specifik löptidskategori beräknas som den modifierade duration som beskrivs ovan, förutom att inte hela avkastningskurvan förskjuts parallellt, utan endast det • Måttet kan endast användas vid segment av avkastningskurvan som motsvarar marginella ränteförändringar. |
| • Partiellt modifierad duration/ partiellt PV01 | löptidskategorin. Dessa partiella mått visar Gaprisk (parallell och Vid förekomst av konvexitet kan marknadsvärdets känslighet utanför handelslagret vid icke-parallell risk) måttet undervärdera effekten av en marginell parallellförskjutning av en större ränterörelser. avkastningskurva i särskilda löptidssegment. En • Måttet kan inte mäta bas- och förskjutning av olika storleksordning kan tillämpas för optionsrisken. varje löptidskategoris partiella mått, så att effekten av avkastningskurvans ändrade form kan beräknas för hela portföljen. |
| Kassaflöden Räntenettobaserat: delvis eller helt Fokus på räntenetto: beroende av • förändring av räntescenario räntenetto | Förändring av räntenetto är ett resultatbaserat mått Gaprisk (parallell och • Resultatets känslighet mot och mäter förändringen av räntenetto under en särskild icke-parallell), basrisk modelleringsantaganden och tidsperiod (normalt 1–5 år) till följd av en plötslig eller och, förutsatt att alla beteendemässiga antaganden. gradvis ränterörelse. kassaflöden modelleras • Komplexitet. |
| Kassaflödesm Mått odellering (det antas att kassaflödenas timing för optioner, för instrument med inbäddade, uttryckliga optioner och, i mer sofistikerade metoder, för instrument där löptiden beror på kundbeteende modelleras beroende av räntescenariot) | Beskrivning Uppfångade risker Måttets begränsningar Utgångspunkten är tilldelningen av alla kassaflöden för beroende på scenario, räntekänsliga instrument till (detaljerade) även optionsrisk löptidskategorier (eller användningen av enskilda positioners exakta räntejusteringstidpunkter i mer sofistikerade system). Grundscenariot för beräkningarna speglar institutets aktuella affärsplan för att planera framtida affärstransaktioners volym, prissättning och räntejusteringstidpunkter. Räntorna som används för att beräkna framtida kassaflöden i grundscenariot utgår från terminsräntor, lämpliga spreadar eller marknadens förväntade räntor för olika instrument. Vid bedömning av den möjliga utsträckningen vad gäller förändringar av räntenetto använder bankerna antaganden och modeller för att förutsäga räntornas förlopp, löptid för befintliga tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, samt deras potentiella ersättning. Räntenettobaserade mått kan indelas enligt sofistikeringen vad gäller beräkningen av framtida kassaflöden: enkla avvecklingsmodeller utgår ifrån att befintliga tillgångar och skulder förfaller utan ersättning; modeller för konstant balansräkning utgår ifrån att tillgångar och skulder som förfaller ersätts av jämförbara instrument; de mest komplexa kassaflödesmodeller återspeglar företagens reaktion på olika räntemiljöer i storleken och sammansättningen av verksamheten utanför handelslagret. Alla resultatbaserade mått kan användas i ett scenario eller en stokastisk analys. Resultatrisk (EaR) är ett exempel på det sistnämnda, som mäter den maximala |
| Kassaflödesm Mått odellering | Beskrivning Uppfångade risker Måttets begränsningar förändringen av räntenetto på en bestämd konfidensnivå. Förändring av ekonomiskt värde av eget kapital är nettonuvärdet av alla kassaflöden som härrör från • Resultatets känslighet mot tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen modelleringsantaganden och utanför handelslagret till följd av förändrade räntor, beteendemässiga antaganden. under antagandet att alla positioner utanför Gaprisk (parallell och • Stokastiska mått, som använder |
| Ekonomiskt Fokus värde av på eget ekonomiskt värde: kapital | handelslagret Ränterisken kan avvecklas. bedömas genom förändring av icke-parallell), och, förutsatt att basrisk alla fördelningsantaganden, eventuellt inte fånga upp kan |
| • förändring ekonomiskt eget kapital värde av av | ekonomiskt ränteriskscenarier förändringen värde av ekonomiskt av eller eget kapital genom värde (ΔEVE) av fördelning eget för specifika kapital av kassaflöden beroende även optionsrisk på modelleras scenario, • svarsrisker fullständig Monte Carlo-simuleringar och omvärdering icke-linjäritet. för är (ΔEVE) med Monte Carlo -simuleringar eller historiska anspråksfulla i simuleringar. Ekonomiskt riskvärde (EVaR) är ett beräkningshänseende och kan exempel på det sistnämnda, som mäter den maximala vara svårtolkade (”black-box”). förändringen av eget kapital på en bestämd • Komplexitet. konfidensnivå. |